Gruppen Stoppa Fas 3 och gör det NU! genomför just nu en namninsamling. Alla som var i Fas 3 skulle befrias, sade du, Stefan Löfvén, innan valets utgång och ni bildade er minoritetsregering. [...] Det fanns de som satte sitt hopp till att det skulle bli så. Har de blivit hörsammade? Nej. Fortfarande än idag skrivs arbetslösa in i Fas 3. [...] Tusentals människor som är i Fas 3 ifrågasätter starkt ert handlande, och det enda ni kan göra för att återfå det förtroende hos dem, som ni bränner i båda ändar, är att stoppa Fas 3, skriver gruppen bland annat. Surfa till namninsamling.se för mer info och för att skriva under.

G - GRACIÖS

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.


g
Ordklass substantiv
den sjunde bokstaven i det svenska alfabetet
femte tonen i en oktav i C-durskalan
beteckning för accelerationen vid fritt fall
förkortning för "gram"

gabardin
Ordklass substantiv
smidigt tyg av yller eler bomull med svagt räfflat diagonalmönster på rätsidan (används till striktare kläder)

gabbro
Ordklass substantiv
en mörk, kristallinisk, grovkornig djupbergsart

gabondörr
Ordklass substantiv
en typ av slät brun inomhusdörr

gabones
Ordklass substantiv
man från Gabon
i plural ofta om personer från Gabon oavsett kön

gabonesisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Gabon

gabonesiska
Ordklass substantiv
kvinna från Gabon

gadd
Ordklass substantiv
stickorgan på bakkroppen hos vissa insekter (särskilt gaddsteklar, till exempel hona av bi, geting och humla
även bildligt i uttryck för destruktiv energi eller dylikt hos människa
kluven tunga hos orm (dock inte i fackmässiga sammanhang) Bruklighet ålderdomligt
tand Bruklighet vardagligt

gadda
Ordklass verb
reta genom att ge stickord Bruklighet litterärt

gadda ihop sig
Frasklass verbfras
förena sig mot någon fysiskt eller psykiskt

gadda sig samman
Frasklass verbfras
gadda ihop sig (förena sig mot någon fysiskt eller psykiskt)

gaddlös
Ordklass adjektiv
som saknar gaddar
som saknar kraft och udd Bruklighet bildligt

gaddstekel
Ordklass substantiv
en typ av insekt som har gadd eller giftkörtlar till försvar eller anfall

gael
Ordklass substantiv
manlig medlem av en keltisk folkgrupp som ännu förekommer på Irland och i Skottland
särskilt om gaelisktalande skotte

gaelisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gaelerna (keltisk folkgrupp som ännu förekommer på Irland och i Skottland)

gaeliska
Ordklass substantiv
ett keltiskt språk som talas av gaeler i Skottland
även om de keltiska språken på Irland (iriska) och ön Man (manx)
gaelisk kvinna

gaff
Ordklass substantiv
huggkrok

gaffel
Ordklass substantiv
ätverktyg i form av några mer eller mindre parallella, lätt böjda piggar på ett skaft
även om liknande föremål använda för spetsning och förflyttning av bitar av andra ämnen (ofta med bara två grenar)
även allmännare om föremål med liknande utseende och vanligen bara två grenar
stång som är vinklad bakåt och utåt från huvudmast och används för att bära upp öberkanten av ett gaffelsegel

gaffelantilop
Ordklass substantiv
en mycket snabb antilop med korta, svarta horn som vartdera har en förgrening hos äldre hannar; förekommande på Nordamerikas prärier

gaffelapa
Ordklass substantiv
gaffelsegel på stormast

gaffelbit
Ordklass substantiv
sillbit som är lagom stor att hantera med gaffel

gaffelbock
Ordklass substantiv
gaffelantilop (en mycket snabb antilop med korta, svarta horn)
råbock när den har horn med vartdera en förgrening (det vill säga vid ett eller två års ålder)

gaffelhjort
Ordklass substantiv
typ av hjort med horn som vartdera har en förgrening (förekommande i Anderna i Sydamerika)
kronhjort med horn som vartdera har en förgrening

gaffelklo
Ordklass substantiv
endera av grenarna på en gaffel

gaffelrigg
Ordklass substantiv
rigg med gaffel för gaffelsegel

gaffelsegel
Ordklass substantiv
ett snedsegel som bärs upp av en gaffel (vanligen på äldre typer av båtar)

gaffeltruck
Ordklass substantiv
truck med gaffelformad lyftanordning framtill (används för lyftning av tyngre eller större last på lager och dylikt)

gaffla
Ordklass verb
prata ivrigt och påstridigt om något ointressant Bruklighet vardagligt
stegvis (genom ögonobseravation och kommandon) flytta artillerield så att den slutligen ligger i målet

gag
Ordklass substantiv
komiskt, improviserat inslag i ord eller handling i pjäs, film och dylikt

gagat
Ordklass substantiv
svart glänsande kol som polerat används till smycken med mera

gagatsvart
Ordklass adjektiv
glänsande svart

gage
Ordklass substantiv
i förväg bestämd ersättning för visst arbete (särskilt för artistuppträdande eller dylikt)

gagg
Ordklass verb
osammanhängande och obegripligt prat Bruklighet vardagligt
struntprat

gagga
Ordklass verb
prata osammanhängande eller obegripligt
prata strunt Bruklighet allmänt nedsättande

gaggig
Ordklass adjektiv
lätt förvirrad på grund av ålder eller dylikt
rörig, osammanhängande (om handling eller dylikt)

gagn
Ordklass substantiv
resultat som är följden av gynnsam inverkan på visst område, för viss person, för viss verksamhet etcetera

gagna
Ordklass verb
vara till nytta för
hjälpa

gagnelig
Ordklass adjektiv
som ger gott och nyttigt resultat (särskilt sådant som är till fördel för någon annan än en själv)

gagnerik
Ordklass adjektiv
gagnelig (som ger gott och nyttigt resultat)

gagnlös
Ordklass adjektiv
som inte har möjlighet att ge önskat resultat

gagnrik
Ordklass adjektiv
gagnelig (som ger gott och nyttigt resultat)

gagnvirke
Ordklass substantiv
trä lämpligt för byggnads- och slöjdändamål

gagnväxt
Ordklass substantiv
växt som på något sätt är till nytta för människan

gaillarde
Ordklass substantiv
en hovdans i livlig tretakt (populär under 1500-talet och 1600-talet, särskilt i romanska länder)

gaj
Ordklass substantiv
tåg eller vajer för uppfästning av bom med mera Bruklighet sjöfart

gala
Ordklass substantiv
stor festlighet, ofta med framträdande av idrottsstjärnor, artister e.d.
officiell högtidsdräkt (för man gärna uniform av något slag eller frack, för dam lång klänning och smycken
ett folk i östra Afrika
språk som talas av ett folk i östra Afrika
gala
Ordklass verb
utstöta kort, ljudligt läte i högt tonläge (särskilt om tupp eller gök)
sjunga med gäll röst Bruklighet nedsättande om person, särskilt kvinna

galaktisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med galaxer (avgränsad, enormt stor anhopning av stjärnor, stoft och gas), särskilt Vintergatan

galaktos
Ordklass substantiv
en enkel kolhydrat som bland annat ingår i mjölksocker

galalit
Ordklass substantiv
ett hornliknande plastmaterial som använd i knappar, kammar med mera som ersättning för horn, elfenben, sköldpadd och dylikt

galant
Ordklass substantiv
galant man som gärna ägnar sig åt nöjen Bruklighet något ålderdomligt
galant
Ordklass adjektiv
överdrivet artig mot dam (och vanligen även flörtig)
även om handling m.m.
galant
Ordklass adverb
på ett utmärkt sätt

galanta äventyr
Frasklass nominalfras
kärleksäventyr

galanteri
Ordklass substantiv
överdriven artighet mot dam (vanligen med inslag av flört) Bruklighet något ålderdomligt
lätt lyxig prydnadsvara Bruklighet ålderdomligt

galapetter
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt rapporterar från nöjes- och kändisvärlden (särskilt om vilka kändisar som varit närvarande vid fester, premiärer och dylikt)

galavagn
Ordklass substantiv
lyxig vagn för hovfolk, som används vid parader och dylikt

galax
Ordklass substantiv
avgränsad, enormt stor anhopning av stjärnor, stoft och gas

galder
Ordklass substantiv
en typ av fornnordisk trollsång (särskilt knuten till Island)

galeas
Ordklass substantiv
ett mindre, tvåmastat segelfartyg, främst använt för kustfart Bruklighet historiskt

galej
Ordklass substantiv
uppsluppet festande Bruklighet något ålderdomligt

galeja
Ordklass substantiv
galär Bruklighet ålderdomligt
även om vissa andra fartyg Bruklighet ålderdomligt
även bildligt om riskfylld plats eller dylikt

galen
Ordklass adjektiv
själsligt sjuk
speciellt: mycket originell och oberäknelig
speciellt även: som mist självkontrollen
även om handling och dylikt
felaktig
mycket förtjust

galenpanna
Ordklass substantiv
tokig och våghalsig person Bruklighet vardagligt

galenskap
Ordklass substantiv
tokigt påhitt
sinnessjukdom

galgbacke
Ordklass substantiv
plats för avrättning av dödsdömda genom hängning (vanligen en kulle eller dylikt) Bruklighet historiskt

galge
Ordklass substantiv
träställning med rännsnara för avrättning av dödsdömda genom hängning Bruklighet historiskt
även med tanke på själva dödssättet
klädhängare

galgenfrist
Ordklass substantiv
kort uppskov för något oundvikligt och obehagligt

galgfysionomi
Ordklass substantiv
skurkaktigt utseende

galgfågel
Ordklass substantiv
skojfriskt men lätt skurkaktig person

galghumor
Ordklass substantiv
bisarr och ironisk humor, ofta som reaktion på misslyckande, fara eller dylikt

galicisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Galicien i nordvästra Spanien

galilé
Ordklass substantiv
person från det forntid Galiléen

galjon
Ordklass substantiv
utbyggnad på ömse sidor om förstäven på äldre fartyg
även om fartyg med sådan utbyggnad

galjonsbild
Ordklass substantiv
galjonsfigur (snidad eller skulpterad träfigur på förstäven på äldre fartyg)

galjonsfigur
Ordklass substantiv
snidad eller skulpterad träfigur på förstäven på äldre fartyg (ofta föreställande någon mytologisk figur med anknytning till fartyget namn)

gall
Ordklass substantiv
gallbildning
gall
Ordklass adjektiv
tillfälligt ofruktsam
även utvidgat Bruklighet mindre brukligt
allmännare om något otrevligt Bruklighet mindre brukligt

galla
Ordklass substantiv
gröngul bitter vätska från levern, som bryter ned fettet i maten (och förr ansågs öka i mängd eller aktiveras vid upprördhet)
även om gallblåsan
även bildligt i uttryck för vrede och upprördhet
kronisk vätskeutgjutning i benens ledgångar eller senskidor hos husdjur, vanligen häst
ett folk i östra Afrika
språk som talas av ett folk i östra Afrika

gallbildning
Ordklass substantiv
missbildning på växt orsakad av levande organismer, till exempel svampar eller insekter

gallblomma
Ordklass substantiv
könlös blomma eller hanblomma (som alltså inte kan sätta frukt)

gallblåsa
Ordklass substantiv
liten säckformad behållare för galla inne i kroppen

galldrivande
Ordklass adjektiv
som ökar gallvätskans mängd och genomströmning (om vissa läkemedel)

galler
Ordklass substantiv
sammanhängande anordning av parallellt monterade metallstänger inom en ram (ibland även med stängerna i andra formationer; används som avgränsning, stängsel och dylikt)
även om liknande anordning med annan användning, ofta för att underlätta luftväxling, värmning eller avkylning och samtidigt skydda
speciellt om trådgaller eller trådnät mellan anod och katod i ett elektronrör
medlem av någon keltisk stam i det forntida Gallien (det vill säga särskilt Frankrike och norra Italien)

galleri
Ordklass substantiv
täckt gång som på ena långsidan avgränsas av pelare mellan vilka det finns stora öppningar (ofta i anslutning till ett praktfullt rum men även i gruva och dylikt; ibland endast i kanten av den övre delen av större rum)
även om till exempel en täckt gatupassage med butiker
övervälvd gång i skyttegrav eller dylikt Bruklighet militärt
prydande balkongartad utbyggnad på ett stort fartygs akterparti Bruklighet sjöhistoriskt
långsmalt praktrum (ofta omgivet av mindre rum, korridorer och dylikt)
översta raden i salong för föreställningar av olika slag, till exempel i teater, biograf eller aula (vanligen med billiga platser)
även om publiken på denna rad
utställningslokal för konstverk med mera, ibland med försäljning
utgiven samling porträtt eller dylikt
någon gång även om en grupp av personer som porträtteras i en samling av levnadsbeskrivningar

galleria
Ordklass substantiv
med glastak inbyggd gågata med butiker och andra serviceinrättningar placerade tätt intill varandra

galleriskog
Ordklass substantiv
tät snårskog längs vattendrag i för övrigt glesbevuxet område, till exempel på stäpper och savanner

gallerist
Ordklass substantiv
ägare av ett konstgalleri

gallerverk
Ordklass substantiv
system av större och mer komplicerade galler

gallgång
Ordklass substantiv
transportkanal för gallvätskan från levern och gallblåsan till tolvfingertarmen

gallicism
Ordklass substantiv
språkligt uttryck påverkat av franskan

gallier
Ordklass substantiv
medlem av någon keltisk stam i det forntida Gallien (det vill säga särskilt Frankrike och norra Italien)

gallimatias
Ordklass substantiv
dumt och absurt prat
även om dumheter och dylikt i skrift

gallimattias
Ordklass substantiv
dumt och absurt prat
även om dumheter och dylikt i skrift

gallion
Ordklass substantiv
utbyggnad på ömse sidor om förstäven på äldre fartyg
även om fartyg med sådan utbyggnad

gallisera
Ordklass verb
förfranska
minska surhetsgrad hos vin genom tillsättning av vatten och socker varvid jäsningsprocessen startar på nytt (med avseende på vin av omogna druvor)

gallisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gallerna
ibland även: typiskt fransk (ofta med tonvikt på spiritualitet och livlighet)

gallium
Ordklass substantiv
en mycket mjuk, silvervit metall

gallko
Ordklass substantiv
tillfälligt ofruktsam ko

gallkvalser
Ordklass substantiv
typ av mycket litet, maskformigt kvalser som åstadkommer gallbildning på växter

gallmygga
Ordklass substantiv
typ av mycket liten mygga som åstadkommer gallbildning på växter

gallon
Ordklass substantiv
ett engelskt och amerikanskt rymdmått (cirka 4 liter)

gallra
Ordklass verb
skilja bort icke önskvärt innehåll från någon konkret eller abstrakt helhet

gallra bort
Frasklass verbfras
skilja bort såsom icke önskvärd

gallra ut
Frasklass verbfras
skilja ut såsom icke önskvärd

gallring
Ordklass substantiv
det att gallra (skilja bort icke önskvärt innehåll)

gallsjuk
Ordklass adjektiv
full av innestängd bitterhet eller vrede Bruklighet mindre brukligt

gallskrik
Ordklass substantiv
mycket gällt och högljutt skrik

gallskrika
Ordklass verb
utstöta gallskrik (mycket gällt och högljutt skrik)

gallsprängd
Ordklass adjektiv
vars galla har spruckit (särskilt om fisk, vars kött då blir bittert i smaken)
som är bitter och lätt brusar upp
någon gång även om mänsklig kroppsdel, särskilt ögat

gallstekel
Ordklass substantiv
typ av liten stekel vars larver orsakar gallbildning på växter

gallsten
Ordklass substantiv
stenliknande bildning av bland annat kolesterol och kalk i gallblåsan eller gallgången som kan ge upphov till våldsamma smärtor
även om själva sjukdomen

gallsyra
Ordklass substantiv
typ av syra som ingår i gallan och spelar en aktiv rol i nedbrytningen av fett

galltjut
Ordklass substantiv
gallskrik (mycket gällt och högljutt skrik)

galltjuta
Ordklass verb
gallskrika (utstöta mycket gällt och högljutt skrik)

gallup
Ordklass substantiv
opinionsundersökning utförd genom frågor till ett representativt urval personer

gallussyra
Ordklass substantiv
en garvsyra i bland annat galläpplen och te

galläpple
Ordklass substantiv
gallbildning i form av en rund, ärtstor, äppelliknande ansvällning orsakad av gallsteklar, vanligen på undersidan av ekblad

galmeja
Ordklass substantiv
en typ av zinkmalm

galnas
Ordklass verb
bära sig åt som en galning Bruklighet vardagligt
även överfört om någon företeelse som uppfattas som en person, till exempel vädret

galning
Ordklass substantiv
galen person
även försvagat

galon
Ordklass substantiv
en tjock, plastbelagd väv till regnkläder
dekorativt uniformsband eller uniformssnöre av guld- eller silvertrådar (använd som hög grad gradbeteckning eller prydnad, vanligen på mössa, axel eller nederkant av ärm)

galonerad
Ordklass adjektiv
försedd med galoner (om del av uniform)
iförd uniform med galoner (om person)

galopp
Ordklass substantiv
mycket snabbt, språngartat löpsätt hos fyrfota däggdjur, särskilt häst, varvid tidvis alla fyra benen är i luften
även om människa som springer på liknande sätt
även bildligt
även i vissa uttryck för förståelse av invecklade sammanhang Bruklighet vardagligt
en livlig polkaliknande pardans i tåvtakt (vanlig under 1800-talet)

galoppad
Ordklass substantiv
livligt och uppsluppet lopp Bruklighet mindre brukligt

galoppera
Ordklass verb
förflytta sig i galopp (mycket snabbt, språngartat löpsätt hos fyrfota däggdjur, varvid tidvis alla fyra benen är i luften)
speciellt om häst som oönskat faller in i galopp under travtävling
växa eller utveckla sig snabbt Bruklighet bildligt

galoppsport
Ordklass substantiv
sport där galopperande hästar med ryttare tävlar i kapplöpning

galopptävling
Ordklass substantiv
tävlingslopp med galopperande hästar med ryttare

galosch
Ordklass substantiv
enklare yttersko, vanligen av gummi, som skyddar mot väta
person (i vissa uttryck) Bruklighet vardagligt

galoschbett
Ordklass substantiv
onormalt bett orsakat av framskjutande överkäke Bruklighet numera mindre brukligt

galoschera
Ordklass verb
förse sko med nytt framläder

galoschhylla
Ordklass substantiv
skohylla för ytterskor i tambur eller dylikt Bruklighet något ålderdomligt

galt
Ordklass substantiv
svin av hankön
öppen ugn eller järngryta för uppvärmning och torkning vid bygge (vanligen eldad med koks) Bruklighet historiskt
även om liknande murad ugn för torkning av matvaror, säd etcetera vid låg temperatur
avlångt tackjärnsstycke med halvrunt till trekantigt tvärsnitt (numera mest använt för gjuteriändamål)
även utvidgat om klumpiga och kompakta föremål med liknande form, använt till exempel till barlast i båt

galva
Ordklass verb
galvanisera (överdra metallföremål med skikt av annan metall med hjälp av elektrolys för att skydda mot rost etcetera) Bruklighet vardagligt

galvanisera
Ordklass verb
överdra metallföremål med skikt av annan metall med hjälp av elektrolys (för att skydda mot rost etcetera)
även om beläggning med zinkskikt genom neddoppning i smält zink

galvanisk
Ordklass adjektiv
som uppkommer genom kemisk reaktion eller genom viss fysikalisk process, främst difussion (om svag elektricitet)

galvaniskt element
Frasklass nominalfras
strömkälla bestående av en saltlösning med två elektroder mellan vilka en ström kan löpa

galvanometer
Ordklass substantiv
instrument för mätning av svaga elektriska strömmar

galvanoplastik
Ordklass substantiv
framställande av kopior av metallföremål genom elektrolys

galvanoskop
Ordklass substantiv
ett instrument för påvisande av elektrisk ström

galvanostegi
Ordklass substantiv
en elektrolytisk metod att överdra föremål med metallhinna (särskilt vid täckning av oädla metaller med mera älda metaller)

galvanoteknik
Ordklass substantiv
teknik att på elektrolytisk väg fälla ut metaller eller framställa kopior

galär
Ordklass substantiv
en typ av större krigsfartyg för rodd och segling, vanligen framdrivet av straffångar Bruklighet historiskt

gam
Ordklass substantiv
en typ av stor, asätande rovfågel med långa vingar och med huvud och hals nakna (förekommande särskilt i bergsområden i varma delar av Gamla världen)
även om liknande fåglar i Nya världen, som den andinska kondoren med flera
även överfört om person som roffar åt sig Bruklighet vardagligt

gama
Ordklass verb
roffa Bruklighet vardagligt

gamasch
Ordklass substantiv
benskydd runt knäet på häst Bruklighet sport

gambier
Ordklass substantiv
mansperson från Gambia
i plural ofta om personer från Gambia oavsett kön

gambisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Gambia

gambiska
Ordklass substantiv
kvinna från Gambia

gambit
Ordklass substantiv
schackspelsöppning där man medvetet offrar material, vanligen bonde, för att nå angreppsposition

