H - HOSPITS

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.

h
Ordklass substantiv
● den åttonde bokstaven i det svenska alfabetet
● sjunde tonen i en oktav i C-durskalan
H
Ordklass substantiv
● förkortning för "henry" (måttenhet för en elektrisk spoles förmåga att motverka ändringar i strömstyrkan)

ha
Ordklass substantiv
● hektar Grammatik förkortning
ha
Ordklass verb
● vara i besittning av något (speciellt med mer eller mindre laglig rätt men även allmännare)
● även i fråga om mer tillfällig besittning
● ibland med angivande av användningen av det man har tillgång till
● även med avseende på abstrakta förhållanden
● även i uttryck för mer allmän samhörighet
● vara försedd med viss utrustning, egenskap e.d., permanent eller tillfällig (både om föremål och personer)
● ofta även med avseende på abstrakta företeelser som tillkommer eller förknippas med någon eller något
● speciellt även: bestå av
● vara sysselsatt eller upptagen med, ofta med bibetydelse av skyldighet
● speciellt med avseende på undervisning e.d.
● speciellt även med avseende på lärare respektive elev
● allmännare: hålla, ge
● låta vara placerad på viss plats e.d.
● även ofta bildligt
● låta vara anordnad på visst sätt
● även utan egen medverkan e.d.
● komma i besittning av något (konkret eller abstrakt) Bruklighet något vardagligt
● speciellt med avseende på betalning (konkret eller abstrakt)
● speciellt även: lyckas få tag på
● få någon eller något i belägenheten att visst resultat e.d. uppstår
● ofta bildligt, med skenbar rumsbetydelse
● speciellt för att uttrycka strävan att genomdriva viss tolkning e.d.
● vara skyldig att (enligt förordning, på bud e.d.)
● även i fråga om skyldighet som samtidigt innebär en rättighet, särskilt i stadgar o.d.
● även försvagat med avseende på ålagd uppgift e.d.
● vara i viss situation, i visst tillstånd e.d.
● speciellt för att uttrycka fallenhet e.d.
● som hjälpverb för att bilda perfekt och pluskvamperfekt
ha
Ordklass interjektion
● betecknande skratt
● se där (som uttryck för tillfredsställelse, vrede, förakt e.d.) Bruklighet ålderdomligt

ha avseende på
Frasklass verbfras
● syfta på

habanera
Ordklass substantiv
● enlångsam, spansk-kubansk solodans
● även om motsvarande musikstycke (eller med tanke på både musiken och dansen)

habeas corpus-akt
Frasklass nominalfras
● engelsk skyddslag mot olaga kvarhållande i häkte (särskilt den som genomdrevs 1679)

habegär
Ordklass substantiv
● starkt begär att äga en stor mängd föremål e.d.

habil
Ordklass adjektiv
● duglig men föga självständig eller nyskapande (vanligen om person eller viss verksamhet)
● även om handling o.d.

habilitera sig
Frasklass verbfras
● särskilt: förbättra sin kompetens, särskilt på det akademiska området, speciellt för att uppnå docentkompetens (bl.a. i Tyskland)

habilitering
Ordklass substantiv
● behandling för anpassning till normalt arbetsliv, särskilt av handikappade barn och ungdomar

habilitet
Ordklass substantiv
● det att vara habil

ha biskopen till morbror
Frasklass verbfras
● ha fina förbindelser som ger fördelar Bruklighet något ålderdomligt

habit
Ordklass substantiv
● klädsel, speciellt om kostym e.d. Bruklighet skämtsamt

habitat
Ordklass substantiv
● hemvist, särskilt om den fysiska eller sociala omgivning där en art eller individ lever Bruklighet biologi

habitué
Ordklass substantiv
● flitig besökare av något

habituell
Ordklass adjektiv
● som sker ofta och regelbundet

habitus
Ordklass substantiv
● yttre skick eller gestalt

ha blick för
Frasklass verbfras
● ha sinne för

ha blått blod i sina ådror
Frasklass verbfras
● vara av adlig börd

ha bra på fötterna
Frasklass verbfras
● ha bra underlag för ett påstående eller ett ställningstagande

ha både hängsle och livrem
Frasklass verbfras
● vara fullständigt säker eller tillförlitlig (om t.ex. kalkyl eller finansiering)

ha bäring på
Frasklass verbfras
● ha betydelse för, ha att göra med, vara relevant för Bruklighet bildligt

hacienda
Ordklass substantiv
● stor lantegendom i spansktalande delar av Amerika

hack
Ordklass substantiv
● liten fördjupning (som efter en hackning)
● speciellt om en i en uppsättning fördjupningar, avsedd för reglering av något
● sönderhackat material, särskilt om vedbränse, sönderhackat i tuggmaskin e.d.
● bearbetning med små slag eller stötar från vasst föremål
● stötvis frambringade ljud
● ständig kritik
● jordbruksmaskin för sönderdelning av stråmaterial

hacka
Ordklass substantiv
● ett jordbruksredskap för bearbetning genom slag, bestående av blad eller skär på ett skaft (för uppluckring av jorden, bortrensning av ogräs m.m.)
● spekort av låg valör (vanligen under nian eller tian och normalt ej möjligt att ta stick med
● en liten summa pengar Bruklighet vardagligt
hacka
Ordklass verb
● bearbeta genom upprepade, lättare slag med eggredskap eller vasst föremål i syfte att sönderdela, rensa, luckra upp, göra hål e.d.
● även med avseende på resultatet
● frambringa ljud stötvis och oregelbundet, speciellt i fråga om stamning orsakad av osäkerhet (om föremål eller person)

hacka på
Frasklass verbfras
● ständigt kritisera

hacka tänder
Frasklass verbfras
● ofrivilligt ge ifrån sig ett klapprande ljud med tänderna, vanligen av köld

hackbräde
Ordklass substantiv
● bräde på vilket föda hackas sönder
● ett stränginstrument vars strängar anslås med klubbor (i bruk särskilt under medeltiden)
● bräde med hack för fästande av rorkult på segelbåt e.d.

hackelse
Ordklass substantiv
● halm, hö eller grönfoder som skurits i korta bitar (förr använt som utdrygning av foder i vissa husdjur)

hacker
Ordklass substantiv
● ung person som sysslar onormalt mycket med dataprogrammering Bruklighet vardagligt
● speciellt: dataentusiast som gör intrång i andra datasystem

hackhosta
Ordklass substantiv
● torr, ihållande hosta

hackig
Ordklass adjektiv
● full med fördjupningar eller skåror
● som sker stötvis eller oregelbundet

hack i häl
● tätt efter

hackkyckling
Ordklass substantiv
● person som ständigt utsätts för omgivningens klander eller drift

hackmat
Ordklass substantiv
● anrättning av hackat kött
● bildligt om helt misslyckat resultat e.d.: röra, smörja
● i uttryck för total utklassning e.d., speciellt i förbindelse med misshandel

hackordning
Ordklass substantiv
● naturligt uppstående ordning i viss grupp, som bestäms av hur personer vågar kritisera och bestämma över varandra (om informell ordning som ofta motsvarar den officiella maktstrukturen)
● ursprungligen i fråga om djur

hackspett
Ordklass substantiv
● typ av fågel med kraftig, mejselformad näbb med vilken den hackar i trädstammar för att skaffa föda eller göra hål för bobygge

ha det i blodet
Frasklass verbfras
● vara medfött

ha det väl förspänt
Frasklass verbfras
● ha det väl ordnat för sig (i fråga om ekonomi, framtidsutsikter etc.)

ha dille på
Frasklass verbfras
● vara omåttligt intresserad av

ha en gås oplockad med någon
Frasklass verbfras
● ha något otalt med någon

ha en skruv lös
Frasklass verbfras
● vara lätt galen

ha ett gott öga till
Frasklass verbfras
● tycka om Bruklighet även ironiskt

ha ett horn i sidan
Frasklass verbfras
● vara negativt inställd (i något avseende, ibland obestämt)

ha ett ord med i laget
Frasklass verbfras
● få vara med och bestämma

haffa
Ordklass verb
● ta fast (speiellt om polisman e.d.)
● utvidgat: få tag i, hejda

ha fjärilar i magen
Frasklass verbfras
● känna sig uppjagad eller nervös

ha flera strängar på sin lyra
Frasklass verbfras
● ha flera intressen eller talanger, vara mångsidig

hafnium
Ordklass substantiv
● en metall med hög smältpunkt, som används i bl.a. glödlampor och radiorör

ha fog för sig
Frasklass verbfras
● vara berättigad eller motiverad

ha framgång
Frasklass verbfras
● lyckas bra

hafs
Ordklass substantiv
● arbete utan tillbörlig noggrannhet eller med altför stor brådska
● även om resultatet: hafsverk

hafsa
Ordklass verb
● arbeta slarvigt och okoncentrerat

hafsig
Ordklass adjektiv
● som utmärks av brådska och bristande koncentration

hafsverk
Ordklass substantiv
● slarvigt utfört arbete

ha för avsikt
Frasklass verbfras
● ämna

ha för avsikt att
Frasklass verbfras
● ha bestämt sig för att

ha fördrag med
Frasklass verbfras
● ha tålamod eller överseende med

ha för sig
Frasklass verbfras
● vara sysselsatt med eller upptagen av
● uppleva sig ha kunskapen (som kan vara grundad eller ogrundad)
● ofta med antydan om felaktig föreställning

hagalen
Ordklass adjektiv
● som drivs av ett begär att äga så mycket som möjligt

ha garderobssorg
Frasklass verbfras
● inte ha något passande att ta på sig (speciellt om att gå omkring i sina bästa svarta kläder i brist på andra)

hage
Ordklass substantiv
● inhägnad betesmark som inte bearbetas utan har naturlig karaktär
● utvidgat: löväng
● sluten, staketliknande anordning som avgränsar lekområde för småbarn
● uppritad figur med ett antal rutor som man skall passera hoppande på ett ben utan att röra vid de uppritade linjerna

hagel
Ordklass substantiv
● nederbörd i form av iskorn
● även om enstaka iskorn
● lite kula för jaktvapen, som vid avskjutningen ingår i en svärm kulor (förr av bly, numera ofta av järn eller vismut)

hagelbössa
Ordklass substantiv
● hagelgevär

hagelgevär
Ordklass substantiv
● jaktgevär med slätborrat lopp, som laddas med hagel

hagga
Ordklass substantiv
● frånstötande kvinna Bruklighet vardagligt

hagiografi
Ordklass substantiv
● beskrivning av helgons liv
● allmännare: ensidigt idealiserande levnadsskildring

hagla
Ordklass verb
● falla hagel
● överfört: komma över någon i stor mängd (mest om abstrakta företeelser)

ha glimten i ögat
Frasklass verbfras
● ha humor

ha grus i ögonen
Frasklass verbfras
● vara sömnig

ha gröna fingrar
Frasklass verbfras
● ha god hand med odlade växter

ha gröt i munnen
Frasklass verbfras
● tala otydligt

hagtorn
Ordklass substantiv
● typ av buske eller lågt träd som har torniga grenar och vita eller röda blommor i kvastlika ställningar och varav vissa arter är prydnadsbuskar

haha
Ordklass interjektion
● som ljudhärmande uttryck för skratt

ha hand med
Frasklass verbfras
● sköta bra

ha hjärtat i halsgropen
Frasklass verbfras
● vara mycket rädd

ha hjärtat på rätta stället
Frasklass verbfras
● ha en varm känslomässig inställning

ha huvudet på skaft
Frasklass verbfras
● vara mycket klipsk

ha hård hud
Frasklass verbfras
● vara psykiskt okänslig

ha häcken full
Frasklass verbfras
● vara överlastad med arbete Bruklighet vardagligt

ha händerna fulla
Frasklass verbfras
● vara mycket upptagen med en mängd olika saker

ha i hasorna
Frasklass verbfras
● ha tätt efter sig

haiku
Ordklass substantiv
● typ av enkel, treradig japansk dikt

ha is i magen
Frasklass verbfras
● vara helt lugn

haitier
Ordklass substantiv
● mansperson från Haiti
● i plural ofta om personer från Haiti oavsett kön

haitisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med Haiti

haitiska
Ordklass substantiv
● kvinna från Haiti

haj
Ordklass substantiv
● typ av stor och glupsk rovfisk med spolformig kropp, spetsig nos och assymetrisk stjärtfena, som mest förekommer i varma hav
● person som för egen vinning slugt och hänsynslöst utnyttjar andra
● mer neutralt: person med stor skicklighet på visst område, särskilt spel e.d.
haj
Ordklass adjektiv
● skicklig och förslagen Bruklighet vardagligt

haja
Ordklass verb
● förstå Bruklighet vardagligt

haja till
Frasklass verbfras
● rycka till av förskräckelse eller obehaglig överraskning

hajk
Ordklass substantiv
● längre fotvandring med övernattning utomhus, särskilt i organiserad form inom scoutrörelse e.d.
● även om annan friluftsaktivitet

hajka
Ordklass verb
● delta i hajk

hak
Ordklass substantiv
● skåra
● speciellt: inskärning
● enklare nöjeslokal Bruklighet vardagligt

haka
Ordklass substantiv
● underkäkens främre, under munnen framskjutande del
● särskilt med tanke på utseendet, ibland tolkad som tydande på viss karaktär e.d.
haka
Ordklass verb
● fästa med något som är vinkelböjt mot rörelseriktningen, t.ex. med hake eller krok eller genom att böja det som skall fästas runt något
● speciellt i ishockey: regelvidrigt hålla fast motståndare med hjälp av klubban
● även utvidgat eller överfört
● med omkastad betydelse (med partikel): ta isär något som fästs med hake e.d., t.ex. "haka av" eller "haka loss"
● fastna i något som är vinkelböjt mot rörelseriktningen, t.ex. en hake eller en krok
● även överfört
● reflexivt även: trassla till sig

haka upp sig
Frasklass verbfras
● fastna och därmed råka ur funktion
● ofta utvidgat och överfört: inte fungera
● om person (med prepositionen på): fästa alltför stort avseende vid någon detalj e.d. och därigenom inte komma vidare

hake
Ordklass substantiv
● vinkelböjt, krokliknande föremål för fästande eller upphängning av något
● även om vissa krokliknande skrivtecken under bokstäver som modifierar uttalet
● liten detalj som försvårar eller omöjliggör något

hakebössa
Ordklass substantiv
● ett eldhandvapen med en hake som vid eldgivningen stöddes mot en mur e.d. för att mildra rekylen Bruklighet historiskt

hakkors
Ordklass substantiv
● korsliknande figur vars armar är böjda i rät vinkel och som främst är känd som nazismens symbol

haklapp
Ordklass substantiv
● skyddande tygstycke som knyts runt halsen på ätande småbarn
● även om liknande skydd av t.ex. plast
● överfört om färgavvikande mindre parti av bröstet eller nedhängande hudflik på vissa fåglar

ha kläm på något
Frasklass verbfras
● förstå sig på något

hakning
Ordklass substantiv
● särskilt: regelvidrig fasthållning av motståndare med hjälp av klubban i ishockey

ha kniven på strupen
Frasklass verbfras
● vara i en mycket pressad situation

ha kontoret på fickan
Frasklass verbfras
● göra informella affärer utan administration och ofta även utan bokföring etc.

ha kort stubin
Frasklass verbfras
● lätt bli arg Bruklighet vardagligt

hakparentes
Ordklass substantiv
● en typ av parentes ([])

ha kungen till morbror
Frasklass verbfras
● ha fina förbindelser som ger fördelar Bruklighet något ålderdomligt

hal
Ordklass adjektiv
● som man lätt glider eller halkar på (om underlag eller något man försöker gripa om)
● även om det man griper med
● bildligt och överfört: som man inte kan lita på (speciellt om någon som uttrycker sig svävande e.d.)

hala
Ordklass verb
● dra till sig del efter del av rep, tåg e.d., ofta för att ta in därvid fästat föremål
● även med avseende på föremålet
● även utvidgat

halgatt
Ordklass substantiv
● hål i brädgång eller reling, t.ex. för förtöjningstross

halka
Ordklass substantiv
● halt väglag
halka
Ordklass verb
● plötsligt förlora fotfästet på underlaget på grund av dess glatthet
● utvidgat och överfört: oförutsett ändra inriktning
● speciellt: komma att hamna i sämre position Bruklighet vanligen med partikel

halkbana
Ordklass substantiv
● särskilt iordningställd vägbana för träning i halkkörning, bl.a. som led i körkortsutbildning

halkig
Ordklass adjektiv
● som man lätt halkar på (om underlag e.d.)

