GRAD - GÖTVALSVERK

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.


grad
Ordklass substantiv
viss omfattning eller nivå på någon tänkt kvalitativ eller kvanitativ skala (i abstrakta sammanhang)
speciellt i språkvetenskapliga sammanhang om ordböjning som betecknar detta på något sätt
bestämd ställning inom ett system med fastställd över- och underordning (särskilt i militära och akademiska sammanhang)
även allmännare
vinkelmått som motsvarar 1/360 varv (eller i ett nyare system 1/400 varv)
enhet vid temperaturmätning (olika i olika system)
även bildligt
avstånd mellan olika bredd- eller längdgrader (utgörande cirka 11 mil för breddgrader men minskande mot polerna för längdgrader; vanliga i positionsangivelser)
tal som anger den högsta potensen av den obekanta i en ekvation (eller motsvarande i ett polynom) Bruklighet generellerare definition i matematiska sammahang
vass upphöjning på metallstycke, uppkommen genom gjutning eller sammanfogning eller skapad avsiktligt, t.ex. på viss typ av fil
även: metallvall vid kanten av en graverad linje
fåra med bredare botten än öppning, vanligen i trästycke och utnyttjad för sammanfogning med annat trästycke som är försett med motsvarande utskjutande del (gradtapp)
storlek hos boktryckarstil
grad
Ordklass adjektiv
vilkelrät

grada
Ordklass verb
foga samman trästycken med grad (fåra med bredare botten än öppning för sammanfogning med annat trästycke som är försett med motsvarande utskjutande del)
ta bort ojämn kant på metallstycke

gradation
Ordklass substantiv
indelning i grader
nyans Bruklighet ålderdomligt
förmåga och sätt hos fotografiskt skikt att återge motivets svärtningsgrader

gradbeteckning
Ordklass substantiv
detalj på uniform som anger bärarens militära grad (ofta i form av streck eller stjärnor på axelklaffar, ärmar, rockslag och dylikt

grad celsius
Frasklass nominalfras
Förkortning C
enheten i celciustermometerns temperaturskala

gradera
Ordklass verb
indela i grader av visst slag
även allmännare, ofta med bibetydelse av jämförelse
kyla av vätska genom att bringa den i kontakt med luft (varvid den till exempel får rinna av på en plan yta)

graderverk
Ordklass substantiv
anläggning för avkylning genom avdunstning av cirkulerande vätskor, till exempel i motorer och kompressorer

gradient
Ordklass substantiv
mått på förändring per längdenhet av en fysikalisk storhet som varierar i rummet, till exempel lufttryck eller temperatur
även utvidgat om andra mått på förändringar

gradlist
Ordklass substantiv
list som sätts fast med hjälp av grad

gradmejsel
Ordklass substantiv
mejsel som används till att jämna ut kanter på metallytor

gradmätare
Ordklass substantiv
ett instrument för vinkelmätning, som påminner om en gradksiva

gradmätning
Ordklass substantiv
metod för mätning av jordklotets dimensioner genom beräkning av vinkeln mellan lodlinjerna genom två punkter med känt inbördes avstånd

gradnät
Ordklass substantiv
rutnät av längd- och breddgrader på karta eller jordglob

gradskillnad
Ordklass substantiv
skillnad i grad

gradskiva
Ordklass substantiv
ungefär halvcirkelformad, graderad skiva för mätning av vinklar

gradstreck
Ordklass substantiv
streck som markerar gränsen mellan två grader på till exempel termometer

gradsåg
Ordklass substantiv
såg med stabiliserande skena längs överkanten, som hälper till att göra snittet så rakt som möjligt

gradtal
Ordklass substantiv
sifferuttryck för antalet grader i olika mätsammahang

gradtapp
Ordklass substantiv
utskjutande kant i trästycke som passar i en grad av motsvarande dimensioner och som används vid hopfigning

gradtecken
Ordklass substantiv
gradbeteckning

gradualavhandling
Ordklass substantiv
avhandling för vinnande av doktorsgrad Bruklighet historiskt

gradualpsalm
Ordklass substantiv
psalm i högmässan som sjungs melan episteln och evangeliet

graduell
Ordklass adjektiv
som sker gradvis Bruklighet formellt

graduera
Ordklass verb
tilldela akademisk grad, särskilt doktorsgrad
någon gång utvidgat: tilldela doktorsexamen

gradvis
Ordklass adjektiv
som sker steg för steg
gradvis
Ordklass adverb
steg för steg

gradäng
Ordklass substantiv
trappstegsformig avsats för åskådare, vanligen på amfiteater eller i hörsal Bruklighet arkitektur

graf
Ordklass substantiv
kurva som motsvarar en matematisk funktion
enstaka förekomst av viss typ av skrivtecken

grafem
Ordklass substantiv
minsta skrivan enhet som fyller en betydelseskiljande funktion

grafematisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med grafem

graffiti
Ordklass substantiv
väggklotter i offentlig miljö, särskilt om sådant med obscent, politiskt eller humoristiskt innehåll

grafik
Ordklass substantiv
typ av konstart där flera papperskopior kam göras efter samma original, till exempel träsnitt, linoleumsnitt och etsning
även om metoden
omvandling i en dator av data till bilder
speciellt med tonvikt på datorns förmåga att framställa bilder eller om själva bilderna, deras kvalitet och dylikt

grafiker
Ordklass substantiv
konstnär som huvudsakligen sysslar med grafik
person som yrkesmässigt trycker skrivna alster

grafisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med konstarten grafik
som utförs eller åskådliggörs med hjälp av en kurva, ett diagram eller dylikt
som har att göra med skrivkonsten
även: som har att göra med tryckning av böcker med mera
som presenterar data visuellt med hjälp av en dator och dess perifera utrustning

grafiskt ord
Frasklass nominalfras
enhet i en text som på båda sidor begränsas av ordmellanrum (spatium), vanligen ett ord eller en böjningsform av ett ord

grafit
Ordklass substantiv
ett mjukt, gråsvart, fett, avfärgande kolmaterial, som bland annat används till smörjmedel och som rit- och skrivmaterial

grafitdegel
Ordklass substantiv
smältdegel som bland annat innehåller grafit och som används i metallurgiska sammanhang

grafitgrå
Ordklass adjektiv
mörkt grå

grafolog
Ordklass substantiv
person som sysslar med grafologi

grafologi
Ordklass substantiv
läran om hur en persons karaktär avspeglar sig i handstilen
även om identifiering av person med ledning av handstilen

grafonomi
Ordklass substantiv
läran om ett språks skriftsystem, särskilt beträffande skrivtecknens betydelseskiljande funktion

graford
Ordklass substantiv
beteckning för enhet i text, som står mellan två på varandra följande blanka typrum (ofta om en normaliserad form av sådana enheter)

grahamsbröd
Ordklass substantiv
bröd bakat på grahamsmjöl (osiktat vetemjöl)

grahamsmjöl
Ordklass substantiv
mjöl av osiktat vetemjöl (det vill säga med kliet kvar)

grain
Ordklass substantiv
kornighet i ytstruktur, särskilt hos läder, papper eller skinn

gral
Ordklass substantiv
den kalk som enligt legenden användes när Jesus instiftade nattvarden och som hans blod samlades upp i när han korsfästes

gram
Ordklass substantiv
viktenhet som motsvarar ett tusendels kilogram (används för föremål med ringa vikt)

grammatik
Ordklass substantiv
formell beskrivning av hur korrekta ordformer, fraser och meningar bildas i ett språk
även om lärobok i grammatik

grammatika
Ordklass substantiv
lärobok i grammatik Bruklighet ålderdomligt eller skämtsamt

grammatikalisk
Ordklass adjektiv
som stämmer med regleran i viss grammatik

grammatiker
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sysslar med grammatik

grammatisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med grammatik
som stämmer med grammatikens regler
som fyller en syntaktisk och morfologisk funktion Bruklighet språkvetenskap

grammofon
Ordklass substantiv
apparat för uppspelning av grammofonskivor, vanligen med inbyggd förstärkare och högtalare
allmännare: skivspelare Bruklighet vardagligt

grammofonarkiv
Ordklass substantiv
stor samling av grammofonskivor (särskilt vid radiostation eller dylikt)
även om plats för sådan samling

grammofonskiva
Ordklass substantiv
tunn skiva av lack eller plast där ljus ligger lagrat i form av ojämnheter i ett spår som vid uppspelning ger upphov till ljudvibrationer i en pickup

grammolekyl
Ordklass substantiv
det antal gram av ett ämne som anges av dess molekylvikt Bruklighet fysik, föråldrat

gramse
Ordklass adjektiv
något arg och irriterad

gran
Ordklass substantiv
typ av högväxande barrträd med rak stam, krona av kransställda grenar och spolformiga kottar, som är mycket vanlig i Sverige och med ved av stor ekonomisk betydelse
även om trävirket
en mycket liten viktenhet, motsvarande 0,06 gram, som förr användes vid uppvägning av läkemedel Bruklighet historiskt

granat
Ordklass substantiv
typ av mindre projektil som består av ett metallhölje innehållande sprängladdning, gas eller rökutvecklande ämne och som skjuts eller kastas iväg i en hög, vid båge för att träffa uppifrån och explodera
en ädelsten med skiftande färg, vanligen djupt röd
ett lågväxande träd som bär granatäpplen (förekommer i varmare trakter och odlas ofta som krukväxt)

granatgevär
Ordklass substantiv
bärbart gevärsliknande vapen för ivägskjutning av granater, bestående av ett stort rör att lägga på axeln, med öppning genom vilken krutgaserna rusar uppåt

granatkastare
Ordklass substantiv
framladdad artilleripjäs som kastar granater i en hög bana

granatäpple
Ordklass substantiv
en klotrund, äppelliknande, sötsur frukt med röd fruktsaft och många kärnor från granaträdet

granbarkborre
Ordklass substantiv
en barkborre som lever under bark på gran och ibland orsakar stor skada

granbarrlus
Ordklass substantiv
typ av bladlus som åstadkommer kottliknande missbildningar på gran

grand
Ordklass substantiv
liten partikel Bruklighet mindre brukligt
även allmännare
obetydligt mängd eller omfattning
titel för förnäm medlem av spanska högadeln

grand dame
Frasklass nominalfras
betydelsefull, sedan länge verksam kvinnlig ledare eller företrädare för viss verksamhet, särskilt i kulturella sammanhang

grand danois
Frasklass nominalfras
en mycket stor, korthårig sällskapshund med hängande öron och enfärgad, tigrerad eller fläckig päls i olika färger, gul, blå eller svart

grandezza
Ordklass substantiv
värdigt uppträdande (ibland något överdrivet)

grand-guignol
Ordklass substantiv
teaterstil som karakteriseras av skräckeffekter Bruklighet litteraturvetenskap

grandios
Ordklass adjektiv
storslagen
som adverb även allmänt förstärkande

grand mal
en form av epilepsi som kännetecknas av svåra krampanfall

grand old man
Frasklass nominalfras
betydelsefull, sedan länge verksam ledare eller företrädare för viss verksamhet, till exempel en sportgren eller en kulturströmning

grand prix
Frasklass nominalfras
större tävling, särskilt inom motorsport men även inom hästsport, cykel, tennis med mera

grandseigneur
Ordklass substantiv
titel för förnäm person med flott levnadssätt, särskilt om adelsman Bruklighet historiskt

grand slam
Frasklass nominalfras
seger i alla de viktigaste tävlingarna under en och samma säsong, särskilt i fyra sådana i tennis
i sammansättningar ofta för att beteckna dessa tävlingar

granit
Ordklass substantiv
typ av magmabergart vars mineralkorn ligger likformigt fördelade i bergmassan och som därför blir kornig eller prickig
ofta bildligt och i liknelser för tt uttrycka hårdhet och orubblighet

grann
Ordklass substantiv
obetydligt mängd eller omfattning
grann
Ordklass adjektiv
vacker på ett särskilt iögonfallande sätt (om person) Bruklighet vardagligt
även om föremål, särskilt sådant med klar färg
även överfört
även ironiskt
noggrann Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar
klen (om vissa järn- eller trävaror) Bruklighet teknik

granne
Ordklass substantiv
person som bor förhållandevis nära viss annan person, till exempel i någon av de närmaste lägenheterna eller något av de närmaste husen
även med tonvikt på ömsesidighet
ibland i mer eller mindre adverbiell användning
även utvidgat om person, land eller företeelse som befinner sig nära viss annan person, visst annat land eller viss annan företeelse på något sätt
även överfört

grannelag
Ordklass substantiv
grannförhållande, särskilt med tonvikt på de juridiska aspekterna

grannlaga
Ordklass adjektiv
som kräver finkänslighet av inblandade personer (om faktum, uppdrag med mera)
om person: taktfull, finkänslig Bruklighet mindre brukligt
även om handling eller dylikt

grannlåt
Ordklass substantiv
pråligt, billigt prydnadsföremål, som ofta är en imitation av något dyrbart Bruklighet nedsättande
även om pråligt men värdefullt föremål
även bildligt

grannskap
Ordklass substantiv
nära omgivningar

grannsynt
Ordklass adjektiv
noggrann Bruklighet ålderdomligt

grannsämja
Ordklass substantiv
gott förhållande mellan grannar

granntyckt
Ordklass adjektiv
överdrivet kräsen och noggrann med vad man väljer eller dylikt

granris
Ordklass substantiv
avskurna kvistar av gran

granska
Ordklass verb
noggrant undersöka, vanligen med hjälp av synen men även med känsel eller dylikt (ofta för att kontrollera och eventuellt korrigera färdig produkt, uträkning eller dylikt)

granskare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt eller på uppdrag granskar något

granskning
Ordklass substantiv
det att granska
även överfört

granskningsexemplar
Ordklass substantiv
exemplar av tryckt skrift som tryckaren är skyldig att lämna för granskning till myndigheterna (för kontroll av att tryckfrihetsförordningen efterlevs)

granskningsman
Ordklass substantiv
person som övervakar konkursförvaltning
person som inte är utbildad revisor men fullgör en revisors arbetsuppgifter efter godkännande från handelskammaren (förekommande inom mindre företag eller dylikt) Bruklighet handel, juridik

granspira
Ordklass substantiv
lång granstamm utan kvistar
en decimeterhög lejongapsväxt med djupt flikiga, utspridda blad och rosa blommor, som förekommer i södra och mellersta Sverige

gransångare
Ordklass substantiv
en lövsångarlik barrskogsfågel vars sång bara består av två oregelbundet upprepade toner i följd

grantatkartesch
Ordklass substantiv
granat innehållande skrot

granulat
Ordklass substantiv
ämne som finfördelats till korn (till exempel om vissa läkemedel) Bruklighet i vissa vetenskapliga sammanhang

granulation
Ordklass substantiv
uppkomst av inflammerad vävnad
även om själva vävnaden

granulationsvävnad
Ordklass substantiv
nybildad, röd, knottrig vävnad runt sår eller dylikt

granulera
Ordklass verb
genomföra granulering av Bruklighet metallurgi, teknik
bilda granulationsvävnad

granulering
Ordklass substantiv
behandling av material, särskilt metall, så att det får kornform
fastlödning av metallkulor i dekorativa mönster, särskilt i fråga om ädla metaller (används bland annat i kombination med filigranarbeten)

granulocyt
Ordklass substantiv
vit blodkropp med kornig cellmassa, som har speciell betydelse för kroppens försvar mot infektioner

granulom
Ordklass substantiv
nybildad, röd, knottrig vävnad runt sår eller dylikt
även om liknande inflammerad vävnad vid till exempel allergiska reaktioner eller vissa infektionssjukdomar

grapefrukt
Ordklass substantiv
en sotr, vitgul citrusfrukt med besk och syrlig smak

grape tonic
Frasklass nominalfras
läskedryck med grapefruktssmak

grassera
Ordklass verb
vara mycket vanligt förekommande och smittsam (om sjukdom)
även utvidgat

gratie
Ordklass substantiv
gudinna som skänker skönhet och inre harmoni enligt den romerska mytologin

gratifikation
Ordklass substantiv
penninggåva, vanligen erhållen utöver ordinarie lön som belöning för gott arbete

gratin
Ordklass substantiv
maträtt som gräddats i speciell sås eller liknande i ugn så att en gratinerad yta bildats

gratinera
Ordklass verb
ge en färdig maträtt rätt färg och vacker yta under stark övervärme i ugn (med avseende på maträtt i en tjock vit sås, beströdd med riven ost eller dylikt

gratis
Ordklass adjektiv
som inte kostar något
även överfört
gratis
Ordklass adverb
utan att det kostar något för den person som vanligen brukar betala i liknande sammanhang
även överfört

gratisaktie
Ordklass substantiv
fondaktie Bruklighet föråldrat i fackmässiga sammanhang

gratischans
Ordklass substantiv
plötslig och oväntad chans, till exempel i bollspel

gratis och franko
egentligen: utan kostnad ens för porto
friare: helt kostnadsfritt

gratispassagerare
Ordklass substantiv
person som reser gratis med offentligt färdmedel utan att ha rätt till det

gratta
Ordklass verb
gratulera Bruklighet vardagligt

grattis
Ordklass interjektion
jag gratulerar Bruklighet vardagligt

gratulant
Ordklass substantiv
person som gratulerar

gratulation
Ordklass substantiv
det att gratulera
även mer konkret om meddelande med sådan hyllning

gratulera
Ordklass verb
framföra sin hyllning till någon för något uppnått mål, ofta i kombination med önskan om fortsatt välgång eller dylikt, till exempel vid födelsedag, bröllopsdag, examen eller dylikt
även försvagat

gratäng
Ordklass substantiv
maträtt som gräddats i speciell sås eller liknande i ugn så att en gratinerad yta bildats

grav
Ordklass substantiv
grävd hålighet i marken, där död persons stoft placeras och sedan täcks över (ofta även med tanke på övertäckningen och prydande anordningar i anslutning till den
även utvidgat om annat arrangemang vid gravplats eller minnesplats för avliden Bruklighet ofta historiskt
även bildligt
hålighet med förhållandevis lodräta väggar, vanligen långsträckt och ofta grävd
grav accentuering
grav
Ordklass adjektiv
som har eller kan få allvarliga följder
allmännare: sträng, allvarlig
som har musikalisk accent som umärker de flesta två- eller flerstaviga svenska och norska ord med betoning på annan stavelse än den sista

grava
Ordklass verb
gnida in rå, filead fisk med en blandning av salt, socker och kryddor varefter fisken får ligga svalt något eller några dyng (vanligen med avseende på strömming, lax eller sik)
även i fråga om liknande tillredning av kötträtter

gravallvar
Ordklass substantiv
djupt allvar Bruklighet ofta ironiskt

gravallvarlig
Ordklass adjektiv
mycket allvarlig (ibland alltför mycket) Bruklighet ofta ironiskt
även om handling eller dylikt

gravamen
Ordklass substantiv
besvärande omständighet Bruklighet juridik

gravand
Ordklass substantiv
en stor, gåsliknande andfågel som ofta gräver meterlånga gångar i marken för sina ägg

gravation
Ordklass substantiv
inteckning eller annan jämförlig åtgärd som kan belasta en fastighet
med tonvikt på följderna av inteckning: skuld, utgift

gravationsbevis
Ordklass substantiv
intyg från domstol om gravation

gravbrev
Ordklass substantiv
skriftligt bevis på rätt att använda gravplats

grave
Ordklass adverb
på ett tungt och allvarligt sätt Bruklighet musik
om tempo: mycket långsamt

gravenstein
Ordklass substantiv
ett stort, gult vinteräpple med röda, fina strimmor
även om kolsyrad, alkoholfri dryck, bland annat beredd av detta äpple

gravera
Ordklass verb
rista dekorativt mönster på hård yta, särskilt av metall eller glas (ibland i syfte att genom avtryck på papper mångfaldiga mönstret, bilden etcetera
låta belasta med inteckning (särskilt med avseende på fastighet)

graverande
Ordklass adjektiv
som har eller kan ha svåra följder (ofta i juridiska sammanhang)

gravering
Ordklass substantiv
det att gravera
även om resultatet

gravgods
Ordklass substantiv
föremål som lagts ned i grav tillsammmans med den döde, till exempel mat, vapen eller personliga tillhörigheter (mest i fråga om forntida eller utomeuropeiska folk)

gravgås
Ordklass substantiv
gravand

gravhög
Ordklass substantiv
jordhög som kastas upp över grav Bruklighet historiskt

gravid
Ordklass adjektiv
som bär foster inom sig (om kvinna)

graviditet
Ordklass substantiv
det att vara gravid
även om tidsperiod för detta

gravis
Ordklass substantiv
grav accentuering

gravitation
Ordklass substantiv
den kraft med vilken varje del av materien dras till varje annan del och som varierar med massa och avstånd (speciellt om tyngdkraften, det vill säga jordens gravitation)

gravitationslagen
Ordklass substantiv
tyngdlagen

gravitera
Ordklass verb
påverkas av gravitationen Bruklighet mindre brukligt
någon gång överfört: tendera, dras mot