game
Ordklass substantiv
avgränsad del av set i tennis
om avgränsad del av match i squash

gamet
Ordklass substantiv
könscell

gamling
Ordklass substantiv
gammal mansperson
i plural ofta om gamla persner oavsett kön

gammafly
Ordklass substantiv
ett gråbrunt nattfly med ett silverglänsande, gammaliknande tecken på vardera framvingen

gammaglobulin
Ordklass substantiv
den del av äggvitan i blodet som innehåller högst halt av antikroppar (används som vaccin)

gammakamera
Ordklass substantiv
kamera för fotografering av inre organ som injicerats med gammastrålande isotoper

gammal
Ordklass adjektiv
som har existerat under lång tid (jämfört med det normala eller genomsnittliga för den aktuella företeelsen)
neutralt: som har viss ålder
även med tonvikt på kvalitetsförsämring eller dylikt
även med tonvikt på funktionen: som länge varit det som framgår av sammanhanget
som tillhör en länge sedan gången tid
om motsvarande tid: längesedan förfluten
om boll vid slagväxling i bland annat tennis: som studsat mer än en gång innan den returnerats och som därmed är ur spel
som i förfluten tid fyllde funktionen som framgår av sammanhanget

gammaldags
Ordklass adjektiv
som följer en äldre tids normer för utseende, uppträdande med mera (om person)
även om föremål
även om handling eller dylikt, ofta med bibetydelse av hårdhet eller stränghet

gammaldans
Ordklass substantiv
en typ av traditionell svensk pardans, ofta till dragspelsmusik (om till exempel hambo, polka och schottis)

gammal i gamet
erfaren

gammalkatolik
Ordklass substantiv
katolik som förkastar dogmen om påvens ofelbarhet

gammalkommunist
Ordklass substantiv
kommunist av äldre och mer dogmatisk typ

gammalkristen
Ordklass adjektiv
som har att göra med den kristna kulten fram till ugenfär år 500

gammalkyrklig
Ordklass adjektiv
som avser äldre former av lutehrdom (med inslag av väckelse och betoning av personlig omvändelse)

gammalmodig
Ordklass adjektiv
som alltför mycket överensstämmer med en förgången tids smak eller teknik

gammalrosa
Ordklass substantiv
som har en blek, gråaktig nyans av rosa (vanligen om tyg)

gammal som gatan
mycket gammal

gammalstavning
Ordklass substantiv
äldre stavning (särskilt om den svenska stavningen före stavningsreformen 1906)

gammaltestamentlig
Ordklass adjektiv
som avser Gamla testamentet

gammalvals
Ordklass substantiv
typ av vals med livlig rytm
även om motsvarande musik

gammal är äldst
det är erfarenhet som är viktigast

gamman
Ordklass substantiv
glad stämning (i vissa uttryck) Bruklighet ålderdomligt

gammastråle
Ordklass substantiv
kortvågig elektromagnetisk stråle från en sönderfallande atomkärna

gammastrålning
Ordklass substantiv
osynlig elektromagnetisk strålning som sänds ut vid kärnreaktioner (liknar röntgenstrålning men har kortar våglängd)

gammeldans
Ordklass substantiv
en typ av traditionell svensk pardans, ofta till dragspelsmusik (om till exempel hambo, polka och schottis)

gammelgädda
Ordklass substantiv
gammal gädda som aldrig låter sig fångas
även om en mycket stor gädda som fångats

gammelkommunist
Ordklass substantiv
kommunist av äldre och mer dogmatisk typ

gammelvals
Ordklass substantiv
typ av vals med livlig rytm
även om motsvarande musik

gamäng
Ordklass substantiv
oansvarig ung person (vanligen om pojke)
mer positivt: spjuver, skojare

gan
Ordklass substantiv
gäl Bruklighet provinsiellt
svalg eller gom Bruklighet provinsiellt

gana
Ordklass verb
rensa fisk genom att ta bort gälarna med mera Bruklighet provinsiellt
stirra dumt Bruklighet provinsiellt

ganasch
Ordklass substantiv
bakre, undre sidodel av hästens huvud där tuggmuskeln sitter fästad

gandhiskynke
Ordklass substantiv
tunn knälång regnrock Bruklighet vardagligt

ganglie
Ordklass substantiv
föreningspunkt för nervtrådar med en anhopning av nervceller
ofarlig svulst vid sena eller led

gangrenös
Ordklass adjektiv
avgripen av kallbrand

gangrän
Ordklass substantiv
kallbrand

gangster
Ordklass substantiv
skrupelfri yrkesbrottsling som vanligen verkari organiserad grupp

gangsterism
Ordklass substantiv
skrupelfri organiserad brottslighet

gans
Ordklass substantiv
smalt band eller dylikt av guld-, silver- eller silketråd för garnering av möbler eller klädesplagg

ganska
Ordklass adverb
i någotlunda hög grad av något

ganymed
Ordklass substantiv
kypare Bruklighet litterärt

gap
Ordklass substantiv
uppspärrad mun hos djur eller människa
försvagat: mun
speciellt: öppning
speciellt även: alltför stort avstånd eller alltför stor skillnad (mellan vissa företeelser som framgår av sammanhanget)
bildligt, speciellt med tonvikt på uppslukande eller dylikt
speciellt även med tonvikt på att en gratismöjlighet öppnas, ofta oönskad (särskilt i sportjargong)
högljutt och oartikulerat skrikande Bruklighet mindre brukligt

gapa
Ordklass verb
spärra upp munnen
prata mycket högt eller skrika
vara vidöppen eller tom

gaphals
Ordklass substantiv
högljutt skrikande eller skränande person

gapig
Ordklass adjektiv
som gapar och skriker mycket
även om handling eller dylikt och utvidgat

gapsax
Ordklass substantiv
en typ av maskindriven plåtsax för klippning av plåt i långa remsor

gapskratt
Ordklass substantiv
högljutt skratt

gapskratta
Ordklass verb
skratta högljutt

gapstock
Ordklass substantiv
speciellt utformad och på offentlig plats placerad stock vid vilken missdådare spändes fast för att beskådas och hånas av allmänheten Bruklighet historiskt

gara
Ordklass verb
raffinera koppar genom oxidation Bruklighet mindre brukligt
garva Bruklighet mindre brukligt
bränna färdig lera

garage
Ordklass substantiv
lokal för uppställning av ett eller flera motorfordon i form av hus eller rum
ibland även om lokal där viss service på bilar utförs

garagera
Ordklass verb
ställa motorfordon i garage Bruklighet mindre brukligt

garant
Ordklass substantiv
person eller organisation som tar det yttersta ansvaret för att något säkert fungerar (särskilt i fråga om något ekonomiskt eller praktiskt)
även överfört om lära eller dylikt som säkerställer någots fortvaro

garantera
Ordklass verb
utlova att ta ansvaret för förverkligandet av något
även om föremål, medel eller dylikt
även allmännare i fråga om tro eller förhoppning

garanti
Ordklass substantiv
löfte om att ta ansvar för att något kommer att fungera planenligt eller enligt överenskommelse (speciellt i fråga om vara i samband med köp)
även om dokument som styker sådant löfte
även om föremål eller företeelse som utgör ett tecken på att någto är äkta, kommer att fungera eller dylikt

garantilån
Ordklass substantiv
lån som staten står som garant för

garçon
Ordklass substantiv
kypare (särskilt i fråga om franska förhållanden)
ung man Bruklighet skämtsamt

gard
Ordklass substantiv
skyddad kroppsställning i boxning och brottning
i fäktning utgångsställning där man är beredd på såväl anfall som försvar

garde
Ordklass substantiv
militärt förband som beskyddar en viss högt uppsatt person
även benämning på vissa elittruppförband, särskilt utomlands
även utvidgat om privat uppsatta trupper, till exempel vid inbördeskrig och dylikt

gardenia
Ordklass substantiv
typ av buske eller träd med glänsande gröna blad och stora, ofta vita, välluktande blommor

garden party
Frasklass nominalfras
stor utomhusfest av flottare slag (vanligen i privat trädgård)

gardera
Ordklass verb
vidta åtgärder för att skydda någon eller något mot en oönskad händelse
speciellt vid tippning
hindra motståndaren från att slå undan (i vissa spel, till exempel schack)

gardering
Ordklass substantiv
skyddsåtgärd
även mer konkret, till exempel i schack: skydd

garderob
Ordklass substantiv
högt skåp eller litet rum där kläder främst förvaras hängande
även utvidgat om andra förvaringsplatser för kläder
även om utrymme att hänga ytterkläder i i anslutning till offentlig lokal eller dylikt, ofta mot viss avgift
uppsättning kläder för viss person

garderobié
Ordklass substantiv
garderobiär (person som vaktar ytterkläder i garderob i anslutning till offentlig lokal)

garderobiär
Ordklass substantiv
person som vaktar ytterkläder i garderob i anslutning till offentlig lokal och som vanligen tar upp en avgift för detta

gardian
Ordklass substantiv
föreståndare för franciskan- eller kapucinkonvent

gardin
Ordklass substantiv
förhänge för fönster (används som skydd mot ljus eller insyn eller som dekoration)
utvidgat om förhänge av annat material eller om tygförhänge som hänger på annan plats inomhus
ytterligare utvidgat och i liknelser om föremål med liknande form eller funktion

gardinband
Ordklass substantiv
band som fäster gardin vid fönsterkarm

gardinkappa
Ordklass substantiv
långsmalt tvärgående tygstycke vid ett fönsters övre kortsida (ofta utgörande komplement till de egnetliga gardinerna)

gardinluft
Ordklass substantiv
en uppsättning gardiner till ett fönster

gardinring
Ordklass substantiv
ring uppträdd på gardinstång och med fäste för gardintyg

gardinstång
Ordklass substantiv
stång tvärs över fönsternisch, vid vilken en gardin är fäst (vanligen i fönstrets överkant)

gardist
Ordklass substantiv
soldat vid garde
utvidgat i sammansättningar, särskilt om medlem av revolutionär grupp

gardjärn
Ordklass substantiv
skyddsjärn (särskilt framför hjulen på lokomotiv för att rensa skenorna)

garfågel
Ordklass substantiv
en storväxt alkfågel utan flygförmåga (numera utdöd)

garn
Ordklass substantiv
grövre, lösare spunnen tråd av textilfibrer för vävnad, stickning, virkning, broderi med mera
nät för fångst av fisk eller skaldjur
bildligt med tonvikt på funktionen, ibland skämtsamt
en typ av smäckert tågvirke (ursprungligen av hampa)

garnbom
Ordklass substantiv
bom på vilken varpen på en vävstol är uppvindad

garndocka
Ordklass substantiv
särskilt: liten garnhärva med finare garn till broderier

garnera
Ordklass verb
förse med utsmyckning i ytterkant, ofta i slingrande former (speciellt med avseende på maträtter och uniformer)
försvagat: dekorera
även bildligt
bekläda ett fartyg invädnigt med bräder

garnering
Ordklass substantiv
det att garnera (förse med utsmyckning i ytterkant)

garnhärva
Ordklass substantiv
avgränsad mängd garn i en på ett par ställen hopfäst slinga (vanligen innehållande ett eller ett par hekto)

garnison
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla trupper som är förlagda till samma ort
även om förläggningsplatsen (eller både förläggningsplatsen och trupperna)

garnityr
Ordklass substantiv
utsmyckning (ofta runt kanten av något men även allmännare)
sammanhörande uppsättning föremål eller personer (som ibland fyller en prydande funktion)
speciellt om en uppsättning löständer

garnvinda
Ordklass substantiv
snurrbar ställning som håller garnhärvor utspända vid nystning för hand

garrottera
Ordklass verb
avrätta genom att strypa med ett halsjärn

garsong
Ordklass substantiv
kypare (särskilt i fråga om franska förhållanden)
ung man Bruklighet skämtsamt

gartner
Ordklass substantiv
trädgårdsmästare Bruklighet mindre brukligt

garv
Ordklass substantiv
skratt Bruklighet vardagligt

garva
Ordklass verb
bereda hud till läder genom behandling med vissa ämnen för att förhindra förruttnelse och öka motståndskraften mot värme, väta och stelnande
även med avseende på resultatet
även överfört
skratta Bruklighet vardagligt

garvad
Ordklass adjektiv
särskilt: som har lång erfarenhet (ofta av besvärliga förhållanden)

garvare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt garvar läder

garveri
Ordklass substantiv
företag som bedriver garvning

garvmedel
Ordklass substantiv
råvara ur vilken garvämnen kan framställas

garvning
Ordklass substantiv
det att bereda hud till läder

garvsyra
Ordklass substantiv
typ av svagt surt och beskt ämne förekommande i te (bland annat använt vid garvning)

garvämne
Ordklass substantiv
ämne som akn bindas vid äggviteämnen i hud på sådant sätt att huden överförs till läder (och som därför används vid garvning)

gas
Ordklass substantiv
tunt, lätt ämne som uppfyller det utrymme där det befinner sig därför att det saknar bestämd volym
i allmänspråket särskilt om märkbara eller farliga typer
speciellt om sådant ämne använt i gasspis
speciellt även om explosivt sådant ämne som bildas i bensinmotor och driver denna
även om gaspedal
en typ av tunt, lätt, mycket glest tyg (numera mest använt till förband, förr även till balklänningar och dylikt)

gasa
Ordklass verb
öka hastigheten hos fordon genom att trampa på gaspedalen
döda genom att utsätta för gifitg gas som offret vanligen andas in (med avseende på människor eller djur, särskilt ohyra)

gasackumulator
Ordklass substantiv
stålbehållare för förvaring av gas

gasbetong
Ordklass substantiv
lättbetong Bruklighet föråldrat

gasbinda
Ordklass substantiv
tunn, lätt, mycket gles remsa av väv, som används för lindning av skadade kroppsdelar med mera

gasbrand
Ordklass substantiv
en svår sårinfektion orsakad av gasbildande bakterier

gasbrännare
Ordklass substantiv
uppvärmnings- eller belysningsanordning som eldas med gas

gascognare
Ordklass substantiv
man från Gascogne
i plural ofta om personer från Gascogne oavsett kön
ibland överfört om skrytsam eller skrävlande person

gasdynamik
Ordklass substantiv
gren av dynamiken där man studerar gasers rörelse, särskilt vid höga hastigheter

gasell
Ordklass substantiv
en typ av snabb och slank antilop (som anses ha ett vackert och milt utseende)
ofta bildligt och i liknelser

gasett
Ordklass substantiv
tidning eller tidskrift Bruklighet ålderdomligt

gasformig
Ordklass adjektiv
som uppträder i form av helt fria partiklar som uppfyller det utrymme där de finns

gasgenerator
Ordklass substantiv
apparat eller anläggning för framställning av gasbränslen

gask
Ordklass substantiv
större studentfest, vanligen med mat och dans Bruklighet vardagligt
spelbud i vira

gaskammare
Ordklass substantiv
lokal där fångar avrättas genom att utsättas för giftg gas (särskilt om sådan i Nazitysklands utrotningsläger)

gaska upp
Frasklass verbfras
få att bli på bättre humnör från ett nedstämt läge Bruklighet vardagligt

gasklocka
Ordklass substantiv
stor cylindrisk behållare för uppsamling och lagring av stadsgas

gaskromatograf
Ordklass substantiv
apparat för utförande av gaskromatografi (en metod för kemisk analys av olika organiska ämnen, som bygger på att ämnena förgasas vid olika temperaturer)

gaskromatografi
Ordklass substantiv
en metod för kemisk analys av olika organiska ämnen, som bygger på att ämnena förgasas vid olika temperaturer

gasmask
Ordklass substantiv
ansiktsmask med andningsfilter som används för att filtrera bort gifitga gaser ur andningsluft

gasol
Ordklass substantiv
gas för bland annat uppvärmningsändamål, som tillhandahålls komprimerad i stålflaskor (använd särskilt där elektricitet eller stadsgasledning saknas)

gasolin
Ordklass substantiv
en lätt bensin, som bland annat används i flygmotorer

gasolkök
Ordklass substantiv
mindre spis med gasol som bränsle

gasoltub
Ordklass substantiv
behållare med komrpimerad gasol

gasometer
Ordklass substantiv
mindre gasolklocka som används i laboratorier och dylikt

gaspedal
Ordklass substantiv
pedal i bilgolv för reglering av gastillströmningen till motorn (varigenom bland annat bilens hastighet påverkas)

gass
Ordklass substantiv
stekande hetta från någon starkt lysande ljuskälla, särskilt solen

gassa
Ordklass verb
ustråla stark värme och ljus (om solen eller annan kraftig ljuskälla)

gassa sig
Frasklass verbfras
sola sig i starkt solljus

gassig
Ordklass adjektiv
mycket varm på grund av kraftig belysning (vanligen om luft som värmts upp av solen)

gasskydd
Ordklass substantiv
skydd mot angrepp med gifitg gas

gasspis
Ordklass substantiv
spis där uppvärmning sker med hjälp av brinnande gas

gassvetsning
Ordklass substantiv
svetsning med gaslåga

gast
Ordklass substantiv
besättningsman på fartyg (vanligen med något speciellt arbetsområde)
även om medhjälpare på mindre segelbåt
vålnad

gasta
Ordklass verb
skrika högljutt
tjänstgöra som gast

gastera
Ordklass verb
gästspela (särskilt i teatersammanhang) Bruklighet mindre brukligt

gastkrama
Ordklass verb
hålla i skräckfylld spänning
även allmännare

gastrisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med magen eller magsäcken

gastrit
Ordklass substantiv
katarr i magsäcken

gastronom
Ordklass substantiv
person som tycker om att äta och laga finare mat

gastronomi
Ordklass substantiv
läran om finare matlagning

gastronomisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gastronomi (läran om finare matlagning)

gastroskop
Ordklass substantiv
instrument som används vid gastroskopi (inspektion av magsäcken genom att föra ned ett böjligt rör med optik genom svalget och matstrupen)

gastroskopera
Ordklass verb
undersöka med gastroskop (böjligt rör med optik som förs ned ett genom svalget och matstrupen för att inspektera magsäcken)

gastroskopi
Ordklass substantiv
metod för att inspektera magsäcken genom att föra ned ett böjligt rör med optik genom svalget och matstrupen

gastrula
Ordklass substantiv
ett tidgt, bägarformat stadium i ett fosters utveckling

gasturbin
Ordklass substantiv
en typ av förbränningsmotor där gas som bildas vid förbränning används för att driva en eller flera turbiner

gasurladdning
Ordklass substantiv
urladdning och ljusalstring vid passage av elektrisk ström genom gas

gasverk
Ordklass substantiv
industrianläggning för framställning av brännbar gas

gata
Ordklass substantiv
trafikled i tätort (vanligen försedd med separat gångbana, beläggning och belysning)
även något utvidgat
utvidgat om liknande öppet stråk
även bildligt med tonvikt på avsaknad av trygghet, stadgad tillvaro, bostad, arbete eller dylikt

gatans parlament
Frasklass nominalfras
vulgär opinion

gate
Ordklass substantiv
utgång till flygplan på flygplats

gatflicka
Ordklass substantiv
prostituerad kvinna som går på gatan för att söka kunder Bruklighet nedsättande

gathus
Ordklass substantiv
hus som ligger åt gatan

gathörn
Ordklass substantiv
hörn av kvarter invid gatukorsning

gatlopp
Ordklass substantiv
straff varvid den dömde tvingade springa mellan två led av personer som utsatte honom för slag på ryggen med käppar eller dylikt (förr använt som militärt disciplinstraff) Bruklighet historiskt
ofta bildligt

gatlykta
Ordklass substantiv
lampa för gatubelysning (vanligen ingående i uppsättning längs en hel gata)

gatläggning
Ordklass substantiv
det att lägga på gatubeläggning
även om resultatet

gatpojke
Ordklass substantiv
pojke som tillbringar sin tid i olämpligt sällskap i stadsmiljöer Bruklighet något ålderdomligt

gatsopare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt håller gator och trottoarer rena

gatsten
Ordklass substantiv
sten som används till gatubeläggning (ofta kubformig)

gatt
Ordklass substantiv
öppning från mindre farvatten ut mot större
även om passage mellan öar
öppning i ett fartygs sida

gatubarn
Ordklass substantiv
övergivet barn som lever och bor på gatan under miserabla förhållanden (ofta till och med under dödshot)

gatubeläggning
Ordklass substantiv
material för utjämning och förstärkning av en gatas yta

gatufrid
Ordklass substantiv
rätt att vistas oantastad på allmän plats

gatuförsäljare
Ordklass substantiv
person som säljer varor på gatorna (och inte i hemmen eller i butik)

gatukontor
Ordklass substantiv
det kommunala organ som sköter och underhåller gator, vägar och dylikt

gatukors
Ordklass substantiv
gatukorsning (plats där två gator möts)

gatukorsning
Ordklass substantiv
plats där två gator möts
hund av obestämd blandras, som tros ha avlats på gatan Bruklighet skämtsamt

gatukök
Ordklass substantiv
kioskliknande inrättning med försäljning av snabblagade smårätter, till exempel varm korv eller hamburgare med tillbehör