halkkrock
Ordklass substantiv
● kollision mellan fordon på grund av halt väglag

halkkörning
Ordklass substantiv
● träning i att köra bil i halt väglag, vanligen på en speciellt anlagd bana
● allmännare: körning i halka

halkmatta
Ordklass substantiv
● mindre matta speciellt utformad för att förhindra halkning på halt underlag, särskilt i badkar

hall
Ordklass substantiv
● rumsliknande utrymme omedelbart innanför entrédörr för omställning mellan ute- och innevistelse
● stol sal för fester, utställningar e.d.
● stor offentlig byggnad för försäljning, idrottsutövning e.d. (ofta avlång och så stor att speciella plearkonstruktioner är nödvändiga

halleluja
Ordklass interjektion
● lovsjung Herren Bruklighet kultrop i judisk och kristen liturgi
● även i substantivisk användning

hallelujamöte
Ordklass substantiv
● frikyrkligt väckelsemöte Bruklighet vanligen ironiskt

hallick
Ordklass substantiv
● man som lever på prostituerades inkomster och uppträder som ett slags förman för dem Bruklighet vardagligt

halling
Ordklass substantiv
● en folklig solodans för män i 2/4-takt

hallkyrka
Ordklass substantiv
● kyrka vars olika skepp har ungefär samma höjd och gemensamt yttertak

hallon
Ordklass substantiv
● ett rött, sött, något klibbigt bär, som egentligen består av sammansatta småfrukter
● även om hallobusken

hallonbuske
Ordklass substantiv
● en låg buske med tättsittande taggar, som bär hallon

hallonmask
Ordklass substantiv
● en skalbaggslarv som lever i hallon

hallrätt
Ordklass substantiv
● stadsmyndighet med överinseende över manufakturer och fabriker före 1846

hallstämpel
Ordklass substantiv
● kännetecken som garanti för äkthet eller kvalitet
● ursprungligen om stämpel på felfria varor som granskats av hallrätt

hallstämpla
Ordklass verb
● ge viss prägel åt
● ofta speciellt: garantera status eller äkthet hos
● ursprungligen: förse vara med stämpel som tecken på felfrihet (om representant för hallrätt)

hallucination
Ordklass substantiv
● sinnesintryck utan verkligt yttre motsvarighet, särskilt om syn- och hörselintryck (ofta som sjukdomssymptom)

hallucinatorisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hallucinationer
● även utvidgat

hallucinera
Ordklass verb
● ha hallucinationer

hallucinogen
Ordklass substantiv
● ämne som framkallar hallucinationer
hallucinogen
Ordklass adjektiv
● som framkallar hallucinationer

hallå
Ordklass substantiv
● yrvaken stämning efter chockartad upplevelse eller upptäckt Bruklighet något vardagligt
● allmännare: oväsen
hallå
Ordklass interjektion
● jag påkallar uppmärksamhet
● som svar på anrop e.d.: jag är närvarande och lyssnar (särskilt vid telefonkontakt)
● ett informellt hälsningsord

hallåa
Ordklass substantiv
● kvinnlig annonsör av radio- eller tv-program
hallåa
Ordklass verb
● ropa "hallå" eller på annat sätt påkalla uppmärksamhet Bruklighet vardagligt
● fungera som hallåman eller hallåa Bruklighet vardagligt

hallåman
Ordklass substantiv
● mansperson som i radio eller tv annonserar kommande program

halländsk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med Halland

halländska
Ordklass substantiv
● en dialekt som talas i Halland
● halländsk kvinna

hallänning
Ordklass substantiv
● mansperson från Halland
● i plural ofta om personer från Halland oavsett kön

halm
Ordklass substantiv
● en mängd strån av mogen säd, som används som foder, byggnadsmaterial m.m.
● även om oberedda stjälkar av lin eller hampa

halma
Ordklass substantiv
● ett bräspel för två till fyra personer, där spelet går ut på att bli först med att föra över sina pjäser till motsatt hörn av brädet
halma
Ordklass verb
● täcka över med halm

halmad ål
Frasklass nominalfras
● ål anrättad på en halmbädd, vanligen i en långpanna (en skånsk specialitet)

halmgul
Ordklass adjektiv
● ljust grågul som halm

halmhatt
Ordklass substantiv
● en typ av rund, lågkullig hatt flätad av halm, ofta som skämtsamt elegant huvudprydnad för artister e.d.

halmplatta
Ordklass substantiv
● platta av pressad halm för värmeisolering vid husbygge

halmskakare
Ordklass substantiv
● del av tröskverk eller skördetröska där kornen skiljs från halmen

halmstack
Ordklass substantiv
● hopsamlad hög av nyligen skördad halm

halmstrå
Ordklass substantiv
● särskilt: sista utväg (vanligen föga realistisk)

halo
Ordklass substantiv
● kortform för "halofenomen"

haloeffekt
Ordklass substantiv
● tendens att vid värdering av en egenskap hos en person påverkas av dennas övriga egenskaper Bruklighet sociologi, pedagogik m.m.

halofenomen
Ordklass substantiv
● ett optiskt fenomen i atmosfären som kan observeras som färgade eller vita ringar, bågar, ytor eller ljusfläckar på himlen

halogen
Ordklass substantiv
● grundämne vars kemiska föreningar med metaller är salter

halogenlampa
Ordklass substantiv
● glödlampa i vilken gasen innehåller en halogenförening och som tack vare detta har hög ljusstyrka och stor livslängd

hals
Ordklass substantiv
● främre delen av kropps del som förenar huvudet med bålen (både om yttre och inre partier)
● ofta om strupen som passage för mat respektive som tänkt ljudkälla (även bildligt)
● även om den del av ett klädesplagg som omsluter halsen
● avsmalnande ända av föremål som eventuellt (men inte nödvändigtvis) utgör förbindelse med annat föremål
● tåg eller wire som håller fast nedre främre hörnet på snedsegel samt (förr) ett motsvarande hörn på undre råsegel

halsa
Ordklass verb
● dricka direkt ur flaska
● sträcka halsen på segel

halsband
Ordklass substantiv
● prydnad som bärs runt halsen, ofta i form av en kedja (med eventuella hängsmycken) eller i form av pärlor e.d. uppträdda på en snodd
● ring eller rem som utgör fäste för koppel för hund, katt e.d.

halsbloss
Ordklass substantiv
● viss mängd inandad tobaksrök som tillåts nå andningsorganen

halsbrytande
Ordklass adjektiv
● mycket riskabel, ofta så att risk för katastrof föreligger i varje ögonblick
● utvidgat: intellektuellt dhärv

halsbränna
Ordklass substantiv
● sveda i matstrupen orsakad av överskott på magsyra

halsböld
Ordklass substantiv
● varbildning vid halsmandlarna som orsakar sväljnings- och andningsbesvär

halsduk
Ordklass substantiv
● ett avlångt, värmadne plagg som läggs eller viras runt halsen
● ibland även om liknande plagg som bärs som prydnad: slips
● sjalett

halsfluss
Ordklass substantiv
● inflamation i svalget, särskilt halsmandlarna, med hög feber och sväljningsbesvär

halsgrop
Ordklass substantiv
● insänkning i halsens främre, nedersta del

halshugga
Ordklass verb
● avrätta genom att hugga huvudet av Bruklighet mest historiskt

halskatarr
Ordklass substantiv
● katarr i de övre luftvägarna Bruklighet ej som medicinsk term

halskota
Ordklass substantiv
● endera av sju kotor omedelbart nedanför skallen

halskrås
Ordklass substantiv
● prydande, veckat stycke av tyg eller spets runt halsen (särskilt på man) Bruklighet mest historiskt

halsmandlar
Ordklass substantiv
● tonsiller

halsring
Ordklass substantiv
● ringformigt smycke av hårt material som bärs runt halsen (mest i utomeuropeiska kulturer)

halsstarrig
Ordklass adjektiv
● mycket envis

halstablett
Ordklass substantiv
● slemlösande tablett för lindring av halsbesvär

halster
Ordklass substantiv
● järngaller för stekning över öppen eld eller glöd

halstra
Ordklass verb
● steka på halster

hals över huvud
● med stor brådska eller ytterst brådstörtat

halt
Ordklass substantiv
● relativ mängd av något som ingår i en blandning e.d.
● utvidgat, särskilt i fråga om abstrakta företeelser: kvalitet
● avbrytande av marsch
● även utvidgat: uppehåll
halt
Ordklass adjektiv
● som haltar mer eller mindre varaktigt
halt
Ordklass interjektion
● avbryt marschen Bruklighet militär order

halta
Ordklass verb
● gå ojämnt på grund av att kroppstyngden faller mera på det ena benet än det andra till följd av att ett skadat ben måste skonas eller att benen är olika långa e.d.
● överfört, speciellt: vara oönskat oregelbunden
● speciellt även: brista i avsedd likhet

ha luktat krut
● ha härdats i strid (vanligen bildligt)

halv
Ordklass adjektiv
● som utgör ena delen av något som är eller tänks vara delat i två lika delar (om mängd, volym, föremål etc.); ibland om föremål som är ungefär hälften så stort som ett givet föremål
● även för att uttrycka uppnående av mittpunkten av något
● ofta med vagare innebörd: som utgör en del av något (ibland med antydan om betydande del, ibland om otillräcklig del)
● speciellt: otillräckligt engagerad
● trettio minuter före en viss heltimma, t.ex. "halv ett"

halva
Ordklass substantiv
● ena delen av något som är eller tänks vara delat i två lika delar
● speciellt: halvflaska
● andra supen Bruklighet vardagligt

halvankare
Ordklass substantiv
● ett rymndmått för våta varor om cirka 20 liter Bruklighet ålderdomligt

halvannan
Ordklass räkneord
● en och en halv (vanligen som bestämning till måttsord)

halvapa
Ordklass substantiv
● typ av däggdjur som liknar apor men utgör en primitivare grupp av dessa och bl.a. har klor istället för naglar på andra fingret och andra tån

halvautomatisk
Ordklass adjektiv
● som kan fylla vissa delfunktioner på egen hand men fordrar mänsklig arbetsinsats, t.ex. vid övergången från ett moment till ett annat (om maskin e.d.)

halvback
Ordklass substantiv
● spelare med både anfalls- och försvarsuppgifter i fotboll, bandy o.d. Bruklighet numera mindre brukligt

halvbild
Ordklass substantiv
● bild av en persons ansikte och överkropp Bruklighet särskilt fotografering

halvbildad
Ordklass adjektiv
● som endast har ytlig bildning men gärna försöker framstå som kunskapsrik på många olika områden

halvbjörn
Ordklass substantiv
● typ av mårdliknande rovdur med lång, yvig svans, som är besläktat med björnarna (om t.ex. tvättbjörn och näsbjörn i Amerika och panda i Asien)

halvblod
Ordklass substantiv
● person vars föräldrar tillhör olika raser och vanligen har olika hudfärg Bruklighet nedsättande
● en typ av häst som är avkomma av ett fullblod och en häst av en annan ras

halvbroder
Ordklass substantiv
● person av manskön som har antingen far eller mor gemensam med viss annan person Bruklighet i plural ofta med inebörd av ömsesidighet

halvbror
Ordklass substantiv
● person av manskön som har antingen far eller mor gemensam med viss annan person Bruklighet i plural ofta med inebörd av ömsesidighet

halvbuske
Ordklass substantiv
● låg, buskliknande växt hos vilken de yngsta grenarna inte förvedas utan dör efter viss tid

halvbutelj
Ordklass substantiv
● butelj som rymmer hälften av en helbutelj, särskilt om butelj för vin eller sprit (vanligen 37,5 cl)

halvcirkel
Ordklass substantiv
● sammanhängande hälft av cirkel (det vill säga cirka 180° (både om omkretsen och ytan som begränsas av omkrets och diameter)

halvdager
Ordklass substantiv
● mycket sparsam belysning, vanligen i form av svagt dagsljus (som vid skymning eller gryning)

halvdan
Ordklass adjektiv
● inte särskilt tillfredsställande

halvdistans
Ordklass substantiv
● ungefär halvt avstånd (det vill säga varken nära eller långt ifrån utan någonstans mittemellan, med avseende på sträckan till det mål som eftersträvas och som framgår av sammanhanget) Bruklighet ofta sport
● speciellt ifråga om skott mot mål
● speciellt även om position mitt emellan baslinje och nät, t.ex. om ofördelakitg sådan i tennis
● även abstrakt i fråga om social kontakt o.d.

halvdunkel
Ordklass substantiv
● mycket sparsam belysning från naturlig eller konstgjord ljuskälla
halvdunkel
Ordklass adjektiv
● mycket sparsamt belyst

halvdussin
Ordklass substantiv
● antal om sex stycken (speciellt vid räkning av servisdelar, linne o.d.)
● även ofta med svagare innebörd

halvdvala
Ordklass substantiv
● tillstånd mellan slummer och vakenhet

halvdäck
Ordklass substantiv
● däck akteröver ovanför huvuddäcket på segelfartyg

halvdäckad
Ordklass adjektiv
● delvis täckt av däck, vanligen föröver (om båt eller fartyg)

halvdäckare
Ordklass substantiv
● halvdäckat fartyg

halvdöd
Ordklass adjektiv
● helt utmattad av onormala påfrestningar men vanligen inte i livsfara
● mera bokstavligt: nästan död

halvenskild
Ordklass adjektiv
● avsedd för två patienter (om rum på sjukhus e.d.) Bruklighet mest historiskt

halvera
Ordklass verb
● dela i två lika stora delar
● minska till halva mängden eller omfånget

halveringstid
Ordklass substantiv
● tid efter vilken hälften av en viss mängd radioaktivt ämne sönderfallit och dess aktivitet alltså halverats
● allmännare, särskilt biologi: tid efter vilken hälften av ett ämne som kommit in i en organism utsöndrats eller brutits ner

halvfabrikat
Ordklass substantiv
● industriprodukt som inte slutgiltigt förädlats (i motsats tillråvara respektive helfabrikat)

halvfet
Ordklass adjektiv
● som har viss minsta fetthalt (om 30- till 45-procentig ost)
● relativt kraftig (om tryckstil)

halvfigur
Ordklass substantiv
● avbildning av en persons huvud och överkropp
● ibland överfört: obetydlig eller moraliskt tvivelaktig person

halvflaska
Ordklass substantiv
● halvbutelj

halvfransk
Ordklass adjektiv
● som har rygg och hörn överdragna med skinn (om bokband)

halvgammal
Ordklass adjektiv
● som kommit en god bit in i medelåldern men ännu inte kan anses gammal
● någon gång även: ännu inte vuxen
● om föremål: inte längre ny och fräsch

halvgräs
Ordklass substantiv
● typ av gräsliknande växt vars strå saknar leder och är märgfyllt (karakteristisk för våta ställen, där den ofta bildar täta bestånd)

halvgud
Ordklass substantiv
● gudom av lägre rang (speciellt om människa som upphöjts tillgudom)
● även om mäktig eller avgudad person

halvgången
Ordklass adjektiv
● ofullständigt utvecklad
● speciellt: som genomgått ungefär halva fosterutvecklingen

halvherrskap
Ordklass substantiv
● folk med tarvliga fasoner som vill spela herrskap Bruklighet vardagligt

halvhet
Ordklass substantiv
● otillräcklig förmåga att engagera sig för och fullföljs åtaganden

halvhjärtad
Ordklass adjektiv
● som utförs utan större engagemang
● om person: oengagerad

halvklar
Ordklass adjektiv
● som kännetecknas av tämligen omfattande molnighet (om väderlek e.d.)

halvklass
Ordklass substantiv
● undervisningsform med ungefär hälften av en normal skolklass närvarande (i syfte att höja det pedagogiska utbytet)

halvklot
Ordklass substantiv
● naturlig hälft av ett klot, speciellt om endera av de båda hälfter som jordklotet delas i av ekvatorn

halvknop
Ordklass substantiv
● halvslag

halvkolonn
Ordklass substantiv
● kolonn som delvis är inbyggd i mur

halvkonserv
Ordklass substantiv
● konserv med begränsad lagringstid i kylskåpstemperatur (vanligen inte steriliserad)

halvkväden
Ordklass adjektiv
● endast antydd

halvkvädna visor
Frasklass nominalfras
● antydningar

halvkvävd
Ordklass adjektiv
● som har stora andningssvårigheter
● ofta överfört: delvis undertryckt och knappt möjlig att uppfatta (om röst e.d.)

halvledare
Ordklass substantiv
● material med viss, mycket temperatur- och föroreningskänslig, elektrisk ledningsförmåga (används bl.a. o olika typer av elektroniska förstärkare)

halvlek
Ordklass substantiv
● hälft av lagmatch, som färegås eller följs av kortare paus (i vissa bollspel, bl.a. fotboll och handboll)

halvligga
Ordklass verb
● inta en ställning mitt emellan sittande och liggande

halvlinne
Ordklass substantiv
● vävnad av lin med inslag av bomull eller annat material

halvljus
Ordklass substantiv
● fordonsljus som blädas av upptill för att inte blända mötande förare

halvmesyr
Ordklass substantiv
● otillräcklig åtgärd, ofta genomförd med bristande beslutsamhet e.d.

halvmetall
Ordklass substantiv
● grundämne med endast vissa metalliska egenskaper, t.ex. elektrisk ledningsförmåga

halvmodern
Ordklass adjektiv
● som endast delvis har nutida standardutrustning (speciellt om bostad)

halvmåne
Ordklass substantiv
● månen i det atadium då den är synlig ungefär till hälften
● ofta som symbol för den muslimska världen eller en del därav

halvnaken
Ordklass adjektiv
● mycket lätt klädd
● ofta med erotisk innebörd

halvnelson
Ordklass substantiv
● ett grepp som utförs från överläge i liggande brottning, varvid man bakifrån trär sin ena arm under motståndarens och runt hans nacke, hakar ihop händerna och försöker tvinga runt honom på rygg

halvnot
Ordklass substantiv
● tecken för en ton med ett tidsvärde som är hälften av en helnots

halvofficiell
Ordklass adjektiv
● som nedast delvis uttrycker myndigheternas syn och delvis speglar andra uppfattningar

halvpanna
Ordklass substantiv
● en halvbutelj sprit Bruklighet vardagligt

halvpart
Ordklass substantiv
● hälft (ofta av något värde e.d.)

halvpension
Ordklass substantiv
● inackordering på hotell, pensionat e.d., som omfattar logi, frukost och ett huvudmål

halvrim
Ordklass substantiv
● ofullständigt rim

halvsanning
Ordklass substantiv
● påstående som formellt inte är lögnaktigt men som är avsett att vilseleda, ofta genom att framhäva oviktiga fakta på bekostnad av viktiga

halvsiden
Ordklass substantiv
● vävnad av silke och något annat material

halvsitta
Ordklass verb
● inta en ställning mitt emellan sittande och liggande eller mitt emellan sittande och stående

halvskugga
Ordklass substantiv
● lättare skugga
● speciellt om område med blandning av solljus och skugga

halvskyddad
Ordklass adjektiv
● vars lönekostnader till en del täcks av statsbidrag (om särskilt inrättat arbete för handikappad e.d.) Bruklighet historiskt

halvslag
Ordklass substantiv
● enklare förtöjningsknut på tross med trossens ända runt annat föremål eller runt själva trossen

halvslummer
Ordklass substantiv
● halvdvala

halvsluten
Ordklass adjektiv
● delivs tillsluten, ofta till mer än hälften
● speciellt om vokal: som uttalas med relativt litet avstånd mellan tungan och gommen

halvsmält
Ordklass adjektiv
● delvis smält
● ofta överfört: som amn ännu inte riktigt förstått eller tillgodogjort sig

halvsova
Ordklass verb
● befinna sig i ett tillstånd mellan vakenhet och sömn

halvspråkig
Ordklass adjektiv
● som endast ofullständigt behärskar det egna modersmålet, vanligen på grund av uppväxt i främmande språkmiljö (enligt en omstridd teori)

halvstatlig
Ordklass adjektiv
● särskilt: som delvis ägs av staten (om företag e.d.)