gravitet
Ordklass substantiv
allvarlig värdighet

gravitetisk
Ordklass adjektiv
alltför allvarligt värdig och högtidlig (om person)
även om handing eller dylikt

graviton
Ordklass substantiv
en tänkt elementarpartikel som förmedlar gravitationsväxelverkan Bruklighet fysik

gravkapell
Ordklass substantiv
kapell, vanligen i anslutning till begravningsplats men även på sjukhus och dylikt, där jordfästningsceremoni äger rum

gravkor
Ordklass substantiv
utbyggnad på kyrka, använd som gravplats för storman eller stormanssläkt Bruklighet mest historiskt

gravkummel
Ordklass substantiv
gravröse

gravkyrka
Ordklass substantiv
kyrka speciellt avsedd för gravläggning

gravlax
Ordklass substantiv
lax avsedd för gravning

gravlik
Ordklass adjektiv
som verkar komma från en grav (om ljud eller dylikt)

gravlägga
Ordklass verb
begrava Bruklighet ålderdomligt

gravrost
Ordklass substantiv
svårartad, djupgående rost

gravröse
Ordklass substantiv
röse över grav Bruklighet arkeologi

gravskick
Ordklass substantiv
sätt att begrava döda

gravsten
Ordklass substantiv
minnessten vid grav, ofta i form av ett upprest stenblock med inskription

gravstickel
Ordklass substantiv
ett skärverktyg vars spets består av en diagonalslipad egg och som används för gravering Bruklighet konsthantverk

gravsänka
Ordklass substantiv
djup dalgång med förhållandevis branta väggar, som uppstått genom att ett markområde sänkts medan omgivningen bivit tämligen opåverkad

gravsätta
Ordklass verb
sänka ned stoft av avliden person i jorden, vanligen sedan jordfästning skett på annan plats
ibland även: bisätta (överflytta ett lik till ett gravkapell eller dylikt någon dag före jordfästningen)

gravurna
Ordklass substantiv
urna med aska efter kremerad person

gravvalv
Ordklass substantiv
källarutrymme med stenvalv använt som gravplats

gravvård
Ordklass substantiv
minnesmärke vid grav, ofta i form av gravsten

gravyr
Ordklass substantiv
det att gravera på ett konstfullt sätt
även allmännare om grafisk metod som kan hänföras till djuptrycksmetoden
även om det direkta resultatet, de graverade linjerna och dylikt
bild som framställts genom avtryck från en graverad platta på papper (särskilt och kopparstick, torrnålsgravyr och trägravyr)

gravöl
Ordklass substantiv
gästabud efter begravning Bruklighet ålderdomligt

gravöppning
Ordklass substantiv
särskilt: öppnande av grav efter begravning, till exempel för att fastställa dödsorsak i efterhand

gravör
Ordklass substantiv
person som utför gravering

gray
Ordklass substantiv
en måttenhet för strålning som absorberats i materia Bruklighet fysik

grecism
Ordklass substantiv
efterbildning av grekiskt språkbruk i annat språk

gredelin
Ordklass adjektiv
som har en skarp färg som ligger mellan rött och blått
även i subsantivisk användning, till exempel "en rubrik i gredelint"

green
Ordklass substantiv
cirklelrund finklippt gräsmatta runt hål på en golfbana

gregoriansk
Ordklass adjektiv
som härleder sig från påven Gregorius I (särskilt om gudstjänstsång som karakteriseras av unison, ej taktbunden, formellt osymmetrisk växelsång mellan försångare och kör)
även om den tideräkning som en senare påve med samma namn påbjöd 1582 och som ännu gäller

grej
Ordklass substantiv
sak som för tillfället inte beskrivs närmare Bruklighet vardagligt
händelse Bruklighet vardagligt
även om objekt för verksamhet eller dylikt Bruklighet vardagligt, ofta i massmediala sammanhang
även om specialitet eller dylikt Bruklighet vardagligt

greja
Ordklass verb
ordna (i praktiska sammanhang) Bruklighet vardagligt
även överfört: klara av

greja sig
Frasklass verbfras
ordna sig Bruklighet vardagligt

grek
Ordklass substantiv
mansperson från Grekland
i plural ofta om personer från Grekland oavsett kön

grekcypriot
Ordklass substantiv
manlig invånare på Cypern av grekisk härkomst
i plural ofta om invånare på Cypern av grekisk härkomst oavsett kön

grekinna
Ordklass substantiv
kvinna från Grekland

grekisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Grekland

grekiska
Ordklass substantiv
språket i Grekland
kvinna från Grekland

grekisk-katolsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med trossamfund som ingår i den romersk-katolska kyrkan men har grekisk-ortodox liturgi

grekisk-ortodox
Ordklass adjektiv
som har att göra med den form av den kristna religionen som utövas i Balkanländerna, det östligaste medelhavsområdet och Ryssland med vissa omkringliggande länder och som präglas av starkt intresse för kult och mystik

grekisk-romersk
Ordklass adjektiv
särskilt: som har att göra med en brottningsstil där man får ta grepp på motsåtndaren endast ovanför höfterna

gren
Ordklass substantiv
grov utväxt på trädstam, vanligen försedd med kvistar och blad eller barr
även om utväxt från en örtstam, en blomställnings huvudaxel, en mossas bål eller dylikt
även utvidgat: förgrening
även bildligt
självständig underavdelning, speciellt av verksamhetsområde eller dylikt som kräver specialkunskaper
speciellt i idrottssammanhang
ställe på kroppen (nederst på bålen) varifrån benen utgår
även om motsvarande del på klädesplagg

grenadier
Ordklass substantiv
mansperson från Grenada
i plural ofta om personer frpn Grenada oavsett kön

grenadin
Ordklass substantiv
ett tunt, tätmönstrat tyg av siden eller halvsiden Bruklighet historiskt
saft av granatäpple

grenadisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Grenada

grenadiska
Ordklass substantiv
kvinna från Grenada

grenadjär
Ordklass substantiv
elitsoldat inom infanteriet (ursprungligen om handgranatkastare) Bruklighet historiskt

grena sig
Frasklass verbfras
del sig i grenar

grenhopp
Ordklass substantiv
hopp över gymnastikredskap varvid benen oasserar på var sin sida om redskapet medan händerna ett kort ögpnblick vilar på redskapets ovansida

grenig
Ordklass adjektiv
som har många grenar

grenledning
Ordklass substantiv
sidoledning Bruklighet elteknik

grenljus
Ordklass substantiv
stearinljus med flera grenar upptill

grensla
Ordklass verb
sätta sig eller sitta med ett ben på vardera sidan om något
i slalomsammanhang något utvidgat: passera med ena skidan på fel sida om käpp eller port

grensle
Ordklass adverb
med ett ben på vardera sidan om något (i sittande eller stående position)

grenstående
Ordklass adjektiv
som står med fötterna en dryg halvmeter isär och vanligen med den ena foten snett bakom den andra Bruklighet sport

grenuttag
Ordklass substantiv
anordning som kan placeras i ett vägguttag och som i sin tur har två eler flera uttag för stickproppar

grenveck
Ordklass substantiv
vinkeln mellan gren och stam

grenverk
Ordklass substantiv
samanfattningen av alla grenar i ett träd

grenvinkel
Ordklass substantiv
grenveck

grep
Ordklass substantiv
ett jordbruksredskap i form av en stor gaffel, som används för bland annat hölassning, gödselspridning och potatisupptagning

grepe
Ordklass substantiv
bågformat handtag på till exempel korg eller tillbringare Bruklighet provinsiellt
grep (ett jordbruksredskap i form av en stor gaffel)

grepp
Ordklass substantiv
det att fast och stadigt omsluta något med handen, händerna, armarna eller dylikt (ofta för att kontrollera eller förflytta)
även med tonvikt på förmågan att greppa
även utvidgat med tonvikt på manipulerande med handen eller dylikt
även utvidgat i fråga om annat än kroppsdelar
med tonvikt på det man griper om: handtag
även bildligt
speciellt tillvägagångssätt, som ofta innebär taktiska manövrer och dylikt

greppa
Ordklass verb
ta ett grepp om Bruklighet vardagligt
även bildligt
speciellt: skaffa sig överblick över

greppbräde
Ordklass substantiv
träplatta på halsens ovansida på vissa stränginstrument mot vilken strängarna trycks ned vid spelning

greppriktig
Ordklass adjektiv
lätt och behaglig att gripa om (särskilt om föremål med handtag)

greuelpropaganda
Ordklass substantiv
skräckpropaganda

grevar
Ordklass substantiv
restprodukt vid nedsmältning av svinister, talg och dylikt

greve
Ordklass substantiv
titel för medlem av högsta adelsgruppen i bland annat Sverige

grevé
Ordklass substantiv
en rundpipig, svensk ost med fyllig, sötaktig nötsmak

grevinna
Ordklass substantiv
titel för en greves hustru eller änka
även om kvinna av grevlig börd

grevlig
Ordklass adjektiv
som har att göra med en greve eller dylikt

grevskap
Ordklass substantiv
område med gemensam administration, särskilt om sådant som ursprungligen förlänats till greve (ofta i fråga om utländska, särskilt engelska, förhållanden)

grevysebra
Ordklass substantiv
en stor sebra med smala ränder, som är vanlig i Etiopien

grevyzebra
Ordklass substantiv
en stor sebra med smala ränder, som är vanlig i Etiopien

greyhound
Ordklass substantiv
en korthårig, stor och mycket snabb vinthund med små öron och lång, böjd svans, som ofta används i hundkapplöpningar

griffel
Ordklass substantiv
skrivstift av mjukt skiffer för skrivande på en något hårdare skiffertavla (griffeltavla) Bruklighet historiskt
ursprungligen om skrivredskap av metall eller ben för skrivning på vaxtavla

griffeltavla
Ordklass substantiv
skiva av svart skiffer avsedd för skrift med griffel

grift
Ordklass substantiv
grav Bruklighet bibliskt, högtidligt

griftetal
Ordklass substantiv
tal vid begravning Bruklighet högtidligt

griljera
Ordklass verb
hastigt steka ett panerat, förut kokt eller stekt födoämne i ung eller panna så att det får färg

grill
Ordklass substantiv
anordning med ett galler för tillagning av mat genom stark upphettning utan fett eller vätska med till exempel glödande kol eller elektricitet (i ugn) som värmekälla
även om enklare restaurang som huvudsakligen serverar grillad mat
även om (ibland finare) del av restaurang
även överfört om gallerliknande konstruktion, särskilt sådan mellan strålkastarna på en bils framparti, avsedd för luftinsläpp till motorn

grilla
Ordklass verb
tillaga mat i bitar över mycket het värme eller vätska, vanligen med ett galler som underlag (över glödande kol eller i ugn)
även bildligt: hårt och ihärdigt ansätta

grillbar
Ordklass substantiv
enklare matställe där grillad mat serveras, till exempel grillad korv eller hamburgare

griller
Ordklass substantiv
underliga idéer som den talande har svårt att förstå skälen till Bruklighet nedsättande
skridskor Bruklighet vardagligt

grillfängeri
Ordklass substantiv
griller Bruklighet ålderdomligt

grilljanne
Ordklass substantiv
sysslolös snobb (vanlig benämning i slutet av 1800-talet) Bruklighet vardagligt, ålderdomligt

grillor
Ordklass substantiv
skridskor Bruklighet vardagligt

grillspett
Ordklass substantiv
spett på vilket man grillar kött med mera
även om maträtt av små köttbitar som grillas uppträdda på ett spett

grimas
Ordklass substantiv
onaturligt, förvridet ansiktsuttryck (som uttryck för smärta, för att skrämmas, för att vara lustig med mera)
även bildligt

grimasera
Ordklass verb
förvrida sin anletsdrag till grimaser

grimera
Ordklass verb
anlägga mask genom sminkning Bruklighet teater

grimma
Ordklass substantiv
remanordning som omsluter huvudet på häst eller liknande djur och i vilken man till exempel kan fästa en rem (grimskaft) när man vill leda djuret
även om del av betsel som går runt hästens nos
även om liknande föremål med uppgift att fasthålla eller sammanhålla något

grimskaft
Ordklass substantiv
rem som kan fästas vid grimma och användas när man vill leda eller binda djuret

grin
Ordklass substantiv
ansiktsuttryck med öppen, brett isärdragen mun, som antyder glädje (vanligen på ett ganska oestetiskt sätt)
ansiktsuttryck med förvriden mun, som antyder sorg, vrede eller dylikt
även utvidgat om liknande ansiktsuttryck med neutral innebörd

grina
Ordklass verb
gråta Bruklighet vardagligt
skratta Bruklighet vardagligt
förvrida ansiktet, särskilt munnen (särskilt som tecken på avsmak eller dylikt)
även utvidgat och bildligt

grina upp sig
Frasklass verbfras
försöka se glad ut, ofta trots att man inte är det

grind
Ordklass substantiv
anordning för tillslutning av öppning i staket eller mur för person eller fordon, ofta i form av något slags låsbart galler på gångjärn
även om öppning i staket eller mur som kan tillslutas med sådan anordning
även överfört om liknande föremål med annan funktion
en logisk symbol som liknar en grind (används bland annat för att beteckna ett slags sanningsvärde och som tecken för att en viss operation skall utföras Bruklighet databehandling, logik

grindslant
Ordklass substantiv
slant utdelad som belöning till någon som öppnat en grind (förr då grindar till hagar stängde av vägar) Bruklighet historiskt

grindstuga
Ordklass substantiv
byggnad vid grind, där person som sköter grindöppning bor eller vistas (vid viktiga passager, till exempel till slott)

grindval
Ordklass substantiv
en tanval med kort, bred nos, som tillhör delfinernas familj och ofta uppträder i flock i Nordatlanten, särskilt vid Färöarna
även om en närbesläktad art i subtropiska hav

gringo
Ordklass substantiv
icke spansktalande utlänning som vistas i något spansktalande land i Latinamerika (ofta speciellt om nordamerikaner) Bruklighet nedsättande

grinig
Ordklass adjektiv
som ofta klagar och därvid grinar och grimaserar
även om handling eller dylikt
även om något som orsakar grinighet

grinolle
Ordklass substantiv
grinig mansperson Bruklighet vardagligt

grip
Ordklass substantiv
ett fantasidjur med en örns framkropp och ett lejons bakkropp Bruklighet heraldik

gripa
Ordklass verb
ta ett fast och stadigt tag med handen
även i fråga om liknande rörelse med redskap eller dylikt
även i fråga om liknande röreslse hos annat föremål
även bildligt
speciellt: väcka stark sinnesrörelse hos
beröva någon friheten för att eventuellt senare åtala personen ifråga

gripa in
Frasklass verbfras
aktivt blanda sig i händelseförlopp eller dylikt
fortlöpande utöva påverkan

gripande
Ordklass adjektiv
som ger upphov till stark sinnesrörelse, särskilt medlidande eller dylikt (om berättelse, upplevelse eller dylikt)

gripa omkring sig
Frasklass verbfras
särskilt: snabbt sprida sig, vanligen över ett stort område

gripa sig an
Frasklass verbfras
energiskt börja arbeta med något

gripa till
Frasklass verbfras
börja använda, till exempel "gripa till vapen"

gripa ur luften
Frasklass verbfras
hitta på eller fantisera ihop

gripbar
Ordklass adjektiv
möjlig att skapa en avgränsad föreställning om

gripen
Ordklass adjektiv
särskilt: som erfar stark sinnesrörelse, särskilt medlidande eller dylikt

gripfot
Ordklass substantiv
fot som det går att gripa med runt grenar och dylikt vid klättring i träd (hos vissa däggdjur)

gripreflex
Ordklass substantiv
reflex att gripa tag om föremål (hos spädbarn)

gris
Ordklass substantiv
typ av framavlat, tamt svin med kort tryne, i Sverige ofta av ljusrosa färg (speciellt som maträtt; speciellt även i fackspråk om ungarna)
även överfört om person som är smutsig eller på annat sätt väcker motvilja
även försvagat om person som man tycker beter sig på visst sätt
upptill avsmalnande cementblock avsett att placeras ut på vägbana för att under en kortare tid hindra trafik med fordon Bruklighet vardagligt

grisa
Ordklass verb
föda grisar (om sugga)

grisaille
Ordklass substantiv
målning i olika valörer av samma gråa färgton

grisa ned
Frasklass verbfras
smutsa ned Bruklighet vardagligt

grisa ner
Frasklass verbfras
smutsa ned Bruklighet vardagligt

griseri
Ordklass substantiv
det att grisa ned Bruklighet något vardagligt
även med tonvikt på resultatet

grisett
Ordklass substantiv
fattig ung arbetarkvinna med älskare från konstnärs- eller akademikerkretsar, särskilt förr i Paris Bruklighet historiskt

grisfot
Ordklass substantiv
fot på gris
i plural ofta om motsvarande kokta maträtt, som äts särskilt vid jul

grisig
Ordklass adjektiv
nedsmutsad Bruklighet något vardagligt
som ofta smutsar ned

griskulting
Ordklass substantiv
liten gris

grismat
Ordklass substantiv
mat som grisar äter, ofta bestående av hushållsavfall och dylikt
även överfört om mindre tilltalande mat

grissel
Ordklass substantiv
brödspade

grissla
Ordklass substantiv
typ av alkfågel som har spetsig, rak näbb och som häckar vid klippkuster

grisöga
Ordklass substantiv
särskilt: litet, bleckfett och ofta rödsprängt öga med ljusa ögonfransar

grizzlybjörn
Ordklass substantiv
en storväxt, ofta grå nordamerikansk björn med kortare huvud, öron och svans än vanlig björn

gro
Ordklass verb
börja växa och utvecklas, ofta utan att det syns på ytan (om frö, pollen eller dylikt)
även bildligt och överfört

grobarhet
Ordklass substantiv
förmåga hos frö att gro Bruklighet jordbruk

grobian
Ordklass substantiv
ful och otrevlig, storväxt person

groblad
Ordklass substantiv
en ört som har styvt upprätta stjälkar med långa ax av små gulbruna blommor och äggrunda blad i en rosett vid marken (förr använda på sår för att få dem att läka)

groda
Ordklass substantiv
en typ av stjärtlöst groddjur med långa bakben som används vid hopp på land
även överfört om knäande skutt som liknar en grodas, till exempel i uttrycket "hoppa groda"
pinsam felsägning
även utvidgat om annat pinsamt misstag

grodd
Ordklass substantiv
växtanlag i frö (hos blomväxter)
även om första utskott eller dylikt vid bildningen av en ny planta

grodda
Ordklass verb
få att bilda groddar

groddblad
Ordklass substantiv
cellskikt i embryo som bär anlag till kroppsorgan

groddjur
Ordklass substantiv
typ av mindre, fyrbent, växelvarmt ryggradsdjur med mjuk, slemmig hud, som vanligen är äggläggande och lever både i sötvatten och på land

groddknopp
Ordklass substantiv
litet, ofta rundat könlöst förökningsorgan som lätt faller av, gror och ger upphov till ny planta (förekommande i till exempel bladveck eller blomställningar hos vissa växter)

groddplanta
Ordklass substantiv
växt som uppstått ur groende frö men som ännu inte helt liknar den färdiga växten

grodfisk
Ordklass substantiv
typ av utdöd, kvastfenig fisk som utgör en länk mellan fiskar och landdjur Bruklighet historiskt

grodlår
Ordklass substantiv
lår av groda (ibland använt som maträtt)

grodman
Ordklass substantiv
dykare som arbetar iklädd dräkt och simfenor av gummi samt försedd med cyklopöga och andningsapparat

grodnate
Ordklass substantiv
em smörblomsliknande vattenväxt med små vita kronblad

grodperspektiv
Ordklass substantiv
perspektiv som erhålls när något betraktas snett underifrån
även bildligt

grodsim
Ordklass substantiv
ett simsätt där benens rörelser påminner om en grodas och där armarna vanligen knappast rörs alls

grodspott
Ordklass substantiv
vit, skummig massa som utsöndras av spottstritens larver

grogg
Ordklass substantiv
dryck bestående av sprit utspädd med läskedryck eller dylikt

grogga
Ordklass verb
dricka groggar eller annan alkohol Bruklighet vardagligt

groggvirke
Ordklass substantiv
dryck som blandas ut med sprit till grogg (vanligen läskedryck)

groggy
Ordklass adjektiv
yr i huvudet (ursprungligen efter boxningsslag men numera även av drog, sjukdom eller dylikt)

grogrund
Ordklass substantiv
miljö där något växer bra
även bildligt

gro igen
Frasklass verbfras
växa ihop

gro ihop
Frasklass verbfras
växa igen

groll
Ordklass substantiv
hemlig ovänskap

groning
Ordklass substantiv
det att ett frö börjar utvecklas

grop
Ordklass substantiv
förhållandevis djup hålighet med ganska branta sidor, ofta grävd i mark
även utvidgat om mindre, liknande hålighet på kropp

gropemalj
Ordklass substantiv
dekorationsteknik där emalj hälls i urgröpt mönster Bruklighet hantverk
även om sådan emalj