gatumusik
Ordklass substantiv
musik som framförs på gator och torg (vanligen organiserat)

gatuplan
Ordklass substantiv
den våning i en byggnad som ligger på samma nivå som gatan

gaucho
Ordklass substantiv
argentinsk cowboy

gauge
Ordklass substantiv
ett mått på masktäthet i bland annat strumpor och trikå

gaullism
Ordklass substantiv
en politisk ideologi som utformats av den franske presidenten de Gaulle och som bland annat förespråkar en stark presidentmakt, idén om Frankrike som en sotrmakt och Västeuropa som ett maktcentrum i världen

gaullist
Ordklass substantiv
anhängare av gaullismen (en politisk ideologi som utformats av den franske presidenten de Gaulle)

gaur
Ordklass substantiv
en stor vildoxe med fettpuckel på framryggen (förekommande i höglänta skogar i Indien och Indokina)

gauss
Ordklass substantiv
en liten måttenhet för magnetisk fältstyrka Bruklighet fysik, ålderdomligt

gausskurva
Ordklass substantiv
en regelbunden, klockformad matematisk kurva, som är den grafiska bilden av en så kallad normalfördelning Bruklighet statistik

gavel
Ordklass substantiv
yttervägg som utgör kortsida av byggnad (vanligen upptill avsmalnande mot takkrönet)
även om det triangelformade övre partiet av gavel
även utvidgat om skiva eller dylikt vid kortända av till exempel säng
även om kortända i allmänhet
även om utrymme alldeles innanför gavel

gavelfält
Ordklass substantiv
triangelformad överdel av gavel

gavelhus
Ordklass substantiv
byggnad vars entré sida utgörs av en gavel

gavelröste
Ordklass substantiv
gavelfält (triangelformad överdel av gavel)

gavial
Ordklass substantiv
ett fiskätande, krokodilartat kräldjur med långsmal nos som lever i de större indiska floderna

gavott
Ordklass substantiv
en sirlig men livlig fransk pardans i 2/4-takt eller 4/4-takt (vanlig på 1600-talet och 1700-talet)
även om motsvarande musik

gay
Ordklass adjektiv
homosexuell

gayal
Ordklass substantiv
en tam gaur (något mindre än den vilda formen; används mest som offerdjur och vid byteshandel)

g-dräkt
Ordklass substantiv
skyddsdräkt som används av piloter och astronauter för att motverka tryckförändringar i till exempel blodsystemet

ge
Ordklass verb
låta någon få något föremål, värde eller dylikt (genom direkt överräckning eller på något annat sätt)
dela ut spelkort för en omgång
med avseende på abstrakta företeelser (positiva eller negativa): låta komma i åtnjutande av
även något utvidgat
i vissa uttryck även: i sin nåd åstadkomma
lämna som betalning
även utvidgat i andra uttryck för någots värde, attraktivitet eller dylikt
även försvagat i uttryck för att något är anmärkningsvärt eller dylikt
lämna som resultat (om föremål, process eller dylikt)
speciellt i fråga om intellektuellt utbyte eller dylikt
lämna ut som offer för någon eller något
även i uttryck för uppgivande eller dylikt
anordna något för andra (vanligen för någon större grupp som erbjuds en förmån
i vissa uttryck: åstadkomma särskilt ljud eller dylikt

ge akt på
Frasklass verbfras
iakttaga, lägga märke till

ge avkall på
Frasklass verbfras
avstå från

gebit
Ordklass substantiv
specialområde

gecko
Ordklass substantiv
typ av liten insektsätande, brednosig ödla, vanligen med stora ögon och sugskivor på fötterna, som förekommer i subtropiska trakter

gedigen
Ordklass adjektiv
som saknar inblandning av annat, mindre värdefullt material (om någorlunda ädel metall)
kraftig och stabil
grundligt, pålitlig Bruklighet bildligt

ge djävulen i någon
Frasklass verbfras
strunta i någon Bruklighet starkt vardagligt

ge djävulen i något
Frasklass verbfras
strunta i något Bruklighet starkt vardagligt

ge efter
Frasklass verbfras
upphöra att strängt hävda någon ståndpunkt, något krav eller dylikt
släppa efter
rubbas ur sitt läge och hota att falla eller dylikt

ge eld
Frasklass verbfras
avfyra skott eller salva

ge fan i någon
Frasklass verbfras
strunta i någon Bruklighet starkt vardagligt

ge fan i något
Frasklass verbfras
strunta i något Bruklighet starkt vardagligt

gefundenes Fressen
något intressant som man oväntat uptäcker och som är precis vad man behöver

ge fyr
Frasklass verbfras
fyra av ett skott

gegga
Ordklass substantiv
geggamoja (smetig röra som uppfattas som äcklig) Bruklighet vardagligt
gegga
Ordklass verb
röra i geggamoja Bruklighet vardagligt

geggamoja
Ordklass substantiv
smetig röra som uppfattas som äcklig

geggig
Ordklass adjektiv
smetig och kletig av något som uppfattas som äckligt

ge hals
Frasklass verbfras
skrika (vanligen för att påkalla uppmärksamhet)

geheimeråd
Ordklass substantiv
titel för en hög ämbetsman i Danmark, Tyskland och Ryssland

gehenna
Ordklass substantiv
helvete Bruklighet bibliskt

gehäng
Ordklass substantiv
axelrem eller bälte som bär upp ett vapen eller dylikt Bruklighet historiskt

gehör
Ordklass substantiv
förmåga att uppfatta och bedöma tonhöjd
allmännare: förmåga att ur minnet återge en melodi
även överfört
i vissa uttryck: förståelse och samtycke hos en annan person

ge igen
Frasklass verbfras
hämnas

ge igen för gammal ost
Frasklass verbfras
hämnas en tidigare oförrätt

ge igen med samma mynt
Frasklass verbfras
behandla någon lika illa som man själv blivit behandlad av denne

geiger-müllerrör
Ordklass substantiv
en apparat för påvisande av joniserande strålning

geigermätare
Ordklass substantiv
en mätapparat som registrerar mängden partiklar som sänds ut av ett radioaktivt ämne

ge in
Frasklass verbfras
formellt lämna eller sända in till myndighet eller dylikt

geisha
Ordklass substantiv
vacker japansk kvinna som yrkesmässigt passar upp och underhåller gäster

geist
Ordklass substantiv
livlig entusiasm och handlingsiver

gejd
Ordklass substantiv
skena i vilken en rörlig maskindel löper i en rätlinjig bana

gejser
Ordklass substantiv
varm källa som periodiskt slungar ut hetvatten och ånga

ge järnet
Frasklass verbfras
sätta in alla krafter Bruklighet vardagligt

ge katten i
Frasklass verbfras
strunta i

gel
Ordklass substantiv
lösning som stelnat till en elastisk halvfast massa

gelada
Ordklass substantiv
en etiopisk babian med ett par nakna, ljusröda fläckar på bröstet

gelatin
Ordklass substantiv
delvis nedbrutna limämnen från ben- och bindvävnad, som efter lösning i varm vätska bildar en geléartad massa (används bland annat i aladåber och fromager)

gelatinera
Ordklass verb
överdra med gelatin Bruklighet mindre brukligt
bilda gel (om lösning med löst ämne) Bruklighet kemi

gelatinkapsel
Ordklass substantiv
kapsel av gelatin, som vanligen omger illasmakande läkemedel

gelatinös
Ordklass adjektiv
geléartad
allmännare: som innehåller gelatin

gelbgjutare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt gjuter i mässing

gelbgjuteri
Ordklass substantiv
det att gjuta i mässing
även om verkstad för detta

gelcoat
Ordklass substantiv
ett pigmentartat skikt av icke armerad plast som används för att ge en slät och blank yta, särskilt på moderna fritidsbåtar

gelé
Ordklass substantiv
mer eller mindre stelnad, halvgenomskinlig, dallrande massa, vanligen av fruktsaft, köttspad eller fiskspad
även bildligt i uttryck för ostadighet eller dylikt

gelea
Ordklass verb
bilda gelé (mer eller mindre stelnad, halvgenomskinlig, dallrande massa)

geléhallon
Ordklass substantiv
liten röd sockertäckt karamell av gelé med rundat topp

geleig
Ordklass adjektiv
som har geléartad konsistens

gelésvamp
Ordklass substantiv
en typ av geléartad svamp, som ofta växer på multnande växtdelar

gelike
Ordklass substantiv
individ av samma typ Bruklighet ibland något nedsättande

ge luft åt något
Frasklass verbfras
ge utlopp åt något

gelänk
Ordklass substantiv
anordning för förstärkning av en skos hålfotsparti

gem
Ordklass substantiv
ädelsten försedd med bild eller skrivtecken i gravyr eller relief (vanligen använd som prydnad eller till sigill)
liten, enkel pappersklämma, vanligen formad av ståltråd eller plast

gemak
Ordklass substantiv
praktfullt rum Bruklighet något ålderdomligt eller skämtsamt

gematri
Ordklass substantiv
en metod inom hebreisk bokstavsmystik, där ord ges talvärde efter de ingående bostävernas position i alfabetet

ge med den ena handen och ta med den andra
Frasklass verbfras
skenbart vara generös men i verkligheten se till att kompensera sig för sin gåva

ge med sig
Frasklass verbfras
börja samtycka efter att ha gett upp sin egen ståndpunkt
rubbas ur sitt läge och hota att braka samman

gemen
Ordklass substantiv
allmänhet
gemen
Ordklass adjektiv
i vissa uttryck: vanlig (särskilt om folk i allmänhet)
om person i hög social ställning: vänlig och kamratlig i umgänge med enkelt folk (ibland dock på ett nedlåtande sätt)
elak på ett simpelt sätt
även om handling e.d.
även allmänt förstärkande
som ingår i det mindre tryckalfabet som används för den ojämförligt största delen av normal text (med delvis annat utförande än de ursprungliga stora bokstäverna, versalerna)

gemene man
Frasklass nominalfras
vanligt enkelt folk

gemenhet
Ordklass substantiv
det att vara elak på ett simpelt sätt

gemenligen
Ordklass adverb
i de flesta fall

gemensam
Ordklass adjektiv
som delas eller innehas av flera personer (om föremål, lokal eller dylikt)
även om något abstrakt
som utförs av flera personer tillsammans
även med tonvikt på de faktorer som samverkar i utförandet av något

gemensamhet
Ordklass substantiv
det att vara gemensam (ibland speciellt för båda könen)
det att utföras gemensamt

gemensamhetsgrav
Ordklass substantiv
grav för flera personer

gemenskap
Ordklass substantiv
känsla av positiv samhörighet
mer konkret: samvaro
även i beteckningar på vissa organisationer

gemination
Ordklass substantiv
förlängning av språkljud, särskilt konsonant

geminera
Ordklass verb
låta genomgå gemination (förlängning av språkljud)

gemmologi
Ordklass substantiv
läran om ädla stenar och pärlor

gems
Ordklass substantiv
ett getliknande klövdjur som lever vilt i högfjällsområden, till exempel i Alperna och Pyrenéerna

gemyt
Ordklass substantiv
trivsam stämning skapad genom trevligt och vänligt uppträdande av någon
även om trevligt och vänligt uppträdande

gemytlig
Ordklass adjektiv
som uppträder trevligt och vänligt och därigenom sprider en god stämning omkring sig
även om handling och dylikt

gemål
Ordklass substantiv
make eller maka till mycket högt uppsatt person, vanligen kunglig Bruklighet något ålderdomligt

gen
Ordklass substantiv
enhet i kromosom som bär arvsanlag
gen
Ordklass adjektiv
kort (om färdväg e.d. i jämförelse med annan färdväg)

gena
Ordklass verb
ta en väg som är kortare (men ofta besvärligare) än andra möjliga (och mer konventionella) vägar

genans
Ordklass substantiv
känsla av olust på grund av pinsam situation

genant
Ordklass adjektiv
som försätter någon i en pinsam eller löjlig situation

genast
Ordklass adverb
utan fördröjning

genbank
Ordklass substantiv
förråd för bevarande av gener hos till exempel äldre kulturväxter (i form av frön eller annat växtmaterial)
även om skyddade bestånd av till exempel utrotningshotade växt- eller djurarter

gendarm
Ordklass substantiv
medlem av militärt organiserad polis- eller ordningstrupp (särskilt i Frankrike)

gendarmeri
Ordklass substantiv
militärt organiserad polis- eller eller ordningstrupp (särskilt i Frankrike)

gendriva
Ordklass verb
visa ohållbarheten i påstående eller dylikt Bruklighet formellt

genealog
Ordklass substantiv
person som sysslar med släktforskning

genealogi
Ordklass substantiv
släktforskning
register över släktskapsförhållanden

genera
Ordklass verb
göra någon generad
orsaka besvär av fysiskt slag

generad
Ordklass adjektiv
som har lättare skam- eller olustkänslor (ibland på grund av misslyckande eller dylikt men ofta även på grund av postiv eller negativ uppmärksamhet)

general
Ordklass substantiv
titel för officer med högsta befäslgrad inom armé, kustartilleri eller flyg
även utvidgat om generalmajor eller generallöjtnant, bland annat vid tilltal
allmännare i icke-militära sammanhang om chef för Frälsningsarmén, generaldirektör eller annan ledande person

generalagent
Ordklass substantiv
en firmas huvudrepresentant inom ett större område, vanligen ett annat land

generalbas
Ordklass substantiv
genomgående, ackompanjerande basstämma, vanligen under barocken

generaldirektör
Ordklass substantiv
titel för chef för centralt ämbetsverk
även utvidgat

generalförsamling
Ordklass substantiv
högsta beslutande organ i större förgrenad organisation

generalguvernör
Ordklass substantiv
titel för ämbetsman som är direkt underställd statsöverhuvud och innehar högsta myndigheten över visst större område, vanligen en koloni Bruklighet mest historiskt

generalindex
Ordklass substantiv
index som väger samman flera olika indexserier (används till exempel som mått på den samlade kursutvecklingen av börsnoterade aktier)

generalisation
Ordklass substantiv
generalisering (det att ge mer allmän giltighet åt någon regel eller utsaga som ursprungligen endast gällt ett fåtal fall)

generalisera
Ordklass verb
ge mer allmän giltighet åt någon regel eller utsaga som ursprungligen endast gällt ett fåtal fall
med negativ bibetydelse: göra onyanserade bedömningar på grundval av förhastade slutsatser

generalisering
Ordklass substantiv
det att generalisera (ge mer allmän giltighet åt någon regel eller utsaga som ursprungligen endast gällt ett fåtal fall)

generalissimus
Ordklass substantiv
titel för ett lands högste befälhavare, som ibland också har den politiska makten (i vissa länder, ofta i kombination med militärdiktatur)

generalist
Ordklass substantiv
person med allsidiga kunskaper, vanligen inom ett visst område

generalitet
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla generalspersoner
grad av allmängilighet

generalklausul
Ordklass substantiv
allmänt hållen lagregel som ger domstolarna stor frihet för tillämpning i det enskilda fallet (inom bland annat skatterätt och civilrätt)

generalkonsul
Ordklass substantiv
titel för högste tjänsteman på större konsulat
även om chef för ett lands alla konsuler i ett annat land

generalkonsulat
Ordklass substantiv
konsulat som förestås av generalkonsul

generallöjtnant
Ordklass substantiv
titel för officer med näst högsta befälsgrad inom armé eller flyg

generalmajor
Ordklass substantiv
titel för officer med befälsgrad närmast under generallöjtnant (titel för officer med näst högsta befälsgrad inom armé eller flyg)

generalpaus
Ordklass substantiv
samtidig paus för alla stämmor under minst en takt (i musikverk)

generalperson
Ordklass substantiv
officer med minst generalmajors grad

generalplan
Ordklass substantiv
särsilt: översiktlig plan över eller planering av något
särskilt: allmän översikt över markanvändning

generalprevention
Ordklass substantiv
avskräckande funktion hos straff, avseende andra än den straffade

generalrep
Ordklass substantiv
generalrepetiton (sista repetition av en föreställning före premiär)

generalrepetition
Ordklass substantiv
sista repetition av en föreställning före premiär (och därignom den viktigaste och mest fullständiga repetitionen)
även allmännare

generalsekreterare
Ordklass substantiv
högsta chef för viss större organisation
även om chef för större konferens eller dylikt

generalstab
Ordklass substantiv
högsta ledningen för ett lands försvars- eller krigsmakt
ofta med tanke på de officerare som ingår i den

generalstabskarta
Ordklass substantiv
typ av tämligen detaljerad topografisk karta ingående i en rikstäckande serie (ursprungligen använd i militära sammanhang) Bruklighet historiskt

generalstaterna
Ordklass substantiv
Nederländernas parlament
förr även om en styrande rådsförsamling i detta land

generalstrejk
Ordklass substantiv
strejk som omfattar alla löntagare
även allmännare om en mycket stor strejk

generalöverste
Ordklass substantiv
titel för överordnad general i vissa länder, bland annat Tyskland

generande
Ordklass adjektiv
besvärande

genera sig
Frasklass verbfras
känna sig besvärad eller skamsen

generation
Ordklass substantiv
grupp av samtliga individer i ungefär samma ålder (ofta i ett land eller i ännu större sammanhang men även om släktled; vanligen med tonvikt på förhållandet mellan föräldrar och barn)
om tidsrymd från det att en levande varelse föds tills den får egen avkomma (för människans del i genomsnitt cirka 30 år)
även försvagat
även med tonvikt på vad som är typiskt för vissa personer i en viss åldersklass
även om företeelser av samma slag tillhörande samma utvecklingsstadium
om fas som börjar med att en individ uppkommer genom en fortplantningsprocess och slutar i samband med påföljande fortplantningsprocess Bruklighet biologi

generationsklyfta
Ordklass substantiv
stor skilland i kunskaper och åsikter mellan människor som är födda med ungefär en generations mellanrum

generationsväxling
Ordklass substantiv
särskilt: regelbunden växling mellan individer uppkomna genom könlös och könlig fortplantning (hos vissa lägre djur och växter)
successivt ersättande av äldre representanter med yngre, till exempel i ett fotbollslag

generativ
Ordklass adjektiv
som utifrån vissa grundförutsättningar alstrar något Bruklighet särskilt i vetenskapliga sammanhang

generator
Ordklass substantiv
en typ av anordning som alstrar elektrisk energi
även om anordning som alstrar gas

generatorgas
Ordklass substantiv
gengas (brännbar gas framställd med hjälp av generator, ofta av fasta bränslen, till exempel ved)

generatris
Ordklass substantiv
linje som tänks röra sig i rymden och därmed alstra en yta Bruklighet matematik

generell
Ordklass adjektiv
som berör allt eller alla i ett visst sammahang

generera
Ordklass verb
åstadkomma existens av något, ofta genom en invecklad process

generisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med ett visst släkte
som betecknar en kategori eller en art i sin helhet Bruklighet speciellt språkvetenskap
som anger typ hos ett kemiskt ämne Bruklighet speciellt i farmakologiska sammanhang

generositet
Ordklass substantiv
det att vara generös (gärna ge bort något som är värdefullt, innebär en uppoffring eller dylikt)
även försvagat om tolerans eller vidsynthet

generös
Ordklass adjektiv
som gärna ger bort något som är värdefullt, innebär en uppoffring eller dylikt
även om gåva eller dylikt
väl tilltagen
försvagat: välvillig, tolerant

genes
Ordklass substantiv
utveckling av cell, individ eller art Bruklighet i vetenskapliga sammanhang

genesis
Ordklass substantiv
det att komma att existera Bruklighet i vetenskaplig framställning
även om skapelsen återgiven i Första Mosebok (ofta med stor begynnelsebokstav)

genetik
Ordklass substantiv
vetenskapen om hur egenskaper ärvs

genetiker
Ordklass substantiv
person som yreksmässigt sysslar med genetik (vetenskapen om hur egenskaper ärvs)

genetisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med genes (utveckling av cell, individ eller art) eller genetik (vetenskapen om hur egenskaper ärvs)

genett
Ordklass substantiv
typ av långsmalt fläckigt sibetdjur med korta ben och lång svans, som förekommer i bland annat Sydeuropa

genever
Ordklass substantiv
ett brännvin kryddat med enbärsolja (ursprungligen från Holland)

genfordran
Ordklass substantiv
persons fordran hos någon som i sin tur har likvärdig fordran hos den första personen (vilket gör att skulderna kan kvittas mot varandra)

genfordring
Ordklass substantiv
persons fordran hos någon som i sin tur har likvärdig fordran hos den första personen (vilket gör att skulderna kan kvittas mot varandra)

gengas
Ordklass substantiv
brännbar gas framställd med hjälp av generator, ofta av fasta bränslen, till exempel ved (använt som drivmedel särskilt under andra världskriget)

gengångare
Ordklass substantiv
död människa som tänks gå igen (i sin tidigare gestalt eller i en annan skepnad)
ibland överfört om otidsenlig person eller företeelse

gengåva
Ordklass substantiv
gåva som tack för annan gåva
ibland med viss antydan om oegentlighet eller dylikt

gengälda
Ordklass verb
göra någon en tjänst eller ge någon en gåva som tack för någon tjänst eller gåva