halvstop
Ordklass substantiv
● ett rymdmått för våta varor (cirka 6,5 deciliter) Bruklighet ålderdomligt

halvsula
Ordklass verb
● förse sko med ny sula under framdelen

halvsyskon
Ordklass substantiv
● person som har antingen far eller mor gemensam med viss annan person
● i plural ofta med innebörd av ömsesididhet

halvsyster
Ordklass substantiv
● person av kvinnligt kön som har antingen far eller mor gemensam med viss annan person
● i plural ofta med innebörd av ömsesididhet

halvtid
Ordklass substantiv
● arbetstid som genomsnittligt omfattar halva arbetsdagen (det vill säga cirka 20 timmar i veckan)
● paus mellan första och andra halvlek i vissa bollspel, bl.a. fotboll

halvtimma
Ordklass substantiv
● tidsperiod som omfattar en halv timme (30 minuter)

halvtimme
Ordklass substantiv
● tidsperiod som omfattar en halv timme (30 minuter)

halvt om halvt
● till mer än hälften

halvton
Ordklass substantiv
● minsta intervall mellan två toner i vårt vanliga tonsystem
● färgvalör som ingår i en skala av gråtoner mellan svart och vitt Bruklighet konstvetenskap, foto

halvtorr
Ordklass adjektiv
● särskilt: som har förhållandevis låg sockerhalt (om vin)

halvtrappa
Ordklass substantiv
● trappa som förenar plan med ungefär en halv vånings höjdskillnad

halvtum
Ordklass substantiv
● hälften av en tum (ett äldre längdmått, cirka 13 mm)

halvvokal
Ordklass substantiv
● språkljud som är ett mellanting mellan vokal och konsonant

halvvolley
Ordklass substantiv
● slag på studsande boll omedelbart efter det att den tagit mark (i vissa bollspel, t.ex. tennis)

halvvuxen
Ordklass adjektiv
● som uppnått senare delen av puberteten
● ibland med tonvikt på omogenhet e.d.
● även om vissa djur

halvvägs
Ordklass adverb
● med ungefär hälften av den avseddan sträckan tillryggalagd
● ibland utan riktningsbetydelse
● även överfört

halvvärld
Ordklass substantiv
● social miljö som kännetecknas av en blandning av viss elegans och ohederlighet

halvylle
Ordklass substantiv
● vävnad som utgör en blandning av ylle och bomull

halvår
Ordklass substantiv
● tidsperiod som omfattar ett halvt år (cirka sex måndader eller 26 veckor)

halvädelsten
Ordklass substantiv
● sten i smycken som ansetts mindre värdefull än de egentliga ädelstenarna (på grund av mindre hårdhet m.m.) Bruklighet ej mineralogisk term

halvö
Ordklass substantiv
● större landparti som skjuter ut i sjö eller hav och som alltså på alla sidor utom en omges av vatten

halvöppen
Ordklass adjektiv
● delvis öppen, ofta till mer än hälften
● speciellt om vokal: som uttalas med relativt stort avstånd mellan tungan och gommen

halvöppen vård
Frasklass nominalfras
● vård som endast delvis är förlagd på anstalt

ha långa fingrar
Frasklass verbfras
● vara tjuvaktig

ha mage att
Frasklass verbfras
● ha fräcketen att

ha marmelad i knäna
Frasklass verbfras
● vara alldeles utmattad Bruklighet vardagligt

hambo
Ordklass substantiv
● en folkdans i 3/4-takt, vanligen långsammare och med mer markerad takt än vals
● även om motsvarande musikstycke

hamburgare
Ordklass substantiv
● stekt eller grillad biff av malet kött, ofta serverad mellan två halvor av ett runt, ganska platt bröd

hamburgerkött
Ordklass substantiv
● rökt hästkött

ha millimetrarna på sin sida
Frasklass verbfras
● gynnas när det är mycket litet som avgör utgången, till exempel i precisionssport

hamiltonstövare
Ordklass substantiv
● en svart, svensk stövare med bruna och vita teckningar

hamla
Ordklass verb
● kapa toppar och grenar på lövträd (förr i syfte att få bränsle eller löv till kreatursfoder)

hammarband
Ordklass substantiv
● den översta, vågräta stocken i timmervägg i äldre konstruktioner

hammare
Ordklass substantiv
● ett slagverktyg med skaft och flat eller rundad slagyta för smide, inslagning av spik m.m.
● även om liknande slagverktyg för maskinkraft
● i avbildningar ibland i symbolisk användning
● ett hörselben i mellanörat

hammarhaj
Ordklass substantiv
● typ av haj vars huvud är utvidgat i tvärställda utskott i vars spetsar ögonen sitter och som förekommer bl.a. i Atlanten

hammarklaver
Ordklass substantiv
● en äldre typ av piano där tonerna frambringas genom anslag med hammare på strängarna

hammel
Ordklass substantiv
● kastrerad bagge
● även om maträtt därav

hammelsadel
Ordklass substantiv
● maträtt av bakersta ryggpartiet på får

hammerless
Ordklass substantiv
● jaktgevär med osynlig hane

hammock
Ordklass substantiv
● trädgårdsgunga i form av en soffa upphängd under ett soltak

hammondorgel
Ordklass substantiv
● ett orgelliknande elektroniskt tnagentinstrument med något metallisk klang, som främst används inom populärmusiken

hamn
Ordklass substantiv
● större anläggning för skyddad förtöjning, lostning och lastning av fartyg (bestående av kajer, pirar, dockor etc. med kranutrustning m.m.; med naturligt eller konstgjort skydd mot sjögång)
● även om naturlig skyddande formation
● bildligt: tryggad plats eller tillvaro
● yttre gestalt Bruklighet något ålderdomligt
● vålnad

hamna
Ordklass verb
● råka komma till och stanna i
● med avseende på abstrakta företeelser: råka in i

hamna i bakvatten
Frasklass verbfras
● stanna av i utvecklingen Bruklighet bildligt

hamna på glasberget
Frasklass verbfras
● inte lyckas bli gift (om kvinna)

hamna på övergivna kartan
Frasklass verbfras
● förbli ogift (om kvinna)

hamnbassäng
Ordklass substantiv
● avgränsat vattenområde som tillhör hamn

hamnkontor
Ordklass substantiv
● lokal för administrative åtgärder i en mindre hamn

hamnkvarter
Ordklass substantiv
● bostadsområde i anslutning till hamn

hamnstad
Ordklass substantiv
● ort med viktigare hamn

hampa
Ordklass substantiv
● en stor spånadsväxt med långa, sega stjälkfibrer som används för framställning av bl.a. tågvirke och grövre textilier
● även om de bearbetade textilierna
● även om liknande spånadsmaterial

hampa sig
Frasklass verbfras
● slumpa sig

hampfrö
Ordklass substantiv
● frukt av hampa, bl.a. använd som kraftfoder för kreatur och föda åt fåglar

hamra
Ordklass verb
● slå med hammare
● utvidagt: slå eller bulta kraftigt
● även överfört

hamrad
Ordklass adjektiv
● som bearbetats eller framställts genom hamring (om metallföremål som fått sin yta bruten i en mängd småytor)

hamster
Ordklass substantiv
● typ av sorkliknande, klumpig gnagare som har stora kindpåsar och som kan samla ansenliga vinterförråd i sina underjordiska kammare

hamstra
Ordklass verb
● samla förråd av varor som det väntas bli brist på, ofta utan hänsyn till bestämmelser eller till det allmänna bästa

ha många hål att stoppa i
Frasklass verbfras
● ha stora utgifter Bruklighet vardagligt

ha många järn i elden
Frasklass verbfras
● ha många projket igång

han
Ordklass pronomen
● personen av manligt kön som är omtalad i sammanhanget, vanligen tidigare men ibland även efteråt (även om djur med detta kön)
● även med utpekande betydelse
● även med syftning på person eller djur utan hänsyn till kön
● även som tilltalsord Bruklighet något ålderdomligt eller provinsiellt

hanbjälke
Ordklass substantiv
● vågrät bjälke som förbinder sparrarna i en större takstol

hanblomma
Ordklass substantiv
● blomma som endast har ståndare

hand
Ordklass substantiv
● armens avslutande, lätt böj- och vridbara del men många grundläggande funktioner, t.ex. att gripa, hålla, bearbeta och ge tecken
● ofta mer eller mindre bildligt med stark tonvikt på någon av hjälpfunktionerna
● speciellt med antydan om kraft, kontroll eller maktutveckling
● speciellt även med tonvikt på bearbetningsfunktionen
● ibland i symbolisk användning om person
● i ett par uttryck: sida (i förhållande till hur personen etc. naturligen tänks stå)
● uppsättning spelkort hos viss spelare (vid kortspel)
● även om den uppsättning kort som från början är spelförarens
● i vissa uttryck: plats efter rangordning, speciellt vid val mellan flera alternativ
● i vissa uttryck: pågående förlopp

handalfabet
Ordklass substantiv
● alfabet för döva, där bokstäverna återges med olika ställningar handen och fingrarna

handarbeta
Ordklass verb
● utföra handarbete

handarbete
Ordklass substantiv
● frmaställning eller utsmyckning av finare textilvaror i liten skala och med hjälp av enkla verktyg, särskilt i form av broderi, knyppling, stickning, virkning o.d. Bruklighet övergripande beteckning
● även konkret om pågående eller färdigt textilarbete
● även utvidgat, ofta i motsats till intellektuellt arbete

handbagage
Ordklass substantiv
● lättare del av bagage som man har till hands under en resa

handboja
Ordklass substantiv
● endera av två bojor, förenade med en kedja, som fastgörs kring handlederna på en fånge e.d.

handbok
Ordklass substantiv
● bok som ger en översiktlig och sammanfattande framställning av ett ämne, ofta av praktisk natur

handboll
Ordklass substantiv
● ett lagspel med en relativ stor boll som nästan uteslutande manövreras med händerna och som skall kastas in i motståndarlagets målbur, som är placerad i ett målområde som får beträdas endast av målvakten
● även om bollen

handbrev
Ordklass substantiv
● skrivelse av mer förtrolig karaktär, särskilt mellan ämbetsmän e.d. i motsats till vanliga ämbetsskrivelser

handbroms
Ordklass substantiv
● broms som manövreras med handen (ofta ett slags reserv till fotbromsen, bl.a. på cykel e.d.)
● speciellt i bil: parkeringsbroms

handbukett
Ordklass substantiv
● blombukett som bärs i handen, speciellt vid jordfästning

handduk
Ordklass substantiv
● oftast rektangulärt tygstycke att torka sig med
● även om liknande anordning i andra material

handel
Ordklass substantiv
● organiserad köpenskap med försäljning av varor eller tjänster, vanligen i större skala och under längre tid
● även konkretare om ala försälningsställen för viss vara
● i sammansättningar även om enskilt försäljningsställe

handeldvapen
Ordklass substantiv
● lätt eldvapen som kan hanteras av en person (om bl.a. gevär och pistol)

handel och vandel
● sätt att leva och uppföra sig

handelsbalans
Ordklass substantiv
● sammanställning som visar skillnaden mellan värdet av ett lands export och värdet av dess import av varor

handelsbank
Ordklass substantiv
● affärsbank som främst ger krediter för handeln

handelsbod
Ordklass substantiv
● lantligt försäljningsställe för dagligvaror

handelsbolag
Ordklass substantiv
● huvudtyp av bolag vars delägare är solidariskt ansvariga för bolagets ekonomiska åtaganden

handelsfartyg
Ordklass substantiv
● fartyg för transport av varor eller passagerare (eller bådadera), vanligen i motsats till örlogsfartyg

handelsflotta
Ordklass substantiv
● sammanfattningen av ett lands eller handelsblocks handelsfartyg

handelsgödsel
Ordklass substantiv
● industriellt framställd gödsel

handelshus
Ordklass substantiv
● större, väl etablerat handelsföretag som vanligen ärvs inom en familj e.d. och vanligen är inriktat på utrikeshandel Bruklighet mest historiskt

handelshögskola
Ordklass substantiv
● självständig högskolenhet som utbildar ekonomer

handelskammare
Ordklass substantiv
● institution med uppgift att tilvarata näringslivets intressen inom ett visst geografiskt område (vanligen en formellt privat organisation med vissa officiella uppdrag)

handelskompani
Ordklass substantiv
● bolag som av staten erhållit ensamrätt för handel inom visst område under merkantilismen och kolonialismen Bruklighet historiskt

handelsköp
Ordklass substantiv
● handel mellan köpmän med varor som har direkt samband med deras affärsverksamhet och för vilken strängare regler gäller än vid annan handel

handelsman
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ägnar sig åt handel, vanligen med inslag av försäljning över disk i handelsbod e.d. Bruklighet något ålderdomligt

handelsregister
Ordklass substantiv
● offentligt register över handelsbolag och enskilda näringsidkare

handelsresande
Ordklass substantiv
● resande representant för en forma med uppgift att ta upp order, sluta försäljningsavtal o.d.

handelsstål
Ordklass substantiv
● stål som i motsats till specialstål innehåller små mängder av legeringsmetaller

handelsträdgård
Ordklass substantiv
● företag som producerar och säljer egna trädgårdsprodukter

handen på hjärtat
● uppriktigt sagt (som uppmaning eller vädjan till någon)

handfallen
Ordklass adjektiv
● som helt mist handlingsförmågan, vanligen på grund av oväntad händesleutveckling

handfallenhet
Ordklass substantiv
● total brist på handlingsförmåga

handfast
Ordklass adjektiv
● som utstrålar kraft och orubblighet (om person, handling e.d.)
● överfört om abstrakta förhållanden: som tycks mycket påtaglig

handfat
Ordklass substantiv
● tvättfat för tvättning av främst händer och ansikte

handflata
Ordklass substantiv
● innersidan av handen (d.v.s. den sida fingrarna böjs mot)

handflikig
Ordklass adjektiv
● som med sina flikar har handliknande form (om blad)

handfull
Ordklass substantiv
● mängd som ryms i en hand
● ofta utvidgat: litet antal

handgemäng
Ordklass substantiv
● slagsmål, särskit med nävarna
● utvidgat: närstrid Bruklighet särskilt militärt

handgjord
Ordklass adjektiv
● tillverkad för hand
● ibland med antydan om stort värde e.d.

handgranat
Ordklass substantiv
● projektil med sprängämne avsed att kastas mot fientligt mål, t.ex. skyttegrav

handgrepp
Ordklass substantiv
● särsilt sätt att gripa och behandla något med handen eller händerna
● utvidgat: tillvägagångssätt

handgriplig
Ordklass adjektiv
● som utförs med händerna, vanligen på ett omilt sätt
● överfört: påtaglig

handgripligen
Ordklass adverb
● med händerna (och vanligen omilt)
● utvidgat: med våld
● överfört: på ett påtagligt sätt

handgriplighet
Ordklass substantiv
● yttring av våld
● speciellt om ömsesidigt våld: slagsmål

handgången
Ordklass adjektiv
● i ett fåtal uttryck: som villigt och blint tjänsar någon, ofta för tvivelaktiga syften

handha
Ordklass verb
● vara ansvarig för t.ex. utförandet eller förvaltningen av något

handikapp
Ordklass substantiv
● egenskap eller omständighet som medför nedsatt prestationsförmåga eller sämre chanser till framgång (speciellt om sjukdom eller skada men även allmännare)
● fördel som lämnas åt tävlande av lägre klass så att en ojämn tävling skenbart blir jämn, speciellt i golf
● även i fråga om belastande minuspoäng e.d. för de bättre deltagarna

handikappa
Ordklass verb
● ge sänkt prestationsförmåga

handikappad
Ordklass adjektiv
● som har lägre prestationsförmåga än den normala, speciellt p.g.a. sjukdom eller skada men även allmännare
● som har sämre chanser än vad som är normalt eller rimligt

handikappidrott
Ordklass substantiv
● tävlingsidrott som är speciellt anpassad för handikappade, t.ex. rörelsehindrade, synskadade eller utvecklingsstörda

handjur
Ordklass substantiv
● djur av hankön

handkassa
Ordklass substantiv
● mindre, lätt tillgänglig kassa för tillfälliga utgifter

handklappning
Ordklass substantiv
● det att slå handflatorna mot varandra som tecken på uppskattning

handklaver
Ordklass substantiv
● dragspel (ofta i folkliga sammanhang)

handklove
Ordklass substantiv
● handboja

handkraft
Ordklass substantiv
● kraft som kan utvecklas med händerna eller överhuvudtaget med kroppen

handkyss
Ordklass substantiv
● kyss av herre på dams hand som hälsnings- eller avskedstecken, vanligen som tecken på platonskt förhållande

handla
Ordklass verb
● utveckla målinriktad verksamhet, ofta föregången av målmedvetet beslut e.d.
● ofta med stark tonvikt på beslutsamhet e.d.
● bedriva handel
● göra inköp, ofta med avseende på normal mängd dagligvaror e.d. (mest om enskild person)
● ha som ämne eller innehåll
● utvidgat: röra sig om

handlag
Ordklass substantiv
● sätt att hantera något , speciellt redskap o.d.
● även allmännare
● med positiv innebörd: falenhet att hantera eller sköta något

handla i god tro
Frasklass verbfras
● handla som man tror är riktigt

handla in
Frasklass verbfras
● köpa in eller köpa hem

handlande
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt bedriver försäljning, vanligen över disk och av dagligvaror e.d.
● det att handla på ett visst sätt (ofta med antydan om positiv eller negativ värdering)

handlare
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt bedriver detaljhandel

handled
Ordklass substantiv
● led som förenar handen och underarmen

handleda
Ordklass verb
● ge hjälp och anvisningar, speciellt vid studer e.d., varvid viss självständighet förutsätts

handledare
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ger hjälp och anvisningar till någon, som dock till stor del arbetar självständigt