gropig
Ordklass adjektiv
som har många gropar
även utvidgat om riklig förekomst av mindre, liknande håligheter på kropp
äver överfört i fråga om förhållanden i luft och vatten som innebär obehagliga och plötsliga förflyttningar nedåt i höjdled

groplöja
Ordklass substantiv
en liten karpfisk med grön rygg och silvriga sidor (i Sverige förekommande endast i Skåne)

groschen
Ordklass substantiv
förr myntenheten i Österrike (under medeltiden även i Tyskland), ursprungligen av silver (sedan 1999 är myntenheten i Österrike euro)

gross
Ordklass substantiv
tolv dussin (särskilt vid räkning av vissa varor

grossess
Ordklass substantiv
graviditet Bruklighet något ålderdomligt

grosshandel
Ordklass substantiv
handel som bedrivs mellan fabriant och återförsäljare eller mellan råvaruproducent och fabrikant och som då vanligen gäller större varupartier

grosshandlare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt bedriver grosshandel

grossist
Ordklass substantiv
person som bedriver grosshandel

grotesk
Ordklass substantiv
teaterpjäs eller teaterscen vars komiska intryck åstadkoms genom förvridet och förgrovat innehåll
dekoarativ ornamentstil med fantastiska samanställningar av växter, djur, arkitekturelement och hantverksprodukter (ursprungligen använd i det antika Rom men återupptagen under renässansen) Bruklighet konstvetenskap
typsnitt med genomgående jämntjocka linjer och utan schatteringar Bruklighet tryckteknik
grotesk
Ordklass adjektiv
ful genom förvridna drag och klumpiga former
försvagat: motbjudande
även i fråga om medvetet konstnärligt utnyttjande av detta som uttrycksmedel

groteskeri
Ordklass substantiv
framställning av grotesk handling, till exempel i teaterpjäs
även allmännare

grotta
Ordklass substantiv
större hålrum i berg
även om liknande håligheter i andra material

grottbjörn
Ordklass substantiv
en mycket stor, brun björn som tillbringade sin vinterdvala i grottor i södra och mellersta Europa (numera utdöd)

grottekvarn
Ordklass substantiv
kvarn som genom hårt utnyttjande av människokraft mal rikedomar åt sin ägare (använd bland annat som symbol för kapitalismen)

grottforskning
Ordklass substantiv
vetenskapen om grottor

grottinvånare
Ordklass substantiv
förhistorisk invånare i grotta

grottmålning
Ordklass substantiv
förhistorisk målning på grottvägg, vanligen av djur

grottmänniska
Ordklass substantiv
grottinnevånare

groupie
Ordklass substantiv
ung kvinnlig beundrare av rockartist, som tillsammans med andra ofta är eller hoppas bli artistens älskarinna Bruklighet vardagligt
även utvidgat

grov
Ordklass adjektiv
som har stor tjocklek (särskilt om långsträckta föremål)
som består av eller innehåller förhållandevis stora partiklar
speciellt om bröd som huvudsakligen bakats på anat sädesslag än vete, till exempel råg
även allmännare om föremål med ojämn, skrovlig etcetera yta
även om stora och kraftiga föremål
även överfört, särskilt med tonvkt på avsaknad av mindre och finare detaljer, nyanser eller dylikt
som helt saknar förfining (särskilt om yttrande eller dylikt, ibland med tonvikt på obscenitet)
som bedöms som allvarlig och fräck eller dylikt (särskilt om brott mot lag, moralnorm eller dylikt)

grova pengar
Frasklass nominalfras
mycket pengar

grovarbetare
Ordklass substantiv
person som utför arbete som är ansträngande för kroppen och ofta också smutsigt

grovarbete
Ordklass substantiv
hårt kroppsarbete

grovfoder
Ordklass substantiv
husdjursfoder med lågt näringsvärde på grund av hög halt av växttråd

grovgöra
Ordklass substantiv
ansträngande och smutsigt arbete

grovhet
Ordklass substantiv
särskilt: uttalande som syftar på företeelser som det anses opassande att tala om

grovhuggen
Ordklass adjektiv
som har bearbetats mycket litet (genom huggning, hyvling, filning etcetera)
även utvidgat
bildligt: som saknar finess i uppträdandet

grovkornig
Ordklass adjektiv
som innehåller stora korn
ofta bildligt: som syftar på sexuella företeelser som det anses opassande att tala om
även om person som ofta talar om sådana företeelser

grovkök
Ordklass substantiv
rum med vatten, avlopp och annan inredning för grövre hushållssysslor

grovlek
Ordklass substantiv
mått på omfång
även om mått på skrovlighet eller dylikt
även allmännare om grad av kraftighet eller dylikt

grovna
Ordklass verb
för större grovlek
allmännare: bli grövre

grovplanera
Ordklass verb
planera i stora drag utan hänsyn till detaljer eller dylikt

grov sjö
Frasklass nominalfras
stora vågor

grovsmide
Ordklass substantiv
hantverksmässig smidning av större järn- och stålartiklar

grovsopor
Ordklass substantiv
hushållssopor som tar stor plats och inte ryms i tunnor och dylikt

grovsortera
Ordklass verb
göra en första sortering i stora grupper och utan noggrann eftertanke eller dylikt

grovsyssla
Ordklass substantiv
kroppsligen ansträngande och smutsig arbetsuppgift

grovtarm
Ordklass substantiv
tjocktarm

grubba
Ordklass substantiv
grop eller sänka Bruklighet provinsiellt

grubbel
Ordklass substantiv
det att grubbla

grubbla
Ordklass verb
oupphörligt tänka på svåra problem, ofta under längre tid och på ett dystert sätt

grubblare
Ordklass substantiv
person som grubblar mycket

grubbleri
Ordklass substantiv
långvarigt grubbel

gruff
Ordklass substantiv
mindre allvarligt bråk eller gräl

gruffa
Ordklass verb
småbråka eller smågräla

gruk
Ordklass substantiv
kort dikt med en överraskande poäng

grumla
Ordklass verb
göra grumlig
ofta bildligt

grumlig
Ordklass adjektiv
fördunklad eller ogenomskinlig på grund av riklig förekomst av små partiklar (om vätska)
även bildligt
även ofta nedsättande

grumling
Ordklass substantiv
det att något blir eller görs grumligt

grums
Ordklass substantiv
fällning av oönskade småpartiklar i vätska
även bildligt

grumsa
Ordklass verb
komma med smärre invändningar och klagomål, ofta mer eller mindre i smyg

grumsig
Ordklass adjektiv
som innehåller mycket grums

grund
Ordklass substantiv
underliggande, stabil konstruktion, ofta i form av ett skikt, avsedd att bära upp något slags överbyggnad, vanligen ett hus e.d.
även om underliggande skikt i allmänhet
även om underlag för figurer, föremål, mönster e.d.
bildligt: det första eller viktigaste
även med ytterligare tonvikt på orsakssambandet
allmänt förstärkande: i högsta grad (särskilt i vissa sammansättningar)
mindre parti av sjö- eller havsbotten som ligger mycket närmare vattenytan än omgivande partier och som kan orsaka problem för sjöfarten
grund
Ordklass adjektiv
som har litet avstånd mellan yta och botten (särskilt om vattensamling eller vattendrag)
bildligt: som saknar intellektuellt eller känslomässigt djup

grunda
Ordklass verb
skapa grund för något (som vanligen är underförstått), särskilt om att grundmåla
få att börja fungera som en enhet (särskilt med avseende på organisation, lära eller dylikt)
låta få som utgångspunkt
ofta med tonvikt på orsakssammanhang, motivering eller dylikt
reflexivt med tonvikt på handlingen eller dylikt: ha som utgångspunkt

grundackord
Ordklass substantiv
ackord där den lägsta tonen är den grundläggande och ger ackordet dess namn

grundad
Ordklass adjektiv
särskilt: som kan motiveras med goda skäl

grundare
Ordklass substantiv
person som har grundat eller grundlagt något, särskilt en organisation, en lära eller dylikt

grundavdrag
Ordklass substantiv
avdrag på den taxerade inkomsten av tjänst som görs av skattemyndigheterna för att få fram den beskattningsbara inkomsten
även om motsvarande avdrag för folkpensionär

grundavgift
Ordklass substantiv
fast avgift som alltid skall betalas (förutom avgift för förbrukning eller dylikt), till exempel på vissa abonnemang

grundbelopp
Ordklass substantiv
fastställt belopp utifrån vilket vissa beräkningar eller transaktioner utförs

grundbetydelse
Ordklass substantiv
betydelse hos ett ord som bevaras även om ordet används i skiftande sammanhang

grundbok
Ordklass substantiv
bok med det första och viktigaste stoffet i ett visst ämne

grundbrott
Ordklass substantiv
vågs som bryts till följd av att vattendjupet är litet

grundbult
Ordklass substantiv
liten detalj som en mycket stor helhet är beroende av Bruklighet vardagligt

grunddrag
Ordklass substantiv
viktigt kännetecken, särskilt hos något abstrakt

grundenhet
Ordklass substantiv
särskilt: enhet som inte kan härledas ur andra enheter Bruklighet särskilt fysik

grundera
Ordklass verb
grunda duk eller pannå

grundfalsk
Ordklass adjektiv
som saknar varje spår av sanning

grundform
Ordklass substantiv
ordform som antas vara ursprunglig
oböjd ordform (som vanligen är den som utgör uppslagsord i ordböcker och dylikt)

grundforskning
Ordklass substantiv
forskning som har rent vetenskaplig inriktning och inte primärt är avsedd att lösa praktiska problem

grundfärg
Ordklass substantiv
täckande färg som målas först på yta (varefter mer dekorativ och dyrare färg stryks på)
färg som inte är en blandning av andra färger Bruklighet något ålderdomligt
huvudsaklig eller förhärskande färg i ett visst sammanhang

grundförbättring
Ordklass substantiv
åtgärd som gör en jord bördigare eller mera lättodlad

grundhav
Ordklass substantiv
grund del av havet som täcker kontinentalhyllan närmast land och vid kontinentalknaten övergår i djuphavet

grundhyra
Ordklass substantiv
fast hyressumma (före varierande och frivilliga tillägg, till exempel värmetillägg)

grundkurs
Ordklass substantiv
kurs där de första grundidéerna i ett vistt ämne lärs ut (ofta gemensam för alla studerande på en viss nivå)

grundkänning
Ordklass substantiv
det att stöta lätt mot grund vid båtfärd

grundlag
Ordklass substantiv
lag som reglerar et lands politiska system och som inte utan omfattande åtgärder kan förändras
grundval Bruklighet mindre brukligt

grundlig
Ordklass adjektiv
som omfattar alla delar av något (om handling eller dylikt)
om person: noggrann, ordentlig
även allmännare som adverb med förstärkande användning

grundlinje
Ordklass substantiv
grunddrag

grundlura
Ordklass verb
fullständigt lura

grundlägga
Ordklass verb
få att börja existera, särskilt med avseende på orgnisation eller dylikt
även bildligt

grundläggande
Ordklass adjektiv
som har stor och avgörande betydelse på visst område

grundläggare
Ordklass substantiv
grundare

grundläggning
Ordklass substantiv
särskilt: arrangemang för och konstruktion av grund till en byggnad

grundlön
Ordklass substantiv
fast lön (vartill tillägg av olika slag kan komma)

grundlös
Ordklass adjektiv
som saknar giltig grund

grundmurad
Ordklass adjektiv
särskilt: mycket solid

grundmåla
Ordklass verb
bestryka med grundfärg

grundning
Ordklass substantiv
särskilt: målning med grundfärg

grundord
Ordklass substantiv
ord från vilket andra ord är härledda

grundplåt
Ordklass substantiv
särskilt: penningsumma avsedd att utgöra början till ett sparande med visst mål

grundritning
Ordklass substantiv
en arkitekts planritning av en byggnad

grundsats
Ordklass substantiv
grundläggande påstående inom vetenskap eller ideologi (ofta om levandsregel)

grundskola
Ordklass substantiv
den för alla gemensamma och obligatoriska skolan (i Sverige med nio årskurser)

grundskott
Ordklass substantiv
skott som träffar fartyg under vattenlinjen och som därför kan orsaka att fartyget sjunker
ofta bildligt: allvarligt angrepp som helt kan tillintetgöra den eller det drabbade

grundstam
Ordklass substantiv
växtstam på vilken växtdel (skott) inympas eller okuleras

grundsten
Ordklass substantiv
viktig sten i grund
ofta bildligt: nödvändig förutsättning för viss uppfattning eller dylikt

grundstöta
Ordklass verb
råka ut för grundstötning

grundstötning
Ordklass substantiv
det att stöta mot grund vid båtfärd, ofta så att båten fastnar

grundsyn
Ordklass substantiv
grundläggande åsikter som ofta tillsammans bildar någon sorts ideologi eller livsåskådning, särskilt i fråga om politik och religion

grundsås
Ordklass substantiv
sås av ljus eller mörk buljong, mjöl och smör
om sås på smör, mjöl och mjölk eller grädde: béchamelsås

grundsärskola
Ordklass substantiv
skolform för elever med lindriga eller måttliga begåvningshandikapp

grundtal
Ordklass substantiv
räkneord som betecknar antal

grundtanke
Ordklass substantiv
grundläggande idé för viss ideologi, visst politiskt system, viss framställning med mera

grundtips
Ordklass substantiv
bäst grundad gissning eller förutsägelse
speciellt i fråga om tippat matchresultat

grundton
Ordklass substantiv
tom som utgör utgångspunkt för skala eller baston i ackord och efter vilken en skala eller ett ackord har sitt namn
den lägsta av de deltoner som en ljudkälla ger upphov till Bruklighet särskilt fonetik
överfört: dominerande färgton
bildligt: grundstämning

grundtrygghet
Ordklass substantiv
grundläggande trygghet
speciellt om ett omdiskuterat system med lika hög ersättning oberoende av inkomst för alla vid sjukdom med mera

grundutbildning
Ordklass substantiv
grundläggande utbildning inom visst område

grundval
Ordklass substantiv
nödvändigt underlag för större konstruktion, särskilt för många byggnader och dylikt
ofta bildligt

grundvatten
Ordklass substantiv
vatten som förekommer under marken, i jordlager och i sprickor i berggrunden

grundämne
Ordklass substantiv
ämne som består av ett enda slags atomer

grunka
Ordklass substantiv
obestämt föremål

grunna
Ordklass verb
tänka länge och allvarligt, ofta på något problem för att komma fram till en lösning eller dylikt Bruklighet vardagligt

grupgenitiv
Ordklass substantiv
genitiviskt uttryck där genitivänvelsen hänför sig till en hel ordgrupp

grupp
Ordklass substantiv
en samling personer som lätt kan överblickas eller har en viss samhörighet under längre eller kortare tid
speciellt om den minsta militära enheten inom infanteriet, vanligen bestående av knappt tio man
även utvidgat om sammanbragt eller samhörande överblickbar mängd föremål
speciellt om mindre samling militära flygplan eller fartyg

grupparbete
Ordklass substantiv
arbete som utförs av medlemmar i en grupp tillsammans, ofta i en inlärningssituation
även om resultatet

gruppbild
Ordklass substantiv
fotografi på en grupp människor, till exempel en skolklass eller en familj

gruppboende
Ordklass substantiv
en boendeform för handikappade, som var och en kan ha sin lägenhet men även tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter samt till hjälp av anställd personal dygnet runt (särskilt i fråga om utvecklingsstörda eller senildementa)

gruppchef
Ordklass substantiv
särskilt: ledare för militär grupp (det vill säga överfurir, furir eller korpral)

gruppdynamik
Ordklass substantiv
det psykologiska samspelet i en mindre grupp människor

gruppdynamisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gruppdynamik

gruppera
Ordklass verb
fördela i grupper
med tonvikt på den inbördes placeringen i gruppen: placera grupp på viss plats eller på visst sätt

gruppering
Ordklass substantiv
det att gruppera
även om resultatet
allmännare: grupp, fraktion
ställning med knäna uppdragna mot kroppen och händerna på smalbenen (i simhopp och gymnastikhopp)

gruppförsäkring
Ordklass substantiv
försäkring som tecknats gemensamt av en grupp människor, vanligen på en arbetsplats eller dylikt

grupphus
Ordklass substantiv
hus som tillsammans med andra liknande ligger i en grupp

gruppkorsband
Ordklass substantiv
postförsändelse utan mottagaradress, som delas ut till en viss grupp (vanligen om reklam eller dylikt) Bruklighet numera ej som fackmässig beteckning, ersatt av "gruppreklam"

gruppreklam
Ordklass substantiv
försändelse utan personlig adress som delas ut av Posten till vissa grupper

gruppresa
Ordklass substantiv
resa som företas av en grupp människor tillsammans (varvid deltagarna ofta är bekanta sedan tidigare)

gruppsamtal
Ordklass substantiv
terapeutiskt samtal i grupp Bruklighet psykologi
telefonsamtal med fler än två telefoner inkopplade samtidigt

gruppsex
Ordklass substantiv
sexuella aktiviteter med fler än två deltagare

gruppsmörjning
Ordklass substantiv
ett smörjningssystem där smörjmedel fylls på centralt och sedan via ledningar förs till de delar som behöver smörjas (vanligen på större fordon)

gruppsykologi
Ordklass substantiv
gren av psyikologin som studerar hur människor fungerar i grupp

gruppså
Ordklass verb
så högvis med bestämda mellanrum

gruppsådd
Ordklass substantiv
det att gruppså

gruppterapi
Ordklass substantiv
terapi där en grupp människor samtidigt behandlas av en psykolog eller dylikt, vanligen med samtal

grupptest
Ordklass substantiv
samtidigt test av en stor grupp personer

grupptryck
Ordklass substantiv
påverkan från en grupp på en enskild individ som ingår i gruppen, vanligen innehållande krav att handla på samma sätt som gruppen i övrigt Bruklighet psykologi

grus
Ordklass substantiv
material bestående av grovkorniga stenpartiklar, som uppkommit genom vittring eller malning och används som fyllnadsmaterial, för dränerande beläggning med mera
även utvidgat om liknande föremål
även bildligt i uttryck för förstörelse eller dylikt
även överfört om något relativt värdelöst, speciellt om småmynt Bruklighet vardagligt

grusa
Ordklass verb
sprida ut grus över väg eller dylikt (för att pryda, dränera, förbättra framkomlighet eller dylikt)
få att gå om intet
försvagat: försvagas, delvis förstöras

grusgrop
Ordklass substantiv
särsilt: grustag

grusgång
Ordklass substantiv
gångväg som är belag med grus

grusig
Ordklass adjektiv
fylld med grus

grus i maskineriet
Frasklass nominalfras
smärre hinder eller olägenhet i viss process

grusplan
Ordklass substantiv
plan som är belag med grus (ibland för idrottsutövande, särskilt bollspel)

grustag
Ordklass substantiv
plats där grus grävs upp ur marken (ofta i en ås)

grustäkt
Ordklass substantiv
grustag

gruva
Ordklass substantiv
plats under jord eller inne i berg där malm eller mineral bryts
även utvidgat om annan plats där man kan utvinna något

gruva sig
Frasklass verbfras
oroa sig och känna sig olustig vid tanken på något man måste göra eller dylikt

gruvbrytning
Ordklass substantiv
utvinning av malm eller mineral från gruva

gruvfogde
Ordklass substantiv
högste förman i gruva

gruvfält
Ordklass substantiv
område med många gruvor

gruvgas
Ordklass substantiv
metan

gruvgång
Ordklass substantiv
gång i gruva för brytning eller tansporter

gruvhund
Ordklass substantiv
lådliknande, rälsgående vagn som används för malmtransporter i gruva

gruvkompass
Ordklass substantiv
ett äldre, kompassliknande malmletningsinstrument för magnetiska järnmalmer Bruklighet mest historiskt

gruvlave
Ordklass substantiv
byggnad i mynningen av gruvschakt med naordningar för upptransportering av malm eller mineral samt arbetare

gruvlig
Ordklass adjektiv
som orsakar fasa och oro hos den som drabbas
i adverbiell användning även allmänt förstärkande

gruvschakt
Ordklass substantiv
lodrät gång i gruva

gruyère
Ordklass substantiv
en emmentalerliknande schweizerost med stark smak

gry
Ordklass substantiv
storlek, form och sammanfogningstyp hos de olika beståndsdelarna i en bergart, särskilt i fråga om skarpa eller rundade korn
anlag
gry
Ordklass verb
börja ljusna på grund av solens uppgång
bildligt: ta sin början

grym
Ordklass adjektiv
som samvetslöst tillfogar andra människor lidande och ibland njuter av det (om mäktig person)
även om handlng eller dylikt
även överfört om företeelse som får mycket svåra konsekvenser
mycket skicklig Bruklighet vardagligt

grymhet
Ordklass substantiv
det att vara grym
grym handling

grymt
Ordklass substantiv
grymtning

grymta
Ordklass verb
stöta ut korta, upprepade mullrande ljud genom nosen (särskilt om gris men även allmännare)
även i fråga om liknande ljud från människa