geni
Ordklass substantiv
utomordentligt begåvad person (intellektuellt eller konstnärligt)
utomordentlig begåvning
ibland något utvidgat

genial
Ordklass adjektiv
utomordentligt begåvad intellektuellt eller konstnärligt
även om handling eller dylikt

genialisk
Ordklass adjektiv
genial (utomordentligt begåvad intellektuellt eller konstnärligt)

genialitet
Ordklass substantiv
utomordentligt begåvning (intellektuell eller konstnärlig)

genie
Ordklass substantiv
skyddsande (i antiken symboliserande en mans innersta väsen och bättre jag Bruklighet vanligen något högtidligt

geniförklara
Ordklass verb
förklara för geni (det vill säga som en person med lysande begåvning)

genital
Ordklass adjektiv
som avser könsorganen eller fortplantningen Bruklighet anatomi, medicin

genitalier
Ordklass substantiv
yttre könsorgan

genitalorgan
Ordklass substantiv
genitalier (yttre könsorgan)

genitiv
Ordklass substantiv
ett kasus som anger tillhörighetsförhållande, samhörighet eller dylikt

genitivattribut
Ordklass substantiv
bestämningsord som är böjt i genitiv

genius
Ordklass substantiv
genie (skyddsande)

genklang
Ordklass substantiv
mäktigt ljud som uppstår när ett annat starkt ljud återkastas
ofta överfört: positiv reaktion på någons förslag eller dylikt

genljud
Ordklass substantiv
ljud som uppstår när ett annat starkt ljud återkastas
äver överfört

genljuda
Ordklass verb
vara fylld av starka, återkastade ljus

genmutation
Ordklass substantiv
genteknik
ibland med polemisk biton

genmäla
Ordklass verb
svara och därvid ofta ge uttryck för avvikande åsikt eller dylikt

genmäle
Ordklass substantiv
kortare svar, ofta av argumenterande slag Bruklighet formellt

genmälesrätt
Ordklass substantiv
rätt att göra ett beriktigande eller en rättelse i en tidning eller ett annat massmedium (där man blivit angripen)

genocid
Ordklass substantiv
systematiskt utrotande av folkgrupp på grund av nationell, etnisk eller religiös tillhörighet Bruklighet mindre brukligt

genom
Ordklass substantiv
en samling sammanhörande, kvalitativt olika kromosomer
genom
Ordklass adverb
med passage till den andra sidan av något angivet eller underförstått hinder
ofta överfört
genom
Ordklass preposition
från den ena till den andra sidan av något
även med tonvikt på passagen
även överfört med tonvikt på passagen
även överfört i fråga om tidsförhållanden
med hjälp av angivet medel eller angiven metod
på grund av
dividerat med Bruklighet matematik

genomandad
Ordklass adjektiv
alltigenom uppfylld av en viss anda, känsla eller dylikt

genomarbeta
Ordklass verb
noggrant arbeta igenom

genombrott
Ordklass substantiv
tillfälle då någon eller något bryter sig fram (genom ett tidigare hinder eller dylikt)
överfört: det att plötsligt bli allmänt erkänd

genombruten
Ordklass adjektiv
särskilt: som har hålmönster

genomdriva
Ordklass verb
framtvinga godtagande av

genomfara
Ordklass verb
passera igenom (om något fysiskt eller psykiskt negativt)

genomfart
Ordklass substantiv
snabbt passerande genom eller för förbi något
även om väg avsedd för snabb passage igenom eller förbi

genomfärd
Ordklass substantiv
snabbt passerande genom eller förbi något

genomföra
Ordklass verb
utföra från början till slut (ofta med avseende på mer komplicerad process som skall följa vissa regler eller dylikt

genomförbar
Ordklass adjektiv
möjlig att genomföra (om handling)

genomföring
Ordklass substantiv
det att genomföra något
avsnitt i fuga där temat löper genom flera stämmor
även om avsnitt i sonat där det tidigare presenterade temat bearbetas
isolator för elektrisk ledning som löper genom en vägg, ett hölje eller dylikt
även om hylsa för rör som dras genom vägg, golv etcetera

genomgripande
Ordklass adjektiv
som innebär mycket stor förändring av någon tidigare konstruktion, situation etcetera

genomgå
Ordklass verb
vara föremål för något från början till slut (ofta med avseende på en svår och utdragen process)
ofta även: erfara, uppleva

genomgående
Ordklass adjektiv
som går från den ena sidan till den andra sidan av något
överfört: som finns överallt i något
genomgående
Ordklass adverb
utan undantag

genomgång
Ordklass substantiv
ordentlig undersökning, ofta tillsammans med åtgärder av något slag (särskilt om läkarundersökning eller undersökning av komplicerat föremål)
presentation och förberedande behandling av viss fråga eller dylikt
speciellt i skolsammanhang
passage
även om ordnad plats för passage
även tidsmässigt i fråga om tillfällig vistelse

genomklappning
Ordklass substantiv
tillfälligt sammanbrott av fysiskt eller psykiskt slag (på grund av överansträngning och dylikt)

genomkomponerad
Ordklass adjektiv
som har ny variation av ett musikaliskt huvudtema i nästan varje ny strof
allmännare: som har en genomarbetad konstnärlig uppbyggnad

genomkorsa
Ordklass verb
gå tvärs över åt olika håll (om flera företeelser av samma slag)

genomkörare
Ordklass substantiv
hård och genomgripande behandling eller träning Bruklighet något vardagligt

genomleva
Ordklass verb
erfara något från början till slut (vanligen med avseende på svår och komplicerad process)

genomlida
Ordklass verb
erfara något plågsamt från början till slut
även försvagat, ofta skämtsamt

genomlysa
Ordklass verb
lysa tvärs igenom något
undersöka röntgenologiskt
noggrant analysera

genomlysande
Ordklass adjektiv
som släpper igenom ljus men som man ser oskarpt igenom (om vissa material, till exempel mattglas och mjölkglas)

genomlysning
Ordklass substantiv
det att genomlysa (lysa tvärs igenom något)
röntgenundersökning Bruklighet särskilt medicin

genompyrd
Ordklass adjektiv
helt genomträngd eller fylld av någon materia

genomresa
Ordklass substantiv
resa igenom visst område som inte är ens resmål

genomskinlig
Ordklass adjektiv
som släpper igenom ljus och som man kan se klart igenom (om vissa material, till exempel glas)
som man lätt genomskådar i fråga om sitt verkliga innehåll eller dylikt Bruklighet bildligt

genomskåda
Ordklass verb
uppfatta den dolda innebörden eller avsikten bakom något yttrande, någon handling eller dylikt
med avseende på person: uppftta de verkliga (negativa) egenskperna eller avsikterna hos

genomskärare
Ordklass substantiv
fin passning som går tvärs igenom motspelarens försvar i lagspel, till exempel fotboll eller ishockey Bruklighet vardagligt
särskilt i bowling: situation efter första slag i vilken två eller flera käglor står kvar på sådant sätt att inte alla kan slås ner med ett andra slag Bruklighet sport

genomskärning
Ordklass substantiv
särskilt: avbildning av någots skärning med ett tänkt plan så att en yta av viss form och storlek bildas
även om diameter av sådan yta

genomslag
Ordklass substantiv
kopiering med hjälp av karbonpapper vid maskinskrivning
även om papperskopia erhållen på detta sätt
det att en gnista bryter igenom elektriskt isoleringsmaterial som följd av att spänningen överskridit en viss gräns
stark verkan

genomslagsförmåga
Ordklass substantiv
en projektils förmåga att tränga igenom hinder Bruklighet särskilt militärväsen

genomslagskopia
Ordklass substantiv
papperskopia erhållen vid skrift med karbonpapper

genomslagskraft
Ordklass substantiv
förmåga att åstadkomma verkningar, ofta av omfattande slag

genomslagspapper
Ordklass substantiv
tunt skrivmaskinspapper lämpat för genomslag (kopiering med hjälp av karbonpapper)

genomsläpplig
Ordklass adjektiv
som har förmågan att låta partiklar passera igenom sig (om ämne, material eller dylikt)

genomsnitt
Ordklass substantiv
talvärde som erhållits genom att alla värden i en viss grupp adderats varefter summan dividerats med antalet värden
i sammansättningar ofta om varelse, föremål eller företetlse som anses ha den vanligaste egenskapen eller de vanligaste egenskaperna
någon gång lätt nedsättande (med tonvikt på brist på originalitet och dylikt) Bruklighet i sammansättningar

genomsnittlig
Ordklass adjektiv
vars värde utgör genomsnittet

genomströmma
Ordklass verb
strömmande passera igenom
ofta överfört

genomströmning
Ordklass substantiv
särskilt: fullföljande av viss utbildning

genomsyra
Ordklass verb
fullständigt uppfylla (om känsla, åsikt eller dylikt)

genomsöka
Ordklass verb
noggrant söka på alla möjliga ställen i visst område, utrymme eller dylikt (särskilt i samband med brott eller dylikt)

genom tiderna
någonsin, till exempel "det värsta åskvädret genom tiderna"

genomtrampning
Ordklass substantiv
alltför stor sänkning av partiet mellan hoven och skenbenet hos en häst vid nedtrampning

genomtryckt
Ordklass adjektiv
som har samma mönster på båda sidorna (om tyg etcetera)

genomträngande
Ordklass adjektiv
som tränger igenom alla hinder (särskilt om sinnesintryck)

genomtränglig
Ordklass adjektiv
möjlig att tränga igenom
även bildligt

genomträngningsförmåga
Ordklass substantiv
förmåga att tränga igenom ett visst ämne (speciellt om radioaktiv strålning) Bruklighet särskilt fysik

genomtänkt
Ordklass adjektiv
som noga tänkts igenom

genomvävd
Ordklass adjektiv
som har vävt mönster som syns på båda sidorna (om tyg etcetera)

genotyp
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla gener hos viss organism samt deras inbördes struktur Bruklighet i vetenskapliga sammanhang

genre
Ordklass substantiv
typ av konstnärlig framställning som kännetecknas av viss uppsättning stildrag eller innehållsliga faktorer
även något utvidgat
som förled även om konstnärligt motiv ur vardagslivet Bruklighet mest historiskt

genrep
Ordklass substantiv
generalrepetition Bruklighet vardagligt

gensaga
Ordklass substantiv
svar som bestämt uttrycker avvikande ståndpunkt Bruklighet särskilt juridik

gensare
Ordklass substantiv
tjock, stickad ylletröja, särskilt för friluftsbruk Bruklighet mindre brukligt

genskjuta
Ordklass verb
hinna upp någon genom att ta en kortare väg

genstridig
Ordklass adjektiv
motsträvig

gensträvig
Ordklass adjektiv
motsträvig

genstämning
Ordklass substantiv
stämning gjord av person som själv blivit stämd

genstörtig
Ordklass adjektiv
starkt motsträvig

gensvar
Ordklass substantiv
positiv reaktion på något

gensägelse
Ordklass substantiv
invändning (mest för att understryka det självklara i ett påstående eller dylikt)

genta
Ordklass verb
upprepa Bruklighet högtidligt

gentaga
Ordklass verb
upprepa Bruklighet högtidligt

genteknik
Ordklass substantiv
ingrepp i generna, till exempel för att framkalla önskade anlag

gentemot
Ordklass preposition
mot
i jämförlese med

genterapi
Ordklass substantiv
ingrepp i arvsmassan i syfte att reparera en skadad gen

gentiana
Ordklass substantiv
typ av ört med klock- eller trattliknande blommor, vanligen praktfullfärgade i blått eller purpur (vanlig i bergstrakter men ofta även odlad i trädgårdar)
även om bitterämne från vissa arters rötter, som används medicinskt och som smakämne

gentil
Ordklass adjektiv
mycket elegant och frikostig
även om handling eller dylikt
ibland även: elegant, lyxig

gentjänst
Ordklass substantiv
tjänst som man utför som tack för tjänst som man själv åtnjutit

gentleman
Ordklass substantiv
artig och taktfull man som iakttar regler för gott uppträdande och dylikt

gentlemen's agreement
Frasklass nominalfras
affärsöverenskommelse utan kontrakt och dylikt, som bygger på ömsesidigt förtroende

genua
Ordklass substantiv
genuafock (en typ av stort försegel som överlappar med storseglet)

genuafock
Ordklass substantiv
en typ av stort försegel som överlappar med storseglet

genuin
Ordklass adjektiv
som överensstämmer med eller utgör det ursprungliga
ibland även: utpräglad

genus
Ordklass substantiv
en språklig indelningskategori som i de flesta språk usprungligen bygger på kön hos företeelser som betecknas med substantiv (och som i svenskan yttrar sig i olika böjning hos substantiv, adjektiv och pronomen)
släkte (till skillnad från underart) Bruklighet i vissa vetnskapliga sammanhang, särskilt biologi och logik

genväg
Ordklass substantiv
väg mellan två platser som är kortare än en annan möjlig väg (men ofta också mer obekväm)
även överfört

genvägar är senvägar
Frasklass sats
man förlorar ofta tid på att ta en genväg

ge någon gråa hår
Frasklass verbfras
göra någon mycket bekymrad

ge någon korgen
Frasklass verbfras
ge någon avslag på hans frieri (om kvinna)

ge någon lösa tyglar
Frasklass verbfras
inte hålla efter någon hårt

geocentrisk
Ordklass adjektiv
som förutsätter att jorden är universums centrum (om världsåskådning, särskilt den som rådde i Europa under antiken och medeltiden)

geodesi
Ordklass substantiv
läran om jordklotet i fråga om form, dimensioner med mera

geodet
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med geodesi (läran om jordklotet i fråga om form, dimensioner med mera)

geodetisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med geodesi (läran om jordklotet i fråga om form, dimensioner med mera)

geodimeter
Ordklass substantiv
ett instrument för avståndsmätning med mycket stor noggrannhet, som används för mätning av större avstånd

geodynamik
Ordklass substantiv
läran om rörelser och krafter i jordens inre som påverkar jordklotets utseende och orsakar bland annat jordbävningar och veckningar av jordskorpan)

geofysik
Ordklass substantiv
läran om de fysiska företeelserna i, på och runt jorden

geograf
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med geografi (vetenskapen om natur- och kulturlandskapets bildning, framväxt och förändring och om samspelet mellan naturgivna och kulturbetingade förhållanden)

geografi
Ordklass substantiv
vetenskapen om natur- och kulturlandskapets bildning, framväxt och förändring och om samspelet mellan naturgivna och kulturbetingade förhållanden samt om rumsliga samband och dylikt
även allmännare om någots utseende och struktur

geoid
Ordklass substantiv
tänkt jordyta vars nivå sammanfaller med världshavens yta (används för att ange någots höjd över havet samt jordklotets radie)

geokemi
Ordklass substantiv
läran om jordens kemiska sammansättning

geokronologi
Ordklass substantiv
läran om geologisk tideräkning

geolog
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med geologi (läran om jordklotets uppbyggnad, särskilt i fråga om bergarter och dylikt)

geologi
Ordklass substantiv
läran om jordklotets uppbyggnad, särskilt i fråga om bergarter och dylikt, i både historiskt och modernt perspektiv
även om denna uppbyggnad på någon enskild plats eller allmänt

geometri
Ordklass substantiv
gren av matematiken som, på grundval av ett litet antal axiom, sysslar med beräkning av längder av sträckor, ytor av figurer och volymer av kroppar i rummet med mera

geometrisera
Ordklass verb
ge geometrisk form åt

geometrisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med geometri (gren av matematiken som, på grundval av ett litet antal axiom, sysslar med beräkning av längder av sträckor, ytor av figurer och volymer av kroppar i rummet med mera)
som karakteriseras av enkla, regelbundna formelement, till exempel cirklar, kvadrater och rektanglar (om mönster och dylikt)

geometrisk figur
Frasklass nominalfras
trinagel, kvadrat etcetera

geometriskt medelvärde
Frasklass nominalfras
ett medelvärde som i det enklaste specialfallet är lika med kvadratroten ur produkten av två tal

geometriskt medium
Frasklass nominalfras
ett medelvärde som i det enklaste specialfallet är lika med kvadratroten ur produkten av två tal

geomorfologi
Ordklass substantiv
läran om jordytans landformer, deras ursprung och utveckling

geopolitik
Ordklass substantiv
teori som förklarar ett lands politik med dess geografiska läge

geopolitisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med geopolitik (teori som förklarar ett lands politik med dess geografiska läge)

georgette
Ordklass substantiv
ett fint, smidigt, tunt kräppliknande tyg, vanligen av silke, ylle eller konstfiber

georgier
Ordklass substantiv
man från Georgien
i plural ofta om personer från Georgien oavsett kön

georgisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Georgien

georgiska
Ordklass substantiv
ett kaukasiskt språk som talas i Georgien
kvinna från Georgien

georgskors
Ordklass substantiv
likarmat kors med armar som smalnar av mot centrum (ofta använt i heraldiska bilder och som ordenstecken)

geostationär
Ordklass adjektiv
som inte tycks rotera på grund av att omloppstiden sammanfaller med jordens (om satellit)

geosynklinal
Ordklass adjektiv
långsträckt, trågformig sänka i jordskorpan

geoteknik
Ordklass substantiv
läran om markens beskaffenhet (särskilt i samband med hus- och vägbyggen etcetera)
även om metoder för sådant byggande

geotermi
Ordklass substantiv
läran om temperaturförhållandena i jordens inre

geotermisk
Ordklass adjektiv
som finns i jordens inre

geotropism
Ordklass substantiv
inverkan från tyngdkraften på en växt så att denna växer åt ett vissa håll

geovetare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med geovetenskap

geovetenskap
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla vetenskaper som studerar jordklotet och de fysiska förhållandean där samt de processer som verkar på och i jordkotet (sammanfattande beteckning för bland annat geologi, geomorfologi, hydrologi, klimatologi och geofysik)

geovärme
Ordklass substantiv
värme som finns i jordens inre

gepard
Ordklass substantiv
ett stort, gulaktigt kattdjur med runda, svarta fläckar och långa, smala ben, som anses vara världens snabbaste däggdjur och bland annat förekommer på Afrikas stäpper och savanner

ge på moppe
Frasklass verbfras
ge stryk eller en åthutning

gepäck
Ordklass substantiv
bagage (särskilt av mer tillfälligt slag) Bruklighet något vardagligt

geranium
Ordklass substantiv
typ av växt med oftast handflikiga blad och purpurröda blommor
ibland även om viss pelargonia

gerbill
Ordklass substantiv
typ av gulaktigt råttdjur som lever i torra områden i Afrika och Asien
speciellt om en mongolisk art som hålls som sällskapsdjur

geriater
Ordklass substantiv
läkare som är specialist inom geriatrik (läran om förändringar och sjukdomar som medföljer åldrandet)

geriatri
Ordklass substantiv
geriatrik (läran om förändringar och sjukdomar som medföljer åldrandet)

geriatrik
Ordklass substantiv
läran om förändringar och sjukdomar som medföljer åldrandet

geriatriker
Ordklass substantiv
läkare som är specialist inom geriatrik (läran om förändringar och sjukdomar som medföljer åldrandet)

geridong
Ordklass substantiv
högt smalt bord med liten rund bordsskiva för ljusstakar, statyetter med mera Bruklighet historiskt

gerilla
Ordklass substantiv
sammanfattningen av icke-reguljära militära trupper som arbetar i små enheter, ofta i det fördolda mot en förtryckande regim

gering
Ordklass substantiv
skarv i vinkeln mellan två kantstycken som möts, till exempel i hörn på tavelram

german
Ordklass substantiv
medlem av en indoeuropeisk folkstam som omkring Kristi födelse levde i södra Skandinavien och norra Tyskland och som talade ett gemensamt, tämligen enhetligt språk
någon gång även om nutida ättlingar, bland annat tyskar och skandinaver

germanisera
Ordklass verb
förtyska

germanism
Ordklass substantiv
ordform eller uttryckssätt i annat språk som beror på inflytande från tyskan Bruklighet språkvetenskap

germanist
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med germanistik (läran om germanska språk och kulturer)

germanistik
Ordklass substantiv
läran om germanska språk och kulturer

germanium
Ordklass substantiv
ett sprött, gråvitt, halvmetalliskt grundämne

germansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med germanerna

geront
Ordklass substantiv
medlem av de äldstes råd i det forntida Sparta Bruklighet historiskt
någon gång även om gammal man, särskilt politiker

gerontologi
Ordklass substantiv
läran om åldrandet i olika avseenden

gers
Ordklass substantiv
en liten aborrfisk med grönvit färg

gerundium
Ordklass substantiv
böjd form av infintiv i substantivisk användning (främst i latin)

gerundivum
Ordklass substantiv
verbform med adjektivisk funktion som uttrycker att något bör ske (främst i latin)

ges
Ordklass verb
få förekomma

gesant
Ordklass substantiv
diplomatiskt sändebud Bruklighet historiskt

geschwint
Ordklass adverb
snabbt och lätt Bruklighet vardagligt

geschäft
Ordklass substantiv
spekulativ affärsverksamhet Bruklighet nedsättande

ge sig
Frasklass verbfras
upphöra att göra motstånd och erkänna sig besegrad
även överfört
även försvagat: upphöra att försöka
hänge sig, speciellt sexuellt (om kvinna)
börja bli instabil
avta i styrka
inlåta sig
med partikel eller dylikt: bege sig (åt det håll som framgår av partikeln), till exempel "ge sig iväg" eller "ge sig av"
visa sig
speciellt i uttryck för ovisshet
klaga Bruklighet vardagligt

ge sig fan på
Frasklass verbfras
vara säker på eller fast besluten Bruklighet vardagligt

ge sig hän
Frasklass verbfras
med stor inlevelse ägna sig åt
speciellt med erotisk innebörd
även mer neutralt

ge sig i kast med
Frasklass verbfras
ta sig an (svårare uppgift e.d.; även kamp etc.)