handledning
Ordklass substantiv
● hjälp och anvisning vid friare studier eller annat arbete
● även konkret om skrift e.d. med råd och anvisningar

handling
Ordklass substantiv
● enstaka yttring av målinriktad verksamhet (speciellt om verksamhet som bedöms som nödvändig i visst läge)
● i diplomatiska sammanhang ibland med fixerad betydelse
● kedja av händelser som bildar stomme i en berättelse
● skriftligt vittnesbörd som intygar eller dokumenterar något och som ofta godtas endast i originalversionen

handlingsfrihet
Ordklass substantiv
● möjlighet att handla hur man vill

handlingsförlamad
Ordklass adjektiv
● som saknar förmåga att handla

handlingsförlamning
Ordklass substantiv
● det att sakna förmågan att handla

handlingskraft
Ordklass substantiv
● förmåga att handla beslutsamt och kraftfullt

handlingskraftig
Ordklass adjektiv
● som visar handlingskraft

handlingsmänniska
Ordklass substantiv
● person som visar handlingskraft, särskilt i besvärliga situationer

handlingsprogram
Ordklass substantiv
● riktlinjer för målinriktad verksamhet inom politiskt parti eller annan rörelse

handlingssätt
Ordklass substantiv
● sätt att bete sig

handlov
Ordklass substantiv
● handled

handlån
Ordklass substantiv
● tillfälligt mindre penninglån, vanligen mellan personer och utan säkerhet

handlägga
Ordklass verb
● genomföra prövning eller utredning av ärende e.d., vanligen av myndighet eller representant för denna

handläggare
Ordklass substantiv
● tjänsteman som självständigt företar åtgärder i ett ärende, särskilt inom förvaltningen

handläggning
Ordklass substantiv
● det att handlägga

handlöst
Ordklass adverb
● utan kontroll över rörelsen

handnervig
Ordklass adjektiv
● som har flera, förgrenade huvudnerver som strålar ut från skivans bas (om blad)

handout
Ordklass substantiv
● kortare, sammanfattande text som delas ut i förväg till deltagare i t.ex. möte eller konferens

handpenning
Ordklass substantiv
● förskott på utlovad betalning (som en sorts säkerhet)

handplocka
Ordklass verb
● särskilt: utse någon ur en liten grupp personer som man själv känner och därigenom eventuellt utestänga andra meriterade kandidater

handpåläggning
Ordklass substantiv
● särskilt: symbolisk beröring av någon med handen, varvid andlig kraft tänks överföras (speciellt vid kyrkliga ämbetsvigningar e.d. samt vid botande av sjuka)

handrygg
Ordklass substantiv
● yttersidan av mellanhanden där knogarna sitter Bruklighet fackspråk

handräckning
Ordklass substantiv
● hjälp med enklare göromål (speciellt militärväsen men även allmännare)
● även om person som utför detta
● åtgärd som företas av myndighet efter ofullständig prövning, t.ex. om domstolsåtgärd för att trygga en förfördelad parts rättigheter medan rättegång ännu pågår
● hjälp att genomföra beslut av domstol eller myndighet
● hjälp som en myndighet lämnar en annan myndighet

hands
Ordklass substantiv
● otillåten beröring av bollen med handen eller underarmen i fotboll

handsekreterare
Ordklass substantiv
● privatsekreterare, vanligen hos högt uppsatt person

handskakning
Ordklass substantiv
● ömsesidigt fattande och skakande av högerhänder, särskilt vid avsked eller möte

handskas
Ordklass verb
● behandla på visst sätt vid användning, ofta med syftning på det tekniskt rktiga sättet (med avseende på föremål)
● med avseende på person eller företeelse: behandla

handske
Ordklass substantiv
● handplagg eller handskydd av kraftigare material, ofta skinn men även t.ex. gummi, som vanligen kan motstå nötning väl och avvisa vatten och som vanligen har ett separat utrymme för varje finger

handsken är kastad
Frasklass sats
● en utmaning är gjord

handskrift
Ordklass substantiv
● handskriven text (vanligen om text från tiden före och närmast efter införandet av boktryckarkonsten

handskriftssamling
Ordklass substantiv
● samling av äldre handskrifter

handskriven
Ordklass adjektiv
● skriven för hand, ibland med antydan om provisoriskt eller slarvigt utförande
● ibland även positivt med antydan om personligt intresse

handslag
Ordklass substantiv
● ömsesidigt fattande och fast tryckande av högerhänder (som hälsning- eller avskedstecken eller som uttryck för att överenskommelse e.d. nåtts)

handstil
Ordklass substantiv
● personlig utformning av skrivstil

handsvett
Ordklass substantiv
● onormalt kraftig avsöndring av svett från händerna

handsåg
Ordklass substantiv
● såg som hanteras med händerna

handtag
Ordklass substantiv
● detalj på föremål avsedd att fatta om och hålla i, särskilt vid förflyttning av föremålet
● i ett fåtal uttryck: mindre hjälp vid utförandet av arbete, vanligen kroppsarbete
● utvidgat: utfört arbete

handtryckning
Ordklass substantiv
● det att trycka någons hand, ofta som tecken på förtrolighet e.d.
● överfört: mindre muta

handuppräckning
Ordklass substantiv
● sträckning uppåt av endera armen, t.ex. som tecken på att man vill yttra sig eller som markering vid omröstning

handvolt
Ordklass substantiv
● gymnastisk cirkelrörelse med kroppen, varvid i ett moment endast händerna berör underlaget

handväska
Ordklass substantiv
● mindre väska avsedd att bäras i handen, särskilt av damer för t.ex. toalettartiklar

hane
Ordklass substantiv
● spännbar, hammarformad låsdel i eldhandvapen, som frigörs vid avfyrningen och anslår tändstiftet eller tändhatten (på bl.a. jaktgevär och revolvrar)
● tupp Bruklighet ålderdomligt
● djur av hankön
● i sammansättningar även om växt av hankön

hanegället
Ordklass substantiv
● den tidiga morgonstunden (ursprungligen när tuppen gol)

hanfot
Ordklass substantiv
● fastgöringsanordning med två linor som löper ut från en gemensam fästpunkt för fördelning av dragningen Bruklighet bl.a. sjöfart

hang
Ordklass substantiv
● bergssluttning med jämn uppvind som möjliggör segelflygning
● även om sluttning lämplig för annan sport, särskilt om brant del av skidbacke

hangar
Ordklass substantiv
● byggnad för förvaring och underhåll av flygplan

hangarfartyg
Ordklass substantiv
● stort krigsfartyg med plan, fri däcksyta för start och landning av flygplan

hank
Ordklass substantiv
● band eller vidja för hopfästning av störarna i en gärdsgård
● litet fastsytt band för upphängning på t.ex. rock eller handduk

hanka sig
Frasklass verbfras
● med svårighet klara sig
● med opersonlig konstruktion: nätt och jämnt fungera

hankön
Ordklass substantiv
● kön vars representanter svarar för befruktning men därefter inte spelar någon roll vid fortplantningen (i fråga om människor, djur eller växter)

hankönad
Ordklass adjektiv
● som är av hankön (mest om växt e.d.)

hanlig
Ordklass adjektiv
● som avser hankön
● speciellt: som är av hankön

hanne
Ordklass substantiv
● djur av hankön

hanorgan
Ordklass substantiv
● hanligt könsorgan, särskilt hos växt

hanrej
Ordklass substantiv
● bedragen äkta man, ofta med tonvikt på det löjliga intryck en sådan anses göra Bruklighet ålderdomligt

hans
Ordklass pronomen
● som tillhör eller har anknytning till personen av manligt kön som omtalas i sammanhanget

hansa
Ordklass substantiv
● medeltida förbund av tyska handelsstäder med förgreningar i hela norra Europa Bruklighet historiskt
● även utvidgat

hanseat
Ordklass substantiv
● medlem av hansan Bruklighet historiskt
● invånare i hansestad

Hans excellens
● titel vid omnämnande av högadlig, furstlig eller mycket högt uppsatt man

Hans Majestät
● titel vid omnämnande av konung

Hans nåd
● titel vid omnämnande av högadlig, furstlig eller mycket högt uppsatt man

hantel
Ordklass substantiv
● ett träningsredskap med två tyngder fästa i var sin ända av en stång (särskilt om mindre typer avsedda för en hand)

hantera
Ordklass verb
● behandla på visst sätt vid användning (med avseende på föremål, ofta med syftning på det tekniskt riktiga sättet
● med avseende på person eller abstrakt företeelse: behandla

hantering
Ordklass substantiv
● konkret verksamhet av produktiv karaktär, speciellt om näringsgren
● även om mer tillfällig syssla, ibland av betänklig karaktär
● även utvidgat
● det att hantera något

hanterlig
Ordklass adjektiv
● lätt att hantera och arbeta med
● även utvidgat om personer

hantlangare
Ordklass substantiv
● person som hjälper till med grövre eller enklare göromål, vanligen i något kroppsarbete som kräver yrkesskicklighet
● överfört: person som blint tjänar som någons verktyg eller redskap

hantverk
Ordklass substantiv
● arbetsform vid produktion där arbetet utförs i liten skala med tekniskt enkla hjälpmedel och kräver god yrkesskicklighet (om arbetsformen som sådan eller enskild gren därav)
● även om produkt av sådant arbete
● utvidgat, särskilt om intellekturellt arbete: vedertagna metoder som går att lära in (ibland i viss motsättning till t.ex. skaparkraft eller inspiration)

hantverkare
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt utövar ett hantverk
● utvidgat: person med viss teknisk färdighet (ibland med antydan om brist på t.ex. skaparkraft eller originalitet)

hantverksförening
Ordklass substantiv
● intresseorganisation för hantverkare och industriidkare på en ort

hantverksmässig
Ordklass adjektiv
● som grundas på hantverk
● utvidgat, ofta med negativ innebörd: tekniskt godtagbar men mekanisk och själlös

ha någon bakom
Frasklass verbfras
● ha stöd av någon

ha någon i hälarna
Frasklass verbfras
● ha någon alldeles bakom sig vid förföljelse, tävling e.d.

ha något för händer
Frasklass verbfras
● syssla med något

ha något i bakfickan
Frasklass verbfras
● ha något i reserv eller beredskap Bruklighet bildligt

ha något i bakhuvudet
Frasklass verbfras
● ha en idé som man inte riktigt kan uttrycka i ord, ha ett svar på en fråga e.d. som man inte riktigt får fram Bruklighet bildligt

ha något i kikaren
Frasklass verbfras
● planera något (ofta med antydan om hemligshetsfullhet)

ha något på hand
Frasklass verbfras
● ha utsikt att få något

ha något på lut
Frasklass verbfras
● ha något i beredskap

ha något till hands
Frasklass verbfras
● ha något inom räckhåll

ha pengar som gräs
Frasklass verbfras
● ha mycket pengar

haploid
Ordklass adjektiv
● som har endast en uppsättning kromosomer i cellkärnorna (om t.ex. organism eller vävnad, speciellt om könscellerna) Bruklighet biologi

haplologi
Ordklass substantiv
● bortfall av den ena av två på varandra följande, nästan lika ljudgrupper Bruklighet språkvetenskap

happening
Ordklass substantiv
● en teaterliknande, scenisk konstform, där skeendet delvis är oförutsebart och chockartat och ofta bygger på publikens medverkan

happy end
Frasklass nominalfras
● lyckligt slut, särskilt i film, roman o.d.

ha på gaffeln
Frasklass verbfras
● vara i stånd att inom kort skaffa sig kontroll över eller besegra (någon eller något), ofta vid tävling e.d.

ha på känn
Frasklass verbfras
● ana

harakiri
Ordklass substantiv
● högtidligt självmord genom uppristning av magen (en traditionell metod i Japan)
● bildligt och överfört: vettlöst handlande som leder till katastrof

harang
Ordklass substantiv
● yttrande som till stor del utgörs av fasta fraser utan egentligt innehåll

harangera
Ordklass verb
● hålla hyllande tal till någon

hardangerfela
Ordklass substantiv
● ett gammalt norskt, folkligt stråkinstrument med hög, smal kropp och både spel- och resonanssträngar

hardangersöm
Ordklass substantiv
● typ av genombrutet vitbroderi på tyg (ursprungligen norskt)

hardjur
Ordklass substantiv
● typ av gnagarliknande däggdjur som har kraftiga bakben och två par framtänder i överkäken och som lever på marken, ofta i öppen terräng (om harar, kaniner och pipharar)

hare
Ordklass substantiv
● typ av snabbspringande, nattaktivt hardjur med långa, kraftiga bakben och långa öron
● även om kött eller maträtt därav
● överfört: räddhågad person
● löpare som har till uppgift att till en början ligga främst i ett fält för att hålla uppe farten, särskilt vid galatävlingar och rekordförsök (dock inte vid mästerskap som EM, VM och OS)

harem
Ordklass substantiv
● kvinnoavdelning i muslimsk mans hem
● även om kvinnorna, särskilt då de fungerar som mannens potentiella älskarinnor Bruklighet mest historiskt
● även utvidgat, alltid med erotisk innebörd

ha rent mjöl i påsen
Frasklass verbfras
● inte ha något som behöver döljas

harhjärtad
Ordklass adjektiv
● mycket räddhågad

haricots verts
● en trädgårdsböna med smala, trinda, gröna baljor som äts hela

harig
Ordklass adjektiv
● mycket räddhågad

harkla
Ordklass verb
● rena strupen från slem, t.ex. genom pressad, hörbar utandning eller små hostningar, ofta omedelbart innan man talar, ibland med antydan om tveksamhet före svar

harkling
Ordklass substantiv
● hörbar, pressad utandning eller hostning i syfte att rena strupen från slem, ofta före yttrande e.d.

harklöver
Ordklass substantiv
● en klöverväxt med avlånga, gråvioletta, mjukt långhåriga blomhuvuden

harkrank
Ordklass substantiv
● typ av större långbent mygga som inte sticks

harlekin
Ordklass substantiv
● komisk teaterfigur med mask och färggrann dräkt (ursprungligen i traditionell, folklig italiensk teaterkonst)

harläpp
Ordklass substantiv
● kluven överläpp vid harmynthet

harm
Ordklass substantiv
● moraliskt betingad vrede, vanligen över något som uppfattas som ett övergrepp, en oförrätt e.d.

harma
Ordklass verb
● vålla företret eller förargelse men knappast harm

harmas
Ordklass verb
● känna harm eller förargelse

harma sig
Frasklass verbfras
● harmas

harmfull
Ordklass adjektiv
● som uttrycker harm (om handling e.d.) Bruklighet mindre brukligt
● som vållar förtret (om omständighet e.d.)

harmfylld
Ordklass adjektiv
● som känner harm
● även om handling e.d.

harmlig
Ordklass adjektiv
● som vållar förtret (om omständighet e.d.)

harmlös
Ordklass adjektiv
● som kanppast kan förarga någon
● ofta med antydan om t.ex. bristande skärpa eller menlöshet

harmoni
Ordklass substantiv
● ordnad samklang av toner, ofta från flera instrument
● överfört om samklang av andra sinnesintryck
● speciellt om väl avvägd helhet
● även överfört om relation e.d.
● speciellt även: överensstämmelse
● tillstånd av inre balans och frid (speciellt om själstillstånd men även allmännare)

harmoniera
Ordklass verb
● passa väl ihop med, speciellt i estetiskt avseende men även allmännare
● få att passa ihop

harmonik
Ordklass substantiv
● helhet av harmonier i t.ex. en musikalisk komposition eller en musikstil

harmonika
Ordklass substantiv
● typ av enklare musikinstrument (om dragharmonika, glasharmonika och munharmonika)

harmonilära
Ordklass substantiv
● läran om musikaliska ackords byggnad och förbindelse med varandra

harmonisera
Ordklass verb
● förse melodi med harmoniskt underlag (det vill säga ackompanjemang)
● bringa att överensstämma

harmonisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med samklangen mellan toner
● som känneteckans av ordnad och välljudande samklang mellan toner
● även överfört om andra sammansatta sinnesintryck
● även överfört om relationer o.d.
● som kännetecknas av inre balans och frid (om person eller omständigheter av betydelse för person)

harmonium
Ordklass substantiv
● ett mindre, orgelliknande instrument utan pipor och vanligen med två trampor som reglerar lufttillförsel och tonstyrka, som förr användes i bl.a. hem, skolor och kapell

harmsen
Ordklass adjektiv
● som känner förargelse eller harm, ofta på grund av någon mindre oförrätt

harmynt
Ordklass adjektiv
● som har kluven överläpp sedan födseln på grund av ett fel under fosterutvecklingen

harnesk
Ordklass substantiv
● del av rustning Bruklighet ålderdomligt
● bildligt i uttryck för helt avisande inställning

harpa
Ordklass substantiv
● ett stort stränginstrument vars ton har ljus klang och lång efterklang och ofta har ansetts som överjordisk vacker
● ett redskap för sortering av grövre och finare korn, t.ex. av spannmål eller grus, som består av en ram med galler
● frånstötande äldre kvinna

harpalt
Ordklass substantiv
● liten hare Bruklighet vardagligt

harpest
Ordklass substantiv
● en svår infektionssjukdom som förekommer hos hardjur, gnagare och vilda hönsfåglar och som kan spridas till människor och husdjur

harpist
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt spelar harpa

harpun
Ordklass substantiv
● ett spjutliknande, hullingförsett fångstredskap som skhuts eller kastas mot villebrådet och som är fästat vid en lina med vilken villebrådet kan hämtas in (särskilt använt vid säl- och valfångst)

harpunera
Ordklass verb
● fånga och döda med harpun

harpya
Ordklass substantiv
● straff- eller hämndgudinna framställd som ett mellanting mellan rovfågel och kvinna (i grekiskt och romerskt mytologi)
● en stor, örnliknande rovfågel som har ljusgrått huvud och som lever i Syd- och Mellanamerika

harpyja
Ordklass substantiv
● straff- eller hämndgudinna framställd som ett mellanting mellan rovfågel och kvinna (i grekiskt och romerskt mytologi)
● en stor, örnliknande rovfågel som har ljusgrått huvud och som lever i Syd- och Mellanamerika