grymtning
Ordklass substantiv
ljud som uppkommer då någon grymtar

grymtoxe
Ordklass substantiv
jak

gryn
Ordklass substantiv
skalat sädeskorn (ofta också polerat)
även utvidgat om liknande produkt, särskild sådan framställd av mjöl eller socker
ofta kollektivt
speciellt om grynsort
även överfört om liten, älskad person

gryna
Ordklass verb
göra till gryn eller ge grynliknande konsistens Bruklighet mindre brukligt

gryne
Ordklass substantiv
typ av storväxt gräs med oregelbundet byggd vippa och ätbara frön, till exempel mannagräs och jättegröe

grynig
Ordklass adjektiv
som till stor del tycks bestå av gryn
även om föremål vars yta är full av rundade ojämnheter

gryning
Ordklass substantiv
tid på dygnet då det ljusnar efter natten
även om ljuset vid denna tid
även bildligt om början av något

grynkorv
Ordklass substantiv
korv som bland annat innehåller gryn

grynna
Ordklass substantiv
litet undervattensgrund

grynvälling
Ordklass substantiv
välling gjord på gryn

gryt
Ordklass substantiv
håla använd som boplats eller tillflyktsort av visst djur, till exempel grävling, räv, utter eller vildkanin (ofta utgrävd i backsluttning av djuret självt och försedd med et system av gångar

gryta
Ordklass substantiv
större kokkärl, ibland av gjutjärn och avsedd för stekning under lock, ibland liknande en vanlig kastrull men avsedd för kokning av större mängder
även om kokärl i allmänhet
även utvidgat om kärl med liknande utseende eller användning
ytterligare utvidgat om något stort, rundad och ihåligt
även om innehållet i en stekgryta som maträtt

grytbitar
Ordklass substantiv
särskilt: kött skuret i kvadratiska, några centimeter stora bitar (används i köttgryta)
även om maträtt med sådant kött

grytfot
Ordklass substantiv
ställning för gryta att stå på över led
fot på gryta

grythund
Ordklass substantiv
hund som jagar ut djur ur gryt (om till exempel tax och foxterrier)

grytlapp
Ordklass substantiv
virkad lapp avsedd att skydda mot värme vid handhavande av heta kokärl och dylikt

grytskåp
Ordklass substantiv
skåp för kokkärl

grytstek
Ordklass substantiv
särskilt: hel bit oxkött stekt i gryta

grytvante
Ordklass substantiv
grytlapp i form av vante

grå
Ordklass adjektiv
som har färg som mulen himmel (i olika ljushetsgrader mellan svart och vitt)
bildligt, speciellt: enformig, ledsam
speciellt om person eller personer som som gör ett färglöst och slitet intryck

gråal
Ordklass substantiv
en mindre, ofta busklik al med spetsiga blad och slät, ljusgrå bark, som är allmän i norra Sverige

grå arbetskraft
Frasklass nominalfras
arbetskraft som man inte betalar sociala avgifter för

gråben
Ordklass substantiv
ålderdomlig förskönande omskrivning

gråberg
Ordklass substantiv
gråsten
icke malmförande bergart i gruvområde

gråblek
Ordklass adjektiv
blek och gråaktig, särskilt om hy vid trötthet eller sjukdom (eller om person med tanke på detta) eller om dager

gråbo
Ordklass substantiv
en meterhög växt med gråbruna blomkorgar sittande i klasar i grenspetsarna

gråbroder
Ordklass substantiv
munk som tillhör franciskanorden och som bär grå dräkt Bruklighet ålderdomlig svensk benämning

grådask
Ordklass substantiv
grådaskighet, särskilt i fråga om mulet och disigt väder
ett portvin av hög kvalitet och med grå etikett på flaskan

grådaskig
Ordklass adjektiv
som har en smutsigt grå färgton

grå eminens
Frasklass nominalfras
skenbart betydelselös men i själva verket inflytelserik person (ofta om rådgivare till makthavare eller dylikt)

grågosse
Ordklass substantiv
äldre man anställd som bud Bruklighet vardagligt

grågyllen
Ordklass substantiv
ett grågrönt, rödstrimmigt matäpple av härdigt slag
även om motsvarande träd

grågås
Ordklass substantiv
en stor grå och gråbrun vildgås som har gul eller skär näbb och skära ben och från vilken tamgåsen härstammar

gråhaj
Ordklass substantiv
en bottenlevande, mindre haj, som är grå eller brun på ovansidan och ibland förekommer vid svenska västkusten

gråhakedopping
Ordklass substantiv
en mindre dopping med grå kinder och utan tofs på huvudet

gråhund
Ordklass substantiv
en gråmelerad norsk spetshund med hårt ringlad svans, som är något lägre än jämthunden

gråhårig
Ordklass adjektiv
vars hår har blivit grått
ofta mer eller mindre bildligt i uttryck för bekymmer eller dylikt

gråhäger
Ordklass substantiv
en ljusgrå häger(om den i Sverige dominerande arten)

gråkall
Ordklass adjektiv
kall och mulen

gråkil
Ordklass substantiv
en gråskala som används vid mätning av kontrastomfång på till exempel fotografisk film

grålax
Ordklass substantiv
lax som har lekt och därvid blivit gråare och mindre blank

grålla
Ordklass substantiv
grått husdjur av honkön (särskilt om katt, ko eller häst; ofta i namn)
gråpäron Bruklighet provinsiellt

grålle
Ordklass substantiv
grått husdjur av hankön (särskilt om häst)

gråmes
Ordklass substantiv
talltita

gråmunk
Ordklass substantiv
gråbroder

gråna
Ordklass verb
bli gråaktig
om person: få grått hår
mer eller mindre bildligt i uttryck för ålder, stor erfarenhet eller dylikt: bli gammal

gråpapper
Ordklass substantiv
ett mjukt, poröst lumppapper, som används bland annat för absorption av fukt vid växtpressning

gråpäron
Ordklass substantiv
ett litet hårt, grågrönt päron med rostbruna fläckar som ognar sent
även om motsvarande träd

gråsej
Ordklass substantiv
en stor torskfisk med grågrön rygg och silvergrå buk

gråsida
Ordklass substantiv
gråsej

gråsiska
Ordklass substantiv
en liten gråbrunspräcklig fink med röd panna, svart haka och djupt kluven stjärt

gråskala
Ordklass substantiv
skala av grå toner mellan vitt och svart

gråskimlig
Ordklass adjektiv
som har insprängda gråa hår på mörk botten (ursprungligen om häst)

gråskimmel
Ordklass substantiv
gråskimlig häst

gråskäckig
Ordklass adjektiv
som har gråa fläckar på ljus botten eller ljusa fläclar på grå botten (om häst)

gråskägg
Ordklass substantiv
särskilt: gubbe med grått skägg
ibland även: tomte

gråsosse
Ordklass substantiv
socialdemokrat som lägger tonvikten vid de vardagliga, jordnära problemen och är föga intresserad av politisk idédebatt, socialistiska visioner och dylikt Bruklighet vardagligt

gråsparv
Ordklass substantiv
en brunspräcklig och grå sparvfink med mörkgrå hjässa hos hannen, som är vanlig i stadsbebyggelse

gråspett
Ordklass substantiv
en grön och grå hackspett som (sällsynt) förekommer i Norrland

gråsprängd
Ordklass adjektiv
som har gråa partier (vanligen om hår eller skägg)
även om person med sådant hår

gråstarr
Ordklass substantiv
grå starr
ett tuvat, gråaktigt starrgräs som har gröna ax i tämligen gles samling och som växer på fuktig mark

gråsten
Ordklass substantiv
typ av huvudsakligen grå, hård bergart, särskilt om de vanliga bergarterna granit och gnejs
även om enstaka sådan sten

gråsugga
Ordklass substantiv
typ av litet, gråaktigt kräftdjur som har tillplattad kropp med välvd översida och vanligen förekommer under stenar på fuktiga ställen
även om närbesläktade arter som lever i sött eller salt vatten

gråsäl
Ordklass substantiv
en stor gråspräcklig säl med ganska lång nos och bred panna

gråt
Ordklass substantiv
det att gråta
även mer konkret om tårarna med mera
i vissa sammansättningar även om person som gråter eller grämer sig över något angivet Bruklighet ålderdomligt

gråta
Ordklass verb
fälla tårar, särskilt på grund av sorg, smärta eller dylikt men även av andra orsaker, till exempel glädje
även mer eller mindre bildligt

gråta över spilld mjölk
Frasklass verbfras
hålla på och beklaga det som redan hänt och inte kan ändras

gråterska
Ordklass substantiv
kvinna som har till uppgift att begråta en död person vid begravning (särskilt i utomeuropeiska kulturer)

gråtfärdig
Ordklass adjektiv
nära att börja gråta

gråtmild
Ordklass adjektiv
sentimentalt känslosam (om person)
även om handling eller dylikt

gråtrut
Ordklass substantiv
en större, ljusgrå och vit måsfågel som vanligen har skära ben och som är allätare och gärna håller till på soptippar

gråverk
Ordklass substantiv
särskilt: en ekorres vinterskinn, som används till pälsverk

gråvide
Ordklass substantiv
en videbuske som har ljusgrå, jämn bark och håriga blad och som växer allmänt på fuktig mark i södra Sverige

gråväder
Ordklass substantiv
mulet och trist väder
även överfört om dyster stämning eller dylikt

gråärt
Ordklass substantiv
en odlad ärtväxt med rödaktiga, långsakftade blommor och gråa, kantiga frön, som används till foder

gräbba
Ordklass substantiv
flicka Bruklighet provinsiellt

grädda
Ordklass substantiv
det bästa av något (särskilt om social eller prestationsmässig elit)
grädda
Ordklass verb
ge en matvara som innehåller mjöl brynt yta och torr, fast konsistens genom att hetta upp den i ugn, stekpanna e.d.
även utvidgat i fråga om tillagning av mat som får en skorpa på ovansidan

gräddbakelse
Ordklass substantiv
bakelse med vispad grädde på

grädde
Ordklass substantiv
den gulvita, feta beståndsdelen i mjölk, som samlas vid ytan och avskiljs vid separering

grädde på moset
Frasklass nominalfras
mycket angenämnt som tillkommer utöver det som redan nämnts Bruklighet vardagligt

gräddfil
Ordklass substantiv
blandning av filmjölk och grädde
speciellt markerad körfil som får användas endast av vissa trafikanter eller motorfordon, till exempel makthavare av olika slag, samåkande bilister, bussar eller taxibilar Bruklighet vardagligt, skämtsamt

gräddfärgad
Ordklass adjektiv
som har gulvit färg som ovispad grädde

gräddhylla
Ordklass substantiv
attraktivt bostadsområde med fint läge Bruklighet vardagligt, skämtsamt

gräddig
Ordklass adjektiv
som innehåller grädde, särskilt i så hög grad att konsistensen blir len och smaken mild

gräddmätare
Ordklass substantiv
anordning för mätning av gräddhalt, vanligen bestående av en glascylinder i vilken ett mjölkprov hälls

gräddost
Ordklass substantiv
typ av ost med hög fetthalt (det vill säga cirka 38 % i torrsubstansen)

gräddsnipa
Ordklass substantiv
liten kanna för kaffegrädde

gräddsättning
Ordklass substantiv
det att låta mjölk stå stilla så att grädde avsätter sig på ytan och kan skummas av

gräddvisp
Ordklass substantiv
redskap eller maskin att vispa grädde med
vispgrädde Bruklighet provinsiellt

gräfta
Ordklass substantiv
typ av jordhacka (särskilt använd vid nyodling) Bruklighet ålderdomligt
gräfta
Ordklass verb
hacka jord (särskilt vid nyodling) Bruklighet ålderdomligt

gräl
Ordklass substantiv
retlig, högljudd, respektlös diskussion med mera invektiv och dylikt än egentliga argument

gräla
Ordklass verb
vara invecklad i gräl

gräla på
Frasklass verbfras
ensidigt uttrycka ilska mot

gräll
Ordklass adjektiv
som alltför starkt framträder för synsinnet (om föremål med skrikig färg eller dylikt)
även överfört

grälmakare
Ordklass substantiv
person som gärna ställer till gräl Bruklighet mindre brukligt

grälmåns
Ordklass substantiv
grälmakare Bruklighet mindre brukligt

grälsjuk
Ordklass adjektiv
som ofta grälar

gräma
Ordklass verb
irritera länge (om oönskad händelse, outförd handling eller annan missräkning)
vara bitter

grämelse
Ordklass substantiv
ihållande känsla av bitterhet

grän
Ordklass substantiv
gran (en mycket liten viktenhet, motsvarande 0,06 gram, som förr användes vid uppvägning av läkemedel)

gränd
Ordklass substantiv
mycket trång gata i innerstad, ofta omgiven av höga husväggar eller dylikt (vanligen utmynnande i större gata)
ibland i namn på mycket gamla gator av detta slag

gräng
Ordklass substantiv
kornighet i ytstruktur, särskilt hos läder, papper eller skinn

gräns
Ordklass substantiv
tänkt skiljelinje mellan två olika ytor eller områden, ibland i form av konkret linje (även vattendrag eller dylikt), stängsel eller annan företeelse (i geografiska sammanhang dock vanligen om uppmätt men inte utmärkt linje)
även överfört om tänkt skiljelinje mellan olika tillstånd eller dylikt
speciellt om övre eller yttersta begränsning

gränsa
Ordklass verb
ha gemensam gräns med
även överfört i fråga om närhet till annat tillstånd

gränsbevakning
Ordklass substantiv
särskilt: kontroll av persontrafik och handel över statsgräns, utförd av tull, militär eller polis
även om personer som sköter sådan bevakning
även om lokaler och dylikt där denna kontroll sker

gränsbo
Ordklass substantiv
person som bor nära gränsen mellan två stater eller andra, tämligen olika områden

gränsfall
Ordklass substantiv
fall som är svårt att klassificera på grund av att vissa faktorer talar för tillhärighet till viss grupp eller typ, andra faktorer för tillhörighet till en annan grupp eller typ

gränsintäkt
Ordklass substantiv
inkomstökning vid försäljning av ytterligare en enhet

gränskontroll
Ordklass substantiv
gränsbevakning

gränskostnad
Ordklass substantiv
den ökade kostnad som det innebär för ett företag att producera och sälja ytterligare en enhet

gränsla
Ordklass verb
sätta sig eller sitta med ett ben på vardera sidan om något
i slalomsammanhang något utvidgat: passera med ena skidan på fel sida om käpp eller port

gränsle
Ordklass adverb
med ett ben på vardera sidan om något (i sittande eller stående position)

gränslös
Ordklass adjektiv
som inte har någon gräns
försvagat: som inte tycks ha någon gräns

gränslös sjukvård
Frasklass nominalfras
sjukvård som medger rätt för patienterna att fritt välja sjukhus och läkare inom viss region

gränsnytta
Ordklass substantiv
den nytta man har av att konsumera ytterligare en enhet av en vara Bruklighet särskilt i äldre ekonomisk teori

gränssnitt
Ordklass substantiv
specificerad förbindelselänk mellan en dator och annan utrustning som kopplas till den, till exempel bildskärmsenhet, modem och skrivare Bruklighet inom datateknik
särskilt med tanke på möjligheten för användaren (lekmannen) att samverka med och utföra operationer på system och dylikt

gränstrakt
Ordklass substantiv
område i närheten av gränsen mellan två stater eller mellan andra större områden

gränsvåg
Ordklass substantiv
frekvensområde mellan kortvåg och mellanvåg

gränsvärde
Ordklass substantiv
visst värde som en storhet inte får överskrida eller underskrida
talvärde som en matematisk funktion obegränsat närmar sig när den oberoende variabeln närmar sig ett visst värde

gränsöverskridande
Ordklass substantiv
som inte hejdas av några gränser eller andra hinder
ofta bildligt

gräs
Ordklass substantiv
typ av ört med ihåligt, ledat strå och blad med slidor som delvis omsluter strået
kollektivt om tätt växnade samlingar av vissa arter av sådana växter
även utvidgat om liknande växter
marijuana Bruklighet vardagligt

gräsa
Ordklass verb
träffa marken och ta ny riktning (om kula, ivägskjuten boll eller dylikt) Bruklighet mindre brukligt

gräsand
Ordklass substantiv
en stor simand vars hanna i praktdräkt har glänsande grönt huvud, brunt bröst och gråvattrad rygg

gräsfjäril
Ordklass substantiv
typ av brunaktig fjäril som har ögonfläckar på vingarna och vars larver lever på gräs

gräsfly
Ordklass substantiv
ett gråbrunt nattfly vars larver kan göra stor skada på gräsvallar
även om närbesläktade arter

gräshoppa
Ordklass substantiv
typ av från sidorna tillplattad insekt med korta antenner och välutvecklade bakre hoppben, som ibland förekommer i stora, skadegörande svärmar
i allmänspråket ofta även om vårtbitare, syrsor med mera

gräsklippare
Ordklass substantiv
redskap med roterande knivar som körs över gräsmatta vid klippning (manuellt eller motordrivet)
även om luftkuddeburen maskin som på rätt klipphöjd svävar över markytan

gräsklippning
Ordklass substantiv
det att klippa gräs

gräslig
Ordklass adjektiv
som ger upphov till starka olustkänslor
även allmänt förstärkande

gräslighet
Ordklass substantiv
det att vara gräslig
även om gräslig handling, händelse, utsaga med mera

gräslök
Ordklass substantiv
en tuvbildnaden kryddväxt med en tät, huvudlik samling av rödvioletta blomor i toppen på en styvt upprätt, ihålig stjälk (odlad men även förvildad)

gräsmask
Ordklass substantiv
larv av gräsfly

gräsmatta
Ordklass substantiv
tät vegetation av sådda och kortklippta gräsarter som helt täcker en yta, till exempel i trädgårdar och parker och på golfbanor

gräsmånad
Ordklass substantiv
april månad Bruklighet ålderdomligt

gräsnejlika
Ordklass substantiv
trift

gräsplan
Ordklass substantiv
större yta beväxt med sått och kortklippt gräs

gräsrot
Ordklass substantiv
särskilt: vanlig, enkel människa (i förhållande till makthavare och dylikt); ibland om politiker på lägre nivå Bruklighet vardagligt, särskilt i politiska sammanhnag

grässvål
Ordklass substantiv
det översta, rotfyllda jordlagret av gräsmark tillsammans med det korta gräs som växer där

grästorv
Ordklass substantiv
grässvål

grästorva
Ordklass substantiv
tuva av gräs tagen med rötter och jord

grästrimmare
Ordklass substantiv
maskin med långt skaft och nadtag, som klipper gräs med hjälp av en roterande nylontråd (särskilt knaterna på en gräsmatta eller på ställen där en gräsklippare inte kan användas)

gräsänka
Ordklass substantiv
gift kvinna vars make är tillfälligt bortrest

gräsänkling
Ordklass substantiv
gift man vars maka är tillfälligt bortrest

gräsätare
Ordklass substantiv
däggdjur som huvudsakligen livnär sig på gräs
utvidgat: vegetarian Bruklighet vardagligt, skämtsamt

grätten
Ordklass adjektiv
kräsen

gräva
Ordklass verb
åstadkomma djupare grop i marken eller snön, vanligen med hjälp av spade, numera även med grävmaskin eller dylikt
även med avseende på resultatet
även utvidgat om att åstadkomma grop, hål eller dylikt i andra föremål
allmännare: rota
även överfört

gräva ned sig
Frasklass verbfras
särskilt: i alltför hög grad fördjupa sig i

gräva ner sig
Frasklass verbfras
särskilt: i alltför hög grad fördjupa sig i

grävare
Ordklass substantiv
person som utför grävning

gräva sin egen grav
Frasklass verbfras
själv orsaka sin olycka

grävling
Ordklass substantiv
ett stort, kraftigt, kortsvansat mårddjur med grå och svart kropp och vitt huvud med ett svart band från örat fram över ögat
även om närbesläktade mårddjur

grävlingshund
Ordklass substantiv
hund som lämpar sig för grävlingsjakt, till exempel tax

grävmaskin
Ordklass substantiv
maskin som schaktar och gräver upp lösa material, till exempel jord och sten, för borttransport

grävning
Ordklass substantiv
det att gräva
särskilt i arkeologiska sammanhang

grävskopa
Ordklass substantiv
en grävmaskin med lång, ledad, skopförsedd arm som manövreras av en maskinist vid grävning

gröda
Ordklass substantiv
sammanfattningen av odlade växter, särskilt om ätbara sådana på åker och i trädgård men även om växtslag inom skogsbruk
även om den möjliga produktionen under en säsong

gröe
Ordklass substantiv
typ av liten eller medelstor gräsväxt med småax i pyramidformig vippa, ofta förekommande på betesmark eller i gräsmattor
om vissa storväxta gräs med oregelbundet byggda vippor: gryne

grön
Ordklass adjektiv
som har färg som friskt gräs (traditionellt en av grundfärgerna, vanligen uppfattad som kall)
ibland i substantivisk användning om blad, växter eller dylikt
även mer eller mindre bildligt i uttryck för illamående, osundhet eller dylikt
även som symbol för fri framfart eller dylikt
även i uttryck för ungdom, omognad och dylikt