ge sig i lag med
Frasklass verbfras
befatta sig med

ge sig på
Frasklass verbfras
särskilt: angripa fysiskt eller psykiskt

ge sig sjutton på
Frasklass verbfras
vara säker på eller fast besluten Bruklighet vardagligt

ge sig till
Frasklass verbfras
ta sig för något (vanligen något olämpligt)

ge sig till känna
Frasklass verbfras
meddela sin närvaro

ge sig tusan på
Frasklass verbfras
vara säker på eller fast besluten Bruklighet vardagligt

ge sig ut
Frasklass verbfras
särskilt: påstå sig ha en viss egenskap eller vara en viss (annan) person

gesims
Ordklass substantiv
utskjutande list som upptill avslutar eller delar in vägg eller fasad
även om krönande list vid fönster, dörröppning etcetera

gesimsbåge
Ordklass substantiv
båge omedelbart under en gesims (utskjutande list som upptill avslutar eller delar in vägg eller fasad)

ge sjutton i någon
Frasklass verbfras
strunta i någon Bruklighet starkt vardagligt

ge sjutton i något
Frasklass verbfras
strunta i något Bruklighet starkt vardagligt

gess
Ordklass substantiv
tonen ett halvt tonsteg under g

gest
Ordklass substantiv
rörelse med hand, arm eller huvud med viss avsedd innebörd (ibland tillsammans med tal för att understryka detta)
även försvagat om icke fullföljd rörelse med hand, arm eller huvud
även överfört om välvillig handling, ibland med antydan om otillräcklighet, endast skenbar hjälp eller dylikt

gestalt
Ordklass substantiv
varelse uppfattad som urskiljbar form (särskilt om människa)
även utvidagat med tonvikt på form
allmännare: person
även bildligt i fråga om roll eller dylikt
helhet som är något mer än de ingående delarna Bruklighet i vissa vetenskapliga sammanhang

gestalta
Ordklass verb
ge form åt idé, litterär figur eller dylikt

gestalta sig
Frasklass verbfras
få viss form

gestaltpsykologi
Ordklass substantiv
psykologisk skola som menar att upplevelser och handlingar utgör helheter och inte kan anlyseras i mindre delar

gestik
Ordklass substantiv
sätt att använda gester
ibland även: gestikulerande Bruklighet mindre brukligt

gestikulera
Ordklass verb
utföra gester (ofta för att ge eftertryck åt det man säger)

gesvint
Ordklass adverb
snabbt och lätt Bruklighet vardagligt

gesäll
Ordklass substantiv
yrkesutbildad hantverkare som ännu inte blivit mästare (särskilt under skråväsendets tid) Bruklighet historiskt

gesällbrev
Ordklass substantiv
skriftligt intyg över avlagt gesällprov Bruklighet mest historiskt

gesällprov
Ordklass substantiv
arbetsprov utfört av lärling i avsikt att bli gesäll Bruklighet historiskt
även utvidgat om viktigt prov eller dylikt

get
Ordklass substantiv
typ av fårliknande djur med raggig päls, böjda horn och hakskägg samt stickande lukt (ofta hållet som mjölkdjur samt för produktion av kött och skinn i karga och bergiga trakter)
även om närbesläktade vilda djur Bruklighet även om könsmogen rådjurshona

getabock
Ordklass substantiv
hanne av get

getapel
Ordklass substantiv
en buske eller ett litet träd med långa, vita, gethårsliknande trådar i barken och svarta stenfrukter

ge tappt
Frasklass verbfras
ge upp försöket eller motståndet

getfot
Ordklass substantiv
särskilt: ett stämjärn med V-formad nederdel, som används vid träsnideri

ge till
Frasklass verbfras
brista ut i

ge tillbaka med samma mynt
Frasklass verbfras
behandla någon lika illa som man själv blivit behandlad av denne

geting
Ordklass substantiv
typ av flygande, gaddstickande insekt, oftast teckand i randigt gult och svart

getingbo
Ordklass substantiv
bo byggt av getingar, vanligen i form av ett klot i grått, pappersliknande material i flera lager och med kakor av sexkantiga celler i flera våningar
även bildligt om plats eller dylikt med hård kamp eller konkurrens

getingmidja
Ordklass substantiv
mycket smal midja, vanligen på flicka eller kvinna

getingstick
Ordklass substantiv
stick av en geting

getmjölksost
Ordklass substantiv
getost (ost gjord på getmjölk)

getost
Ordklass substantiv
ost gjord på getmjölk (vilken ger en något torr ost med en aning sträv smak)

getpors
Ordklass substantiv
skvattram

getrams
Ordklass substantiv
en liljeväxt med klocklika, grönvita och väldoftande blommor i bladvecken och svartblå, giftiga bär, som förekommer i stenig skogsmark

getskinn
Ordklass substantiv
skinn framställt av gethud (ofta använt i handskar och handväskor)

getskägg
Ordklass substantiv
hårtofts under hakan på en get
även om liknande skägg på en man

getto
Ordklass substantiv
isolerat och förslummat stadsområde med enhetlig befolkning (ursprungligen om judisk stadsdel men numera allmännare Bruklighet nedsättande
även något utvidgat, enbart med betoning av social enhetlighet eller dylikt

ge tusan i någon
Frasklass verbfras
strunta i någon Bruklighet starkt vardagligt

ge tusan i något
Frasklass verbfras
strunta i något Bruklighet starkt vardagligt

getväppling
Ordklass substantiv
en låg, gul- eller rödblommig ärtväxt som växer på torr jord (förr använd för att få sår att läka)

ge upp
Frasklass verbfras
utstöta rop eller dylikt
erkänna sig besegrad
upphöra med (att hysa)

ge upp andan
Frasklass verbfras
Bruklighet ursprungligen bibliskt

ge ut
Frasklass verbfras
särskilt: låta publicera (om författare eller förläggare)

gevaldiger
Ordklass substantiv
titel för underordnad polisman Bruklighet ålderdomligt
även om hundfångare

ge vid handen
Frasklass verbfras
leda till slutsatsen

ge vika
Frasklass verbfras
upphöra att göra motstånd

gevär
Ordklass substantiv
ett handeldvapen med lång pipa avsett att hållas med två händer (särskilt för skjutning med kulor)
i vissa sammansättningar även om blankt vapen Bruklighet historiskt

gevärsfaktori
Ordklass substantiv
fabrik för tillverkning av gevär Bruklighet numera mindre bruklig beteckning

gevärsgranat
Ordklass substantiv
grant som träs på vanligt infanterigevär och avlossas med detta

gevärskolv
Ordklass substantiv
den bakre och bredaste delen av gevärsstocken

gevärspipa
Ordklass substantiv
eldrör på gevär

gevärssmed
Ordklass substantiv
person som tillverkar och reparerar gevär och andra handeldvapen

gevärsstock
Ordklass substantiv
trästycke som utgör bakre delen av gevär och i vilket gevärspipan är infattad

ghanan
Ordklass substantiv
mansperson från Ghana
i plural ofta om personer från Ghana oavsett kön

ghanansk
Ordklass substantiv
som har att göra med Ghana

ghananska
Ordklass substantiv
kvinna från Ghana

ghasel
Ordklass substantiv
ett orientaliskt versmått med konstfull rimflätning

ghetto
Ordklass substantiv
isolerat och förslummat stadsområde med enhetlig befolkning (ursprungligen om judisk stadsdel men numera allmännare Bruklighet nedsättande
även något utvidgat, enbart med betoning av social enhetlighet eller dylikt

ghostwriter
Ordklass substantiv
spökskrivare

gibbon
Ordklass substantiv
typ av apa som saknar svans, har extremt långa armar och lever i Sydöstasiens skogar

giffel
Ordklass substantiv
ett finare vetebröd i form av en halvmåne (om både kaffebröd och matbröd)

gift
Ordklass substantiv
ämne som redan i ringa mängd genom sina kemiska egenskaper har skadlig eller dödlig inverkan på levande organismer
även bildligt om något fördärvelsebringande eller skadligt
gift
Ordklass adjektiv
som lever i äktenskap
även bildligt i uttryck för starkt och tidskrävande intresse

gifta bort
Frasklass verbfras
få någon som man har bestämmanderätt över att gifta sig

giftapparat
Ordklass substantiv
giftavsöndrande organ hos djur till försvar eller eller förlamande eller dödande av byte

giftas
Ordklass verb
gifta sig Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar

gifta sig
Frasklass verbfras
ingå äktenskap

giftasvuxen
Ordklass adjektiv
gamal nog att gifta sig

giftbetning
Ordklass substantiv
betning med gifitg ämne

giftblåsa
Ordklass substantiv
giftfylld blåsa, särskilt i form av en utvidgning av giftkörteln ovanför en giftorms huggtand
även bildligt om elak och sarkastisk person

giftbok
Ordklass substantiv
förteckning förd på apotek och dylikt över gifter som sålts utan läkarrecept

giftbägare
Ordklass substantiv
bägare som innehåller dödligt gift (vanligen avsedd att användas vid självmord eller framtvingat självmord)

gifte
Ordklass substantiv
äktenskap Bruklighet ibland något formellt

giftermål
Ordklass substantiv
akt varigenom äktenskap ingås
med tonvikt på handlingen: det att ingå äktenskap

giftfri
Ordklass adjektiv
som inte innehåller något gift
även om omgivning eller dylikt där inga gifter förekommer

giftgas
Ordklass substantiv
skadlig eller dödlig gas (använd bland annat i kemiska industrier och vid kemisk krigsföring)

giftgrön
Ordklass adjektiv
ilsket grön

giftig
Ordklass adjektiv
som innehåller gift och därför kan vara skadlig, till exempel vid förtäring
även om djur eller växt som kan avsöndra gift
bildligt om person, yttrande och dylikt: elak, sarkastisk
även överfört om vissa starka och skrikiga färger

giftighet
Ordklass substantiv
det att vara giftig (som innehåller gift och därför kan vara skadlig)
även neutralt i fråga om grad av gifitghet
även överfört om elakt och sarkastiskt uttalande

giftkörtel
Ordklass substantiv
körtel som avsöndrar gift och ofta står i förbindelse med en tand, tagg, gadd och dylikt (hos djur, till exempel skorpioner, vissa insekter, fiskar och ormar)

giftlära
Ordklass substantiv
läran om giftiga ämnens egenskaper

giftoman
Ordklass substantiv
person, vanligen målsman, vars samtycke fordras för att en omyndig person skall få gifta sig Bruklighet numera ej som fackspråklig beteckning

giftorm
Ordklass substantiv
giftig orm som applicerar giftet med huggtänder

giftorätt
Ordklass substantiv
en makas eller makes rätt till hälften av den gemensamma egendomen Bruklighet juridik

giftpinne
Ordklass substantiv
cigarett Bruklighet vardagligt, skämtsamt

giftsnok
Ordklass substantiv
typ av mycket giftig orm, till exempel mamba eller kobra

gifttagg
Ordklass substantiv
tagg som står i förbindelse med en giftkörtel, till exempel på skorpion

gifttand
Ordklass substantiv
tand som står i förbindelse med en giftkörtel, till exempel hos vissa ormar

gig
Ordklass substantiv
spelning av rock- eller popkonsert Bruklighet vardagligt

giga
Ordklass substantiv
ett medeltida stråkinstrument, som var föregångare till violinen
även utvidgat om andra stråkinstrument inklusive violin

gigant
Ordklass substantiv
jättelik varelse (ursprungligen i grekisk mytologi)
överlägset framstående person på något område Bruklighet bildligt
även utvidgat om annan företeelse

gigantisk
Ordklass adjektiv
kolossal
även om abstrakta företeelser

gigg
Ordklass substantiv
typ av lätt, hästdragen kärra med två stora hjul, avsedd för två personer Bruklighet historiskt
mindre skeppsbåt, avsedd för fartygschefen Bruklighet mest historiskt

gigga
Ordklass verb
spotta Bruklighet vardagligt

gigolo
Ordklass substantiv
en man som mot betalning dansar med kvinnliga gäster på hotell, restaurang och dylikt
även utvidgat om man som mot betalning är älskare till rika kvinnor

gigue
Ordklass substantiv
jig

gikt
Ordklass substantiv
en ämnesomsättningssjukdom som yttrar sig i inflammatoriska, smärtande ledförändringar och som orsakas av bristande uttömning av urinsyra

giktbruten
Ordklass adjektiv
svårt plågad av gikt (en ämnesomsättningssjukdom som yttrar sig i inflammatoriska, smärtande ledförändringar)

giktring
Ordklass substantiv
en ring som i folktron ansågs skydda mot värk av olika slag och som ofta bars i örat Bruklighet historiskt

gilja
Ordklass verb
fria Bruklighet ålderdomligt

giljare
Ordklass substantiv
friare Bruklighet ålderdomligt

giljotin
Ordklass substantiv
ett avrättningsredskap bestående av en träställning med en fallande bila för avhuggning av huvudet (använd särskilt under franska revolutionen)

giljotinera
Ordklass verb
avrätta med giljotin (ett avrättningsredskap bestående av en träställning med en fallande bila för avhuggning av huvudet)
hugga av huvud med giljotin

gilla
Ordklass verb
erfara positiva känslor inför någon eller något
erkänna giltigheten av

gillas
Ordklass verb
vara giltig Bruklighet vardagligt

gille
Ordklass substantiv
större kalas av folklig karaktär, ofta i form av knytkalas
typ av förening för umgänge och ömsesidig hjälp (ursprungligen av religiöst slag)
i vissa sammansättningar: betalning Bruklighet ålderdomligt

gilledans
Ordklass substantiv
dans på ett gille (särskilt om pardans i turer)

giller
Ordklass substantiv
fälla för djurfångst, vanligen konstruerad så att en tyngd faller ned vid beröring och dödar djuret

gillesbroder
Ordklass substantiv
manlig medlem av gille (typ av förening för umgänge och ömsesidig hjälp)

gillestuga
Ordklass substantiv
rustikt sällskapsrum i villa, ofta i källarplan

gillra
Ordklass verb
sätta upp giller (fälla för djurfångst) eller dylikt
även överfört i fråga om ostadigt arrangemang
även bildligt

giltig
Ordklass adjektiv
som uppfyller den aktuella situationens krav på ett mer eller mindre formellt sätt
med större inslag av personlig bedömning: godtagbar, tillämplig Bruklighet ofta i vetenskapliga sammanhang, särskilt filosofi och psykologi

giltighet
Ordklass substantiv
det att vara giltig (som uppfyller den aktuella situationens krav)
med större tonvikt på personlig bedömning: godtagbarhet, tillämplighet

gimmick
Ordklass substantiv
lustig specialitet, ibland i form av något attribut

gin
Ordklass substantiv
ett brännvin smaksatt med enbär (ursprungligen från England)
gin
Ordklass adjektiv
gen

gina
Ordklass substantiv
grov talja
gina
Ordklass verb
gena

ginbalk
Ordklass substantiv
brett, snedställt band på vapensköld löpande från övre vänstra till nedre högra hörnet

ginger ale
Frasklass nominalfras
sockerdricka smaksatt med igenfära

ginkgo
Ordklass substantiv
ett nakenfröigt, östasiatiskt lövträd, som används som prydnadsträd i Sydsverige

ginnungagap
Ordklass substantiv
bottenlös avgrund (ursprungligen från fornnoriska föreställningar om den tomma rymden före världens skapelse)

gin rummy
ett kortspel för två till fyra personer, där det gäller att samla kombinationer av kort i samma valör eller sekvenser om minst tre kort

ginseng
Ordklass substantiv
rot av en österländsk murgrönsväxt (används som naturläkemedel, då den anses förhindra åldrande och impotens)

ginst
Ordklass substantiv
typ av ärtväxt med små blad och gula, vita eller röda blommor, ofta i form av en taggig buske och vanligen växande på torr mark

ginstkatt
Ordklass substantiv
en genett som har gråvit och svartfläckig päls och som lever i bland annat sydvästra Europa

ginväg
Ordklass substantiv
genväg

gip
Ordklass substantiv
ett stycke öppen mark som skär in i skogsmark
vändning vid segling där seglet förs från den ena sidan till den andra medan vinden kommer akterifrån (ibland även om ofrivillig sådan vändning)

gipa
Ordklass substantiv
mungiga Bruklighet mindre brukligt
utföra gip (vändning vid segling där seglet förs från den ena sidan till den andra medan vinden kommer akterifrån)

gipp
Ordklass substantiv
vändning vid segling där seglet förs från den ena sidan till den andra medan vinden kommer akterifrån (ibland även om ofrivillig sådan vändning)

gippa
Ordklass verb
utföra gipp (vändning vid segling där seglet förs från den ena sidan till den andra medan vinden kommer akterifrån)

gips
Ordklass substantiv
ett vitt eller färglöst mineral bestående av bland annat kalciumsulfat
stelnad gipsmassa, använd bland annat för fixering av förband och vid skulptering
även om gipsförband
även om prydnadsföremål eller konstverk av gips

gipsa
Ordklass verb
lägga gipsförband på

gipsavgjutning
Ordklass substantiv
det att gjuta av något i gipsmassa
även om gjutet föremål i gips

gipsbruk
Ordklass substantiv
murbruk eller puts som innehåller gips

gipsform
Ordklass substantiv
gjutform av gipsmassa

gipsmurbruk
Ordklass substantiv
gipsbruk (murbruk eller puts som innehåller gips)

gipsplatta
Ordklass substantiv
platta som huvudsakligen består av gips (används för byggnadsändamål, särskilt som beklädnad av innerväggar)

gipsputs
Ordklass substantiv
gipsbruk (murbruk eller puts som innehåller gips)

gipsskiva
Ordklass substantiv
skiva som huvudsakligen består av gips (används för byggnadsändamål, särskilt som beklädnad av innerväggar)

gipyr
Ordklass substantiv
spets tillverkad av snöre kringspunnet med fina trådar av silke eller metall

gir
Ordklass substantiv
hastig tillfällig rörelse åt sidan, vanligen för att väja för något
även allmännare om kursförändring hos fartyg eller flygplan
även om rörelsebanan

gira
Ordklass verb
hastigt svänga åt sidan, vanligen för att undvika kollision
allmännare om fartyg eller flygplan: svänga

giraff
Ordklass substantiv
ett brunaktigt afrikanskt stäppdjur med mycket lång hals, långa ben och bakåtsluttande kropp

girandole
Ordklass substantiv
ljusstake med flera armar arrangerade i en ring
även om andra föremål med ringformigt arrangemang, till exempel örhängen

girera
Ordklass verb
överföra pengar från ett konto till ett annat med hjälp av bankgiro eller postgiro

girering
Ordklass substantiv
överföring av pengar från ett konto till ett annat med hjälp av bankgiro eller postgiro

girig
Ordklass adjektiv
som är alltför starkt inriktad på att komma åt och äga föremål, pengar etcetera (mer eller mindre oberoende av egentligt behov)
även om handling och dylikt
i sammansättningar även allmännare: ivrig att få det som framgår av förleden

girigbuk
Ordklass substantiv
person som är girig, vanligen efter pengar och dylikt

girland
Ordklass substantiv
yvigt, dekorativt band avsett att draperas i mjuka vågor (ursprungligen gjort av blommor och blad, numera även av glitter, lampor etcetera)
även något utvidgat

giro
Ordklass substantiv
betalningssystem med överföring av pengar från ett konto till ett annat
även mer konkret om själva kontot eller räkningen
en typ av cykeltävling, vanligen över flera eller många dagar (i Sverige särskilt om en årligen återkommande, veckolång tävling)

girobesked
Ordklass substantiv
meddelande om att girering har skett samt om hur mycket pengar som finns på ett visst konto

girvuxen
Ordklass adjektiv
som har vuxit mycket snabbt eller för mycket (om träd)

girväxt
Ordklass adjektiv
som har vuxit mycket snabbt eller för mycket (om träd)

giss
Ordklass substantiv
tonen ett halvt tonsteg över g

gissa
Ordklass verb
försöka lista ut något som man för tillfället inte kan få säker kunskap om (vanligen genom en kombination av tankearbete och chanstagning)
i uttryck understrykande av det självklara i ett påstående eller dylikt
välja som sitt svar eller dylikt bland flera alternativ (vanligen på grundval av tankearbete och chanstagning)

gissel
Ordklass substantiv
piska bestående av läderremmar med inflätade metallstycken Bruklighet historiskt
ofta bildligt om plågsam företeelse
längre trådliknande rörligt cellutskott hos till exempel spermie och flagellat

gisseldjur
Ordklass substantiv
en mångformig grupp urdjur; vissa står på gränsen mellan djur och växter

gissla
Ordklass verb
slå med gissel (piska bestående av läderremmar med inflätade metallstycken) Bruklighet historiskt
ofta bildligt: hårt och elakt kritisera, ibland i form av satir eller dylikt

gisslan
Ordklass substantiv
person eller grupp av personer som tas till fånga som ett påtryckningsmedel då någon vill genomdriva ett krav och som vanligen hotas med döden om inte kravet tillgodoses (ofta i politiska sammahang; ursprungligen och någon gång ännu om liknande grupp tillhörande fiende eller dylikt, som lämnades eller togs för att garantera säkerheten för någon person på riskfyllt uppdrag hos fienden eller dylikt
även försvagat

gisslare
Ordklass substantiv
person som plågar sig själv
även överfört: hård kritiker

gissning
Ordklass substantiv
antagande vars sanningshalt är osäker
val av ett alternativ (slumpmässigt eller efter bedömning)

gissningsvis
Ordklass adverb
med rimlig sannolikhet

gisten
Ordklass adjektiv
otät genom sprickbildning, särskilt på grund av uttorkning

gistna
Ordklass verb
bli gisten (otät genom sprickbildning, särskilt på grund av uttorkning)

gitarr
Ordklass substantiv
ett stränginstrument med vanligen sex strängar som knäpps med fingertopparna och är ett av de populäraste instrumenten för ackompanjemang

gitarrist
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt spelar gitarr

gitta
Ordklass verb
ha tillräckligt med energi för att utföra viss handling

gitter
Ordklass substantiv
regelbunden, gallerliknande anordning av parallella linjer eller punkter Bruklighet särskilt i fysiska sammanhang
även konkret om glas- eller metallspegel med täta, paralella ritsar
även om galler i elektronrör
gnistskydd i kakelugn

giv
Ordklass substantiv
utdelning av kort i en kortspelsomgång
även om person som delar ut spelkort vid ett tillfälle
utåtriktad satsning (i fråga om verksamhet, erbjudanden etcetera)

giva
Ordklass substantiv
portion foder till husdjur
även om mängd gödsel som vid ett tillfälle strös över åker e.d.
giva
Ordklass verb
låta någon få något föremål, värde e.d. (genom direkt överräckning eller på något annat sätt)
dela ut spelkort för en omgång
med avseende på abstrakta företeelser (positiva eller negativa): låta komma i åtnjutande av
även något utvidgat
i vissa uttryck även: i sin nåd åstadkomma
lämna som betalning
även utvidgat i andra uttryck för någots värde, attraktivitet e.d.
även försvagat i uttryck för att något är anmärkningsvärt e.d.
lämna som resultat (om föremål, process e.d.)
speciellt i fråga om intellektuellt utbyte e.d.
lämna ut som offer för någon eller något
även i uttryck för uppgivande e.d.
anordna något för andra (vanligen för någon större grupp som erbjuds en förmån
i vissa uttryck: åstadkomma särskilt ljud e.d.