harr
Ordklass substantiv
● en laxfisk med lång, hög ryggfena

harris
Ordklass substantiv
● en ginstliknande buske med gula blommor vars unga skott uppskattas av harar och kaniner

harskla
Ordklass verb
● harkla sig

harskramla
Ordklass substantiv
● ett bullerinstrument som används för att driva villebråd vid jakt och även som leksam

harsyra
Ordklass substantiv
● en späd ört med klöverlikt trefingarade, friskt syrliga blad och vita, ofta rödstrimmiga blommor (en utpräglad skuggväxt)

hartass
Ordklass substantiv
● fot på hare
● om gråvitludna blomställningar hos t.ex. sälg: kisse Bruklighet vardagligt

hart när
● nästan

harts
Ordklass substantiv
● en blandning av organiska ämnen som bildas i växter och som bl.a. används för ytbehandlingsändamål och limning

hartsa
Ordklass verb
● överdra med harts, speciellt med avseende på stråke för att öka dess strävhet och förbättra dess fäste på strängarna

hartsfiol
Ordklass substantiv
● uppspänd tråd som gnids med harts, varvid ett gnisslande ljud uppstår, mest i syfte att irritera

harv
Ordklass substantiv
● ett jordbruksredskap med pinnar eller trissor för uppluckring av jorden och bekämpning av ogräs

harva
Ordklass verb
● bearbeta jord med harv för bl.a. luckring, tilljämning och ogräsbekämpning
● ägna sig åt långvarig, föga stimulerande sysselsättning Bruklighet vardagligt
● speciellt militärväsen: ha hård exercis

has
Ordklass substantiv
● parti av bakben mellan skanken och skenbenet på fyrfotadjur, särskilt häst eller nötkreatur
● även om ben eller häl på människor Bruklighet vardagligt

hasa
Ordklass verb
● förflytta sig långsamt och med oavbruten kontakt med underlaget

hasa ned
Frasklass verbfras
● glida ned

hasard
Ordklass substantiv
● spel där slumpen har avgörande betydelse
● även abstraktare och med tonvikt på handlingen
● utvidgat: handlande vars resultat till stor del beror av slumpen

hasardera
Ordklass verb
● medvetet handla så att resultatet bestäms av slumpen

hasch
Ordklass substantiv
● en narkotiskt berusningsmedel som framställs ur hampa och framkallar livliga hallucinationer

haschisch
Ordklass substantiv
● hasch

ha sig
Frasklass verbfras
● visa upp visst tillgjort yttre beteende Bruklighet vardagligt

hasp
Ordklass substantiv
● hake att stänga fönster eller dörr med

haspa
Ordklass verb
● stänga till med hasp

haspa upp
Frasklass verbfras
● öppna med hasp

haspel
Ordklass substantiv
● anordning i form av ett slags rulle för upplindning av t.ex. garn eller linor

haspelfiske
Ordklass substantiv
● sportfiske med haspelförsett spö

haspla
Ordklass verb
● linda upp eller av på haspel

haspla ur sig
Frasklass verbfras
● säga något snabbt och oövertänkt

hassel
Ordklass substantiv
● en hög buske vars frukter är välsmakande nötter

hasselbackspotatis
Ordklass substantiv
● skalad, ugnsbakad potatis som skurits i tunna skivor men hänger ihop på undersidan och vanligen stekts med ströbröd och ost

hasselmus
Ordklass substantiv
● en liten musliknande , gulbrun gnagare, som lever i tät snårskog

hasselnöt
Ordklass substantiv
● en rund nöt med fet, välsmakande kärna, som växer på hasselbuskar

hasselsnok
Ordklass substantiv
● en mindre, gråbrun snok med mörkare fläckar, som är ofarlig

hast
Ordklass substantiv
● brådska

hasta
Ordklass verb
● förflytta sig hastigt, vanligen på grund av tidspress
● även överfört
● framtivna brådskande behandling

hastig
Ordklass adjektiv
● som försiggår under kort tidsrymd
● som inträffar utan förvarning eller förberedelse
● allmännare: som sker med stor fart
● om person, handling e.d. även med stark bibetydelse av obetänksamhet e.d.

hastighet
Ordklass substantiv
● tillryggalagd vägsträcka per tidsenhet
● även något utvidgat
● även i uttryck för bristande tid

hastighetsgräns
Ordklass substantiv
● högsta tillåtna hastighet, särskilt för bilar på viss vägsträcka

hastighetsmätare
Ordklass substantiv
● instrument som anger fordons hastighet

hastighetsåkning
Ordklass substantiv
● tävling i snabbåkning på t.ex. skridskor eller rullskridskor (i motsats till konståkning)

hastigt och lustigt
● plötsligt och oväntat (vanligen i fråga om förändring)

hastverk
Ordklass substantiv
● arbete utfört hastigt och utan tillräcklig omsorg

hat
Ordklass substantiv
● ytterst djupt känd motvilja, vanligen mot någon eller något som uppfattas som ett hot, en ond maktfaktor e.d.

hata
Ordklass verb
● känna mycket atark eller djup motvilja mot någon eller något som upplevs som ett hot, en ond maktfaktor eller något allmänt obehagligt

hatfull
Ordklass adjektiv
● hatfylld

hatfylld
Ordklass adjektiv
● fylld av hat (om person, handling e.d.)

hatisk
Ordklass adjektiv
● som känner vakratigt hat

ha tjock hud
Frasklass verbfras
● vara psykiskt okänslig

hatkärlek
Ordklass substantiv
● intensiv känsla som är en blandning av kärlek och hat

ha tomatar på loftet
Frasklass verbfras
● vara dum eller tokig Bruklighet vardagligt

ha torrt på fötterna
Frasklass verbfras
● ha bra underlag för ett påstående eller ett ställningstagande

hatt
Ordklass substantiv
● finare huvudbonad av mer eller mindre styvt material, för herrar vanligen med brätte och vanligen förhållandevis hög, för damer med stor variation i utseende och material
● överfört: översta, täckande del av föremål
● medlem av hattpartiet, i plural ofta med sytfning på hela hattpartiet Bruklighet historiskt

hatta
Ordklass verb
● handla obeslutsamt Bruklighet vardagligt
● speciellt: planlöst förflytta sig hit och dit

hattig
Ordklass adjektiv
● som utmärks av ryckighet och brist på följdriktighet

hattkulle
Ordklass substantiv
● övre, välvd eller cylindrisk del av hatt

hattpartiet
Ordklass substantiv
● en partiliknande, merkantilistiskt inriktad riksdagsgruppering i frihetstidens Sverige

hat trick
Frasklass nominalfras
● det att en spelare gör tre mål i en och samma match, särskilt i fotboll

hattsvamp
Ordklass substantiv
● svamp vars synliga del består av en upprättstående del som bär upp en hattformad fruktkropp

haubits
Ordklass substantiv
● typ av artilleripjäs med ett flertal laddningar som möjliggör en starkt krökt och lång projektilbana (ursprungligen om artilleripjäs med betydligt längre lopp är mörsare)

hausa
Ordklass substantiv
● ett västafrikanskt språk med centrum i Nigeria
● även om motsvarande folkgrupper

haussa
Ordklass verb
● driva upp kurs eller pris på t.ex. värdepapper
● utvidgat och överfört: överdrivet berömma och därigenom skruva upp förväntningarna på
● överskatta (med avseende på utsikterna e.d.)

hausse
Ordklass substantiv
● stor och plötslig prisstegring, särskilt om kursstegring på värdepapper men även allmännare

haute couture
● högre sömnadskonst
● konkret: kläder från tongivande modeskapare, särskilt i Paris

hautelisse
Ordklass substantiv
● gobelängvävnad utförd på vävstol med stående varp
● även om vävnadssättet eller vävstolen

hautrelief
Ordklass substantiv
● skulpterad bild som tydligt framträder ur bakgrundsytan Bruklighet konstvetenskap

hav
Ordklass substantiv
● mycket stort sammanhängande vattenområde som omger jordens landområden
● naturlig del av detta sammanhängande vattenområde som inte helt omges av land
● även i vissa namn på större insjöar, t.ex. Döda havet
● överfört: stor, oöverskådligt och till synes homogen mängd, speciellt av luft eller sand men även allmännare

hava
Ordklass verb
● vara i besittning av något (speciellt med mer eller mindre laglig rätt men även allmännare)
● även i fråga om mer tillfällig besittning
● ibland med angivande av användningen av det man har tillgång till
● även med avseende på abstrakta förhållanden
● även i uttryck för mer allmän samhörighet
● vara försedd med viss utrustning, egenskap e.d., permanent eller tillfällig (både om föremål och personer)
● ofta även med avseende på abstrakta företeelser som tillkommer eller förknippas med någon eller något
● speciellt även: bestå av
● vara sysselsatt eller upptagen med, ofta med bibetydelse av skyldighet
● speciellt med avseende på undervisning e.d.
● speciellt även med avseende på lärare respektive elev
● allmännare: hålla, ge
● låta vara placerad på viss plats e.d.
● även ofta bildligt
● låta vara anordnad på visst sätt
● även utan egen medverakn e.d.
● komma i besittning av något (konkret eller abstrakt) Bruklighet något vardagligt
● speciellt med avseende på betalning (konkret eller abstrakt)
● speciellt även: lyckas få tag på
● få någon eller något i belögenheten att visst resultat e.d. uppstår
● ofta bildligt, med skenbar rumsbetydelse
● speciellt för att uttrycka strävan att genomdriva viss tolkning e.d.
● vara skyldig att (enligt förordning, på bud e.d.)
● även i fråga om skyldighet som samtidigt innebär en rättighet, särskilt i stadgar o.d.
● även försvagat med avseende på ålagd uppgift e.d.
● vara i viss situation, i visst tillstånd e.d.
● speciellt för att uttrycka fallenhet e.d.
● som hjälpverb för att bilda perfekt och pluskvamperfekt

hawaiimusik
Ordklass substantiv
● typ av sentimental, amerikansk schlagermusik vars texter anknyter till Söderhavet och som gärna använder ukulele eller så kallad hawaiigitarr som instrument

hawaiispel
Ordklass substantiv
● stil i lagspel, t.ex. fotboll eller ishockey, som innebär att spelet böljar fram och tillbaka utan hårda tacklingar och att resultatet ofta blir många mål

havande
Ordklass adjektiv
● som bär foster inom sig (om kvinna) Bruklighet något högtidligt
● även bildligt Bruklighet något högtidligt

havandeskap
Ordklass substantiv
● det att bära foster inom sig
● även om perioden för detta

havandeskapsförgiftning
Ordklass substantiv
● ett sjukdomstillstånd hos gravida kvinnor, karakteriserat av blodtrycksförhjning och äggvita i urinen

havannacigarr
Ordklass substantiv
● cigarr av tobak från Havanna

ha varmt på fötterna
Frasklass verbfras
● ha bra underlag för ett påstående eller ett ställningstagande

haverera
Ordklass verb
● förstöras genom olyckshändelse (om fartyg eller flygplan)
● även utvidgat om andra fordon eller föremål
● helt misslyckas och därför upplösas (om verksamhet e.d.)

haveri
Ordklass substantiv
● fartygs eller flygplans förstörelse genom olyckshändelse
● även utvidgat, särskilt om nästan oreparerbar skada i t.ex. fartygsdel eller maskin
● överfört: totalt misslyckande

haverikommission
Ordklass substantiv
● grupp av sakkunniga med uppgift att utreda svårare flygplanshaveri

haverist
Ordklass substantiv
● fartyg eller flygplan som lidit haveri
● även om person, särskilt skeppare, pilot e.d.

haverrot
Ordklass substantiv
● typ av korgblommig ört med smala, gräsliknande blad och med frukter som har getskäggliknande penselhår

havre
Ordklass substantiv
● en sädesslag med småax i vippa, som främst används som kreatursfoder men även för beredning av gryn och mjöl
● även om besläktade gräsarter

havreflarn
Ordklass substantiv
● en frasig småkaka bakad på havregryn

havregryn
Ordklass substantiv
● gryn av havre

havremust
Ordklass substantiv
● soppa på fint havremjöl

havsabborre
Ordklass substantiv
● typ av mycket artrik, aborrartad havsfisk, särskilt om en stor rovfisk som tillfälligt gästar den svenska västkusten

havsanemon
Ordklass substantiv
● typ av icke kolonibildande koralldjur som med en blomliknande samling av tentakler fångar sitt byte, ofta med hjälp av bedövande nässeltrådar

havsbad
Ordklass substantiv
● bad i havet
● även om särskilt anlagd plats lämplig för detta

havsband
Ordklass substantiv
● yttersta del av skärgård

havsbris
Ordklass substantiv
● bris som blåser från havet mot land

havsbryn
Ordklass substantiv
● havsband

havsdöd
Ordklass substantiv
● helt förstörda livsbetingelser i havsområde, särskilt för högra livsformer, på grund av t.ex. föroreningar

havsfru
Ordklass substantiv
● mytologisk figur tänkt som ett kvinnligt väsen med fiskkropp nedanför midjan

havsgud
Ordklass substantiv
● gud som tänks ha sin hemvist i havet och styra över detta

havskappseglare
Ordklass substantiv
● båt för havskappsegling
● person som ägnar sig åt havskappsegling

havskappsegling
Ordklass substantiv
● kappsegling över längre sträcka utomskärs, särskilt i vissa typer av båtar eller enligt speciella handikappregler

havskatt
Ordklass substantiv
● en stor, bottenlevande havsfisk med stort huvud och läckert kött, som förekommer bl.a. utanför svenska västkusten
● även om närbesläktade fiskar

havsklimat
Ordklass substantiv
● fuktig klimattyp med milda vintrar och svala somrar (som i många kustområden)

havskryssare
Ordklass substantiv
● segelbåt som lämpar sig för havskappsegling

havskräfta
Ordklass substantiv
● ett ljusrött, hummerliknande havskräftdjur med välsmakande kött

havslax
Ordklass substantiv
● lax som fångats i havet och inte fått lekdräkt
● handelsnamn på gråsej och lyrtorsk

havsmus
Ordklass substantiv
● särskilt: en mindre broskfisk som har gnagarliknande nos och lång, piskformig stjärt och som lever nära havsbottnen, bland annat utanför den svenska västkusten

havsrätt
Ordklass substantiv
● folksrättsliga bestämmelser som rör utnyttjandet av haven

havssula
Ordklass substantiv
● en stor, vit havsfågel med spetsig stjärt, grov spetsig näbb och långa svarta vingspetsar, som fångar fisk genom störtdykning ned under vattnet

havsteknik
Ordklass substantiv
● oljeborrning i havet

havstrut
Ordklass substantiv
● en stor, vit måsfågel med svarta vingar och gråskära ben

havstulpan
Ordklass substantiv
● typ av litet kräftdjur med kransar av vassa skalplattor och fransade fångstben, som förekommer i täta samlingar på bl.a. klippor och undersidan av båtar

havsutter
Ordklass substantiv
● ett mårddjur som har mycket värdefullt pälsverk och som lever längs klippkuster i norra Stilla havet

havsyta
Ordklass substantiv
● havets översta skikt, speciellt som nollnivå vid höjdangivelser

havsörn
Ordklass substantiv
● en stor, brun örn med grov kroknäbb, breda, rektangulära vingar och kort, kilformig stjärt, som sällsynt häckar i kustområden eller vid ensliga insjöar
● även om närbesläktade örnar

havtorn
Ordklass substantiv
● en snårbildande, hög, tornig buske som växer på havsstränder och bär oragnefärgade frukter som ger en god gelé

ha öppet hus
Frasklass verbfras
● ta emot gäster eller besökare när som helst på dagen (ofta dock mellan vissa klockslag)

hearing
Ordklass substantiv
● typ av större, offentlig utfrågning, ofta av en blandad grupp av makthavare och experter
● ursprungligen om en typ av utfrågning inför utskott av USA:s folkrepresentation

heat
Ordklass substantiv
● förberedande grupp av samtidigt startande tävlingsdeltagare, varav vissa vanligen skall slås ut (i löpning, simning och andra hastighetsgrenar)

hebré
Ordklass substantiv
● israelit (i Gamla testamentets värld)
● i Nya testamentet ibland med mera inskränkt innebörd: hebreisktalande jude

hebreisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hebréerna

hebreiska
Ordklass substantiv
● ett semitiskt språk som är det officiella språket i Israel

hed
Ordklass substantiv
● område bestående av torr, näringsfattig slättmark med växtlighet av huvudsakligen ris, mossor och lavar (särskilt som beteckning för en grundläggande typ av växtsamhälle)

heden
Ordklass adjektiv
● hednisk (vanligen om tidsperiod e.d.) Bruklighet ålderdomligt
● i sammansättningar även allmännare

hedendom
Ordklass substantiv
● religiös tro helt utan samband med kristen, judisk och muslimsk tradition, särskilt om förment lägre religioner (enligt västerländkst synsätt), gärna med inslag av månggudadyrkan
● utvidgat: ateism

hedenhös
Ordklass substantiv
● mycket avlägsen forntid Bruklighet något föråldrat eller skämtsamt

heder
Ordklass substantiv
● anseende grundat på erkänt goda karaktärsegenskaper, ibland enligt något föråldrade normer
● erkännande av bibehållet eller förbättrat anseende, ofta till följd av någon prestation e.d.

hederlig
Ordklass adjektiv
● som arbetar öppet och endast med moraliskt godtagbara metoder i sin strävan att uppnå något, speciellt vid affärsverksamhet
● även om handling o.d.
● rejäl (med försvagning av den moraliska innebörden)
● speciellt om traditionsrika och uppskattade föremål, företeelser o.d.

hedersam
Ordklass adjektiv
● som innebär att någons anseende bibehålls eller förbättras

hedersdoktor
Ordklass substantiv
● person som i kraft av värdefulla insatser tillerkänts doktorstitel utan att ha formella meriter för detta

hedersgäst
Ordklass substantiv
● särskilt förnäm och ärad gäst

hedersknyffel
Ordklass substantiv
● präktig och hygglig person Bruklighet vardagligt, något ålderdomligt

hederskodex
Ordklass substantiv
● oskrivet normsystem som man inte kan bryta mot utan att förlora anseendet (särskilt i grupper med kåranda e.d.) Bruklighet någto högtidligt

hederskompani
Ordklass substantiv
● truppavdelning somparaderar vid officiella högtidligheter, ofta för att hedra en förnäm gäst e.d.