grönalg
Ordklass substantiv
typ av oftast grönfärgad alg som finns både på mindre djup i vatten och på land

gröna vågen
Frasklass nominalfras
en strömning som framhäver lantlivets fördelar framför stadslivets (och under 1970-talet ledde till vissa försök att starta nya jordbruksenheter)

grönbena
Ordklass substantiv
en brunspräcklig och vit vadarfågel av familjen snäppor med långa, gröngula ben

grönbete
Ordklass substantiv
gräsbete, särskilt under våren
ofta bildligt om vistelse på landsbygden eller i naturen

grönblek
Ordklass adjektiv
som har blek, grönaktig ansiktsfärg (vid illamående eller dylikt)

grönblind
Ordklass substantiv
färgblind med avseende på den gröna färgen i spektrum

grönfink
Ordklass substantiv
en olivgrön fink med gula färgband på vingarna

grönfoder
Ordklass substantiv
färskt kreatursfoder, särskilt vårsådda foderväxter (baljväxter, foderraps etcetera) som skördas före moget stadium
även bildligt om grönsaker som människoföda Bruklighet skämtsamt

gröngräset
Ordklass substantiv
det friska, gröna gräset i naturen eller i en gräsmatta

gröngödsla
Ordklass verb
tillföra näring till jord genom nedplöjning av grödor

gröngödsling
Ordklass substantiv
gödsling genom nedplöjning av all växande gröda, ofta baljväxter, på ett fält

gröngöling
Ordklass substantiv
en större, grönaktig hackspett med röd hjässa och nacke
ung och i visst sammanhang oerfaren person

gröning
Ordklass substantiv
grönfink
gulsparv

grönjord
Ordklass substantiv
ett grönt färgämne som förekommer i en grågrön och en kallare nyans

grönkulla
Ordklass substantiv
en oansenlig orkidé med gulgröna blommor i glest ax, särskilt förekommande i norra Sverige

grönkål
Ordklass substantiv
en kålväxt som har mörkgröna, krusiga blad på utdragna stänglar och som används till soppor och stuvningar samt vid garnering

grönköping
Ordklass substantiv
typisk småstad med tonvikt på förmenta egenskaper som provinsialism, inskränkthet och dylikt

grönköpingsmässig
Ordklass adjektiv
präglad av provinsialism och inskränkthet

grönlandssäl
Ordklass substantiv
en gulvit säl som förekommer talrikt i Nordatlanten och vars nyfödda ungar jagas för pälsens skull

grönlandsval
Ordklass substantiv
en stor, svart bardval som lever i Norra ishavet och omgivande hav och numera nästan är utrotad

grönling
Ordklass substantiv
en långsträckt, gråbrun, ofta fläckig liten karpfisk, som har tre par skäggtömmar runt munnen och lever på botten av vattendrag (i Sverige begränsad till ett fåtal sådana)

grönländare
Ordklass substantiv
mansperson från Grönland
i plural ofta om personer från Grönland oavsett kön

grönländsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Grönland

grönländska
Ordklass substantiv
de grönländska eskimåernas språk
kvinna från Grönland

grönmalt
Ordklass substantiv
färdiggrodd malt

grönmogen
Ordklass adjektiv
som nått grönmognad (om säd)

grönmognad
Ordklass substantiv
första stadiet av mognad hos säd

grönmögelost
Ordklass substantiv
ost som mognar under under inverkan av gröna mögelarter, vilket ger krämig konsistens och mustig smak

grönområde
Ordklass substantiv
område med växtlighet i stad, till exempel park, skogsdunge eller gräsmatta

grönpeppar
Ordklass substantiv
en stark krydda av konserverade, omogna bär från svartpepparbusken

grönrätt
Ordklass substantiv
maträtt av grönsaker

grönsak
Ordklass substantiv
odlad köksväxt vars blad, skott, omogna fruker eller frön används som födoämne eller ibland som krydda
även utvidgat om rotfrukter, lök, vilda nässlor med mera som används på liknande sätt

grönsakstallrik
Ordklass substantiv
tallrik med olika råa grönsaker serverade istället för varmrätt (nästan altid med tanke på maträtten)

grönsallad
Ordklass substantiv
grönsaksrätt huvudsakligen bestående av blad från sallad
även om viss salladsväxt, så kallad huvudsallad, med spröda blad samlade i ett knutet huvud

grönsiska
Ordklass substantiv
en mycket liten, grulgrön fink som har lätt nedåtböjd, spetsig näbb och kort, kluven stjärt och som häckar i högstammig granskog

grönska
Ordklass substantiv
sammanfattningen av blad på träd, gräs eller andra växter
även om den gröna färgen e.d.
även utvidgat om växter m.m.
grönska
Ordklass verb
växa och trivas (om växt med gröna blad)
även med tanke på område med sådana växter

grönsoppa
Ordklass substantiv
soppa på grönsaker Bruklighet mindre brukligt

grönspett
Ordklass substantiv
gröngöling

grön våg
Frasklass nominalfras
samordning av trafikljus så att fordon med konstant hastighet kan få grönt ljus hela vägen

grönyta
Ordklass substantiv
grönområde, särskilt om område bestående av gräsplan eller dylikt

gröpa
Ordklass verb
gräva ett mindre hål
grovmala

gröpe
Ordklass substantiv
grovmalen säd eller dylikt, ofta använd till kreatursfoder

gröpning
Ordklass substantiv
det att gröpa
om resultatet: gröpe

gröt
Ordklass substantiv
typ av maträtt bestående av gryn eller mjöl som tillsammans med mjölk eller vatten bereds til en halvfast massa (används som billig och mättande basföda)
även utvidgat och överfört om kletig eler oredig massa av något
även överfört om intellektuell oredighet

gröta
Ordklass verb
göra rörig Bruklighet vardagligt

grötfrukost
Ordklass substantiv
stadig frukost med bland annat gröt

grötig
Ordklass adjektiv
fylld med oredgi massa av något
även överfört
speciellt om röst: tjock och otydlig (ofta på grund av att talaren håller på att brista ut i gråt)

grötlunk
Ordklass substantiv
promenad efter stadig måltid i motionssyfte, särskilt vid brunnsdrickning Bruklighet föråldrat
ofta överfört om rutinmässig upprepning, till exempel vid trist arbete

grötmyndig
Ordklass substantiv
överlägsen på ett dumt sätt
även om handling och dylikt

grötomslag
Ordklass substantiv
omslag innehållande varm gröt, som läggs på till exempel varfylld blåsa eller bulnad för påskyndande av läkning Bruklighet historiskt

grötrim
Ordklass substantiv
enkelt och banalt rim, som ursprungligen improviserades av den som fick mandeln i julgröten

grötrock
Ordklass substantiv
typ av kraftig, grå överdragsrock som tillsammans med liknande byxor används som skyddskläder och dylikt, bland annat i militära sammanhang

guanin
Ordklass substantiv
en beståndsdel i nukleinsysror

guano
Ordklass substantiv
ett gödselmedel bestående av fågelspillning, som ibland blandats med fiskrester (särskilt hämtat från Latinamerikas västkust)
även utvidgat om spillning använd som gödsel

guarani
Ordklass substantiv
ett indianfolk i Paraguay
även om detta folks språk

guatemalan
Ordklass substantiv
mansperson från Guatemala
i plural ofta om personer från Guatemala oavsett kön

guatemalansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Guatemala

guatemalanska
Ordklass substantiv
kvinna från Guatemala

guava
Ordklass substantiv
en tropisk frukt från ett litet träd av myrtenväxtfamiljen, antingen gul och söt eller rödaktig och syrlig
även om trädet

gubba till sig
Frasklass verbfras
börja likan en gubbe till sätt eller utseende Bruklighet vardagligt

gubbe
Ordklass substantiv
gammal man
ofta med tonvikt på skröplighet och dylikt
även utvidgat om man som beter sig som eller på annat sätt liknar en gubbe
om mansperson i allmänhet, ibland som smeksam benämning på make eller barn Bruklighet vardagligt
även bildligt om figur eller föremål som liknar del av gubbe, särskilt om något tjockt och klumpigt
grov tabbe eller dumhet Bruklighet vardagligt
fräckt försök

gubbhuvud
Ordklass substantiv
särskilt: en pelarkaktus med långa, vita hår, odlad som krukväxt

gubbig
Ordklass adjektiv
som liknar en gubbe till utseende eller sätt
även om handling, föremål eller dylikt

gubbröra
Ordklass substantiv
en maträtt bestående av hackad ansjovis, lök och hårdkokta ägg

gubbs
Ordklass substantiv
manspersoner Bruklighet vardagligt

gubbsjuk
Ordklass adjektiv
som visar överdrivet sexuellt intresse för unga flickor (om äldre man)
även om handling och dylikt

gubbsjuka
Ordklass substantiv
överdrivet sexuellt intresse för unga flickor hos äldre man

gubbstrutt
Ordklass substantiv
skröplig gubbe Bruklighet nedsättande

gubbvälde
Ordklass substantiv
system där äldre män har makten

gubevars
Ordklass interjektion
minsann (används i uttryck för motvilligt medgivande eller dylikt) Bruklighet vardagligt

guckusko
Ordklass substantiv
en hög, nejlikdoftande orkidé med stor, toffelliknande, gul läpp omgiven av fyra långspetsade, purpurbruna kalkblad

gud
Ordklass substantiv
antaget övernaturligt väsen som har avgörande inflytande över viss del av tillvaron, olika i olika religioner och trosföreställningar (ofta med stor begynnelsebokstav)
speciellt i vissa världsreligioner, bland annat kristendomen, som namn på ett enda antaget gott och skapande sådant väsen
även försvagat i många utrop och milda kraftuttryck

gudabenådad
Ordklass adjektiv
enastående begåvad
om tidpunkt eller annan abstrakt företeelse: underbar

gudagåva
Ordklass substantiv
underbar förmån som man fått utan att anstränga sig och som ofta är av ovanligt slag

gudaktig
Ordklass adjektiv
alltför gudfruktig Bruklighet högtidligt, ålderdomligt

gudalära
Ordklass substantiv
särskilt: en samling gudasagor eller dylikt Bruklighet ålderdomligt

gudasaga
Ordklass substantiv
berättelse om gudar, särskilt i forntiden, till exempel i fornisländsk litteratur

gudaskymning
Ordklass substantiv
världen undergång, särskilt i nordisk mytologi

gudasänd
Ordklass adjektiv
sänd av gudom
ofta bildligt och i liknelser

gudbarn
Ordklass substantiv
barn i förhållande till sin fadder

guddotter
Ordklass substantiv
kvinnligt gudbarn

gudelig
Ordklass adjektiv
som har med Gud att göra
gudfruktig, from (om person)
även nedsättande om religiös hycklare eller dylikt
även om handling och dylikt

gudfader
Ordklass substantiv
manlig fadder
ibland utvidgat om överhuvud för något

gudfar
Ordklass substantiv
manlig fadder

gudfruktig
Ordklass adjektiv
som har en stark tro på kristendomens Gud och försöker följa hans bud
även om handling och dylikt

gudi klagat
tyvärr

Gudi lov
lyckligtvis Bruklighet ålderdomligt

gudilov
Ordklass adverb
lyckligtvis Bruklighet ålderdomligt

guding
Ordklass substantiv
fullvuxen ejderhanne som hunnit få sin svarta och vita praktdräkt

gudinna
Ordklass substantiv
kvinnlig gudomlighet

Gudi nog
alldeles nog Bruklighet ålderdomligt

gudinog
Ordklass adverb
alldeles nog Bruklighet ålderdomligt

gudlig
Ordklass adjektiv
som har med Gud att göra
gudfruktig, from (om person)
även nedsättande om religiös hycklare eller dylikt
även om handling och dylikt

gudlös
Ordklass adjektiv
som inte tror på Gud (vilket av talaren uppfattas som omoraliskt eller dylikt)
även om handling och dylikt

gudmoder
Ordklass substantiv
kvinnlig fadder

gudmor
Ordklass substantiv
kvinnlig fadder

gudom
Ordklass substantiv
gud
gudomlig natur

gudomlig
Ordklass adjektiv
som avser gudom
överfört: underbar

gudomlighet
Ordklass substantiv
det att vara gudomlig till sitt väsen eller sin natur
gud

gudsbevis
Ordklass substantiv
förment bevis för att Gud existerar

gudsdom
Ordklass substantiv
en medeltida metod att utröna någons skuld eller oskuld, som gick ut på att vederbörande fick genomgå något prov, till exempel gå på glödande kol eller slängas bunden i vatten, varvid det ansågs att Gud hjälpte den oskyldige

gudsfred
Ordklass substantiv
av kyrkan påbjudet tillstånd då fientliga handlingar inte får förekomma, till exempel under religiös högtid eller på helig plats Bruklighet historiskt

gudsfruktan
Ordklass substantiv
stark tro på kristendomens Gud och följande av hans bud

gudsförgäten
Ordklass adjektiv
fullständigt bortglömd och vanligen uppfattad som efterbliven eller dylikt (om plats)
som glömt Gud och handlar mot hans bud Bruklighet ålderdomligt

gudsförnekare
Ordklass substantiv
person som inte tror på kristendomens Gud

gud ske lov
tack och lov (används som mycket milt kraftuttryck)

gudskelov
Ordklass adverb
tack och lov (används som mycket milt kraftuttryck)

gudsman
Ordklass substantiv
person med kallelse att förkunna Guds ord, till exempel präst eller profet

gudsnådelig
Ordklass adjektiv
tillgjort och överdrivet gudfruktig

gudsnådlig
Ordklass adjektiv
tillgjort och överdrivet gudfruktig

gudson
Ordklass substantiv
manligt gudbarn

gudsord
Ordklass substantiv
något som uppfattas som budskap från Gud (särskilt om bibelcitat eller dylikt)
även mer konkret om sådan text

gudstjänst
Ordklass substantiv
kristen sammankomst för gemensam andakt under fatslagda former, vanligen under ne prästs ledning och med inslag av lovsång, bön, textutlägging med mera

gudunge
Ordklass substantiv
guding

guida
Ordklass verb
visa vägen till och berätta om ontressanta platser för någon
försvagat: visa bästa vägen genom att följa med eller gå före
även överfört

guide
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt visar vägen till och berättar om intressanta platser och dylikt, ofta för turister
även om bok eller dylikt som ger liknande upplysningar eller dylikt
även utvidgat om annan handbok

guinea
Ordklass substantiv
ett guldmynt med ett värde motsvarande drygt ett pund (egentligen 21 shilling), som användes i England under 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet (och även senare vid räkning)

guinean
Ordklass substantiv
mansperson från Guinea (det vill säga Guinea-Conakry, Guinea-Bissau eller Ekvatorialguinea)
i plural ofta om personer från Guinea oavsett kön

guineansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Guinea

guineanska
Ordklass substantiv
kvinna från Guinea

gujarati
Ordklass substantiv
ett indiskt språk som påminner om hindi och som särskilt talas och skrivs av ubildade indier

gul
Ordklass adjektiv
som har färg som ett äggs inre del (traditionellt en av grundfärgerna, vanligen uppfattad som varm)

gula
Ordklass substantiv
äggula

gula faran
Frasklass nominalfras
japander och kineser sedda som ett hot mot Västerlandet Bruklighet ålderdomligt

gula febern
Frasklass nominalfras
en tropisk virussjukdom

gula fläcken
Frasklass nominalfras
näthinnans centrala del

gulag
Ordklass substantiv
system av fångläger, särskilt för politiska fångar, i det forna Sovjetunionen
även överfört om politiskt system av ofrihet och förtryck

gulasch
Ordklass substantiv
en starkt kryddad ungersk kötträtt (stuvning eller soppa), som är smaksatt med lök, paprika med mera och ofta serveras med kokt potatis, ris eller dylikt
gulaschbaron

gulaschbaron
Ordklass substantiv
person som blivt rik på att leverera livsmedel till stridande arméer, särskilt till centralmakternas arméer under första världskirget Bruklighet nedsättande
även utvidgat om nyrik affärsman eller dylikt

gula sidorna
Frasklass nominalfras
yrkesregistret i telefonkatalogen, vanligen på gulfärgade sidor

gulblåsa
Ordklass substantiv
gulsäck

guld
Ordklass substantiv
en vackert gulfärgad ädelmetall, av tradition den mest värdefulla metallen (vid användning ofta till liten del utblandad med hårdare metall)
även utvidgat om färg, material och dylikt som liknar guld
även med tonvikt på den höga eller högsta kvaliteten
medalj av guld utdelad som pris för uppnådd förstaplats
även om myntet guld

guldbagge
Ordklass substantiv
typ av skalbagge med ofta vackert metallglänsande täckvingar (som den till skillnad från andra skalbaggar inte lyfter på när den flyger)
även om skulptur av en sådan skalbagge som sedan 1964 delas ut som pris inom den svenska filmvärlden

guldbarr
Ordklass substantiv
guldtacka

guldbröllop
Ordklass substantiv
jubileum som firas då man varit gift i 50 år

guldbågad
Ordklass adjektiv
som har bågar av guld (särskilt om glasögon)

gulddoublé
Ordklass substantiv
oädel metall överdragen med guld, som används till smycken och dylikt

gulddrageri
Ordklass substantiv
det att tilverka guldtråd

gulddubblé
Ordklass substantiv
oädel metall överdragen med guld, som används till smycken och dylikt

gulden
Ordklass substantiv
florin
även om tyskt mynt, ursprungligen i guld, som användes från 1300-talet till 1800-talet

guldfasan
Ordklass substantiv
en fasan vars hanne är praktfullt färgad i bland annat gult, organge och grönt

guldfeber
Ordklass substantiv
stark önskan att bli rik, särskilt genom att gräva guld

guldfisk
Ordklass substantiv
en metallglänsande, ofta rödgul karpfisk, som används allmänt som prydnadsfisk i dammar och akvarier

guldfux
Ordklass substantiv
fux med gulröd färg

guldgruva
Ordklass substantiv
gruva där guld bryts
även bildligt om plats eller dylikt som har stora tillgångar av något värdefullt

guldgrävare
Ordklass substantiv
person som gräver eller vaskar efter guld, särskilt i Amerika

guldhamster
Ordklass substantiv
en gulröd liten hamster, som används som sällskapsdjur

guldhöna
Ordklass substantiv
rik kvinna betraktad som lämplgt parti Bruklighet ålderdomligt

guldkant
Ordklass substantiv
kant av guld
även bildligt

guldkantad
Ordklass adjektiv
försedd med kant av guld
äver överfört

guldkantade papper
Frasklass nominalfras
värdepapper med högsta säkerhet

guldklimp
Ordklass substantiv
klimp av rent guld
även bildligt om något mycket värdefullt

guldklocka
Ordklass substantiv
klocka infattad i guld

guldkorn
Ordklass substantiv
litet korn av rent guld
ofta överfört om enstaka värdefull detalj eller dylikt

guldkrog
Ordklass substantiv
lyxig restaurang

guldkrona
Ordklass substantiv
särskilt: tandkrona av guld som utgör ersättning för ursprunglig tandkrona

guldmakare
Ordklass substantiv
person som tror sig kunna göra guld

guldmakrill
Ordklass substantiv
en stor blå- och purpurglänsande, makrilliknande fisk, som kan göra höga hopp upp ur vattnet och som förekommer i varmare hav, bland annat Medelhavet
även om en mindre art

guldmedalj
Ordklass substantiv
medalj av guld som delas ut till segraren i en större tävling
även utvidgat om medalj som delas ut för lång och trogen tjänst

guldmedaljör
Ordklass substantiv
person som vunnit guldmedalj

guldmynt
Ordklass substantiv
mynt av guld, som förr användes som betalningsmedel

guldmyntfot
Ordklass substantiv
ekonomiskt system där valutan motsvarar värdet av en viss mängd guld

guldplants
Ordklass substantiv
guldtacka

guldpressning
Ordklass substantiv
det att genom pressning anbringa ornament av bladguld på annat föremål
även om sådant ornament

guldprov
Ordklass substantiv
bestämning av gulhalt i till exempel en legering

guldpunkt
Ordklass substantiv
särskilt: nivå i en valutas värde över vilken det är lönsammare för annat land att betala i guld än i valutan i fråga Bruklighet historiskt

guldregn
Ordklass substantiv
särskilt: utdelning av penningvinster i lotteri eller dylikt

guldreserv
Ordklass substantiv
särskilt: centralbanks förråd av guldtackor

guldrusch
Ordklass substantiv
febrilt sökande efter guld av många personersamtidigt, särskilt i Amerika

guldrush
Ordklass substantiv
febrilt sökande efter guld av många personersamtidigt, särskilt i Amerika

guldsand
Ordklass substantiv
sand innehållande guldkorn

guldslagare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt formar tunna plattor av guld, så kallat bladguld

guldslageri
Ordklass substantiv
verkstad där bladguld tillverkas

guldsmed
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt tillverkar prydnadsföremål av ädla metaller, särskilt guld
även om person som innehar butik med sådana varor