givakt
Ordklass substantiv
lätt framåtlutad, stram kroppsställning med hälarna ihop och händerna knutna utmed sidorna samt blicken framåtriktad Bruklighet militärväsen

givande
Ordklass substantiv
det att ge
givande
Ordklass adjektiv
som ger mycket i utbyte, särskilt i intellektuellt avsende

givare
Ordklass substantiv
person som ger bort något (ofta något ekonomiskt värde men även allmännare)
även om person som delar ut spelkort vid ett tillfälle
mät- eller reglerteknisk anordning som påverkas av en viss storhet i ett förloppoch omvandlar denna till en storhet av annat slag, som lättare kan mätas och användas för styrnings eller regleringsändamål

givas
Ordklass verb
få förekomma

given
Ordklass adjektiv
som det inte finns något tvivel om
överenskommen
faktiskt föreliggande Bruklighet ofta i matematiska sammanhang

givet
Ordklass preposition
under förutsättning av något

givetvis
Ordklass adverb
naturligtvis

givmild
Ordklass adjektiv
som ofta och gärna ger bort något
även överfört

gjord
Ordklass substantiv
bred, stark rem, som används för fastspänning, särskilt av sadel runt en hästs mage

gjorda
Ordklass verb
spänna fast gjord (bred, stark rem) omkring en häst eller dylikt Bruklighet ålderdomligt

gjuse
Ordklass substantiv
fiskgjuse

gjuta
Ordklass verb
hälla
inge, ingjuta Bruklighet bildligt
framställa föremål genom att hälla en smält massa i en form och låta den stelna där, varvid föremålet antar formens utseende (med avseende på metaller, glas, vax med mera)
även överfört om något med bra passform eller dylikt

gjuta in
Frasklass verbfras
fylla någon med viss känsla eller dylikt

gjuta nytt vin i gamla läglar
Frasklass verbfras
göra fruktlösa försök till förnyelse av gamla former Bruklighet ursprungligen bibliskt

gjuta olja på vågorna
Frasklass verbfras
verka lugnande i upprörd situation

gjutare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt gjuter (framställer föremål genom att hälla en smält massa i en form och låta den stelna där), vanligen i metall

gjuta sin galla över
Frasklass verbfras
låta sin vrede gå ut över

gjuta tårar
Frasklass verbfras
gråta

gjutbetong
Ordklass substantiv
betong med hög vattenhalt (vilket gör den lättgjuten)

gjuteri
Ordklass substantiv
fabrikslokal där gjutning utförs

gjutflaska
Ordklass substantiv
ram som används vid framställning av gjutformar

gjutform
Ordklass substantiv
form som används vid framställning av gjutna detalnjer

gjutgods
Ordklass substantiv
material som genomgått gjutning
även om föremål tillverkat genom gjutning

gjutjärn
Ordklass substantiv
järn som har hög kolhalt och används för gjutning

gjutmassa
Ordklass substantiv
massa som skall gjutas, till exempel cement

gjutmodell
Ordklass substantiv
fullskalig modell av föremål som skall gjutas (runt vilken man konstruerar en gjutform)

gjutrand
Ordklass substantiv
kant på gjutgods som uppkommit i gjutformens skarvar

gjutsand
Ordklass substantiv
formsand

gjutstål
Ordklass substantiv
stål använt till gjutning

g-klav
Ordklass substantiv
specialtecken i början av notrad, särskilt i melodistämman, som anger platsen för ettstrukna g

glaci
Ordklass substantiv
jämn, sluttande yta av sprängsten på strandvall eller vågbrytare
även om vall med liknande utseende runt fästning eller dylikt
även om liknande splitterskydd runt skottgluggar

glacial
Ordklass adjektiv
som har att göra med någon stor nedisning, särskilt den senaste
även med tonvikt på tid för nedisning
om nutida förhållanden i mindre skala: som har att göra med glaciärer

glacialperiod
Ordklass substantiv
period med nedisning av stora områden

glacialräffla
Ordklass substantiv
fåra i bergrunden, uppkommen vid ismassors rörelse under någon istid

glacifluvial
Ordklass adjektiv
som har att göra med strömmar av smältvatten som bildas under stora ismassor

glaciolog
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med glaciologi (läran om glaciärer)

glaciologi
Ordklass substantiv
läran om glaciärer

glaciär
Ordklass substantiv
större avgränsad massa av snö och is som har mer eller mindre konstant utsträckning och som rör sig genom inverkan av sin egen tyngd (vanligen i fjärrtrakter ovanför snögränsen eller i polartrakter)

glaciärbrunn
Ordklass substantiv
schakt i glaciär

glaciärnisch
Ordklass substantiv
nischformad fördjupning i sidan av ett berg, bildad genom påverkan av en glaciär

glaciärport
Ordklass substantiv
hålighet i glaciär vid en glaciärälvs mynning

glaciärräffla
Ordklass substantiv
glacialräffla (fåra i bergrunden, uppkommen vid ismassors rörelse under någon istid)

glaciärälv
Ordklass substantiv
ström av smältvatten under glaciär

glad
Ordklass substantiv
glänta Bruklighet mindre brukligt
glad
Ordklass adjektiv
som känner upprymdhet och tillfredsställelse (ofta på grund av någon framgång e.d.)
även om handling, tidsperiod, företeelse e.d.
försvagat: tillfreds
i sammansättningar även: som tycker om angiven företeelse, handling e.d.
som orsakar glädje
förtjust

glada
Ordklass substantiv
typ av kärrhökliknande rovfågel med långa vingar och lång, mer eller mindre kluven stjärt
speciellt om den i Sverige vanliga bruna arten med vita vingfläckar

gladelig
Ordklass adjektiv
glad Bruklighet litterärt

gladeligen
Ordklass adverb
utan minsta betänklighet

gladeligt
Ordklass adverb
gladeligen (utan minsta betänklighet)

gladfotboll
Ordklass substantiv
lekfull, publikvänlig fotboll Bruklighet vardagligt

gladiator
Ordklass substantiv
fornromersk yrkesfäktare som ofta uppträdde på en arena i kamp på liv och död

gladiatorspel
Ordklass substantiv
offentlig tillställning med gladiatorer i kamp med varandra Bruklighet historiskt
ofta överfört

gladiolus
Ordklass substantiv
typ av hög, liljeliknande trädgårdsväxt med svärdlika blad och färgsprakande blommor i ax samt med knölformig jordstam

gladlig
Ordklass adjektiv
glad Bruklighet litterärt

gladligen
Ordklass adverb
utan minsta betänklighet

gladlynt
Ordklass adjektiv
som ofta är på gott humör

glad påsk
ha en trevlig påskhelg

glagolitisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med det första slaviska alfabetet

glam
Ordklass substantiv
högljudda glädjeyttringar i form av prat och skratt

glamma
Ordklass verb
uppträda livligt och högljutt (om en grupp personer)

glamorisera
Ordklass verb
framställa som flott och avundsvärd

glamorös
Ordklass adjektiv
mycket flott och elegant

glamour
Ordklass substantiv
stor lyx och elegans

glamourisera
Ordklass verb
framställa som flott och avundsvärd

glamourös
Ordklass adjektiv
mycket flott och elegant

glana
Ordklass verb
stirra Bruklighet vardagligt, något ålderdomligt

glandel
Ordklass substantiv
växtkörtel som avsöndrar sekret, till exempel olja, socker eller harts, och vanligen sitter på ett skaft

glandulös
Ordklass adjektiv
försedd med glandler (växtkörtlar som avsöndrar sekret, till exempel olja, socker eller harts, och vanligen sitter på skaft)

glans
Ordklass substantiv
jämnt återsken från blank yta
även om återsken från ljuskälla
även bildligt med tonvikt på strålande skönhet eller prakt
även allmännare
en typ av glänsande, mörk sulfitförening av vissa metaller med mera

glansa
Ordklass verb
polera så att glans uppkommer Bruklighet mindre brukligt

glansbagge
Ordklass substantiv
typ av liten, glänsande skalbagge med oval, högvälvd kropp, till exempel rapsbagge

glansdagar
Ordklass substantiv
tidsperiod då något visst är som bäst eller populärast

glansdager
Ordklass substantiv
ljusspegling som framträder på ytan av ett föremål och ser ut som en färglös fläck (ofta återgiven med vitt eller ljus färg i målarkonsten) Bruklighet särskilt konstvetenskap

glansfisk
Ordklass substantiv
en stor, rund, nordatlantisk fisk med lysande färger

glansfull
Ordklass adjektiv
mycket vacker och storstilad

glansig
Ordklass adjektiv
som glänser

glansis
Ordklass substantiv
mycket blank isyta på sjö, väg eller dylikt

glansk
Ordklass adjektiv
glansig (som glänser) Bruklighet mindre brukligt

glanska
Ordklass verb
göra glansig Bruklighet mindre brukligt

glanskis
Ordklass substantiv
glansis (mycket blank isyta på sjö, väg eller dylikt)

glanslös
Ordklass adjektiv
som saknar glans (jämnt återsken från blank yta)
även bildligt

glansnummer
Ordklass substantiv
lysande främsta nummer, som framför till exempel under en konsert eller som en viss artist etcetera kan prestera

glanspapper
Ordklass substantiv
papper som på ena sidan är överdraget med ett glänsande, färgrant skikt (ofta använt till julgransprydnader och dylikt)

glansperiod
Ordklass substantiv
glansdagar (tidsperiod då något visst är som bäst eller populärast)

glansroll
Ordklass substantiv
roll i vilken en skådespelare ges tillfälle att visa hela sitt kunnande

glanssot
Ordklass substantiv
glänsande sotavlagring, som särskilt vid vedeldning avsätter sig i skorstenens nedre del (förr använd i folkmedicinen)

glanstid
Ordklass substantiv
glansdagar (tidsperiod då något visst är som bäst eller populärast)

glansull
Ordklass substantiv
kapock

glapp
Ordklass substantiv
oönskad springa eller oönskat hålrum mellan två delar av något och som då blir rörliga sinsemellan
även bildligt om frånvaro av kontakt
glapp
Ordklass adjektiv
som inte sluter tätt trots att detta är önskvärt

glappa
Ordklass verb
inte sluta tätt

glapprum
Ordklass substantiv
glapp (oönskad springa eller oönskat hålrum mellan två delar av något)

glas
Ordklass substantiv
ett hårt, glänsande, genomskinligt ämne, som används särskilt i dryckeskärl, fönsterrutor etcetera
även om vissa föremål av detta ämne
även utvidgat om glasliknande ämne eller föremål
dryckeskärl av glas utan handtag men ibland med fot (vanligen använt för kalla drycker)
även med tonvikt på innehållet
speciellt i fråga om alkohol
även om liknande föremål
halvtimma mätt med timglas och markerad med slag på klocka (på fartyg) Bruklighet historiskt

glasa
Ordklass verb
förse med glasskiva

glasa in
Frasklass verbfras
förse med glasskivor, ofta med hela väggar eller tak av glas (som skydd, för ljusinsläpp med mera)

glasartad
Ordklass adjektiv
som liknar glas och därför är stel och dylikt (mest om blick eller dylikt)

glasbjörk
Ordklass substantiv
en björk med snett uppåtriktade, håriga skott och rundade, håriga blad, oftast utan vårtor, som är vanlig på fuktig mark i hela Sverige

glasblåsare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt sysslar med glasblåsning

glasblåsarpipa
Ordklass substantiv
långt rör använt vid glasblåsning

glasblåseri
Ordklass substantiv
särskilt: verkstad för glasblåsning

glasblåsning
Ordklass substantiv
metod för framställning av glasföremål varvid man genom att blåsa igenom och vrida ett rör formar en klump trögflytande glasmassa, vilket ger unika föremål

glasbruk
Ordklass substantiv
industri där man tillverkar glasföremål

glasbult
Ordklass substantiv
en liten, genomskinlig fisk som saknar fjäll och som lever bland annat vid svenska västkusten

glasera
Ordklass verb
förse keramik eller dylikt med glasyr
förse bakverk eller ugnsform med glasyr
även utvidgat: förse maträtt med glänsande överdrag, till exempel av fett eller gelé

glasering
Ordklass substantiv
det att glasera (förse keramik eller dylikt med glasyr eller förse bakverk eller ugnsform med glasyr)
även om resultatet: glasyr

glasfiber
Ordklass substantiv
konstfiber av glas, förekommande både som filament (tråd) och glasull (ofta använd tillsammans med annat material, särskilt plast, som förstärkning och som isolering; även använd inom fiberoptik med mera)

glasfluss
Ordklass substantiv
glasmassa med tillsats av flussmedel, som gör den mer lättsmält (ofta ogenomskinlig och färgad)

glashal
Ordklass adjektiv
mycket hal

glashandduk
Ordklass substantiv
kökshandduk av mjuk och fin väv för torkning av glas

glasharmonika
Ordklass substantiv
ett muskinstrument bestående av olikstämda, i varandra inskjutna glasskålar som roterar kring en axel och som i tur och ordning vidrörs med fingertopparna

glashytta
Ordklass substantiv
glasbruk, särskilt om sådant innehållande smältugn och dylikt

glasig
Ordklass adjektiv
glasartad
speciellt om säd: som har hög genomskinlighet

glasighet
Ordklass substantiv
särskilt: hög genomskinlighet hos säd (vilket tyder på hög proteinhalt och därmed hög kvalitet)

glasiglo
Ordklass substantiv
igloliknande behållare för uppsamling och återvinning av engångsglas (uppställd av renhållningsverk på allmän plats)

glasklar
Ordklass adjektiv
helt genomskinlig
överfört, speciellt: mycket klar och vacker
speciellt även: mycket tydlig och exakt

glasklocka
Ordklass substantiv
klockformad glaskupa, särskilt använd som skydd mot damm

glaskropp
Ordklass substantiv
genomskinlig geléklump som uppfyller ögongloben bakom linsen och som medverkar vid brytning av det infallande ljuset

glasmassa
Ordklass substantiv
flytande, smält glas av vilket glasföremål tillverkas

glasmålning
Ordklass substantiv
särskilt: bild bestående av hopsatta, färgade glasbitar (vanlig i kyrkfönster)

glasmästardiamant
Ordklass substantiv
särskilt: ett skärredskap med egg av diamant, som används för skärning av glas

glasmästare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt skär till och sätter in glasrutor i fönster

glasmästarsill
Ordklass substantiv
sill i bitar med skinn och ben, inlagd med hela kryddor, morotsbitar och lök

glasmästeri
Ordklass substantiv
en glasmästares verkstad

glasnost
Ordklass substantiv
en helt ny öppenhet i det sovjetiska samhället vid 1980-talets mitt (om ett nytt samhällsklimat av frihet, ärligthet och personligt ansvar som förutsättning för en mera konkret omvanding; med spridning även till andra kommunistländer; mindre aktuellt efter Sovjetunionens upplösning)

glasruta
Ordklass substantiv
särskilt: glasskiva i fönster i bil, hus etcetera

glass
Ordklass substantiv
en söt, fryst dessert, huvudsakligen bestående av socker och mjölk eller grädde
även om liknande maträtt eller sötsak av frusen saft eller dylikt
även om enstaka portion av detta, särskilt på pinne eller i strut

glassbomb
Ordklass substantiv
en efterrätt bestående av en stor, rundad glassklump, ofta dekorerad med frukt och spunnet socker

glassbägare
Ordklass substantiv
glassportion i bägare av papp eller plast

glassig
Ordklass adjektiv
blank och glänsande (om föremål)
speciellt om pastellfärgade tyger och dylikt
om person som vill briljera: snobbig
allmännare: fin, förträfflig

glassjuka
Ordklass substantiv
långsamt sönderfall av äldre glas, som först blir matt, sedan ogenomskinligt vitt och slutligen faller sönder

glasskärardiamant
Ordklass substantiv
glasmästardiamant (ett skärredskap med egg av diamant, som används för skärning av glas)

glasskärare
Ordklass substantiv
särskilt: verktyg att skära glas med, vanligen med skär av diamant

glassmaskin
Ordklass substantiv
apparat för glasstillverkning (speciellt om mindre sådan apparat för hushållsbruk)

glasspinne
Ordklass substantiv
en portion glass med en liten träpinne instucken som handtag, ibland med överdrag av choklad eller dylikt

glasstrut
Ordklass substantiv
strut av rån fylld med en portion glass

glasstårta
Ordklass substantiv
tårta som huvudsakligen består av glass

glasull
Ordklass substantiv
isoleringsmaterial av glasfiber, vanligen i form av vadd

glasvakt
Ordklass substantiv
person på fartyg som slår på skeppsklockan för varje glas (halvtimma mätt med timglas)

glasvar
Ordklass substantiv
en genomskinlig flundrefisk, som är sällsynt förekommande vid svenska västkusten

glasveranda
Ordklass substantiv
oisolerad veranda med väggar huvudsakligen av glas

glasvete
Ordklass substantiv
durumvete

glasvingefjäril
Ordklass substantiv
typ av getinglik fjäril med smala, ofta genomskinliga vingar

glasvätska
Ordklass substantiv
glaskropp (genomskinlig geléklump som uppfyller ögongloben bakom linsen och som medverkar vid brytning av det infallande ljuset)

glasyr
Ordklass substantiv
blankt, glasliknande överdrag på föremål av porslin eller lera (används för att göra föremålet tätare, hållfastare och vackrare)
blank, sockrig smet som breds över bakverk och får stelna (för att göra bakverket godare och vackrare)

glasål
Ordklass substantiv
genomskinlig och färglös unge av ål upp till tre år gammal (i stadiet strax före vandringen upp i sötvatten)

glasäpple
Ordklass substantiv
äpple med nästan genomskinligt fruktkött

glasöga
Ordklass substantiv
emaljöga

glasögon
Ordklass substantiv
anordning för förbättring av synen eller skydd för ögonen bestående av ett optiskt (slipat) eller färgat glas för vartdera ögat innefattat i en lätt ställning som vilar på näsryggen och öronens ovansidor

glasögonbjörn
Ordklass substantiv
en svartbrun sydamerikansk björn som har glasögonliknande teckning i ansiktet och som lever i Anderna

glasögonorm
Ordklass substantiv
en gulbrun sydasiatisk kobra med ett glasögonliknande mönster på den utspända halsskölden (används av ormtjusare)
allmännare: kobra
skämtsamt om ung person, särskilt barn, som bär glasögon Bruklighet vardagligt, ibland nedsättande