hedersledamot
Ordklass substantiv
● hedersmedlem

hedersman
Ordklass substantiv
● pålitlig och hygglig person
● speciellt om socialt underställd person (särskilt förr) Bruklighet vänligt men ibland något nedsättande

hedersmedlem
Ordklass substantiv
● person som fått medlemskap i sällskap som hedersbevisning, vanligt utan att delta aktivt i verksamheten

hedersomnämnande
Ordklass substantiv
● extra utmärkelse vid sidan av egentliga priser vid tävling

hedersord
Ordklass substantiv
● löfte angivet med det egna anseendet som insats eller säkerhet
● ofta försvagat i uttryck för stark försäkran

hederspascha
Ordklass substantiv
● hedersknyffel Bruklighet vardagligt, något ålderdomligt

hederspris
Ordklass substantiv
● pris som delas ut som särskilt erkännande vid tävlan, oftast till deltagare som inte vunnit något av de ordinarie prisen

hederssak
Ordklass substantiv
● uppgift eller handling som man måste utföra för att inte förlora i anseende

hedersskuld
Ordklass substantiv
● skuld för vilken gäldenärens hederskänsla är enda säkerhet

hedervärd
Ordklass adjektiv
● som är värd aktning, t.ex. för sina moraliska egenskaper
● ibland med antydan om begränsning

hednamission
Ordklass substantiv
● kristen mission bland hedningar, ofta innefattande humanitär hjälpverksamhet Bruklighet ålderdomligt

hedning
Ordklass substantiv
● person med en tro som helt saknar samband med kristna, judiska och muslimska traditioner (ofta om person med religion med inslag av månggudadyrkan, magi e.d.)
● utvidgat: person som är likgiltig för kristendomen (speciellt om ateist)

hednisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hedendom

hedonism
Ordklass substantiv
● filosofisk riktning som betraktar lusten och njutningen som det högsta i livet

hedonist
Ordklass substantiv
● anhängare av hedonismen
● allmännare: njutningslysten person

hedonistisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hedonismen

hedra
Ordklass verb
● visa aktning för person eller något som har samband med person
● utvidgat med avsende på annan företeelse: skänka glans åt
● bringa någon heder
● reflexivt: utmärka sig med t.ex. god prestation

hedrande
Ordklass adjektiv
● som bringar någon heder

hegelian
Ordklass substantiv
● anhängare till den tyske filosofen Hegel, som bl.a. hävdade att utvecklingen förs framåt enligt schemat tes – antites – syntes

hegeliansk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med Hegels filosofi

hegemoni
Ordklass substantiv
● bestämmande inflytande, särskilt politiskt
● ibland även om andra former av dominans, t.ex. kulturella Bruklighet i viss marxistisk teori

hej
Ordklass interjektion
● ett informellt hälsnings- eller avskedsord
● uttryck för munterhet och lössläppthet
● för att markera takt, särskilt vid kollektivt arbete

heja
Ordklass verb
● uppmuntra tävlande med hejarop
heja
Ordklass interjektion
● må det gå bra (för angiven deltagare i tävling e.d.)

hejaklack
Ordklass substantiv
● grupp åskådare vid tävling som stöder någon tävlande eller grupp av tävlande med uppmuntrande tillrop, ofta endera laget vid lagmatch

heja på
Frasklass verbfras
● stödja, hoppas på framgång för t.ex. ett visst lag eller en viss idrottsman eller idrottskvinna
● hälsa informellt, ofta med ett "hej"
● bearbeta med hejare Bruklighet mindre brukligt

hejaramsa
Ordklass substantiv
● ramsa som ropas i kör och som uttrycker sympatier för t.ex. ett visst lag eller en viss tävlingsdeltagare

hejare
Ordklass substantiv
● person med stor skicklighet i något angivet avseende Bruklighet vardagligt
● redskap som består av en fallvikt som lyfts till viss höjd och sedan får falla fritt på arbetsstycke

hejarklack
Ordklass substantiv
● grupp åskådare vid tävling som stöder någon tävlande eller grupp av tävlande med uppmuntrande tillrop, ofta endera laget vid lagmatch

hejd
Ordklass substantiv
● övre gräns

hejda
Ordklass verb
● förhindra vidare utbredning eller framfart av
● reflexivt speciellt: stanna upp
● speciellt även: behärska sig

hejdlös
Ordklass adjektiv
● som tycks sakna övre gräns

hejduk
Ordklass substantiv
● person som villigt och blint tjänar någon i någon betänklig verksamhet

hejdundrande
Ordklass adjektiv
● överdådig

hejig
Ordklass adjektiv
● överdrivet hurtig

hejsan
Ordklass interjektion
● ett extra informellt hälsnings- eller avskedsord
● uttryck för munterhet och lössläppthet

hekatomb
Ordklass substantiv
● mycket stor mängd

hektar
Ordklass substantiv
● ytenhet som motsvarar 10 000 kvadratmeter, särskilt för angivande av åkerareal o.d.

hektisk
Ordklass adjektiv
● som kännetecknas av intensitet och brådska (om t.ex. verksamhet eller situation)
● mer konkret: feberaktig

hekto
Ordklass substantiv
● viktenhet som motsvarar 100 gram

hektograf
Ordklass substantiv
● en enklare apparat för mångfaldigande av skriven text Bruklighet historiskt

hektografera
Ordklass verb
● mångfaldiga med hektograf

hektogram
Ordklass substantiv
● viktenhet som motsvarar 100 gram

hektoliter
Ordklass substantiv
● volymenhet som motsvarar 100 liter

hel
Ordklass adjektiv
● som omfattar alla delar av det föremål e.d. som framgår av sammanhanget
● ofta med antydan om stor omfattning, positiv värdering e.d.
● även med stark bibetydelse av enhetlighet och följdriktighet
● i adverbiell användning vanligen rent förstärkande: mycket, alldeles
● som bibehållit en sammanhållen form och därför är i fullgott skick (mest om enklare föremål)

hela
Ordklass verb
● hel butelj sprit
hela
Ordklass verb
● bota person, sjukdom, skada e.d. Bruklighet högtidligt
hela
Ordklass adverb
● så mycket som

hela baletten
Frasklass nominalfras
● hela högen, allihop Bruklighet bildligt, vardagligt

hela bibban
Frasklass nominalfras
● alltihop

hela faderullan
Frasklass nominalfras
● alltihopa, allihopa

helafton
Ordklass substantiv
● kväll som helt ägnas åt ett visst festligt program

hela härligheten
Frasklass nominalfras
● alltihop

hela klabbet
Ordklass vardagligt
● alltihop

hela konkarongen
● alltsammans, allesammans Bruklighet vardagligt

hela köret
● alltihop Bruklighet vardagligt, vanligen något nedsättande

helan
Ordklass substantiv
● första supen

helautomatisk
Ordklass adjektiv
● som fungerar helt utan mänskligt ingripande (om maskin e.d.)

helbild
Ordklass substantiv
● bild av person i helfigur Bruklighet särskilt fotografering
● någon gång även om bild av föremål

hel biljett
Frasklass nominalfras
● biljett till fullt pris (för vuxna)

helbräddad
Ordklass adjektiv
● som saknar alla inskärningar i kanten

helbrägda
Ordklass adjektiv
● oskadad Bruklighet något ålderdomligt
● frisk

helbrägdagörelse
Ordklass substantiv
● behandling av sjuka med icke-medicinska, religiöst präglade metoder (om t.ex. handpåläggning eller bön, särskilt i vissa frikyrkosamfund)

heldag
Ordklass substantiv
● dag då arbete, studier eller annan verksamhet pågår hela tiden

heldragen
Ordklass adjektiv
● som ritats utan att pennan lyfts (om linje e.d.)

heldäckad
Ordklass adjektiv
● som nästan helt täcks av däck (om fartyg)

helfabrikat
Ordklass substantiv
● industriprodukt som saluförs i fullt färdigt skick

helfet
Ordklass adjektiv
● som har högre fetthalt än 45 % (om ost)
● som kännetecknas av kraftig svärta o.d. (om tryckstil)

helfigur
Ordklass substantiv
● bild av hela kroppen av en person
● speciellt om måltavla som föreställer detta
● bildligt om någons hela personlighet e.d.

helfransk
Ordklass adjektiv
● vars rygg och pärmar är överdragna med skinn (om bokband)

helförsäkra
Ordklass verb
● skaffa helförsäkring för

helförsäkring
Ordklass substantiv
● försäkring som täcker nästan alla skador, speciellt om bilförsäkring som utom personskador täcker bl.a. stöld och brand

helg
Ordklass substantiv
● period om några dagar med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök (om de stora kyrkohögtiderna eller om vanliga veckoslut)
● även om den arbetsfria perioden kring 1 maj

helga
Ordklass verb
● göra eller hålla helig Bruklighet något ålderdomligt
● speciellt: inviga åt gudom
● försvagat: ägna åt högre syfte e.d.

helgardera
Ordklass verb
● täcka alla möjliga laternativ för något och därmed undvika alla risker, speciellt vid tippning

helgd
Ordklass substantiv
● erkänd helighet
● försvagat: okränkbarhet

helgdag
Ordklass substantiv
● allmänt arbetsfri dag med möjlighet till gudstjänstbesök (om söndag eller vissa andra dagar under större kyrkohögtider)
● iblanddock i motsats till vanliga söndagar
● även om 1 maj

helgedom
Ordklass substantiv
● lokal som är helgad åt gudom (om t.ex. kyrka eller tempel)

helgeflundra
Ordklass substantiv
● en mycket stor flundrefisk med läckert kött
● även om maträtt därav
● även om en mindre art

helgelse
Ordklass substantiv
● upprättande av gemenskap med kristendomens Gud

helgerån
Ordklass substantiv
● hänsynslös handling som kränker grundläggande värden
● ursprungligen: tempelrov

helgfri
Ordklass adjektiv
● som inte infaller på helgdag (om vardag eller lördag)

helgjuten
Ordklass adjektiv
● gjuten i ett stycke
● särskilt överfört: som utgör en väl avvägd, harmonisk enhet

helgmålsbön
Ordklass substantiv
● kortare gudstjänst kvällen före söndag eller helgdag

helgmålsringning
Ordklass substantiv
● ringning i kyrkklockor kvällen före söndag eller helgdag (som markering av helgens inträde)

helgon
Ordklass substantiv
● religiös personlighet som fått erkännande för ett mycket fromt och moraliskt högtstående liv (särskilt i katolsk och ortodox kristendom)
● försvagat: moraliskt mycket högtstående person

helgongloria
Ordklass substantiv
● ljusring som symbol för helighet kring bild av ett helgons huvud

helgonlegend
Ordklass substantiv
● förskönande berättelse om ett helgons liv, vanligen med övernaturliga inslag

helgsmål
Ordklass substantiv
● tidpunkt då en helg börjar

helhet
Ordklass substantiv
● något som tankemässigt betraktas på en gång i hela sin omfattning utan hänsyn till enskilda detaljer
● ofta med särskilt stark tonvikt på odelbarheten

helhetsintryck
Ordklass substantiv
● intryck av något betraktat som ett helt

helhetsvård
Ordklass substantiv
● sjukvård som innebär omsorg om hela människan (d.v.s. i både fysiskt och psykiskt samt både socialt och andligt avseende, särskilt i fråga om svårt sjuka och döende patienter)
● även konkretare om vårdenheten e.d.

helhjärtad
Ordklass adjektiv
● som visar starkt engagemang för något (om person, handling e.d.)

helig
Ordklass adjektiv
● som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad (både om konkreta och abstrakta företeelser)
● försvagat: mycket kär eller dyrbar för någon
● som utförs med ett högt mål i sikte

heliga tre konungar
Frasklass nominalfras
● de tre konungar från Österlandet som enligt legenden kom för att hylla Jesusbarnet, ledda av en stjärna Bruklighet ursprungligen bibliskt

helig ko
Frasklass nominalfras
● någon eller något som inte får kritiseras

helikon
Ordklass substantiv
● ett cirkelformat bastubeinstrument som bärs över axeln

helikopter
Ordklass substantiv
● en luftfarkost som lyfts av en propeller som roterar i horisontalplanet och bland annat kan hänga orörlig i luften och landa mer eller mindre vertikalt

helinackordering
Ordklass substantiv
● inackordering med kost och logi

heliocentrisk
Ordklass adjektiv
● som förutsätter solen som medelpunkt för bl.a. jordens rörelse Bruklighet i vetenskapliga sammanhang

heliofob
Ordklass adjektiv
● som inte tål ljus (om person, djur eller växt)

heliograf
Ordklass substantiv
● instrument som registrerar antalet soltimmar

heliostat
Ordklass substantiv
● ett instrument som med hjälp av en roterande spegel reflekterar ljuset från en himlakropp i konstant riktning och därigenom underlättar mätningar och observationer (mest för observationer av solen)

heliotrop
Ordklass substantiv
● en strävbladig prydnadsväxt med små ljusblå, vanlijdoftande blommor och med blad som den vänder efter solen
● även om närbesläktade arter
● en mörkgrön prydnadssten med blodröda fläckar (ett kvartsmineral: kalcedon)

heliotropism
Ordklass substantiv
● förmåga hos vissa växter att vända sig mot solljuset

helium
Ordklass substantiv
● ett grundämne som tillhör ädelgaserna och bl.a. används som bärande gas i ballonger

helkonserv
Ordklass substantiv
● industrimässigt inlagd konserv med lång hållbarhet (minst ett år) också vid rumstemperatur (den normala typen av konserv)

helkväll
Ordklass substantiv
● helafton

hell
Ordklass interjektion
● uttryck för högstämd hälsning eller hyllning Bruklighet ålderdomligt

hellen
Ordklass substantiv
● forntida grek

hellenism
Ordklass substantiv
● dominerande, på klassisk grekisk kultur grundad kulturströmning i medelhavsområdet under århundradena närmast före Kristi födelse

hellenistisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hellenismen

hellensk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med det forntida Grekland

heller
Ordklass adverb
● likaså inte (i nekande uttryck)
● även som allmänt förstärkningsord eller för att markera vädjan e.d. Bruklighet vardagligt

helljus
Ordklass substantiv
● särskilt: fordonsljus som har full ljusstyrka och räckvidd genom att det inte bländats av

hellre
Ordklass adverb
● med större nöje eller tillfredsställelse
● vid bedömning av handlingsalternativ: med större fördel

helnot
Ordklass substantiv
● tecken för en ton vars tidsvärde normalt anges med fyra taktslag och motsvarar en hel takt vid fyrtakt

helnykter
Ordklass adjektiv
● som av princip helt avstår från alkohol

helnykterist
Ordklass substantiv
● person som av princip helt avstår från alkohol

helomvändning
Ordklass substantiv
● snabb vridning av kroppen ett halvt varv vid stående ställning (särskilt i militära och gymnastiska sammanhang)
● överfört: plötsligt, totalt byte av ståndpunkt

helot
Ordklass substantiv
● livegen bonde i forntidens Sparta Bruklighet historiskt

helpension
Ordklass substantiv
● inkvartering som innefattar logi och dagens alla måltider (på hotell e.d.)

helsida
Ordklass substantiv
● hel tidningssida

helsiden
Ordklass substantiv
● tyg av enbart silke

helsike
Ordklass substantiv
● mycket svår situation
● ofta i rena kraftuttryck

helskinnad
Ordklass adjektiv
● som inte fått allvarligare synliga skador trots genomgången fara e.d.
● även överfört

helskuren
Ordklass adjektiv
● som är tillskuren i ett stycke och saknar midjesöm (om klädesplag o.d.)

helskägg
Ordklass substantiv
● skägg som täcker både hakan och delar av kinderna

helspänn
Ordklass substantiv
● spänd uppmärksamhet
● ursprungligen: läge för avfyrning

helst
Ordklass adverb
● hellre än allt annat
● i synnerhet Bruklighet något ålderdomligt
● i vissa uttryck av typen "vem som helst": utan precisering av alla tänkbara möjligheter (i fråga om bl.a. person, plats eller tidpunkt, vanligen för att uttrycka att dessa är godtyckliga)
● även som rent förstärkningsord i negerande sammanhang
● även i uttryck för mycket hög grad av något Bruklighet vardagligt

helstekt
Ordklass adjektiv
● som stekts i ett stycke (om kötträtt)

helstöpt
Ordklass adjektiv
● stöpt i ett helt stycke
● ibland överfört: som utgör en väl avvägd, harmonisk enhet

heltal
Ordklass substantiv
● tal utan bråkdel

helt enkelt
● utan vidare (som kommentar till handling e.d.)
● så enkelt som (som kommentar till lösning på problem e.d.)

heltid
Ordklass substantiv
● full arbetstid (normalt omfattande cirka 40 timmar i veckan)

helt och hållet
● fullständigt

helton
Ordklass substantiv
● största och vanligaste intervall mellan två närliggande toner i den vanliga skalan (som mellan c och d)

heltäckande
Ordklass adjektiv
● som täcker alla delar eller aspekter av något område(beträffande abstrakta eller konkreta områden)
● speciellt: som helt täcker golvytorna

heltäckningsmatta
Ordklass substantiv
● heltäckande matta

helvete
Ordklass substantiv
● plats där de fördömda tänks vara tvungna att vistas och pinas (enligt äldre kristen tradition)
● försvagat: outhärdlig plats eller situation
● ofta som rent kraftuttryck Bruklighet starkt vardagligt

helvetesmaskin
Ordklass substantiv
● tifsinställd bomb för attentat e.d. Bruklighet ålderdomligt

helvetisk
Ordklass adjektiv
● helt omöjlig att uthärda

helylle
Ordklass substantiv
● oblandat ylle
● även överfört om präktighet o.d. Bruklighet mest i sammansättningar, något ålderdomligt

helår
Ordklass substantiv
● tidsperiod om ett helt år

hem
Ordklass substantiv
● stadigvarande bostad för viss person, familj e.d. (ofta med tanke på den personliga karaktären hos inredningen etc.)
● ofta mindre konkret, med tonvikt på gemensakapen mellan de samboende
● även bildligt om hemtrakt, hemland e.d. Bruklighet ofta något högtidligt
● ofta i sammansättningar: institution för vård eller service som även fungerar som tillfällig eller stadigvarande bostad
● i sammansättningar även utan eller med mycket tillfälligt boende
hem
Ordklass adverb
● till hemmet (hemorten, hemlandet e.d.)
● utvidgat: till förråd eller normal förvaringsplats
● även i uttryck för lyckat resultat
● speciellt i kortspel: i uttryck för att man lyckats ta det antal spel man åtagit sig att ta

he-man
Ordklass substantiv
● manligt kraftfull och erotiskt tilltalande man (enligt traditionella normer)

hemarbetande
Ordklass adjektiv
● som huvudsakligen arbetar i hemmet

hematit
Ordklass substantiv
● ett gråblått järnmineral som blir blodrött när det repas eller pulvriseras

hematolog
Ordklass substantiv
● specialist på hematologi

hematologi
Ordklass substantiv
● läran om blodet och blodsjukdomarna

hembageri
Ordklass substantiv
● mindre, ej fabriksmässigt drivet bageri

hembakad
Ordklass adjektiv
● bakad i hemmet och därför ofta uppfattad som särskilt välsmakande e.d.
● även om bageriprodukter från hembageri e.d.