guldsmidd
Ordklass adjektiv
utsmyckad med guld

guldsmide
Ordklass substantiv
guldsmedskonst
om resultatet: guldsmedsarbete

guldsnitt
Ordklass substantiv
förgyllning av de skurna ytterkanterna på bladen i en bok av finare slag

guldstekel
Ordklass substantiv
typ av metallglänsande gaddstekel som parasiterar i bona hos andra steklar, till exempel bin

guldstickad
Ordklass adjektiv
delvis stickad med guldtråd

guldstämpel
Ordklass substantiv
äkhetsintyg på guld i form av stämpel

guldtacka
Ordklass substantiv
guld som gjutits till tegelstensliknande stycke eller stång för användning i handel

guldtand
Ordklass substantiv
tandprotes av guld

guldtråd
Ordklass substantiv
tråd av guld till broderi, stickning med mera
även utvidgat om till exempel linnetråd som omspunnits med en tunn guldstärng eller förgyllts eller om tråd av syntetvarianter av guld

guldtäckning
Ordklass substantiv
det att ha en så stor guldreserv att den motsvarar sedelmängden i landet i land med guldmyntfot Bruklighet historiskt

guldtörst
Ordklass substantiv
guldfeber

guldvåg
Ordklass substantiv
våg för vägning av guld

guldålder
Ordklass substantiv
särskilt framgångsrik eller lysande period, i synnerhet vad gäller konstnärligt skapande

guldäpple
Ordklass substantiv
äpple av guld, särskilt det som utgör en del av de svenska riksregalierna

gulesäck
Ordklass substantiv
blåsa med näring, fastväxt vid foster hos ryggradsdjur (hos däggdjur tillbakabildad och ersatt av moderkaka)

gul fackförening
Frasklass nominalfras
fackförening med låg klassmedvetenhet

gulfilter
Ordklass substantiv
filter som används vid fotografering i svartvitt för att absrobera komplmentfärgen till gult, det vill säga blått, varvid till exempel himlen blir något mörkare och grönskan något ljusare

gulfstaterna
Ordklass substantiv
länderna kring Persiska viken (även stor begynnelsebokstav)

guling
Ordklass substantiv
person med gul hy, särskilt från Kina eler Japan Bruklighet nedsättande, kan verka stötande
strejkbrytare Bruklighet vardagligt

gulkropp
Ordklass substantiv
äggblåsa som efter ägglossning omvandlas till fast kropp och som vid befruktning börjar avsöndra ett hormon (progesteron) som påverkar livmoderslemhinnan

gulkroppshormon
Ordklass substantiv
ett kvinnligt könshormon, som är nödvändigt för en graviditets normala förlopp

gull
Ordklass substantiv
guld Bruklighet ålderdomligt utom i vissa fraser och sammansättningar
även smeksamt om barn

gulla
Ordklass verb
smeka och tala vänligt till Bruklighet vardagligt

gullegris
Ordklass substantiv
pojke eler flicka som särskilt gynnas framför kamrater eller dylikt Bruklighet vardagligt

gullgosse
Ordklass substantiv
älskad och bortskämd liten pojke
ung man som har framgång och behandlas väl

gullgris
Ordklass substantiv
pojke eler flicka som särskilt gynnas framför kamrater eller dylikt Bruklighet vardagligt

gullhöna
Ordklass substantiv
nyckelpiga

gullig
Ordklass adjektiv
söt på ett ljuvt och näpet sätt (särskilt om barn)
om vuxen person: rar
även om föremål

gullpudra
Ordklass substantiv
en mycket tidigt, späd vårväxt med små, oansenligt gulgröna blommor stödda av stora, gulgröna högblad

gullranka
Ordklass substantiv
en klättrande rumsväxt med gulstrimmiga blad

gullregn
Ordklass substantiv
typ av stor buske eller litet träd som har starkt gula ärtblommor i hängande klasar och vars samtliga delar är giftiga, särskilt fröna och som ofta odlas som prydnadsväxt

gullris
Ordklass substantiv
en växt med klasar av små, guldgula blomkorgar i stjälktoppen och på grenarna
även om närbesläktade odlade arter

gulltrav
Ordklass substantiv
nattljus (en ört)

gullviva
Ordklass substantiv
en vår- och försommarört med en rosett av äggrunda, finhåriga blad vid marken och gula, trattformiga blommor lutande i flock vid stjälktoppen

gulmetall
Ordklass substantiv
mässing med hög zinkhalt (vilket ger en guldgul färg)

gulmåla
Ordklass verb
en hög, smultrondoftande måra med små, guldgula blommor i täta samlingar (vanlig på torr gräsmark)

gulna
Ordklass verb
bli gul, särskilt om blad på växt eller om papper (vanligen med tonvikt på vissnande eller hög ålder)
om träd: få gula blad

gul press
Frasklass nominalfras
sensationslysten press

gulsiktig
Ordklass adjektiv
sjukligt gulblek
speciellt: som lider av gulsot

gulsippa
Ordklass substantiv
en sippa med två till tre gula blommor i stjälktoppen

gulskiva
Ordklass substantiv
gulfilter

gulsot
Ordklass substantiv
typ av sjukdomssymptom som yttrar sig i att huden och ögonvitorna blir gulfärgade på grund av ökad produktion av gallfärgämne vid olika sjukdomstillstånd, till exempel gallsten, infektion eller förgiftning

gulsparv
Ordklass substantiv
en gulgrönspräcklig färltsparv som gärna håller till i steniga, enbevuxna skogsbackar

gulsporre
Ordklass substantiv
en lejongapsväxt med klargula blommor i kort, toppställd klase, som är allmän vid vägrenar och havsstränder

gulsångare
Ordklass substantiv
en sångarfågel som har citrongult bröst och ofta härmar andra fåglar

gulsäck
Ordklass substantiv
blåsa med näring, fastväxt vid foster hos ryggradsdjur (hos däggdjur tillbakabildad och ersatt av moderkaka)

gult kort
Frasklass nominalfras
varning som fotbollsdomare utdelar till spelare efter grövre regelbrott eller protester genom att höja ett gult kort i luften

gultörne
Ordklass substantiv
en ärtväxt i form av en tornig buske med sötdoftande, gula blommor, som förekommer på kustnära, sandiga marker, särskilt i Skåne och Blekinge

gulvial
Ordklass substantiv
en buskliknande, oftast klättrande ärtväxt med gula blommor i långskaftade klasar, som växer i ängsmarker

gulärla
Ordklass substantiv
en ärla med gul undersida och olivgrön rygg

gumma
Ordklass substantiv
gammal kvinna
ibland om kvinna oavsett ålder som beter sig som eller på annat sätt liknar en gumma
även som smeksam beteckning på maka, make eller dylikt
i samansättningar även om kvinna, i stort sett oavsett ålder, som utför visst arbete Bruklighet något ålderdomligt

gummera
Ordklass verb
förse med klistrig beläggning för senare fastklistring eller dylikt
förse med överdrag av gummi

gummering
Ordklass substantiv
det att gummera
även om resultatet

gummi
Ordklass substantiv
typ av mjuk, tät, elastisk massa som framställs av kautschuk eller av vissa syntetiska material med polymerstruktur
utvidgat: växtgummi
även om föremål av detta, särskilt radergummi och kondom Bruklighet vardagligt

gummiband
Ordklass substantiv
elastiskt band av gummitråd, som används för sammanhållande

gummibåt
Ordklass substantiv
uppblåsbar liten båt av gumma, som till exempel används som livbåt eller vid landstigning från segelbåt

gummigutta
Ordklass substantiv
klargult gummiharts (används bland annat till färger, fernissor och laxermedel)
även om färgen

gummiharts
Ordklass substantiv
stelnad mjölksaft från vissa växter, som innehåller harts, eteriska oljor och ibland kautschuk, färgämnen och stärkelse

gummikula
Ordklass substantiv
kula av gummi, särskilt om kulliknande projektil med mantel av hårdgummi, som används av polis eller militär i vissa länder (ej i Sverige) för att bekämpa demonstranter, upplopp och dylikt

gummiparagraf
Ordklass substantiv
en bestämmelse som är så vagt utformad att den kan tolkas på många olika sätt

gummisnodd
Ordklass substantiv
elastisk snodd av gummi eller av annat material med invävda gummitrådar

gummiträd
Ordklass substantiv
ett träd ur vars mjölksaft gummi utvinns (ursprungligen från Amazonas regnskogar, numera odlat på stora plantager i Sydöstasien)

gump
Ordklass substantiv
bakdel hos djur (ursprungligen hos fågel)
även utvidgat om ryggslutet hos människa Bruklighet vardagligt

gumpa
Ordklass verb
skumpa Bruklighet mindre brukligt

gumphöna
Ordklass substantiv
höna utan stjärtfjädrar

gumpkörtel
Ordklass substantiv
fettkörtel i fågels gump vars oljiga sekret pressas ut när fågeln stryker på den med näbben och som bidrar till att impregnera fjädrarna mot väta

gumse
Ordklass substantiv
bagge

gunga
Ordklass substantiv
sittandorning upphängd så att den kan gunga, vanligen i form av en bräda som är fäst med grova rep eller kätting i trädgren eller ställning (används vid lek e.d.)
även bildligt eller överfört om besvärligt, labilt tillstånd e.d.
gunga
Ordklass verb
långsamt och mjukt svänga från den ena sidan till den andra, ofta kring någon fast punkt eller axel
även i fråga om liknande rörelse upp och ned utan fast punkt
om underlaget: tyckas vara instabil
även överfört
få att röra sig långsamt och mjukt från den ena sidan till den andra eller upp och ned

gungbräda
Ordklass substantiv
lång bräda som på mitten är fäst vid en bock och vars båda hälfter kan gunga upp och ned med en person sittande i varje ända (används vid lek)

gungbräde
Ordklass substantiv
gungbräda

gungfly
Ordklass substantiv
område med växtligthet som vilar på vatten och som därför är förrädiskt på grund av att det är omöjligt att gå på
ofta bildligt

gunghäst
Ordklass substantiv
leksakshäst med uppåtböjda medar, avsedd att sitta och gunga på

gungig
Ordklass adjektiv
som gungar
om person: som känner yrsel eller dylikt

gungning
Ordklass substantiv
gungande rörelse hos föremål eller underlag

gungstol
Ordklass substantiv
hård vilstol, vanligen med uppåtböjda medar, avsedd att gunga i

gunnrum
Ordklass substantiv
officersmäss på örlogsfartyg

gunrum
Ordklass substantiv
officersmäss på örlogsfartyg

gunst
Ordklass substantiv
uppskattning och välvilja från någon, ofta högt uppsatt persons sida eller från breda grupper
även om handling eller dylikt som tecken på detta

gunstig
Ordklass adjektiv
välvillig (ofta om högt uppsatt person)
även om handling och dylikt
överfört: fördelaktig
även ironiskt eler skämtsamt om högfärdig person eller dylikt Bruklighet vardagligt

gunstling
Ordklass substantiv
person som har en otillbörligt gynnad ställning, vanligen hos någon inflytelserik person men även hos en bred publik eller dylikt

gunås
Ordklass interjektion
som lätt inses (ofta som förstärkande kommentar till något man tror eller förnekar)

gupp
Ordklass substantiv
liten upphöjning eller nedsänkning i vägbana, i marken eller dylikt
även om kort, hastig röresle upp och ned

guppa
Ordklass verb
röra sig upp och ned med små, knyckiga rörelser (särskilt om föremål på vattenyta)
få att röra sig upp och ned med små, korta, hastiga rörelser

guppig
Ordklass adjektiv
full av ojämnheter
om röresle eller dylikt: hoppig, ryckig

guppy
Ordklass substantiv
en populär akvariefisk som förekommer i en mnängd färger och med växlande fenformer

gurami
Ordklass substantiv
typ av aborrliknande akvariefisk med hög, platt kropp i ofta praktfulla färger (ursprungligen från Sydöstasien)

gurgel
Ordklass substantiv
ljud av vätska som bubblar
smågräl Bruklighet vardagligt

gurgla
Ordklass verb
låta vätska bubbla i svalget genom att blåsa luft emot och därigenom skölja mun och svalg
även utvidgat
smågräla Bruklighet vardagligt, ålderdomligt

gurka
Ordklass substantiv
en avlång, rund, jämntjock grönsak som har mörkgrönt eller gulgrönt, knottrigt skal och ljusgrönt, saftigt innehåll och som äts färskt eller till exempel inlag i ättika
även om växten

gurkha
Ordklass substantiv
manlig medlem av den ledande folkgruppen i Nepal
i plural ofta om medlemmar av denna folkgrupp oavsett kön

gurklist
Ordklass substantiv
upphöjd jordbänk eller drill för odling av gurkor

gurkmeja
Ordklass substantiv
en tropisk, asiatisk ingefärsväxt med starkt gul rotstock, som används till färgning, kosmetika med mera och som är huvudbeståndsdel i curry
även om ämne ur eller pulver av rotstocken

gurkmejpapper
Ordklass substantiv
ett filtrerpapper som är gulfärgat med ett i gurkmeja förekommande ämne (förr använt vid kemisk analys)

gurkväxt
Ordklass substantiv
typ av klättrande tropisk, odlad ört med oftast gula blommor och saftiga frukter som kan väga uppemot 40 kg

guru
Ordklass substantiv
hinduisk ledare och lärare
även utvidgat om ledargestalt och profet, särskilt bland hippies och dylikt
även ytterligare utvidgat

guska
Ordklass verb
ta av handgjort papper från form och lägga på torkfilt

gustavian
Ordklass substantiv
särskilt: person tillhörande den kungastödda kultureliten under Gustav III:s tid
även om släkting eller ättling till Gustav III

gustaviansk
Ordklass adjektiv
särskilt: som har att göra med Gustav III och hans tid
speciellt om den konst- och arkitekturstil som då var modern, kännetecknad av raka linjer, ljusa färger och klassicistiska ideal

gut
Ordklass substantiv
typ av massiv, enkel tråd tillverkad av innehållet i silkesmaskens spinnkörtlar eller av nylon eller dylikt, använd framför allt till tafs för flugfiske

gute
Ordklass substantiv
gotlänning

gutera
Ordklass verb
uppskatta

gutnisk
Ordklass adjektiv
gotländsk (särskilt i fråga om öldre språk på Gotland)

gutniska
Ordklass substantiv
gotländska, särskilt under äldre tid

gutt
Ordklass substantiv
typ av massiv, enkel tråd tillverkad av innehållet i silkesmaskens spinnkörtlar eller av nylon eller dylikt, använd framför allt till tafs för flugfiske

guttaperka
Ordklass substantiv
typ av böjlig och ganska oelastisk gummimassa, som används som isoleringsmaterial med mera

guttural
Ordklass substantiv
som frambringas i bakre delen av munhålan, i svalget eller i struphuvudet (om språkljud) Bruklighet ålderdomligt
även allmännare om ljud av otydlig eller grötig röst

gutår
Ordklass interjektion
skål! Bruklighet ålderdomligt

guvernant
Ordklass substantiv
kvinnlig lärare som anställts i finare familj för uppfostran och undervisning av barnen Bruklighet mest historiskt

guvernement
Ordklass substantiv
förvaltningsområde, särskilt i erövrat område, till exempel koloni (ofta även i fråga om förgållanden i det förrevolutionära Ryssland)

guvernör
Ordklass substantiv
styresman för koloniserat område Bruklighet historiskt
även om chef för delstatsregering i USA
förr om ett slags landshövding som även hade militär makt
person som leder furstlig persons uppfostran

guyanan
Ordklass substantiv
mansperson från Guyana
i plural ofta om personer från Guyana oavsett kön

guyanansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Guyana

guyananska
Ordklass substantiv
kvinna från Guyana

Gy
Ordklass substantiv
förkortning för "gray" (en måttenhet för strålning som absorberats i materia) Bruklighet fysik

gyckel
Ordklass substantiv
skämt i ord och åtbörder, ofta på ett mindre vänligt sätt (ibland om allvarliga saker)

gyckelbild
Ordklass substantiv
synvilla Bruklighet mindre brukligt

gyckelspel
Ordklass substantiv
icke seriös tillställning

gyckla
Ordklass verb
driva gyckel, ofta med något allvarligt eller heligt
speciellt: uppträda som spelamn och pajas Bruklighet historiskt

gycklare
Ordklass substantiv
kringvandrande spelman och pajas Bruklighet historiskt
allmännare: skämtare

gylf
Ordklass substantiv
öppnings- och stängningsbar anordning upptill och framtill på byxor (ursprungligen enbart på herrbyxor, numera vanligen med blixtlås från gren till linning

gyllen
Ordklass substantiv
typ av korsblommig växt med gula blommor
typ av utländskt guldmynt av dukat- eller guldentyp Bruklighet historiskt
även om motsvarande mynt i silver
även om liknande svenskt mynt
typ av äpple

gyllenduk
Ordklass substantiv
tyg med invävd guldtråd Bruklighet historiskt

gyllene
Ordklass adjektiv
som är av guld
bemålad med guldfärg
även utvidgat om något med liknande utseende
även överfört

gyllene mål
första och direkt avgörande mål i förlängning av fotbollsmatch i större mästerskap (även "golden goal")

gyllene snittet
Frasklass nominalfras
delning av en sträcka på så sätt att den mindre delsträckans längd förhåller sig till den störres som den större delsträckans längd till hela sträckan Bruklighet matematik

gyllenlack
Ordklass substantiv
lackviol

gyllenläder
Ordklass substantiv
förgyllt, försilvrat eller målat läder med genombrutet eller pressat mönster (används till tapeter och möbelklädsel, särskilt under renässansen och barocken)

gyllental
Ordklass substantiv
nummer för visst år i måncyklen

gylling
Ordklass substantiv
typ av gul (eller röd) och svart, trastliknande tätting, särskilt om en art, sommargylling, som i Sverige regelbundet häckar bara i Skåne och på Öland

gyllne
Ordklass adjektiv
som är av guld
bemålad med guldfärg
även utvidgat om något med liknande utseende
även överfört

gylta
Ordklass substantiv
typ av läppfisk, till exempel berggylta och blågylta
sugga som inte har grisat Bruklighet provinsiellt

gym
Ordklass substantiv
anläggning för fysisk träning och kroppsvård, vanligen med bland annat styrketräningsutrustning, solarium och bastu Bruklighet vardagligt

gymnasial
Ordklass adjektiv
som har att göra med gymnasiet
intellektuell på ett något lillgammalt och omoget sätt

gymnasieekonom
Ordklass substantiv
titel för person som genomgått gymnasiets ekonomiska linje

gymnasieingenjör
Ordklass substantiv
titel för person som genomgått gymnasiets tekniska linje

gymnasieinspektör
Ordklass substantiv
titel för person med uppgift att resa runt och besöka gymnasium och bedöma deras undervisning Bruklighet historiskt

gymnasieskola
Ordklass substantiv
en skolform som är påbyggnad till grundskolan och meriterar till omedelbar yrkesverksamhet eller högre utbildning
även om byggnad för sådan skola

gymnasist
Ordklass substantiv
elev vid gymnasium eller gymnasieskola

gymnasium
Ordklass substantiv
en skolform för teoretisk utbildning mellan grundskola och universitet eller högskola
även om byggnad för sådan utbildning
även utvidgat om gymnasium med någon specialinriktning
anläggning för fysisk träning och kroppsvård (ursprungligen i det antika Grekland, där senare även teoretiska studier bedrevs)

gymnast
Ordklass substantiv
person som utför gymnastik, ofta i tävlingssammanhang

gymnastik
Ordklass substantiv
utförande av systematiska kroppsrörelser i avsikt att uppnå större smidighet eller bättre kondition med mera (med eller utan redskap), oftast utan tävlingsinslag och inomhus
om tillfälle med undervisning i och utförande av gymnastik
även överfört om krävande intellektuell sysselsättning eller dylikt

gymnastikdirektör
Ordklass substantiv
titel för person som avlagt gymnastiklärarexamen vid högskola

gymnastikdräkt
Ordklass substantiv
typ av smidig, åtsittande dräkt använd vid gymnastiserande

gymnastiksko
Ordklass substantiv
mjuk tygsko med gummisula, använd vid bland annat gymnastiserande eller annan idrottsutövning

gymnastisera
Ordklass verb
utföra gymnastiska rörelser, vanligen utan redskap
även överfört

gymnastiserad
Ordklass adjektiv
som är i gott trim tack vare gymnastik

gymnastisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gymnastik
spänstig och smidig (om person eller dennes kropp)

gymnosperm
Ordklass substantiv
typ av växt som har fröämnena fritt exponerade (det vill säga inte inte omslutna av en fruktvägg och samlade i pistill)

gympa
Ordklass substantiv
gymnastik Bruklighet vardagligt

gymping
Ordklass substantiv
motionsgymnastik utförd till populärmusk, ibland med vetenskapliga anspråk på allsidighet eller dylikt Bruklighet vardagligt

gynekolog
Ordklass substantiv
läkare som är specialist på kvinnans underlivssjukdomar

gynekologi
Ordklass substantiv
läran om kvinnans underlivssjukdomar

gynekologisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gynekologi

gynna
Ordklass verb
vara till fördel för någon eller något (vanligen om abstrakt företeelse)
medvetet ge fördel till

gynnare
Ordklass substantiv
person som gynnar någon eller något
oberäknelig och opålitlig person
ibland speciellt: rackarunge

gynnsam
Ordklass adjektiv
fördelaktig
välvillig

gyro
Ordklass substantiv
gyroskop

gyrohorisont
Ordklass substantiv
ett instrument som utnyttjar gyroprincipen för att ange lutning i höjd- och sidled hoss visst föremål, vanligen i flygplan

gyrokompass
Ordklass substantiv
kompass som utnyttjar gyroprincipen genom en elektriskt driven snurra vars rotationsaxel under inverkan av jordens rotation ställer in sig i nord-sydlig riktning (används bland annat på större fartyg och vid flygning)

gyroprincipen
Ordklass substantiv
principen att en hastigt roterande kropp strävar att behålla riktningen hos sin rotationsaxel, vilket gör att om denna är inriktad mot en viss punkt så fortsätter den att vara det oberoende av omgivningens rörelser

gyroskop
Ordklass substantiv
apparat vars huvudbeståndsdel är en snurrande, kardanupphängd kropp (används bland annat i gyrokompass och gyrostabilisator)

gyrostabilisator
Ordklass substantiv
en lodrätt snurrande anordning avsedd att motverka förändringar i horisontalled (använd särskilt på passagerarfartyg för att minska krängningen)

gytter
Ordklass substantiv
oordnad, tät mängd av små eller stora föremål eller människor
även överfört

gyttja
Ordklass substantiv
kletig, vattenblandad jord av gröngulgrå eller brunaktig färg

gyttjebad
Ordklass substantiv
medicinsk behandling som innebär att kroppen sänks ned i varm gyttja, till exempel vid reumatiska sjukdomar

gyttjig
Ordklass adjektiv
full av gyttja

gyttra
Ordklass verb
tränga samman

gyttrig
Ordklass adjektiv
tät och oordnad (om viss mängd föremål eller dylikt)

gyttring
Ordklass substantiv
tät och oordnad anhopning
speciellt i vissa vetenskapliga sammanhang: ansamling (av blommor, stenar eller dylikt)