glasört
Ordklass substantiv
typ av rödtonad mållväxt med köttig, ledad stjälk, förkrympta blad och gröna, oansenlig blommor insänkta i stjälken (förr använd för utvinning av soda till glastillverkning)

glatt
Ordklass adjektiv
slät, blank och hal
speciellt i biologisk sammanhang: som saknar hår

glatta
Ordklass verb
glätta Bruklighet mindre brukligt

glattis
Ordklass substantiv
hal, genomskinlig skorpa av is som orsakas av underkylt regn

glaubersalt
Ordklass substantiv
kristalliserat natriumsulfat, som används bland annat vid glastillverkning och för färgning

glaukom
Ordklass substantiv
en ögonsjukdom med synnedsättning som följd av ökat tryck i ögat

glav
Ordklass substantiv
ett vapen med en lång, bred klinga fästad på en lång stång (förr vanlig som fotfolksvapen) Bruklighet historiskt
även allmännare om hugg- eller stötvapen

glencheck
Ordklass substantiv
rutmönster med omväxlande ljusa och mörka trådar (vanlig på finare ylletyger)

gles
Ordklass adjektiv
vars ingående delar befinner sig förhållandevis långt ifrån varandra (om företeelse som framstår som en mängd eller samling)
även om material eller dylikt med mindre tät struktur
även i fråga om tidsförhållanden

glesa ut
Frasklass verbfras
göra glesare

glesbygd
Ordklass substantiv
område med liten och utspridd befolkning
som fackterm om område som saknar samhälle med minst 200 invånare

glesna
Ordklass verb
bli glesare

glete
Ordklass substantiv
en blyoxid (används för framställning av olika blyhaltiga föremål)

gletscher
Ordklass substantiv
glaciär

gli
Ordklass substantiv
fiskyngel eller fiskunge upp till cirka tio centimeters längd (används som agn)
även överfört om litet, busigt barn Bruklighet vardagligt

glia
Ordklass substantiv
stödjande vävnad som omger nervcellerna

glid
Ordklass substantiv
det att glida
även om enstaka glidande rörelse i en serie
även om skidföre eller dylikt
även bildligt, särskilt om process som slutar i socialt förfall

glida
Ordklass verb
röra sig jämnt och med konstant kontakt med underlaget, som ofta är glatt
även om utförandet av liknande röelse i luft, vatten eller dylikt
även i fråga om gångrörelse som ger intryck av glidande
även bildligt

glidflygplan
Ordklass substantiv
motorlöst flygplan som inte kan vinna höjd under flygning

glidflykt
Ordklass substantiv
flykt med utspända, orörliga vingar, utförd av fågel
även utvidgat om liknande flygning med flygplan som har motorn avstängd, segelflygplan eller dylikt

glidfriktion
Ordklass substantiv
friktion som uppkommer då ett ämne glider mot ett annat

glidkontakt
Ordklass substantiv
kontakt med fjäder som glider mot metallplatta

glidlager
Ordklass substantiv
axellager där den rörliga delen glider mot den fasta i stället för att rulla

glidljud
Ordklass substantiv
ej självständigt språkljud som kan uppkomma i övergången mellan två självständiga språkljud

glidning
Ordklass substantiv
det att glida
vanligen bildligt

glidtackling
Ordklass substantiv
fotbollstackling som innebär att man med benen glider längs marken för att slå undan bollen från en motståndare

glim
Ordklass substantiv
typ av nejlikväxt som har rosaröda eller vita, trattformiga blommor och som ofta växer på torr mark

glima
Ordklass substantiv
en variant av brottning där man i stället för att ta tag i motståndaren griper om en gördel som denne har på sig (vanlig på Island)

glimlampa
Ordklass substantiv
en typ av lampa som ger ifrån sig glimljus och till exempel används för indikering i apparater

glimljus
Ordklass substantiv
svagt ljus somm uppstår i gasfylld behållare genom urladdning mellan två eletroder
även konkret: glimlampa (en typ av lampa som ger ifrån sig glimljus)

glimma
Ordklass verb
lysa med svagt skiftande återsken

glimmer
Ordklass substantiv
typ av halvmetalliskt glänsande mineral som lätt delar sig i tunna skivor och ofta förekommer i olika bergarter (ibland använd som isoleringsmaterial)
glans Bruklighet mindre brukligt

glimra
Ordklass verb
lysa med svagt skiftande återsken
även bildligt om något mycket fint eller dylikt

glimt
Ordklass substantiv
kortvarigt blänk av ljus, särskilt från solen
även utvidgat: kortvarigt synintryck
även bildligt

glimta
Ordklass verb
synas för ett kort ögonblick
även överfört

glimtvis
Ordklass adverb
i återkommande glimtar
även bildligt

glimtändare
Ordklass substantiv
tändanordning för lysrör

glinder
Ordklass substantiv
ett fiskedrag i form av en liten glänsande metallfisk Bruklighet provinsiellt

gliom
Ordklass substantiv
tumör som vanligen utgår från hjärnans gliavävnad och ryggmärgen

glipa
Ordklass substantiv
smalt mellanrum på grund av att något inte sluter tätt
glipa
Ordklass verb
inte sluta helt tätt trots att detta är det nornala eller önskvärda

gliring
Ordklass substantiv
spydigt påpekande om någon svaghet eller dylikt

glis
Ordklass substantiv
vildpersilja
en ekorrliknande gnagare i bland annat södra och mellersta Europa
det att glisa (lysa)

glisa
Ordklass verb
lysa Bruklighet provinsiellt

glissando
Ordklass substantiv
glidande från en ton till en annan längs skalan

glitter
Ordklass substantiv
snabbt skiftande ljus som från många små, rörliga ljuskällor
även om glittrande föremål, till exempel smycken och prydnader

glitterglad
Ordklass adjektiv
märkbart glad (vilket yttrar sig i skratt, fnitter eller dylikt Bruklighet vardagligt

glittra
Ordklass verb
lysa med starkt, snabbt skiftande återsken som från många små, rörliga ljuskällor
även överfört

glittrig
Ordklass adjektiv
som glittrar (lyser med starkt, snabbt skiftande återsken som från många små, rörliga ljuskällor)

glo
Ordklass verb
stirra länge på ett dumt sätt

glob
Ordklass substantiv
klotformigt föremål
ofta speciellt om modell av jordklotet eller himmelssfären
speciellt även om eller som namn på större klotformig byggnad

global
Ordklass adjektiv
som gäller hela jordklotet

globetrotter
Ordklass substantiv
person som reser runt hela jordklotet

globulin
Ordklass substantiv
ett äggviteämne i blod, mjölk och ägg, som bland annat används inom medicinen

glop
Ordklass substantiv
slyngel

glopp
Ordklass substantiv
snöblandat regn

gloria
Ordklass substantiv
ljuskrets som strålar kring en helig person huvud på avbildningar
även om annan liknande företeelse
även bildligt i uttryck för godhet, ädelhet, martyrskap eller dylikt Bruklighet ibland ironiskt

glorifiera
Ordklass verb
anse eller framställa som enbart positiv med förbigående av de dåliga sidorna

gloriös
Ordklass adjektiv
full av ära Bruklighet ålderdomligt

glosa
Ordklass substantiv
enskilt ord, särskilt vid inlärning av främmande språk
även om främmande ord, särskilt i vetenskapliga sammanhang
även om nedsättande ord

glosig
Ordklass adjektiv
glosögd Bruklighet provinsiellt

glossa
Ordklass substantiv
ordförklaring till svårt ord eller svårt textställe, vanligen i handskrift

glossar
Ordklass substantiv
glossarium (ordsamling med översättningar eller förklaringar, särskilt innehållande sällsynta eller föråldrade ord)

glossarium
Ordklass substantiv
ordsamling med översättningar eller förklaringar, särskilt innehållande sällsynta eller föråldrade ord

glossolali
Ordklass substantiv
tungomålstalande

glosögd
Ordklass adjektiv
som har kraftigt utstående ögon

glottal
Ordklass adjektiv
som avser röstspringan
speciellt om ljud: som bildas i röstspringan

glottis
Ordklass substantiv
springa som bildas mellan stämläpparna i struphuvudet och i vilken röstens grundton alstras

glottisstöt
Ordklass substantiv
explosivt språkljud som bildas när stängda stämband plötsligt öppnas

gloxinia
Ordklass substantiv
en låg krukväxt med saftig, ludna blad och stora, klockformade blommor i olika färger
även om närbeslktade arter

glufsa i sig
Frasklass verbfras
äta mycket mat ovårdat och glupskt

glugg
Ordklass substantiv
liten öppning, särskilt i vägg eller tak
speciellt om lucka i en rad av små föremål, särskilt tänder
speciellt även om öga Bruklighet vardagligt

glukos
Ordklass substantiv
druvsocker

glunkas
Ordklass verb
antydningsvis sägas av olika personer (ofta i fråga om rykten, skvaller etcetera)

glunt
Ordklass substantiv
endera av ett antal duettsånger för baryton och bas, som handlar om studentlivet i Uppsala på 1840-talet
även om studenten i dessa sånger

glupa i sig
Frasklass verbfras
äta mycket mat hastigt och glupskt

glupande
Ordklass adjektiv
omöjlig att motstå (om behov eller dylikt, särskilt behov av mat)

glupsk
Ordklass adjektiv
som heslt tar för sig så mycket som möjligt så snabbt som möjligt, även på bekostnad av andra
även om handling med mera
överfört: mycket ivrig

glutamat
Ordklass substantiv
ett ämne som används som smakförbättringsmedel, särskilt för kött

glutaminsyra
Ordklass substantiv
en aminosyra som är vanlig i äggviteämnen

gluten
Ordklass substantiv
en typ av äggviteämne som förekommer bland annat i råg- och vetemjöl och som bland annat underlättar jäsningen vid bakning

glutinös
Ordklass substantiv
som har limaktig konsistens

glutta
Ordklass verb
titta hastig och ofta i smyg

gluttsnäppa
Ordklass substantiv
en grå och vit vadarfågel med grågröna ben av familjen snäppor, som förekommer på myrarna i norra Sverige

glycerin
Ordklass substantiv
glycerol Bruklighet föråldrad som fackmässig beteckning

glycerol
Ordklass substantiv
en sötaktig, trögflytande vätska, som utvinns ur fetter och oljor och bland annat används dynamit och kosmetika

glycerylnitrat
Ordklass substantiv
nitroglycering

glycin
Ordklass substantiv
särskilt: en vedartad klätterväxt med små blå eller vita blommor, som sitter klasvis

glykogen
Ordklass substantiv
ett kolhydrat som finns i musklerna och levern och utgör en reserv som tas i anspråk vid muskelarbete

glykol
Ordklass substantiv
en glycerolliknande vätska som utvinns ur eten och som på grund av sin låga fryspunkt används i till exempel kylarvätska i bilar

glykolys
Ordklass substantiv
en process i ämnesomsättningen viarvid socker omvandlas till mjölksyra

glykos
Ordklass substantiv
druvsocker

glyptik
Ordklass substantiv
konsten att gravera i sten, särskilt ädelsten

glyptotek
Ordklass substantiv
museum med skulpturer

glytt
Ordklass substantiv
barnunge, särskilt pojke Bruklighet provinsiellt

glyttig
Ordklass adjektiv
barnslig Bruklighet provinsiellt

glåmig
Ordklass adjektiv
onaturligt blek och hålögd på grund av trötthet eller sjukdom
även överfört om liknande sinnesintryck

glåpord
Ordklass substantiv
förolämpande yttrande

glädja
Ordklass verb
göra glad
ofta i artighetsfraser och dylikt

glädjande
Ordklass adjektiv
som orsakar glädje

glädjas
Ordklass verb
glädja sig

glädja sig
Frasklass verbfras
känna sig glad

glädje
Ordklass substantiv
känsla av upprymdhet och tillfredsställelse, vanligen över något som inträffat eller dylikt
även om något som tyder på att viss verksamhet eller dylikt utförs med entusiasm eller dylikt
försvagat: nytta

glädjebetygelse
Ordklass substantiv
handling eller uttalande varigenom man visar sin glädje

glädjedödare
Ordklass substantiv
person som förstör glädjen för andra

glädjefattig
Ordklass adjektiv
som medför mycket litet glädje

glädjeflicka
Ordklass substantiv
prostituerad kvinna Bruklighet något ålderdomligt

glädjehus
Ordklass substantiv
bordell Bruklighet något ålderdomligt

glädjekalkyl
Ordklass substantiv
alltför optimistisk kalkyl

glädjekvarter
Ordklass substantiv
stadsdel känd för sin bordellverksamhet

glädjerus
Ordklass substantiv
berusande känsla av glädje

glädjestrålande
Ordklass adjektiv
som utstrålar glädje

glädjeämne
Ordklass substantiv
något som kan utgöra orsak till glädje eller tillfredsställelse

gläfs
Ordklass substantiv
kort, svagt hundskall, typiskt för en liten hund

gläfsa
Ordklass verb
skälla med korta, svaga skall (om hund, särskilt liten hund)

glänsa
Ordklass verb
ge ett jämnt, milt återsken (om blank yta)
bildligt: visa sin överlägsna skicklighet

glänsande
Ordklass adjektiv
särskilt: utomordentligt framstående

glänta
Ordklass substantiv
mindre, öppen plats i skog
glänta
Ordklass verb
öppna en aning (särskilt med avseende på dörr eller fönster)

glätta
Ordklass verb
göra glatt, ofta med hjälp av något redskap
överfört: göra mer positiv än vad som är rättvisande

glättig
Ordklass adjektiv
särskilt: synbart glad och uppspelt, ibland utan egentlig anledning
även om handling eller dylikt

glättning
Ordklass substantiv
det att glätta, särskilt i tekniska sammanhang

glöd
Ordklass substantiv
sken och värme från något som förbränns utan låga, ofta i slutfasen av brinnandet
ofta bildligt om intensitet eller lidelse
samling av glödande kol
även utvidgat i fråga om den röda färgen eller hettan

glöda
Ordklass verb
avge ljus och värme vid svagt brinnande utan låga
utvidgat: avge starkt koncentrerat ljussken till följd av enbart upphettning
överfört, speciellt: ha starka, till synes lysande färger
speciellt även: vara mycket upphetsad

glödbakad
Ordklass adjektiv
stekt i glöd, vanligen i något omslag, till exempel aluminiumfolie

glödbädd
Ordklass substantiv
glödande underlag av kol och dylikt (för grillning i grill, öppen spis eller dylikt)

glödga
Ordklass verb
hetta upp metall till glödande tillstånd för viss bearbetning

glödhet
Ordklass adjektiv
mycket het
även bildligt

glödhoppa
Ordklass substantiv
kaka gräddad i panna på glöd Bruklighet provinsiellt

glödkatod
Ordklass substantiv
elektrod i elektronrör som avger elektroner då den upphettas (varvid en ström går igenom elektronröret)

glödkropp
Ordklass substantiv
fast kropp som upphettas till glödning

glödlampa
Ordklass substantiv
lampa i form av en glaskupa som lufttätt omslutet en glödtråd (vanligen avsedd att fästas i en armatur)

glödljus
Ordklass substantiv
ljus från glödkropp (fast kropp som upphettas till glödning)

glödning
Ordklass substantiv
ljusstrålning från upphettat föremål

glödrita
Ordklass verb
rita på trä med instrument som har glödande stålspets

glödsteka
Ordklass verb
steka på glöd

glödstrumpa
Ordklass substantiv
glödkropp i form av ett finmaskigt nät, till exempel i en auerlampa

glödström
Ordklass substantiv
elektrisk ström som tillförs glödkatod och får denna att glöda och sända ut elektroner

glödtråd
Ordklass substantiv
kol- eller metalltråd som fås att glöda med elektricitet, till exempel i glödlampa

glödtända
Ordklass verb
göra en kort, oönskad tändning (på grund av någon felaktighet) efter avstängning (om bilmotor)

glögg
Ordklass substantiv
varm dryck bestående av bland annat rödvin, socker och kryddor, särskilt ofta serverad vid juletid
även om alkoholfria varianter

glögga
Ordklass verb
dricka glögg (varm dryck bestående av bland annat rödvin, socker och kryddor) Bruklighet mindre brukligt

glömma
Ordklass verb
av misstag förlora ur minnet
inte komma ihåg att ta med sig
underlåta på grund av förbiseende
underlåta att beakta Bruklighet ofta i informell argumentation e.d.
ofta med stark bibetydelse av att förlåta eller dylikt

glömsk
Ordklass adjektiv
som ofta glömmer saker
som underlåter att beakta eller tänka på något

glömska
Ordklass substantiv
det att ofta glömma
även om tillståndet att vara bortglömd eller dylikt

glömskekurva
Ordklass substantiv
kurva som visar hur mängden av kvarhållet minnesstoff avtar med tiden

gnabb
Ordklass substantiv
smågräl av mindre allvarligt slag

gnabbas
Ordklass verb
smågräla på mindre allvarligt sätt

gnag
Ordklass substantiv
det att gnaga (äta av genom slitande och skavande rörelser med tänderna)

gnaga
Ordklass verb
äta av genom slitande och skavande rörelser med tänderna, särskilt med avseende på kött som sitter fast på ben och dylikt
utvidgat, särskilt om tid: nöta
även bildligt

gnagare
Ordklass substantiv
typ av mindre, kortbent däggdjur med långsträckt och låg skalle och endast ett par framtänder i den hörntandslösa överkäken (vilken ständigt växer och oavbrutet måste nötas genom gnagning)

gnagtand
Ordklass substantiv
framtand på gnagare

gnat
Ordklass substantiv
småaktig, ständigt upprepad kritik

gnata
Ordklass verb
ständigt kritisera på ett småaktigt sätt, ofta om mindre allvarliga saker

gnatig
Ordklass adjektiv
som gnatar mycket
även om handling och dylikt

gnava
Ordklass verb
gnaga Bruklighet provinsiellt

gnejs
Ordklass substantiv
typ av (ofta gråröd) omvandlad bergart varsmineralkorn ligger samlade i tydliga skikt men inte så regelbundet parallella med varandra som i skiffer

gnejsig
Ordklass adjektiv
som liknar gnejs till sin struktur eller bildning

gnet
Ordklass substantiv
ägg från lus
gnetig person (särskilt manlig)
det att gneta (spara och snåla med småsaker)

gneta
Ordklass verb
spara och snåla med småsaker
allmännare: med utnyttjande av även de allra minsta möjligheterna åstadkomma visst resultat
skriva smått och hopträngt

gnetig
Ordklass adjektiv
som gnetar
om handling eller dylikt: som berör något litet eller oväsentligt
om föremål och dylikt: snålt tilltagen

gnida
Ordklass verb
under förhållandevis hårt tryck föra en yta över en annan yta, ibland med upprepade rörelser fram och tillbaka (ofta i syfte att avlägnsna eller påföra någon beläggning eller dylikt)
leva snålt och därigenom spara sina resurser

gnidare
Ordklass substantiv
snål person

gniden
Ordklass adjektiv
gnidig

gnideri
Ordklass substantiv
snålhet Bruklighet mindre brukligt

gnidig
Ordklass adjektiv
som lever snålt och därigenom sparar sina tillgångar

gnidningselektricitet
Ordklass substantiv
elektricitet som uppstår när två ytor gnids mot varandra

gnidsten
Ordklass substantiv
sten som gnids mot linnetyg för att detta skall bli glatt Bruklighet historiskt

gnissel
Ordklass substantiv
gnisslande ljud
även bildligt

gnissla
Ordklass verb
ge ifrån sig ett ljust, skärande, utdraget ljud, oftast som när osmorda metall- eller träytor rör sig mot varandra
åstadkomma gnissel med
även bildligt i fråga om svårigheter vid samarbete och dylikt

gnist
Ordklass substantiv
trådlös telegraf Bruklighet vardagligt, ålderdomligt
trådlös telegrafi
telegrfafist

gnista
Ordklass substantiv
brinnande eller glödande partikel, som t.ex. kan uppstå ur en eld eller vid elektrisk urladdning
även bildligt, speciellt i uttryck för intensiv kraftutveckling e.d.
speciellt även om något litet men viktigt som kan starta en utveckling e.d.
gnista
Ordklass verb
sända ett meddelande telegrafiskt Bruklighet ålderdomligt

gnistfångare
Ordklass substantiv
anodning på skorsten som fångar upp gnistor som an´nars kunde orsaka brand eller dylikt (används till exempel på lok)

gnistgaller
Ordklass substantiv
galler som fångar upp gnistor, till exempel från en brasa i en öppen spis

gnistgap
Ordklass substantiv
mellanrum mellan två elektroder, i vilket en gnista uppstår när eletrodernas laddning blir tillräckligt hög

gnistinduktor
Ordklass substantiv
induktionsapparat

gnistkammare
Ordklass substantiv
anordning för fotografering av joniserande partiklar

gnistra
Ordklass verb
sända ut korta, förhållandevis starka ljusglimtar som påminner om gnistor, vanligen genom reflexion
speciellt bokstavligt: sända ut gnistor
även överfört

gnistrig
Ordklass adjektiv
särskilt: som har gnistrande brottyta (om mineral)