hembakt
Ordklass adjektiv
● hembakad

hembesök
Ordklass substantiv
● besök i hemmet, särskilt av socialarbetare e.d.

hembiträde
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt biträder inom husligt arbete Bruklighet mest historiskt

hembjuda
Ordklass verb
● särskilt: erbjuda till inlösen Bruklighet juridik

hembrännare
Ordklass substantiv
● apparat för hembränning
● inbland även om person som ägnar sig åt hembränning

hembränning
Ordklass substantiv
● olovlig, privat framställning av sprit

hembränt
Ordklass substantiv
● sprit som är olovligt (privat) framställd

hembud
Ordklass substantiv
● erbjudande om köp eller inlösen av egendom till person med företrädes- eller lösningsrätt

hembygd
Ordklass substantiv
● landsbygdstrakt som omger hemmet (ofta med tanke på speciella kulturella värden o.d.)
● trakt där någon vuxit upp

hembygdsförening
Ordklass substantiv
● förening med uppgift att vårda och utveckla hembygdens kultur

hembygdsgård
Ordklass substantiv
● gård inrättad för att belysa och stödja hembygdens kultur (ofta en sorts museum med gamla föremål från bygden)

hembära
Ordklass verb
● framföra Bruklighet högtidligt
● hemföra seger Bruklighet ålderdomligt

hemdator
Ordklass substantiv
● mikrodator avsedd att användas i hemmet

hemdragande
Ordklass adjektiv
● som tagit något oönskat med sig hem

hemfalla
Ordklass verb
● motståndslöst låta sig upptas av någon olämplig sysselsättning, metod e.d.
● åter tillfalla Bruklighet ålderdomligt
● genom tvång utsätta för viss påföljd e.d. Bruklighet delvis juridik, åderdomligt

hemfridsbrott
Ordklass substantiv
● straffbar kränkning av det rättsliga skydd ett hem åtnjuter, särskilt genom olovligt inträngande e.d. Bruklighet särskilt juridik

hemföra
Ordklass verb
● föra med sig till hemmet (hemorten, hemlandet e.d.)
● överfört: lyckats tillskansa sig

hemförlova
Ordklass verb
● ge tillstånd att återvända hem (med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten
● även med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.

hemförsäkring
Ordklass substantiv
● försäkring av bostad och lösegendom

hemförsäljning
Ordklass substantiv
● försäljning av vara genom säljare som kommer hem tillköparen, telefonerar till honom eller henne e.d.

hemgift
Ordklass substantiv
● egendom som den kvinnliga parten för med sig i boet vid giftermål
● urspurngligen gåva från föräldrarna till dottern vid hennes giftermål

hemgjord
Ordklass adjektiv
● tillverkad i hemmet
● särskilt: som tillverkats med enkla, hobbymässiga metoder och hjälpmedel

hemgång
Ordklass substantiv
● det att lyckas ta så många spel som man åtagit sig vid budgivningen i kortspel, särskilt bridge

hemhjälp
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt men ofta tillfälligt utför hushållsarbete i annans hem

hemifrån
Ordklass adverb
● från hemmet
● även med försvagad riktningsbetydelse

heminredning
Ordklass substantiv
● metoder för anskaffning av möbler och andra inventarier till hem och ordnande av dem till en behaglig helhet
● ofta konkret om allt som hör till det inre av ett hem

hemisfär
Ordklass substantiv
● halvklot, särskilt om norra eller södra halvklotet

hemkalla
Ordklass verb
● uppmana att återvända till hemorten eller hemlandet
● speciellt med avseende på diplomatiskt sändebud, vanligen som markering mot landet i fråga
● bildligt: låta avlida Bruklighet högtidligt

hemkomst
Ordklass substantiv
● återkomst till hemmet, hemorten, hemlandet e.d.

hemkonsulent
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ger rådgivning i frågor som rör bostad, kost, vardagsekonomi o.d.

hemkunskap
Ordklass substantiv
● kunskap om ett hems skötsel, speciellt som skolämne

hemkört
Ordklass substantiv
● hembränd sprit Bruklighet vardgligt, skämtsamt

hemlagad
Ordklass adjektiv
● som tillagats i hemmet

hemland
Ordklass substantiv
● land där man vuxit upp
● land där man bor

hemlandstoner
Ordklass substantiv
● särskilt: sinnesintryck som väcker minnen från hembygden eller hemlandet

hemlig
Ordklass adjektiv
● som bör vara bekant endast för några få invigda
● speciellt om person vars identitet eller verksamhet ej bör vara känd
● ibland i adverbiell användning, särskilt i vissa uttryck

hemligen
Ordklass adverb
● i hemlighet Bruklighet något högtidligt eller formellt

hemlighet
Ordklass substantiv
● kunskap som bör vara förbehållen några få invigda
● även om oförklarlig företeelse
● abstraktare: det att något hålls hemligt

hemlighetsfull
Ordklass adjektiv
● som tycks hålla inne med en hemlighet (om person)
● även om handling e.d.
● utvidgat om andra företeelser: mystisk

hemlighetsmakeri
Ordklass substantiv
● överdrivet hemlighållande

hemlighus
Ordklass substantiv
● litet hus för uträttande av naturbehov Bruklighet något ålderdomligt

hemlighålla
Ordklass verb
● hålla tillbaka avslöjandet av

hemligstämpel
Ordklass substantiv
● stämpel med vilken något markeras som hemligt, vanligen efter beslut av myndighet (särskilt för dokument o.d.)
● vanligen bildligt om själva det juridiska förfarandet

hemligstämpla
Ordklass verb
● förse med hemligstämpel eller (vanligen) på annat sätt markera att något inte bör bli offentligt

hemlock
Ordklass substantiv
● typ av snabbväxande, granliknande barrträd, i Sverige mest odlat som parkträd

hemlån
Ordklass substantiv
● rätt till tillfällig förvaring i hemmet av lånat föremål, särskilt beträffande biblioteksbok (i motsats till läsesalslån)

hemlängtan
Ordklass substantiv
● längtan till hemmet, hemorten, hemlandet e.d.

hemläxa
Ordklass substantiv
● längre skoluppgift som skall utföras i hemmet

hemlös
Ordklass adjektiv
● som saknar eget hem
● överfört: rotlös

hemma
Ordklass adjektiv
● som har god kännedom eller goda färdigheter på visst område
hemma
Ordklass adverb
● i hemmet, hemtrakten eller hemlandet
● även i uttryck för gemenskapskänslor o.d. som hör samman med hemmet
● även i uttryck för att något har en naturlig och berättigad plats i något sammanhang
● även för att beteckna lyckat resultat, särskilt i kortspel

hemmablind
Ordklass adjektiv
● som inte längre lägger märke till brister och skavanker i det egna hemmet eller landet e.d.

hemmadotter
Ordklass substantiv
● ogift kvinna som bor kvar och endast verkar i föräldrahemmet och vanligen inte är helt ung Bruklighet något ålderdomligt

hemmafront
Ordklass substantiv
● civil del av krigförande land, tänkt som infogad i totalförsvaret

hemmafru
Ordklass substantiv
● gift kvinna som för tillfället inte utövar yrkesarbete utan istället ägnar sig åt skötsel av hemmet

hemmagjord
Ordklass adjektiv
● som tillverkats hemma med enkla, föga yrkesmässiga metoder och hjälpmedel
● ibland med tonvikt på det ofullgångna
● även om abstrakta företeelser

hemmahörande
Ordklass adjektiv
● som har en naturlig och berättigad plats någonstans (särskilt om person som bor på viss plats)

hemmakväll
Ordklass substantiv
● kväll som tillbringas i hemmet i ensamhet eller i kretsen av ett fåtal nära vänner eller släktingar

hemmalag
Ordklass substantiv
● lag som i en viss match tävlar på hemmaplan mot utsocknes lag

hemmaman
Ordklass substantiv
● gift man som för tillfället inte utövar yrkesarbete utan istället ägnar sig åt skötsel av hem och barn

hemmamarknad
Ordklass substantiv
● det egna landets varu- och tjänstemarknad

hemman
Ordklass substantiv
● jordbruksfastighet betraktad som ekonomisk enhet och med viss minsta avkastning Bruklighet numera inte officiell beteckning

hemmansägare
Ordklass substantiv
● titel för person som äger och brukar en jordbruksfastighet Bruklighet något ålderdomligt

hemmaplan
Ordklass substantiv
● tävlingsplats belägen i hemorten för visst lag e.d.
● även utvidgat
● även bildligt om område som man är väl insatt i

hemmaseger
Ordklass substantiv
● seger för hemmalag, särskilt i tipssammanhang

hemmastadd
Ordklass adjektiv
● som känner igen sig och är väl förtrogen med något, t.ex. någon plats eller något ämne
● ibland med bibetydelse av avspänt uppträdande o.d.

hemmavid
Ordklass adverb
● nära hemmet Bruklighet vardagligt

hem- och skolaförening
Frasklass nominalfras
● sammanslutning som består av föräldrar till vissa av barnen i en skola och är ansluten till ett distrikt och en huvudorgaisation

hemoglobin
Ordklass substantiv
● blodets röda, syrebärande färgämne

hemorrojder
Ordklass substantiv
● utspända eller ansvällda blodådror vid ändtarmsöpningen (bland lätt blödande och försvårande avföringen)

hemort
Ordklass substantiv
● plats där man har stadigvarande bostad och är mantalsskriven

hemortsrätt
Ordklass substantiv
● rätt att räkna viss kommun som sin hemort Bruklighet i äldre fattigvårslagstiftning
● numera vanligen överfört: det att naturligt höra hemma i visst sammanhang

hemsamarit
Ordklass substantiv
● kommunal tjänsteman med uppgift att besöka och hjälpa gamla och handikappade i hemmet inom ramen för hemtjänsten Bruklighet inte officiell beteckning

hemsjuka
Ordklass substantiv
● stark hemlängtan Bruklighet något ålderdomligt

hemsjukvård
Ordklass substantiv
● sjukvård som ges i enskilda hem av sjuksköterskor, sjukgymnaster o.d.

hemsjukvårdsbidrag
Ordklass substantiv
● bidrag som kan utgå till personer som är i behov av regelbunden medicinsk hjälp i hemmet, vanligen av anhörig

hemsk
Ordklass adjektiv
● som inger rysningar eller skräckkänslor
● försvagat: som inger estetiskt obehag
● i adverbiell användning även som rent förstärkningsord: oerhört Bruklighet vardagligt

hemskillnad
Ordklass substantiv
● tidsbegränsat upphävande av samlivet mellan makar som förberedelse för definitiv skilsmässa Bruklighet juridik, historiskt

hemslöjd
Ordklass substantiv
● hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål för eget behov eller med tanke på försäljning, ursprungligen i hemmet

hemspråk
Ordklass substantiv
● modersmål för föräldrar till invandrarbarn Bruklighet mest i skolsammanhang

hemställa
Ordklass verb
● formellt begära hos myndighet e.d.

hemställan
Ordklass substantiv
● formell begäran till myndighet e.d.

hemsöka
Ordklass verb
● på varje ställe drabba något område e.d., vanligen så att svåra skador uppstår
● ibland skämtsamt: oväntat besöka

hemsökelse
Ordklass substantiv
● utbredd plåga eller skadegörelse

hemtam
Ordklass adjektiv
● väl hemmastadd

hemtjänst
Ordklass substantiv
● samhällelig service som lämnas i hemmet åt gamla, handikappade o.d.
● även om organisationen för detta

hemtrevlig
Ordklass adjektiv
● som skapar förutsättningar för trivsel- och gemenskapskänslor (om miljö e.d.)

hemtrevnad
Ordklass substantiv
● hemtrevlig prägel eller stämning
● en rumsväxt med talrika, tättsittande små blad som bildar mattor, bollar etc.

hemul
Ordklass substantiv
● skyldighet för säljare att kunna visa att det överlåtna värdet tillhörde honom
● i vissa uttryck: bevis för riktighet av uppgift e.d. Bruklighet något ålderdomligt

hemulsman
Ordklass substantiv
● person som är underkastad hemul
● överfört: person som åberopas som auktoritet eller sagesman

hemuppgift
Ordklass substantiv
● skoluppgift som skall utföras i hemmet

hemvist
Ordklass substantiv
● plats där någon regelbundet uppehåller sig (om bostad eller annan regelbundet besökt plats)
● även bildligt

hemvård
Ordklass substantiv
● samhällelig omvårdnad som lämnas i hemmet (särskilt om enkare sjukvård)
● även om organisationen för detta

hemvårdare
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ägnar sig åt hemvård

hemväg
Ordklass substantiv
● förflyttning tillbaka mot hemmet eller utgångspunkten
● mer konkret om motsvarande väg och dess sträckning

hemvärn
Ordklass substantiv
● frivilliga arméförband med begränsad stridsutrustning, som har till uppgift att skydda hemorten i krig (om hela organisationen eller enstaka avdelning)

hemvävd
Ordklass adjektiv
● som framställts hantverksmässigt (om textilvara)
● ofta överfört: präktig men föga originell eller spännande

hemåt
Ordklass adverb
● i riktning mot hemmet

hena
Ordklass verb
● utföra slipande finbearbetning av motorcylindrar, lagerlopp e.d. med hjälp av finkorniga brynstenar

henna
Ordklass substantiv
● ett rött färgämne, särskilt för färgning av hår (i Asien och Afrika även för färgning av skägg, händer m.m.)

hennes
Ordklass pronomen
● som tillhör eller har anknytning till personen av kvinnligt kön som omtalas i sammanhanget

Hennes Majestät
● titel vid omnämnande av drottning

Hennes nåd
● titel vid omnämnande av högadlig eller furstlig kvinna

henry
Ordklass substantiv
Förkortning H
● måttenhet för en elektrisk spoles förmåga att motverka ändringar i strömstyrkan

heparin
Ordklass substantiv
● ett ämne i organismen som förhindrar att blodet levras
● även om otsvarande syntetiska medicin, använd bl.a. mot blodpropp

hepatit
Ordklass substantiv
● inflammation i levern, ofta med gulsot som symptom

heraldik
Ordklass substantiv
● läran om släktvapen och sköldmärken (deras sammansättning, symboliska betydelse m.m.)

heraldiker
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ägnar sig åt heraldik

herbarium
Ordklass substantiv
● samling av rotkade och pressade växter

herbicid
Ordklass substantiv
● kemiskt bekämpningsmedel mot ogräs

herbivor
Ordklass substantiv
● växtätande djur

herdabrev
Ordklass substantiv
● skrift som nyutnämnd biskop riktar till prästerna i sitt stift

herdaminne
Ordklass substantiv
● samling biografiska uppgifter om prästerna i ett stift (ibland även omfattande läroverkslärarna m.fl.)

herde
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt vallar boskap
● ibland med romantisk bibetydelse
● ofta bildligt om någon som sörjer för andras välgång, särskilt i andligt avseende

herdefolk
Ordklass substantiv
● folk som huvudsakligen livnär sig på boskapsskötsel och ofta lever som nomader

herdestund
Ordklass substantiv
● stund av intim samvaro mellan två älskande Bruklighet litterärt

herdinna
Ordklass substantiv
● kvinnlig herde, särskilt i romantiserande sammanhang

hereditär
Ordklass adjektiv
● ärtftlig, speciellt om biologisk egenskap som är beroende av arvsmassan

heresi
Ordklass substantiv
● lära som avviker från den påbjudna

heretiker
Ordklass substantiv
● person som bekänner sig till lära som avviker från den påbjudna

heretisk
Ordklass adjektiv
● kättersk

herkulesarbete
Ordklass substantiv
● arbete som kräver väldiga krafter

herkulisk
Ordklass adjektiv
● mycket aterk fysiskt eller psykiskt
● jättelik
● som kräver väldig styrka

herm
Ordklass substantiv
● steneplare som upptill slutar i ett människohuvud (ursprungligen i forngrekisk arkitektur)

hermafrodit
Ordklass substantiv
● person med både manliga och kvinnliga könsorgan
● även om djur eller växter med motsvarande egenskaper

hermelin
Ordklass substantiv
● ett mårddjur med smal, långsträckt kropp och värdefull päls (vit på vintern, brun och gulvit på sommaren)
● även om den bearbetade pälsen

hermeneutik
Ordklass substantiv
● läran om texttolkning
● numera ofta utvidgat: vetenskapsteoretisk riktning som framhäver betydelsen av förståelse och inlevelse i human- och samhällsvetenskaperna

hermeneutiker
Ordklass substantiv
● anhängare av vetenskapsteoretisk hermeneutik

hermeneutisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hermeneutik

hermetisk
Ordklass adjektiv
● fullständigt lufttät Bruklighet fysik, kemi m.m.
● överfört: helt otillgänglig

heroin
Ordklass substantiv
● ett starkt beroendeframkallande narkotiskt medel framställt ur morfin

heroinist
Ordklass substantiv
● person som missbrukar heroin

heroisera
Ordklass verb
● på överdrivet sätt framställa som hjältemodig eller på annat sätt föredömlig

heroisk
Ordklass adjektiv
● som visar mod och stark vilja att övervinna svrigheter (om person men särskilt om handling o.d.)