Ordklass verb
röra sig genom att växelvis flytta den ena foten framför den andra, som då hålls kvar mot underlaget, vanligen med underförstådd riktning framåt (om människa eller djur)
även allmännare i fråga om fram- eller bortriktad rörelse hos varelse, föremål med mera (speciellt om att avlägsna sig gående)
speciellt: tvingas lämna sitt arbete
även överfört i fråga om andra typer av handlande
ha sin utsträckning i angiven riktning eller mellan angivna punkter (om väg eller något långsträckt föremål, efter vilket rörelse ofta kan tänkas)
även med tonvikt på måttet
utveckla sig
fotlöpande fungera, särskilt på riktigt sätt (ofta om instrument, apparat eller dylikt)
även med tonvikt på starten (då det inte är normalfallet att föremålet i fråga är igång)
även allmännare med tonvikt på effekten av att något är igång
om mer abstrakta företeelser: härja, vara igång
även i uttryck som anger resultatet av att något är i verksamhet
vara i viss angiven situation, ofta med rörelseföreställning (särskilt om person eller personifierad företeelse)
även i uttryck för regelbunden närvaro vid viss verksamhet eller dylikt
även i uttryck för viss egenskap, särskilt färg
även mer abstrakt
vara möjlig
företa sig viss angiven handling
försvagat, ibland använt som rent utfyllnadsord: uppnå viss ny situation eller något mål
regelbundet erbjudas till beskådande eller dylikt, särskilt om teaterpjäs, film och dylikt
ha åtgång (om vara i fråga om försäljning)
kunna innefattas i (om mindre måttsenhet i förhållande till större)
leda till orgasm Bruklighet vardagligt

gå an
Frasklass verbfras
kunna tillåtas enligt gängse moraliska normer eller utifrån vad som anses nyttigt eller dylikt
bråka och väsnas

gå armkrok
Frasklass verbfras
gå arm i arm

gå av
Frasklass verbfras
särskilt: brista i två delar

gå back
Frasklass verbfras
gå med förlust Bruklighet bildligt

gå bakom knuten
Frasklass verbfras
gå och urinera Bruklighet vardagligt

gå bakvägen
Frasklass verbfras
gå in från baksidan
uppnå med list Bruklighet bildligt

gå bet på
Frasklass verbfras
misslyckas med

gåbock
Ordklass substantiv
träbock på vilket en rörelsehindrad person kan stödja sig vid gång

gå bort
Frasklass verbfras
särskilt: gå på bjudning eller dylikt Bruklighet vardagligt
avlida Bruklighet högtidligt

gå brandvakt
Frasklass verbfras
tvingas gå omkring utomhus på natten därför att man blivit utestängd Bruklighet bildligt

gå bröstgänges till väga
Frasklass verbfras
gå direkt på, gå till attack

gå bärsärkagång
Frasklass verbfras
råka i raseri, löpa amok

gå den långa vägen
Frasklass verbfras
göra karriär med start från de längsta befattningarna

gå dän
Frasklass verbfras
gå undan

gå emot
Frasklass verbfras
särskilt: uttrycka annan uppfattning än
vara motig för

gående bord
Frasklass nominalfras
bord med framdukade rätter som de ätande får gå fram och ta för sig av

gåfotboll
Ordklass substantiv
fotboll som spelas försiktigt och avvaktande med korta passningar och i lågt tempo

gå fram
Frasklass verbfras
nå målet
konfirmeras Bruklighet vardagligt

gå från gård och grund
Frasklass verbfras
lämna ifrån sig all fast egendom

gå från klarhet till klarhet
Frasklass verbfras
bli ständigt duktiagre Bruklighet ursprungligen bibliskt

gå för sig
Frasklass verbfras
gå an Bruklighet vardagligt

gågata
Ordklass substantiv
gata avsedd för enbart fotgängare, vanligen med många affärer och belägen i centrum av tätort

gågosse
Ordklass substantiv
springpojke Bruklighet mindre brukligt

gå hem
Frasklass verbfras
allmänt uppskattas, till exempel "skämtet gick hem"
särskilt: lyckas, särskilt i fråga om att vinna gehör eller dylikt
speciellt i kortspel

gå händelserna i förväg
Frasklass verbfras
behandla saker på ett för tidigt stadium

gå i arv
Frasklass verbfras
övergå till någon som arv

gå i baklås
Frasklass verbfras
inte gå att låsa upp
misslyckas Bruklighet bildligt

gå i barndom
Frasklass verbfras
börja bete sig som ett litet barn igen (om gammal och senil person)

gå i borgen för någon
Frasklass verbfras
ansvara för någons ekonomiska förpliktelser

gå i brudstol
Frasklass verbfras
vigas

gå i brygga
Frasklass verbfras
ställning i bland annat brottning

gå i bräschen för
Frasklass verbfras
försvara

gå i clinch med
Frasklass verbfras
ta itu med, gå i närkamp med Bruklighet bildligt

gå i dagen
Frasklass verbfras
synas vid jordytan (till exempel om malm)

gå i fällan
Frasklass verbfras
bli lurad, bli fast

gå i författning om något
Frasklass verbfras
börja förbereda något

gå igen
Frasklass verbfras
särskilt: visa sig som spöke efter döden
utvidgat: upprepa sig

gå igenom
Frasklass verbfras
göra en översikt över
utstå, vanligen i fråga om något obehagligt
granska från början till slut

gå igenom ekluten
Frasklass verbfras
bli garvad och härdad Bruklighet bildligt

gå i giftastankar
Frasklass verbfras
fundera på att gifta sig

gå i god för
Frasklass verbfras
garantera pålitligheten hos eller ansvara för

gå i graven
Frasklass verbfras

gå ihop
Frasklass verbfras
särskilt: stämma överens (om olika delar i en struktur, särskilt i fråga om inkomster och utgifter)
forma sig till en logisk helhet

gå i kvav
Frasklass verbfras
gå under (särskilt om fartyg men även allmännare)

gå i kyrkan
Frasklass verbfras
besöka gudstjänsten

gå iland med
Frasklass verbfras
kunna eller orka utföra

gå in
Frasklass verbfras
få nya skor att anpassa sig till fötterna genom att gå i dem viss tid

gå in för
Frasklass verbfras
energiskt ägna sig åt

gå in för något
Frasklass verbfras
ägna stor energi åt något

gå in för något på allvar
Frasklass verbfras
gå in helhjärtat för något

gå kjortelvägen
Frasklass verbfras
försöka nå resultat med hjälp av kvinnor Bruklighet vanligen nedsättande

gå krokvägar
Frasklass verbfras
försöka nå sitt mål med tvivelaktiga, indirekta metoder

gå läck
Frasklass verbfras
börja ta in vatten

gå lös på
Frasklass verbfras
kosta

gå löst på
Frasklass verbfras
uppgå till visst högt belopp
kraftigt börja bearbeta med händer eller redskap (i syfte att skada, flytta med mera)

gå man ur huse
Frasklass verbfras
samfällt bege sig iväg på uppdrag, till evenemang eller dylikt

gå med håven
Frasklass verbfras
försöka locka fram vänligt omdöme om sig själv, vanligen på ett alltför tydligt sätt

gå med på
Frasklass verbfras
acceptera

gå miste om
Frasklass verbfras
inte få något man väntat eller bort få

gång
Ordklass substantiv
det att gå
även med tonvikt på sättet att gå
speciellt: det att gå en viss sträcka så snabbt som möjligt med en viss gångteknik i tävlingssyfte
även allmännare om framåtskridande rörelse
även om rörelse i viss avsikt eller med visst resultat (i sammansättningar)
även överfört om mer abstrakt förlopp eller dylikt
det att något fungerar och därvid utför något slags rörelse
även överfört om handlande eller dylikt
tilljämnad och dränerad gångbana i park eller trädgård, vanligen med beläggning av grus, plattor eller asfalt
tunnelliknande passage som är stor nog för att en person respektive ett djur skall kunna ta sig igenom (ibland även om smal, korridorliknande passage)
även om liknande passage för annat ändamål
även om företeelse med liknande utseende men utan ihålighet
även allmännare
enstaka tillfälle då något sker eller dylikt
med tonvikt på det som sker: omgång
även försvagat
måttenhet av samma angivna slag, ofta tämligen inexakt
speciellt vid multiplikation: multiplicerat med (nästan enbart plural)

gånga
Ordklass verb
Bruklighet ålderdomligt

gångare
Ordklass substantiv
person som går (särskilt i sportsammanhang)
även om djur, särskilt häst Bruklighet ålderdomligt som självständigt ord

gångart
Ordklass substantiv
sätt att förflytta sig på marken, särskilt i fråga om större fyrfotadjur, till exempel häst

gångavstånd
Ordklass substantiv
avstånd som inte är längre än att man lätt kan tillryggalägga det till fots

gångbana
Ordklass substantiv
iordningställd del av väg avsedd för fotgängare, vanligen vid sidan av gata, i park eller dylikt

gångbar
Ordklass adjektiv
möjlig att använda
med positiv bibetydelse: som fungerar bra

gångbergart
Ordklass substantiv
typ av vulkanisk bergart som finns i gångar i berggrunden

gångbord
Ordklass substantiv
främre däck mellan back och halvdäck, särskilt på örlogsfartyg

gångbro
Ordklass substantiv
bro avsedd endast för fotgängare

gång efter annan
vid ofta upprepade tillfällen

gångfot
Ordklass substantiv
fot anpassad till att gå med

gånggrift
Ordklass substantiv
stenåldersgrav bestående av kammare och gång, som är byggd av stora stenblock

gångjärn
Ordklass substantiv
typ av ledad fästanordning som tillåter rörelse i en riktning (för dörr eller fönster fäst i karm, för lock fäst vid behållare)

gångkläder
Ordklass substantiv
kläder som man bär till vardags (i motsats till festkläder men även till sportkläder, pyjamas med mera)

gånglåt
Ordklass substantiv
typ av marschliknande folkmusikmelodi

gång på gång
vid ofta upprepade tillfällen

gångra
Ordklass verb
multiplicera Bruklighet vardagligt

gångspel
Ordklass substantiv
vindspel med lodrät axel kring vilket ankarkätting eller liknande vindas upp Bruklighet mest historiskt

gångväg
Ordklass substantiv
väg, gång eller stig som är avsedd för fotgängare
även i uttryck för att ange hur långt det är eller hur lång tid det tar för en gående att avverka en viss sträcka

gå omkring som en äggsjuk höna
Frasklass verbfras
vara helt villrådig

gå på
Frasklass verbfras
särskilt: fortsätta med angiven handling trots anledning till motsatsen Bruklighet vardagligt, nedsättande
låta sig luras av Bruklighet vardagligt
kosta

gåpåare
Ordklass substantiv
alltför enträgen och påträngande person

gå på en mina
Frasklass verbfras
råka illa ut

gå på gatan
Frasklass verbfras
arbeta som prostituerad (och vanligen söka kunder på gatan)

gå på guds försyn
Frasklass verbfras
ske utan varje hänsyn till riskerna

gå på huset
Frasklass verbfras
gå på toaletten

gåpåig
Ordklass adjektiv
alltför enträgen och påträngande

gå på knäna
Frasklass verbfras
vara nästan utmattad av arbete eller påfrestningar

gå på kryckor
Ordklass verfras
fungera dåligt

går
Ordklass substantiv
dagen före den innevarande (i sammansättningar och med prepositionen i)

gård
Ordklass substantiv
lantegendom med byggnader och andra anläggningar, ibland tillsammans med åkermark och ängsmark, som ägs eller brukas av bonde
även utvidgat om huvud- och sidobyggnader använda i annat syfte
allmännare: fastighet
större, öppet markområde i omedelbar anslutning till byggnad och omgivet av andra byggnader eller stängsel
även utvidgat om område med plan gräsyta, använt i speciellt syfte
även ytterligare utvidgat om mark- eller golvyta om omger något
speciellt om himlafenomen bestående av en ring runt månen eller solen: halo

gårdag
Ordklass substantiv
dagen före den innevarande
även utvidgat om tidpunkt eller period på större tidsavstånd

gårdfarihandel
Ordklass substantiv
handel som bedrivs av kringsresande försäljare som har sina småvaror med sig Bruklighet historiskt

gårdfarihandlare
Ordklass substantiv
person som idkar gårdfarihandel Bruklighet historiskt

gårding
Ordklass substantiv
tåg i råsegel för bärgning av seglet

gårdsfolk
Ordklass substantiv
personer som är anställda på en bondgård
även om familj eller dylikt som äger en bondgård
även om ägarna tillsammans med de anställda

gårdshus
Ordklass substantiv
bostadshus som ligger inne på gård

gårdskarl
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt sköter grovsysslor i och runt stadsfastighet, till exempel snöskottning och eldning Bruklighet ålderdomligt

gårdslägenhet
Ordklass substantiv
lägenhet i gårdshus

gårdsmusikant
Ordklass substantiv
person som musicerar på gårdar invid hyreshus Bruklighet mest historiskt

gårdsplan
Ordklass substantiv
större plan framför entrén till ett hus

gårdvar
Ordklass substantiv
hund som vaktar gård

gå runt
Frasklass verbfras
särskilt: fungera så att inkomsterna balanserar utgifterna Bruklighet vardagligt

gås
Ordklass substantiv
typ av kraftig andfågel med förhållandevis lång hals och höga ben (varav raser av en viss art, grågåsen, hålls som tamfåglar för köttets och dunets skull)
även överfört om kvinna som anses dum

gåsbröst
Ordklass substantiv
bröststycke på gås (ansett som den läckraste biten)
kölliknande missbildning av bröstbenet hos människan

gåse
Ordklass substantiv
gåshanne Bruklighet mindre brukligt

gåsfot
Ordklass substantiv
särskilt: platt, skärliknande pinne på harv Bruklighet jordbruk

gåsgam
Ordklass substantiv
en brun gam med långa, svartaktiga vingar och kort, tvär stjärt (den vanligaste i Europa)

gåshud
Ordklass substantiv
särskilt: tillfälligt knottrig hud hos människa, ofta uppkommen vid rysning av till exempel köld eller skräck

gå sin gilla gång
Frasklass verbfras
fortgå som vanligt

gåskarl
Ordklass substantiv
gåshanne

gåslever
Ordklass substantiv
lever från slaktad gås, som ofta ingår i någon läcker maträtt

gåsmarsch
Ordklass substantiv
förflyttning varvid de gående går en och en i en rad efter varandra (liksom gäss)

gå som katten kring het gröt
Frasklass verbfras
inte våga gå rakt på sak

gåspenna
Ordklass substantiv
vingpenna på gås
särskilt förr om sådan vingpenna använd som skrivdon Bruklighet historiskt

gåstol
Ordklass substantiv
en stolliknande anordning föredd med hjul och avsedd för små barn eller handikappade att stödja sig mot under gång

gåsunge
Ordklass substantiv
gässling

gåsögon
Ordklass substantiv
särskilt: vävt rutmönster i form av snedställda rutor med rundel i mitten
citationstecken i form av två små sidställda vinklar (« ») på ömse sidor om det citerade

gåsört
Ordklass substantiv
en låg ört med enrosett av silvergröna, sammansatta blad och guldgula blommor

gåt
Ordklass substantiv
sidostolpe i dörrkarm Bruklighet mindre brukligt

gåta
Ordklass substantiv
problem som är föremål för intensiv tanke- eller forskningsverksamhet
speciellt om avgränsat problem, ofta av mer eller mindre logiskt slag, som man ägnar sig åt för nöjes skull
även försvagat, ofta i förebråelser och dylikt

gåtfull
Ordklass adjektiv
som utgör en gåta

gå till
Frasklass verbfras
utspela sig på visst sätt
kosta
infinna sig i stor mängd (särskilt om fisk som lever i stim)

gå till botten
Frasklass verbfras
sjunka

gå till botten med
Frasklass verbfras
grundligt undersöka

gå till de sälla jaktmarkerna
Frasklass verbfras
dö (ursprungligen enligt en indiansk föreställning om ett lyckorike efter döden)

gå till kungs
Frasklass verbfras
rikta en ansökan till Kungl. Maj:t (d.v.s. regenringen) Bruklighet historiskt

gå till mötes
Frasklass verbfras
göra till viljes

gå till sina fäder
Frasklass verbfras

gå undan
Frasklass verbfras
särskilt: gå snabbt

gå under
Frasklass verbfras
särskilt: förintas (särskilt om fartyg men även till exempel om nation eller dylikt)

gå under jorden
Frasklass verbfras
göra sig oåtkomlig för efterspaning

gå under klubban
Frasklass verbfras
säljas på auktion

gå uppe
Frasklass verbfras
särskilt: vara på benen igen efter sjukdom

gå upp ett ljus för någon
Frasklass verbfras
någon förstår plötsligt sammanhanget Bruklighet ursprungligen bibliskt

gå upp i limningen
Frasklass verbfras
inte längre kunna behärska sig

gå upp mot
Frasklass verbfras
kunna jämföras med något positivt

gå ur tiden
Frasklass verbfras
dö (om människa) Bruklighet formellt

gå ut
Frasklass verbfras
bege sig till ofentlig lokal för att roa sig Bruklighet vardagligt
lyckas (särskilt om patiens)

gå ut på
Frasklass verbfras
ha till syfte

gå ut över
Frasklass verbfras
oskyldigt drabba

gåva
Ordklass substantiv
något som ges bort utan att någon motprestation krävs av mottagaren
även överfört, särskilt om talang eller dylikt

gå varm
Frasklass verbfras
upphettas alltför mycket på grund av friktion Bruklighet teknik

gåvoavtal
Ordklass substantiv
avtal om att någon överlåter något som gåva tll någon annan

gåvobrev
Ordklass substantiv
skriftlig handling som intygar att något givits som gåva

gåvohandling
Ordklass substantiv
gåvobrev

gåvokort
Ordklass substantiv
kort som informerar om huruvida dess innehavare är villig att donera sina organ efter döden

gåvoskatt
Ordklass substantiv
skatt på större gåva

gå åt
Frasklass verbfras
förbrukas och ta slut
krävas
nästan dö (om människa) Bruklighet vardagligt, skämtsamt
behandla omilt, särskilt genom sträng kritik eller dylikt

gå över
Frasklass verbfras
särskilt: upphöra
speciellt om smärta eller dylikt
ansluta sig till konkurrerande part eller dylikt

gäcka
Ordklass verb
lämna förväntning eller dylikt ouppfylld
om varelse: lura, narra

gäckas
Ordklass verb
retas

gäckeri
Ordklass substantiv
retsamhet

gäckmast
Ordklass substantiv
mesanmast på yawl eller ketch

gäcksam
Ordklass adjektiv
skälmskt retfull
även om handling eller dylikt

gädda
Ordklass substantiv
en gröngul, mörkfläckig rovfisk som har långsträckt kropp, platt, utskjutande nos och vassa tänder och som håller till i bräckt och sött vatten och är ne populär mat- och sportfisk
även om liknande fiskar