gnistskydd
Ordklass substantiv
gnistfångare

gnisttändning
Ordklass substantiv
antändning av bränsle genom en gnista i tändstiftet i förbränningsmotor

gno
Ordklass verb
gnida med små snabba rörelser, särskilt för rengöring eller dylikt
arbeta hårt för att förtjäna sitt levebröd Bruklighet något vardagligt
flänga omkring för att uträtta något

gnoding
Ordklass substantiv
vanlig knorrhane

gnola
Ordklass verb
sjunga utan ord, vanligen med slutna läppar

gnom
Ordklass substantiv
dvärgliknande demon som tänks bo i jordens inre (enligt bland annat kabbalistisk och medeltida uppfattning)
kort, allmän levnadsregel, ofta av poetisk karaktär Bruklighet litteraturhistoria

gnomisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med eller utgörs av gnomer (korta, allmänna levnadsregler, ofta av poetisk karaktär)

gnosis
Ordklass substantiv
djupare kunskap, särskilt religiös sådan Bruklighet i vissa vetenskapliga sammanhang

gnosjöanda
Ordklass substantiv
arbetssamhet och naturlig inriktning på och fallenhet för ekonomisk verksamhet, särskilt startande av nya företag och dylikt

gnosticism
Ordklass substantiv
en religiös riktning vars grundtanke är motsättningen mellan ande och materia och som utövade starkt inflytande på den tidiga kristendomen

gnostiker
Ordklass substantiv
anhängare av gnosticismen

gnostisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gnosticismen

gnu
Ordklass substantiv
typ av hästliknande antilop med tjurliknande huvud, som förekommer i södra och östra Afrika

gnugga
Ordklass verb
gnida hårt med små, korta rörelser
utsätta för intensiv träning, särskilt som förberedelse inför någon svår uppgift Bruklighet vardagligt

gnugga geniknölarna
Frasklass verbfras
göra en intellektuell ansträngning eller försöka få sin intelligens att arbeta

gnuggbild
Ordklass substantiv
lös bild som fästs på underlag genom att man gnuggar på den (används som dekiration, särskilt av barn)

gnuggis
Ordklass substantiv
gnuggbild eller dylikt Bruklighet vardagligt

gnuggsten
Ordklass substantiv
bergart som uppstått genom att söndergnuggat mineral bakats samman

gnutta
Ordklass substantiv
mycket liten mängd av något (konkret eller abstrakt)

gny
Ordklass substantiv
förhållandevis svagt, utdraget, jämrande ljud
även utvidgat om liknande men starkare ljud från något icke levande
överfört: klagomål
gny
Ordklass verb
ge ifrån sig förhållandevis svagt, utdraget, jämrande ljud
även utvidgat i fråga om liknande men starkare ljud från något icke levande
överfört: framföra klagomål

gnägg
Ordklass substantiv
ljud av gnäggande

gnägga
Ordklass verb
ge ifrån sig kraftigt, gällt, hackigt läte genom en serie luftutstötningar (om häst)
även utvidgat: skratta Bruklighet vardagligt

gnäll
Ordklass substantiv
utdraget, oartikulerat, upprepat läte, som vanligen tyder på plåga av något slag
även utvidgat om liknande ljus från något icke levande
ofta överfört om klagomål, särskilt protest, i ord

gnälla
Ordklass verb
ge ifrån sig ett utdraget, oartikulerat, upprepat läte, vanligen som tecken på plåga av något slag
även utvidgat om föremål som ger ifrån sig liknande ljud

gnällig
Ordklass adjektiv
som gnäller mycket
även om handling och dylikt
även utvidgat om föremål

gnällmåns
Ordklass substantiv
gnällig person Bruklighet vardagligt

gnällspik
Ordklass substantiv
gnällig person Bruklighet vardagligt

gnöl
Ordklass substantiv
klagande Bruklighet vardagligt, provinsiellt

gnöla
Ordklass verb
klaga Bruklighet vardagligt, provinsiellt

go
Ordklass substantiv
ett komplicerat japanskt brädspel där det gäller att omsluta så stora områden som möjligt med brickor som placeras ut en efter en och sedan inte får flyttas
initiativkraft och framåtanda Bruklighet vardagligt
go
Ordklass adjektiv
god, speciellt: tilltalande (ofta på ett sensuellt e.d. sätt) Bruklighet vardagligt

gobeläng
Ordklass substantiv
större vävnad med bildframställning

gobelängbroderi
Ordklass substantiv
broderi som imiterar gobeläng

go-cart
Ordklass substantiv
minsta och svagaste typen av tävlingsbil, ibland även körd av barn
även om motsvarande tävlingsform

god
Ordklass adjektiv
som har ett överskott av de nödvändiga egenskaperna för att fungera tillfredsställande i ett visst sammanhang (om person)
även om handling eller företeelse
även med tonvikt på hög social ställning
även med tonvikt på överdriven uppskattning
även försvagat som uttryck för rent konstaterande
ordentligt tilltagen
i uttryck för eknomisk ställning: som har angivna stora tillgångar
välsmakande
överfört: angenäm, skön
moraliskt högtstående i tanke och handling (om person)
även om handling eller dylikt
försvagat, speciellt: vänligt inställd
speciellt även, vanligen i formen "go": tilltalande (ofta på ett sensuellt eller dylikt sätt) Bruklighet vardagligt

god afton
jag hoppas att du (eller ni) får en bra afton (som hälsningsfras eller dylikt)

godartad
Ordklass adjektiv
som inte är särskilt allvarlig (särskilt om sjukdom)

godbit
Ordklass substantiv
matbit som smakar särskilt gott
även överfört och bildligt

god dag
jag hoppas att du (eller ni) får en bra dag (som hälsningsfras eller dylikt)

goddagar
Ordklass substantiv
tidsperiod med bekvämt och angenämt liv Bruklighet ålderdomligt

goddagspilt
Ordklass substantiv
ung mansperson som lever i överdriven välmåga Bruklighet något ålderdomligt

godemanskap
Ordklass substantiv
det att vara god man

god fortsättning
underförstått: på det nya året; hälningsfras vid nyår

god förorare
Frasklass nominalfras
person som kan bära en förlust väl

godhet
Ordklass substantiv
det att vara god
även försvagat om artighet eller vänlighet Bruklighet formellt

godhetsfull
Ordklass adjektiv
särskilt: vänligt och tillmötesgående Bruklighet formellt, i artighetsfraser

godhjärtad
Ordklass adjektiv
som har ett vänligt sinnelag

godhjärtenhet
Ordklass substantiv
det att vara godhjärtad

godhällig
Ordklass adjektiv
snäll och förstående Bruklighet provinsiellt

goding
Ordklass substantiv
attraktiv kvinna Bruklighet vardagligt, särskilt i mäns språk, kan uppfattas som nedsättande

godis
Ordklass substantiv
sötsaker Bruklighet vardagligt
även allmännnare eller överfört om något som smakar gott eller är tilltalande för sinnens, till exempel musik

god jul
jag hoppas att du (eller ni) får en bra jul (som hälsningsfras eller dylikt)

god kväll
jag hoppas att du (eller ni) får en bra kväll (som hälsningsfras eller dylikt)

godkänd
Ordklass adjektiv
som bedöms uppfylla fastställda krav för att få använda eller räknas till en viss kategori
speciellt pedagogik: om betyg som innebär att någon inhämtat tillfredsställande kunskaper inom ett ämne Bruklighet numera mest på högskolenivå

godkänna
Ordklass verb
bedöma att någon eller något uppfyller fastställda krav och eventuellt utfärda intyg eller dylikt om detta
speciellt pedagogik: ge godkänt betyg Bruklighet numera mest på högskolenivå

godlynt
Ordklass adjektiv
som har ett vänligt sinnelag

god man
Frasklass nominalfras
person som utsetts till rättslig förtroendeman, till exempel för att föra frånvarandes eller minderårigs talan Bruklighet juridik

godmanskap
Ordklass substantiv
det att vara god man

god middag
jag hoppas att du (eller ni) får en bra middag (som hälsningsfras eller dylikt)

godmodig
Ordklass adjektiv
som har ett jämnt, positivt humör
även om handling eller dylikt

god morgon
jag hoppas att du (eller ni) får en bra morgon (som hälsningsfras eller dylikt)

god natt
jag hoppas att du (eller ni) får en bra natt (som hälsningsfras eller dylikt)

gods
Ordklass substantiv
större mängd varor ingående i transport
även med försvagad innebörd av förflyttning
speciellt juridik: egendom
även bildligt andlig företeelse
mycket stor, förnäm lantegendom (förr ofta ägd av adlig person)
material varav viss vara är tillverkad (vanligen om metall eller keramik)
sammanfattningen av ett fartygs tågvirke (för att till exempel stötta mast eller manövrera segel)

godsak
Ordklass substantiv
sötsak
ofta utvidgat: godbit
även bildligt

godsexpedition
Ordklass substantiv
särskilt: avdelning på järnvägsstation som har hand om godstransporter och där bland annat inlämning och utlämning av gods sker

godsfinka
Ordklass substantiv
avdelning av specialinredd järnvägsvagn, där fraktgods förvaras

godsherre
Ordklass substantiv
person som äger gods (mycket stor, förnäm lantegendom)

godsinnad
Ordklass adjektiv
godsint Bruklighet mindre brukligt

godsint
Ordklass adjektiv
som har ett vänligt och positivt sinnelag

godstrafik
Ordklass substantiv
trafik för transport av gods (större mängd varor)

godsvagn
Ordklass substantiv
specialinredd järnvägsvagn för godstransport

godsägare
Ordklass substantiv
titel för person som äger gods

godta
Ordklass verb
anse sig kunna vara tillfredsställd med något

godtaga
Ordklass verb
anse sig kunna vara tillfredsställd med något

godtagbar
Ordklass adjektiv
möjlig att godta

godtemplare
Ordklass substantiv
medlem av godtemplarorden (en stor internationell nykterhetsorganisation)

godtemplarorden
Ordklass substantiv
en stor internationell nykterhetsorganisation

god ton
Frasklass nominalfras
artighet

godtrogen
Ordklass adjektiv
benägen att tro även på orimliga eller osanna påståenden (på grund av naivitet eller dylikt)

godtrosförvärv
Ordklass substantiv
förvärv som görs i god tro Bruklighet juridik
även konkret om det förvärvade

godtycke
Ordklass substantiv
handlande som inte grundar sig på saklig bedömning
även om bristande beömning

godtycklig
Ordklass adjektiv
grundad på godtycke
slumpmässigt vald

godvillig
Ordklass adjektiv
som görs av egen fri vilja
av fri vilja

goffrera
Ordklass verb
med en särskild press göra reliefmönster på fuktat tyg eller papper

goggles
Ordklass substantiv
runda glasögon med bastanta hornbågar

go-go-flicka
Ordklass substantiv
flicka som fungerar som fördansare på diskotet eller dylikt

goja
Ordklass substantiv
kletig smörja Bruklighet vardagligt
även bildligt, särskilt om prat eller ideologi
papegoja Bruklighet vardagligt

gold-digger
Ordklass substantiv
kvinna som vill leva i lyx och därför intresserar sig för rika män

golden goal
första och direkt avgörande mål i förlängning av fotbollsmatch i större mästerskap (även "gyllene mål")

golden retriever
Frasklass nominalfras
en hund med hängande öron och en slät eller vågig, mjuk päls i olika gula nyanser (används som jakt- eller sällskapshund)

golf
Ordklass substantiv
en utomhussport med klubba och en liten massiv boll som skall slås ner i ett antal hål i marken, ett efter ett, och där den spelare som har lägsta antalet slag vinner
även något utvidgat
mycket stor, öppen havsvik

golfa
Ordklass verb
spela golf

golfare
Ordklass substantiv
person som spelar golf

golfbana
Ordklass substantiv
särskilt iordningställd bana för golfspel

golfbyxor
Ordklass substantiv
vida knäbyxor som i nederkanten sluter åt omkring benet (förr ofta använda av skolpojkar)

golgatavandring
Ordklass substantiv
plågsam väg mot undergången, det slutgiltiga nederlaget eller dylikt (ursprungligen om Jesu vandring till korsfästelsen på Golgata)

golv
Ordklass substantiv
nedre begränsningsyta i byggnad, rum eller annat utrymme där man kan vistas, till exempel fordon
bildligt: verkstadsgolv
även överfört: lägsta nivå

golva
Ordklass verb
slå till någon så att han eller hon faller till golvet, särskilt under boxningsmatch

golvbeläggning
Ordklass substantiv
materialet i ett golvs översta skikt

golvbjälke
Ordklass substantiv
bjälke som bär upp ett golv

golvbonare
Ordklass substantiv
elektrisk apparat som man polerar golv med

golvbrunn
Ordklass substantiv
avloppshål i golv i våtutrymmen eller där spill av vätskor förekommer

golvdrag
Ordklass substantiv
oönskad luftcirkulation utmed golvyta, ofta på grund av dåligt tätning eller dylikt

golvfast
Ordklass adjektiv
fast monterad i golv

golvlampa
Ordklass substantiv
hög lampa som står på golvet

golvläggare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt lägger beläggning på golv

golvramp
Ordklass substantiv
ljusramp på golv, vanligen som belysning framifrån på teaterscen

golvur
Ordklass substantiv
högt ur, vanligen i träinfattning, som står på golvet, till exempel en moraklocka

golvväxel
Ordklass substantiv
växelanordning på bil som manövreras med spak i golvet

gom
Ordklass substantiv
munhålans övre, välvda begränsningsyta (bestående av en främre hård och en bakre mjuk del
garnityr av löständer, vanligen med en platta som passar i munhålans tak

gomben
Ordklass substantiv
ben som bildar hårda gommens bakre del

gombåge
Ordklass substantiv
bågformat veck i gommen på gränsen till svalget

gomklyvning
Ordklass substantiv
gomspalt ( missbildning i form av kluven gom, ofta åtföljd av harmynthet)

gomsegel
Ordklass substantiv
den bakre, mjuka delen av gommen

gomspalt
Ordklass substantiv
missbildning i form av kluven gom, ofta åtföljd av harmynthet

gomspene
Ordklass substantiv
tungspene

gon
Ordklass substantiv
vinkelenhet vid jordmätning motsvarande 1/400 varv

gonad
Ordklass substantiv
könskörtel (det vill säga äggstock eller testikel)

gona sig
Frasklass verbfras
njuta av att ha det skönt

gondol
Ordklass substantiv
långsmal, flatbottnad båt som har starkt uppåtböjda stävar och som manövreras med en åra av en förare stående i aktern (framför allt använd i Venedigs kanaler, numera mest som turistattraktion)
korgliknande konstruktion under en luftbalong eller ett luftskepp, avsedd för passagerare med mera
fristående försäljningsdisk med öppen visning av varor

gondoljär
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt ror gondol

gonggong
Ordklass substantiv
ett slaginstrument bestående av en hängande metallplatta som anslås med en klubba (ofta använd för olika slag av signalering men även för musikaliska effekter i orkestermusik)

gonokock
Ordklass substantiv
nakterie som orsakar gonorré

gonorré
Ordklass substantiv
en smittsam könssjukdom karakteriserad av sveda i och flytning från urinröret

goodwill
Ordklass substantiv
gott rykte eller anseende (vanligen för flretag, organisation, stat eller dylikt)

gordisk knut
Frasklass nominalfras
svår uppgift som bara kan lösas med drastiska åtgärder

gordonsetter
Ordklass substantiv
en långhårig, svart fågelhund med roströda teckningar av skotskt ursprung

gorgon
Ordklass substantiv
endera av tre monstruösa systrar med förstenande blickar i grekisk mytologi (ofta avbildade i grekisk och romersk konst)

gorgonzola
Ordklass substantiv
en starkt smakande grönmögelost av italienskt ursprung

gorilla
Ordklass substantiv
den största människoapan (en svartbrun art i familjen hominider, som förekommer i Centralafrika i tre underarter)
överfört om stark och hänsynslös man, särskilt livvakt eller dylikt

gorma
Ordklass verb
skälla och gräla högljutt

gorå
Ordklass substantiv
tunt, mönstrat rån, bakat ungefär som våfflor

gosa
Ordklass verb
njuta av behaglig situation Bruklighet vardagligt
ofta speciellt: kela med någon, särskilt barn

gosig
Ordklass adjektiv
behaglig Bruklighet vardagligt
ofta även: näpen, söt

gospel
Ordklass substantiv
typ av jazz- eller bluesliknande religiös sång, ursprungligen framför av svarta i USA
även om enstaka sådan sång

gossamer
Ordklass substantiv
mycket tunt material liknande spindelväv, som bland annat används i kondomer

gosse
Ordklass substantiv
ung pojke Bruklighet delvis något ålderdomligt, ibland skämtsamt eller ironiskt
även utvidgat om vuxen manlig kamrat eller dylikt
speciellt även med tonvikt på barnslighet, bortskämdhet och dylikt
även som rent förstärkningsord

got
Ordklass substantiv
medlem av en germansk folkstam som erövrade stora delar av romarriket Bruklighet historiskt

goticerande
Ordklass adjektiv
inspirerad av gotisk stil

gotik
Ordklass substantiv
en konststil som kännetecknas av smala, spetsiga former (vanlig under högmedeltiden i Västeuropa, särskilt inom kyrkoarkitetkuren)

gotiserande
Ordklass adjektiv
inspirerad av gotisk stil

gotisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gotiken
som har att göra med goterna

gotiska
Ordklass substantiv
goternas språk, tillhörande den numera östgermanska grenen (viktigt för kartläggningen av de germanska språkens historia)

gotlandsmarmor
Ordklass substantiv
en rödaktig marmor, bland annat på Gotland, som är mycket hållfast och används för byggnadsändamål

gotlandsruss
Ordklass substantiv
en ponny av gotländsk ras

gotländsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Gotland

gotländska
Ordklass substantiv
dialekt som talas på Gotland
kvinna från Gotland

gotlänning
Ordklass substantiv
mansperson från Gotland
i plural ofta om personer från Gotland oavsett kön

gotsk
Ordklass adjektiv
gotländsk Bruklighet mindre brukligt

gott
Ordklass substantiv
sötsaker Bruklighet något vardagligt
gott
Ordklass adverb
verkligen (ofta i uttryck av övertalande karaktär)
på ett riktigt eller behagligt sätt

gotta sig
Frasklass verbfras
känna välbehag, särskilt på grund av att man själv befinner sig i en behagligare situation än konkurrenter eller dylikt

gottegris
Ordklass substantiv
person som tycker mycket om sötsaker (särskilt om barn) Bruklighet vardagligt

gottfinnande
Ordklass substantiv
enbart egen bedömning

gottgris
Ordklass substantiv
person som tycker mycket om sötsaker (särskilt om barn) Bruklighet vardagligt

gottgöra
Ordklass verb
ersätta någon för tidigare skada genom viss god handling eller gåva
även med avseende på handling som utlöser sådant beteende

gottgörelse
Ordklass substantiv
det att gottgöra
även mer konkret

gottis
Ordklass substantiv
sötsaker Bruklighet vardagligt

gott om
mer än tillräckligt med, till exempel "gott om plats"

gott samvete är den bästa huvudkudden
Frasklass sats
gott samvete ger den bästa sömnen och är värt att skaffa sig

gottskriva
Ordklass verb
räkna någon eller något till godo

gouache
Ordklass substantiv
teknik för konstnärlig målning i täckande vattenfärg
även om konstverk i sådan teknik

gouda
Ordklass substantiv
en rundpipig, mild ost

gourmand
Ordklass substantiv
person som gärna äter mycket och god mat

gourmet
Ordklass substantiv
person som lägger stor vikt vid god mat

goutera
Ordklass verb
uppskatta

GP
Ordklass substantiv
förkortning för "grand prix"

g-punkt
Ordklass substantiv
sexueltt känsligt område någon decimeter upp på framväggen av kvinnans slida

graal
Ordklass substantiv
den kalk som enligt legenden användes när Jesus instiftade nattvarden och som hans blod samlades upp i när han korsfästes

graalglas
Ordklass substantiv
typ av överfångsglas med ett utanpå lagt, extra glasskikt som jämnar ut dekorens ojämnheter

grabb
Ordklass substantiv
pojke Bruklighet vardagligt
speciellt: ej vuxen son
även utvidgat om man, särskilt i sportsammanhang
ofta med tonvikt på typiskt pojkaktig eller manligt beteende

grabba
Ordklass verb
gripa tag i och dra till sig med kraft
även försvagat

grabbatag
Ordklass substantiv
kraftigt grepp, vanligen för att dra eller dylikt

grabbnäve
Ordklass substantiv
den största mängd som ryms i handen (vanligen av något som består av flera smådelar)

grace
Ordklass substantiv
skönhet och lätthet i rörelse eller linje, särskilt hos kvinna eller konstverk
välvillig handling
gudinna som skänker skönhet och inre harmoni (enligt den romerska mytologin)

gracil
Ordklass adjektiv
vackert spenslig (om långsmal varelse, kroppsdel eller del av föremål)
ibland även om rörelse: graciös

graciös
Ordklass adjektiv
som karakteriseras av skönhet och lätthet i rörelse eller linje


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.