gäddhäng
Ordklass substantiv
muskelförslappning och fettbildning på överarm, som ger denna en form som påminner om en gäddas (särskilt hos kvinna) Bruklighet vardagligt

gäddnate
Ordklass substantiv
en nateväxt med långskaftade, hjärtlikt äggrunda flytblad

gäddsax
Ordklass substantiv
saxkrok använd vid fiske av gädda

gäl
Ordklass substantiv
andningsorgan hos djur som lever i vatten, vanligen placerade på huvudets bakre sidor och fungerande genom upptagande av syre ur vatten som pressas ut genom dem (hos fiskar, vissa groddjur och ryggradslösa djur
manlig medlem av en keltisk folkgrupp som ännu förekommer på Irland och i Skottland
särskilt om gaelisktalande skotte

gäla
Ordklass verb
ta ut innanmätet ur fisk Bruklighet mindre brukligt

gälbgjutare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt gjuter i mässing

gälbgjuteri
Ordklass substantiv
det att gjuta i mässing
även om verkstad för detta

gälblad
Ordklass substantiv
den bladliknande centrala delen av en gäl
om liknande organ hos undervattensväxt: blad som upptar gaser ur vatten

gälbåge
Ordklass substantiv
ben i gäl som utgör fäste för gälblad

gäld
Ordklass substantiv
skuld, oftast till enskild person och i juridiska sammanhang

gälda
Ordklass verb
ersätta genom betalning, gentjänst eller dylikt Bruklighet ålderdomligt
även bildligt

gäldbunden
Ordklass adjektiv
skuldsatt Bruklighet särskilt juridik, ålderdomligt

gäldenär
Ordklass substantiv
part i ekonomisk överenskommelse som står i skuld till den andra parten (om person, företag etcetera)

gäldstuga
Ordklass substantiv
fängelse för gäldenär som inte kan betala Bruklighet historiskt

gälisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med gaelerna (keltisk folkgrupp som ännu förekommer på Irland och i Skottland)

gäll
Ordklass adjektiv
hög, stark och genomträngande (om ljud, särskilt från levande varelse)
gällen

gälla
Ordklass verb
vara fråga om något som framgår av sammanhanget
ibland med bibetydelse av krav eller dylikt
ha giltighet (i visst sammanhang, under viss tid eller dylikt)
i fråga om giltighet vid utbyte av något slag: vara värd
allmännare: bedömas mest positivt, uppmärksammas mest eller dylikt Bruklighet vardagligt
vara ansedd som
kastrera husdjur Bruklighet ålderdomligt

gällen
Ordklass adjektiv
halvsur (om mjölk och mjölkprodukter)

gällivarehäng
Ordklass substantiv
säckig utbuktning av byxbak Bruklighet vardagligt

gäms
Ordklass substantiv
ett getliknande klövdjur som lever vilt i högfjällsområden, till exempel i Alperna och Pyrenéerna

gäng
Ordklass substantiv
oorganiserad grupp med social samhörighet och vissa allmänna gemensamma aktiviteter, ofta bestående av ungdomar Bruklighet vardagligt
ibland nedsättande eller i kombination med nedsättande uttryck

gänga
Ordklass substantiv
spiralformad upphöjning med intilliggande inskärning, som möjliggör skruvning (på en skruv, i en mutter eller i material)
även överfört med tanke på att något går på vanligt och riktigt sätt
gänga
Ordklass verb
göra gängor i något, för hand eller med hjälp av maskin

gängad
Ordklass adjektiv
försedd med gängor

gänga sig
Frasklass verbfras
gifta sig eller bli sambo Bruklighet vardagligt

gängback
Ordklass substantiv
stålform för gängning av skruvar

gängkloppa
Ordklass substantiv
verktyg för framställning av utvändiga gängor, bestående av backar och sammanhållande ram
även om enbart ramen

gänglig
Ordklass adjektiv
lång och smal och ofta också till synes något ostadig (särskilt om person)

gängning
Ordklass substantiv
framställning av gängor
även om resultatet

gängse
Ordklass adjektiv
allmänt rådande

gängstål
Ordklass substantiv
ett stålverktyg för gängning av enklare slag i mjukare material, som används för gängning både ut- och invändigt

gängtapp
Ordklass substantiv
ett skruvliknande verktyg för skärning av invändiga gängor

gängtolk
Ordklass substantiv
ett måttverktyg för skruvgängor

gära sina första lärospån
Frasklass verbfras
göra sina första erfarenheter

gärd
Ordklass substantiv
handling avsedd att uttrycka positiv känsla Bruklighet något högtidligt
extra skatt, till exempel vid en kungs kröning Bruklighet historiskt

gärda
Ordklass verb
bygga inhägnad runt

gärde
Ordklass substantiv
åker eller betesmark som vanligen är inhägnad
stängsel, särskilt runt åker eller betesmark Bruklighet ålderdomligt

gärdesgård
Ordklass substantiv
stängsel, särskilt av äldre typ, bestående av hopfigade trästörar eller upplagda stenar

gärdet är uppgivet
Frasklass verbfras
saken är förlorad

gärdet är upprivet
Frasklass verbfras
saken är förlorad

gärdsgård
Ordklass substantiv
stängsel, särskilt av äldre typ, bestående av hopfigade trästörar eller upplagda stenar

gärdsla
Ordklass verb
gärda Bruklighet något ålderdomligt eller provinsiellt

gärdsmyg
Ordklass substantiv
en liten, brunspräcklig tätting med kort, uppåtstående stjärt och en snabb, forcerad sång med klara toner blandad med surrande drillar

gärna
Ordklass adverb
med nöje och med underförstått löfte om allmänt positiv attityd
även i uttryck för stark önskan att göra något
med bibetydelse av vana eller dylikt: med förkärlek
även för att uttrycka positiv inställning till att någon annan, ofta den tilltalade, gör något
även med tonvikt på vad som är önskvärt, fördelaktig eller dylikt (ofta från den tilltalades synpunkt)
försvagat (oberoende av mänsklig attityd eller mänskligt handlande): ofta, lätt
med anspråk på rimlighet (ofta i negerande uttryck som kommentar till påstående eller dylikt)

gärning
Ordklass substantiv
handling (gärna av mer konkret slag och i förhållande till människor eller samhälle)
även om en persons sammantagna viktigare verksamhet, ibland under hela det verksamma livet

gärningslära
Ordklass substantiv
en religiös lära som betonar vikten av att utföra goda gärningar, bland annat inom kristendomen, delvis som motvikt till Luthers lära om rättfärdiggörelse genom nåd

gärningsman
Ordklass substantiv
person som begått ett brott

gärningsort
Ordklass substantiv
brottsplats

gärs
Ordklass substantiv
en liten aborrfisk med grönvit färg

gäspa
Ordklass verb
göra en reflexartad djupandning med uppspärrad mun på grund av sömnighet, leda eller dylikt

gäspning
Ordklass substantiv
det att gäspa
även om enstaka yttring av detta
även överfört med tanke på leda eller dylikt

gässling
Ordklass substantiv
gåsunge

gäst
Ordklass substantiv
inbjuden person som besöker någons hem, vanligen (åtminstone) i syfte att umgås med värden eller värdfolket vid måltid eller dylikt
även utvidgat om person som inbjudits til annan plats för att utföra visst arbete eller dylikt
även bildligt och överfört, särskilt om oönskad besökare i hem och dylikt
person som kortare eller längre tid vistas på någon plats utanför hemmet och därmed normalt måste betala för sig

gästa
Ordklass verb
vara gäst hos

gästabud
Ordklass substantiv
fest med många inbjudna Bruklighet ålderdomligt

gästarbetare
Ordklass substantiv
tillfälligt antställd arbetare från annat land, vanligen med sämre arbetsförhållanden och dylikt

gästbok
Ordklass substantiv
bok med tomma blad som gäster får skriva sina namn i, eventuellt tillsammans med tacksamhetsfraser eller dylikt

gästflagga
Ordklass substantiv
liten flagga som hissas av utländskt fartyg som artighetsbevis

gästfri
Ordklass adjektiv
som gärna tar emot gäster och är frikostig emot dem
även om handling eller dylikt

gästgivare
Ordklass substantiv
person som äger och driver gästgiveri

gästgivargård
Ordklass substantiv
gästgiveri

gästgiveri
Ordklass substantiv
matställe och hotell vid allmän väg (ofta i fråga om ldre förhållanden)
verksamhet som gästgivare

gästhandduk
Ordklass substantiv
handdukt särskilt avsedd för gäster

gästnatt
Ordklass substantiv
övernattning av gäst på hotell, vandarhem, campingplats etcetera
ofta i statistiska sammanhang

gästrike
Ordklass substantiv
mansperson från Gästrikland
i plural ofta om personer från Gästrikland oavsett kön

gästriking
Ordklass substantiv
gästrike

gästrikländska
Ordklass substantiv
kvinna från Gästrikland

gästriklänning
Ordklass substantiv
gästrike

gästrum
Ordklass substantiv
rum i hem, som är avsett för övernattande gäster

gästspel
Ordklass substantiv
tillfälligt framträdande av artist utanför hemorten eller på annan scen på hemorten än den där han eller hon är fast engagerad
även allmännare om kort visit, tillfällig verksamhet eller dylikt

gästspela
Ordklass verb
utföra gästspel
allmännare: tillfälligt vara verksam (i angiven funktion, på viss ort eller dylikt)

gästvänlig
Ordklass adjektiv
trivsam

göda
Ordklass verb
ge mycket mat, särskilt till slaktdjur för att det skall växa snabbt och få fett och gott kött
med avseende på person: göra mindre mager
med avseende på krukväxt med mera: ge gödningsämnen
bildligt: göra rik

göddjur
Ordklass substantiv
djur som föds upp enbart för att slaktas och därvid ofta får specialdiet

gödning
Ordklass substantiv
konstgjort medel innehållande näringsämnen, använt för att göda jord
det att göda

gödsel
Ordklass substantiv
ämne eller material som tillförs jorden för att öka dess avkastning eller dylikt eller dess halt av näringsämnen eller dylikt (dels om naturliga ämnen, till exempel exkrementer från husdjur, dels om artificiella, till exempel handelsgödsel

gödselränna
Ordklass substantiv
ränna bakom boskap i ladugårds- eller stallgolv, avsedd för uppsamling och bortföring av avföring

gödselspridare
Ordklass substantiv
jordbruksmaskin som sprider gödsel på åker

gödselstack
Ordklass substantiv
en stor hög samlad gödsel från stall eller ladugård

gödselstad
Ordklass substantiv
förvaringsplats för gödsel från stall eller ladugård, ofta cementerad

gödselvatten
Ordklass substantiv
vätska som avsöndras från en gödselstad

gödsla
Ordklass verb
sprida gödsel över
utvidgat: tillföra näring
även överfört

göjemånad
Ordklass substantiv
februari Bruklighet ålderdomligt

gök
Ordklass substantiv
en fågel vars gråblå och vita hanne har ett karakteristiskt "kucku" som läta och vars ljusare hona har flera hannar och lägger upp till 20 ägg, alla i olika bon hos andra fåglar
även om närbesläktade fåglar
även om liknande föremål
bildligt om skojaraktig person
dryck bestående av kaffe blandat med brännvin eller konjak Bruklighet vardagligt

gökblomma
Ordklass substantiv
gökblomster

gökblomster
Ordklass substantiv
en nejlikväxt med smala blad och ljusröda, djupt flikiga blommor i långskaftade knippen i stjälktoppen (ofta med "gökspott" på stjälken)

gökklocka
Ordklass substantiv
gökur

gökmat
Ordklass substantiv
gökärt
harsyra

göknycklar
Ordklass substantiv
en orkidé med rödvioletta blommor i glest ax, förekommande bland annat på Öland och Gotland

gökotta
Ordklass substantiv
tidig picknick en vårmorgon

gökspott
Ordklass substantiv
grodspott

göktyta
Ordklass substantiv
en tättingliknande hackspett som har gråbrunvattrad fjäderdräkt och som ansetts förebåda göken

gökunge
Ordklass substantiv
unge av gök som kläcks i en annan fågelarts bo, matas av värdföräldrarna och föser ut dessas egna egna ägg eller ungar ur boet
ofta överfört om egoistisk indivd som dominerar sin omgivning
speciellt om otacksamt fosterbarn
även utvidgat

gökur
Ordklass substantiv
väggklocka med en liten konstgjord fågel som hoppar ut och gal när klockan visar hel och halv timme

gökärt
Ordklass substantiv
en liten ärtväxt som har först ljusröda, senare blåaktiga blommor och saknar klängen

göl
Ordklass substantiv
liten, sumpig skogssjö, ofta med stillastående vatten
även utvidgat om vattensamling eller djupare ställe i sjö med mera

gömfröig
Ordklass adjektiv
som har fröämnena omslutna av en fruktvägg (det vill säga samlade i en pistill; om växt)

gömma
Ordklass substantiv
undanskymd plats där något förvaras
ofta om plats avsedd att dölja något
gömma
Ordklass verb
placera något så att det skall vara svårt att upptäcka
speciellt i vissa uttryck för förlägenhet
försvagat: dölja
även överfört
spara

gömme
Ordklass substantiv
undanskymd plats där man kan gömma sig eller där något är dolt Bruklighet litterärt
växtdel som innesluter frön och sporer med mera
kurragömma Bruklighet provinsiellt

gömsle
Ordklass substantiv
gömställe

gömställe
Ordklass substantiv
plats där någon eller något kan gömmas

göra
Ordklass substantiv
arbetsuppgift (ofta av mindre angenämt slag)
göra
Ordklass verb
vara sysselsatt med någon aktivitet, särskilt sådan där kropp eller konkret föremål på något sätt deltar
även använt som rent ersättningsord utan egentlig innebörd av verksamhet
försvagat och mer passivt: vara i kontakt med
vara verksam på sådant sätt att viss effekt uppkommer (med avseende på konkret eller abstrakt handling eller händelse)
få att bli
få till följd
allmännare: ha viss effekt
även i uttyck för ofördelaktig effekt e.d.
speciellt vid besök e.d. om att genomföra alla typiska aktiviteter e.d. Bruklighet vardagligt
bringa någon helhet till existens, t.ex. genom att sammanfoga olika delar
tillreda
även allmännare
ge till resultat

göra affär av
Frasklass verbfras
göra väsen av, kraftigt framhäva

göra allvar av något
Frasklass verbfras
sätta i verket

göra anhängig
Frasklass verbfras
föra ett mål inför domstol

göra av
Frasklass verbfras
tillfälligt placera, särskilt för att befrias från något
ibland med bibetydelse av att förlägga, slarva bort eller dylikt
reflexivt med tonvikt på av man själv befrias från företeelsen i fråga
förbruka (ofta på slösaktigt sätt eller dylikt)

göra avbön
Frasklass verbfras
offentligt be om ursäkt, beklaga vad man har gjort

göra avkall på
Frasklass verbfras
avstå från

göra av med sig
Frasklass verbfras
begå självmord Bruklighet vardagligt

göra bort
Frasklass verbfras
få någon att framstå som dum genom att handla på visst sätt
allmännare: lura

göra boskillnad
Frasklass verbfras
upphäva den ekonomiska gemenskapen i ett äktenskap
göra skarp skillnad mellan två företeelser

göra cession
Frasklass verbfras
göra konkurs

göra det lilla
Frasklass verbfras
kissa Bruklighet barnspråk

göra eftergifter
Frasklass verbfras
ge med sig på vissa punkter

göra en höna av en fjäder
Frasklass verbfras
beskriva något obetydigt såsom viktigt (särskilt beträffande skvaller)

göra en konst i något
Ordklass verbras
strunta i något Bruklighet plderdomligt

göra en slät figur
Frasklass verbfras
göra ett dåligt intryck, misslyckas

göra en stor grej av något
Frasklass verbfras
anse något vara mycket viktigt och berätta det

göra framsteg
Frasklass verbfras
bli bättre eller skickligare

göra front mot
Frasklass verbfras
sätta sig emot

göra gubbar
Frasklass verbfras
grimasera

göra gällande
Frasklass verbfras
hävda

göra heder åt
Frasklass verbfras
visa uppskattning av, särskilt med avseende på maträtter genom att äta mycket

göra heder åt anrättningarna
Frasklass verbfras
äta med stor aptit

göra helt om
Frasklass verbfras
göra helomvändning av kroppen i stående ställning Bruklighet i militära sammanhang

göra i byxorna
Frasklass verbfras
uträtta sina naturbehov trots att man har byxor på sig

göra kål på
Frasklass verbfras
göra slut på

göra levande
Frasklass verbfras
återge på ett åskådligt sätt

göra med flit
Frasklass verbfras
göra med avsikt

görande
Ordklass substantiv
handling

göranden och låtanden
förehavanden

göra ned
Frasklass verbfras
tillintetgöra
även överfört

göra ner
Frasklass verbfras
tillintetgöra
även överfört

göra någon för när
Frasklass verbfras
göra någon något ont

göra någon förnär
Frasklass verbfras
göra någon något ont

göra någon sin kur
Frasklass verbfras
uppvakta någon

göra någon till lags
Frasklass verbfras
vara någon till belåtenhet

göra på sig
Frasklass verbfras
urinera eller ha avföring i kläderna Bruklighet vardagligt

görare
Ordklass substantiv
person som utför konkret handling Bruklighet mest religiöst utom i sammansättningar
i vissa sammansättningar även om företeelse med angiven effekt

göra rent hus
Frasklass verbfras
helt avskaffa

göra rätt för sig
Frasklass verbfras
betala eller utföra gentjänst istället för något man fått

göra sig
Frasklass verbfras
särskilt: göra ett gott (estetiskt) intryck

göra sig gällande
Frasklass verbfras
börja märkas

göra sig illa
Frasklass verbfras
skada sig

göra sig lustig
Frasklass verbfras
skämta

göra sig löjlig över
Frasklass verbfras
hånfullt driva med

göra sig till
Frasklass verbfras
förställa sig
ibland försvagat: anstränga sig att vara trevlig eller dylikt

göra slut
Frasklass verbfras
avsluta ett förhållande

göra till föremål för
Frasklass verbfras
utsätta för, underkasta

göra upp
Frasklass verbfras
åstadkomma
utarbeta
komma fram till en överenskommelse om
ibland med antydan om handgemäng eller dylikt

göra upp i godo
Frasklass verbfras
göra upp på vänskaplig väg

göra åt
Frasklass verbfras
förbruka
i vissa uttryck: avhjälpa genom att vidta lämpliga åtgärder (med avseende på något trasit eller felaktigt)

gördel
Ordklass substantiv
en typ av brett bälte, som används för stödjande eller sammanhållande ändamål i klädsel
även utvidgat om liknande anordning runt mitten av långsmalt föremål

gördelbåge
Ordklass substantiv
välvd förstärkning mellan stödpelare, till exempel i kyrka

gördeldäck
Ordklass substantiv
däck som har en extra kringgående förstärkning av metall eller gummi (används till exempel till vissa sportbilar)

gördla
Ordklass verb
förse med gördel

görlig
Ordklass adjektiv
möjlig att göra

göromål
Ordklass substantiv
arbetsuppgit, särskilt av mer konkret och rutinartat slag

gös
Ordklass substantiv
en långsträckt, grönblå aborrfisk med åtta mörka tvärband, ofta använd som matfisk
mycket stor och grov stång av tackjärn, använd som råmaterial vid vallonsmide Bruklighet metallurgi
en typ av liten flagga som hissas i fören på örlogsfartyg i hamn, till exempel en nationalflagga eller en flagga med stadsvapen

gösstake
Ordklass substantiv
liten flaggstång i fartygsför, avsedd för gös (liten flagga som hissas i fören på örlogsfartyg i hamn, till exempel en nationalflagga eller en flagga med stadsvapen)

göt
Ordklass substantiv
invånare i Götaland vid forntidens slut
gjutet metallblock avsett för vidare bearbetning
om gjutformen: kokill

götamål
Ordklass substantiv
dialekt som talas i Västergötland och delar av vissa kringliggande landskap

göte
Ordklass substantiv
gjutet metallblock avsett för vidare bearbetning

göteborgare
Ordklass substantiv
mansperson från Göteborg
i plural ofta om personer från Göteborg oavsett kön

göteborgska
Ordklass substantiv
variant av svenska som talas i Göteborg
kvinna från Göteborg

göteborgsvits
Ordklass substantiv
finurlig ordvits, ursprungligen från Göteborg

göticism
Ordklass substantiv
en romatisk kulturströmning som hämtade sin inspiration i Sveriges forntid och blomstrade dels på 1600-talet, dels i början av 1800-talet

göticistisk
Ordklass adjektiv
götisk

götisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med göticismen

götmetall
Ordklass substantiv
smidbart järn eller stål

götvalsverk
Ordklass substantiv
anläggning där göt (gjutna metallblock) pressas ut till metallplattor


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.