heroism
Ordklass substantiv
● stor förmåga att handla utan fruktan i mycket farliga situationer, vanligen för ett gott syfte
● stark vilja att övervinna svårtigheter

heros
Ordklass substantiv
● hjälte med övermänskliga egenskaper (i grekisk mytologi)

herostratisk
Ordklass adjektiv
● som grundar sig på illdåd (om ryktbarhet e.d.)

herpes
Ordklass substantiv
● en virussjukdom som orsakar små vätskefyllda hud- eller slemhinneutslag

herpetologi
Ordklass substantiv
● läran om groddjuren och kräldjuren

herr
Ordklass substantiv
● titel för vuxen mansperson (används vid tilltal eller omtal)

herradöme
Ordklass substantiv
● välde Bruklighet ålderdomligt

herravälde
Ordklass substantiv
● oinskränkt maktutövning över någon eller något
● utvidgat: möjlighet att behärska eller styra

herrbetjänt
Ordklass substantiv
● klädhängare i golvmodell, där en mans gångkläder kan hängas upp

herrcykel
Ordklass substantiv
● cykel med stång mellan sadel och styrstång, ursprungligen avsedd för män

herrdubbel
Ordklass substantiv
● tävling mellan två herrpar (i vissa racketsporter, t.ex. tennis)

herre
Ordklass substantiv
● respekterad man i synbart god samhällsställning Bruklighet ibland ironiskt
● speciellt vid artigt tilltal
● ibland dock socailt neutralt, speciellt i vissa könsskiljande beteckningar och i sportsammanhang
● ibland med betoning av kavaljersfunktion
● överordnad, förnäm person av manligt kön med inskränkt bestämmanderätt över annan person eller grupp av personer Bruklighet delvis historiskt
● speciellt även: ägare
● även som namn på Gud och i kraftuttryck, ibland som rent förstärkningsord
● även i uttryck för att man har kontroll över något

herrefolk
Ordklass substantiv
● härskande folk, särskilt i fascistisk ideologi, med rasmässig motivering för härskarställningen

herrekipering
Ordklass substantiv
● affärsavdelning som säljer herrkläder
● abstrakt: val av kläder åt manspersoner

herrelös
Ordklass adjektiv
● som saknar ägare (särskilt om hund)
● utvidgat: som saknar kontrollerande person

herre på täppan
Frasklass nominalfras
● person med full kontroll över situationen

herresäte
Ordklass substantiv
● herrgård

herrgård
Ordklass substantiv
● större, förnäm lantegendom (ursprungligen för ståndsperson, ofta utan tanke på utnyttjande av jorden)

herrgårdsost
Ordklass substantiv
● en fast, storpipig svensk ost som påminner om schweizerost

herrgårdsvagn
Ordklass substantiv
● personbil med extra stort bagaeutrymme som möjliggör varutransporter

herrnhutare
Ordklass substantiv
● anhängare av herrnhutismen

herrnhutism
Ordklass substantiv
● en innerlig, svärmisk luthersk trosrörelse (ursprungligen tysk)

herrsida
Ordklass substantiv
● sida av rum eller bord där enbart herrar placerar sig (vid bjudning, före dans o.d.) Bruklighet vanligen skämtsamt

herrsingel
Ordklass substantiv
● tävling mellan två herrar i racketspel, t.ex. tennis eller bordtennis

herrskap
Ordklass substantiv
● gift par i god samhällsställning (speciellt vid artigt tilltal)
● vid tilltal även om större grupp med inslag av båda könen
● förr även: sammanhållen grupp personer av högre samhällsklass

herrtidning
Ordklass substantiv
● tidning med inslag som verkar sexuellt upphetsande på män och vanligen även med inslag av spänning, våld, teknik o.d.

hertig
Ordklass substantiv
● titel för mycket hög adelsman eller manlig medlem av kungahus
● ursprungligen om vald krigsledare, senare om ledare för mer eller mindre självständigt, större landområde

hertigdöme
Ordklass substantiv
● område som till namnet förestås av en hertig

hertiginna
Ordklass substantiv
● titel för maka till hertig
● även om regerande furstinna

hertz
Ordklass substantiv
Förkortning Hz
● måttenhet för frekvens

herul
Ordklass substantiv
● medlem av en forngermansk folkstam

hes
Ordklass adjektiv
● som låter oren och skrovlig på grund av försvårad luftpassage (om röst eller ljud)
● även om person som lider av tillfällig heshet

hesa fredrik
Frasklass nominalfras
● siren för flyglarm Bruklighet skämtsamt

heshet
Ordklass substantiv
● det att vara hes (vid katarr e.d.)

hesitera
Ordklass verb
● tveka Bruklighet litterärt

hesperisk
Ordklass adjektiv
● sydländskt mild eller ljuvlig Bruklighet litterärt
● ursprungligen: som avser antikens Hesperien, landet i väster (Italien eller Spanien)

hess
Ordklass substantiv
● tonen ett halvt tonsteg under h (vanligen kallad b)

het
Ordklass adjektiv
● mycket varm (så att beröring vanligen orsakar smärta eller skada)
● om tidsperiod e.d. med mycket varmt väder
● häftigt engagerad och intensiv
● speciellt om något som görs med stor kraftinsats
● något utvidgat: intensiv och upphetsande
● som är av största vikt och aktualitet

heta
Ordklass verb
● ha som namn (om person, djur, plats etc.)
● ha som beteckning
● speciellt: ha som motsvarande benämning på annat språk
● vara uttryckt som påstående, ibland med antydan om bristande trovärdighet
● med något annan inriktning: vara uttryckt i ivss språkform

heta linjen
Frasklass nominalfras
● namn på den direkta telefonförbindelsen mellan Vita huset och Kreml

heterodox
Ordklass adjektiv
● som innebär avvikelse från viss påbjuden lära Bruklighet religionsvetenskap

heterogen
Ordklass adjektiv
● uppbyggd av olikartade beståndsdelar

heteroklis
Ordklass substantiv
● heteroklitisk böjning av ord Bruklighet språkvetenskap

heteroklitisk
Ordklass adjektiv
● som hämtar böjningsformer från flera historiskt olika ord eller från historiskt sett olika böjningssystem Bruklighet språkvetenskap

heteromorf
Ordklass adjektiv
● som uppvisar olika former eller strukturer Bruklighet i bl.a. biologiska och kemiska sammanhang

heterosexuell
Ordklass adjektiv
● vars sexuella intresse är inriktad på det motsatta könet Bruklighet om person eller djur
● även om beteende o.d.

heterotematisk
Ordklass adjektiv
● i vars tema olika ordstammar ingår Bruklighet språkvetenskap

heterotrof
Ordklass adjektiv
● som inte är självnärande (d.v.s. inte kan ombilda oorganiska ämnen till organiska)

heterozygot
Ordklass substantiv
● individ som har arvsanlag som uppkommit genom sammansmältning av genetiskt olika könsceller
heterozygot
Ordklass adjektiv
● som uppkommit genom sammansmältning av genetiskt olika könsceller (om fullständigt arvsanlag eller om individ med sådana anlag) Bruklighet biologi

hetlevrad
Ordklass adjektiv
● som lätt brusar upp och gärna inleder våldsamheter

hetluft
Ordklass substantiv
● upphettad luft
● ofta bildligt om utsatt eller central position

hetman
Ordklass substantiv
● titel för hög militär befälhavare i Polen Bruklighet historiskt

het på gröten
● mycket ivrig

hets
Ordklass substantiv
● häftig och hänsynslös förföljelse, ofta med smädelser o.d.
● speciellt: hetsjakt Bruklighet kortform
● tillstånd av intensiv, nervös brådska

hetsa
Ordklass verb
● egga upp jakthundar till förföljelse
● utvidgat: uppmuntra till hänsynslös förföljelse
● jäkta

hetsa upp
Frasklass verbfras
● göra upprörd
● ofta reflexivt: bli upprörd

hetshunger
Ordklass substantiv
● sjukligt begär efter mat (fysiskt eller psykiskt betingat)

hetsig
Ordklass adjektiv
● som lätt blir starkt engagerad och upprörd
● mer tillfälligt: upprörd
● även om handling, karaktär o.d.
● som orsakar eller utmärks av jäkt och intensitet

hetsjakt
Ordklass substantiv
● jakt med snabblöpande hundar som hetsas mot viltet
● ofta överfört, särskilt: hänsynslös intellektuell förföljelse

hetsporre
Ordklass substantiv
● hetsig person

hetsäta
Ordklass verb
● inta stora mängder föda på kort tid på grund av sjukligt begär efer mat

hetta
Ordklass substantiv
● stark värme på gränsen till vad människor tål eller över den
● speciellt som tecken på feber eller upphetsning
● stark upphetsning
● något försvagat: engagemang
hetta
Ordklass verb
● alstra stark värme hos
● utstråla stark värme
● även i opersonliga konstruktioner
● även om smärta som upplevs som brännande e.d.
● bli intensiv

hettit
Ordklass substantiv
● person tillhörande ettforntida folkslag i Mindre Asien

hettitisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hettiterna

hettitiska
Ordklass substantiv
● ett indoeuropeiskt språk som talades av hettiterna

hetvatten
Ordklass substantiv
● upphettat vatten, särskilt för uppvärmning av bostäder o.d.

hetvin
Ordklass substantiv
● starkvin (om bl.a. sherry och portvin)

hetvägg
Ordklass substantiv
● fylld vetebulle med varm mjölk (förr en vanlig maträtt vissa dagar under fastan) Bruklighet ålderdomligt

hetär
Ordklass substantiv
● prostituerad kvinna av mera kultiverat slag i det antika Grekland, ofta även med funktion av sällskapsdam

heuristik
Ordklass substantiv
● metod att upptäcka eller bilda ny vetenskaplig kunskap
● även om läran om sådana metoder

heuristisk
Ordklass adjektiv
● som innebär självständigt sökande efter lösning på problem, ofta enligt mönstret försök – misstag

hexaeder
Ordklass substantiv
● geometrisk kropp med sex begränsningsytor

hexagon
Ordklass substantiv
● geometrisk figur med sex sidor

hexagram
Ordklass substantiv
● sexuddig stjärna

hexameter
Ordklass substantiv
● ett orimmat versmått med sexfotade versrader med onväxlande två- och trestaviga fallande takter (ursprungligen grekiskt, använt i episka dikter)

hg
Ordklass substantiv
● förkortning för "hektogram"

hialös
Ordklass adjektiv
● som inte kan hålla sig stilla Bruklighet provinsiellt

hiatus
Ordklass substantiv
● möte mellan två var för sig stavelsebildande vokalljud Bruklighet språkvetenskap

hibernation
Ordklass substantiv
● övervintring i inaktivt tillstånd av djur

hibernera
Ordklass verb
● tillbringa vintern i dvalliknande tillstånd (om vissa djur)

hibiskus
Ordklass substantiv
● typ av prydnadsväxt med enkla eller dubbla, stora blommor i gult, rött eller vitt

hicka
Ordklass substantiv
● upprepade ofrivilliga hastiga inandningar och efterföljande tillslutningar av struhuvudet, varvid karakteristiska ljud utstöts
hicka
Ordklass verb
● ha hicka
● utan upprepning ge ifrån sig hickning

hickning
Ordklass substantiv
● ljudlig, ofrivillig inandningsstöt

hickory
Ordklass substantiv
● typ av högväxande träd med hårt, segt virke, som förekommer i Nordamerika
● även om virket, använt t.ex. till verktygsskaft och förr till skidor

hidalgo
Ordklass substantiv
● spansk adelsman av lägre börd Bruklighet ålderdomligt

hierarki
Ordklass substantiv
● organisation med noggrant fastställd över- och underordning, stränga krav på lydnad etc.
● även om system av begrepp e.d., ordnat enligt principen om logisk över- och underordning

hierarkisk
Ordklass adjektiv
● som utmärks av noggrant fastställd över- och underordning (om organisation e.d.)
● ofta med starkt negativ värdeladdning, med tonvikt på motsats till mera demokratiska organisationsformer
● även om begreppsystem e.d.

hieratisk
Ordklass adjektiv
● som hör till den religiösa kulten
● överfört: sträng (om konststil e.d.)

hieroglyf
Ordklass substantiv
● skrivtecken av bildkaraktär ingående i det forntida egyptiska skriftsystemet
● även skämtsamt om oläsligt skrivtecken

hi-fi
Ordklass substantiv
● ljudåtergivning med hög trohet mot originalet i förstärkare, högtalare e.d.

high-tech
Ordklass substantiv
● avancerat utförande (speciellt om en stil kännetecknad av kylig formåtergivning med futuristiska stålformer)

hillebard
Ordklass substantiv
● ett vapen bestående av ett yxblad och en stötspets på en stång, använd av fotfolk under medeltiden

himla
Ordklass verb
● anlägga ett fromt och skenheligt ansiktsuttryck, ibland under blickande mot himlen
● utan tonvikt på ansiktsuttrycket: moraliskt förfasa sig Bruklighet mest reflexivt
himla
Ordklass adjektiv
● försäkräcklig Bruklighet ett milt kraftuttryck

himlaboren
Ordklass adjektiv
● gudomlig Bruklighet ålderdomligt

himladrottning
Ordklass substantiv
● jungfru Maria (i katolsk tradition)

himlakropp
Ordklass substantiv
● större kropp som svävar i världsrymden enligt vissa fysiska lagar

himlapäll
Ordklass substantiv
● himlavalv Bruklighet litterärt

himlarand
Ordklass substantiv
● horisont Bruklighet litterärt

himlastormande
Ordklass adjektiv
● mycket intensiv (särskilt om känsla e.d.)

himlastormare
Ordklass substantiv
● person som lidelsefullt kämpar för höga men orealistiska ideal (särskilt om radikal eller revolutionär person)

himlavalv
Ordklass substantiv
● skenbar, valvformad begränsning av rymden kring jorden

himmel
Ordklass substantiv
● skenbar, valvformad begränsning av rymden som omger jorden och på vilken himlakropparna tycks placerade
● även om en prydnadsdetalj som söker efterliknan himmel eller tak (över äsng, prediksstol e.d.)
● tänkt boning för gudomen och de saliga i många religioner, t.ex. kristendomen
● även som direkt symbol för gudomen
● även som kraftuttryck

himmelrike
Ordklass substantiv
● det gudsrike som ska komma enligt Jesu förkunnelse
● försvagat: mycket angenämt tillstånd eller ställe

himmelsblå
Ordklass adjektiv
● intensivt blå (som molnfri himmel)
● ibland mer eller mindre substantiverat, med syftning på ögon (oberoende av ögonfärg) Bruklighet skämtsamt

himmelsekvator
Ordklass substantiv
● tänkt cirkel bildad av skärningen mellan jordekvatorns plan och himlavalvet (särskilt för angivelse av himlakroppars skenbara läge Bruklighet astronomi

himmelsfärd
Ordklass substantiv
● övernaturligt uppstigande till himlen och inträde i Guds rike

himmelsk
Ordklass adjektiv
● som hör till himmelen
● utomordentligt angenäm

himmelspol
Ordklass substantiv
● endera av de båda punkter på himmelssfären där denna skärs av jordaxelns förlängning

himmelssfär
Ordklass substantiv
● tänkt sfär på vilken stjärnorna skenbart är placerade

himmelsskriande
Ordklass adjektiv
● mycket upprörande

himmelssäng
Ordklass substantiv
● säng med överbyggd anordning med skenbar funktion av himmel eller tak

himmelsvid
Ordklass adjektiv
● oerhört stor

hin
Ordklass pronomen
● den (i uttryck som betecknar djävulen) Bruklighet något ålderdomligt

hind
Ordklass substantiv
● fullväxt hona av hjort, särskilt kronhjort eller dovhjort
● ibland i liknelser för att understryka oskuld, hjälplöshet o.d. men även skönhet, graciösa rörelser o.d.

hinder
Ordklass substantiv
● omständighet som försvårar eller omöjliggör någon verksamhet eller utveckling
● konkret: flremål eller terrängförhållande som minskar framkomligheten
● speciellt i vissa sporter om medvetet utplacerad anordning, t.ex. hästhoppning och hinderlöpning

hinderbana
Ordklass substantiv
● löparbana eller ridbana med utplacerade hinder (för personer respektive hästar)

hinderlöpning
Ordklass substantiv
● tävlingslöpning över en sträcka med utplacerade hinder (speciellt om en friidrottsgren med bockar och vattengrav)
● speciellt även om hästkapplöpning över hinder
● speciellt även om en gren i militär femkamp med hinder som ger illusion av fältmässiga förhållanden

hindersam
Ordklass adjektiv
● som verkar hindrande

hinderslöshet
Ordklass substantiv
● det att en person eller en åtgärd inte möter laga hinder enligt prövning av en myndighet (i fråga om t.ex. hindersprövning)

hindersprövning
Ordklass substantiv
● prövning som genomförs före vigsel i syfte att fastställa att inga hinder för äktenskap finns

hindi
Ordklass substantiv
● det officiella språket i Indien

hindra
Ordklass verb
● skapa eller utgöra hinder för någon verksamhet, utveckling e.d.
● speciellt med avseende på person: stoppa, hejda
● speciellt även: försvåra vidare förflyttning för
● i negerande uttryck även försvagat: utgöra skäl mot

hindu
Ordklass substantiv
● person som bekääner sig till hinduismen

hinduisk
Ordklass adjektiv
● som har att göra med hinduismen

hinduism
Ordklass substantiv
● en stor österländsk religion med tro på själavandring och det gudomligas närvaro i varje del av världsalltet (dominernade i bl.a. Indien)

hingst
Ordklass substantiv
● hanne av hästddjur (särskilt häst men även åsna, sebra och kameldjur)

hin håle
● djävulen

hink
Ordklass substantiv
● nästan cylindriskt kärl med bärhandtag för transport av vätska, sand e.d.
● även om motsvarande leksak

hinkvis
Ordklass adverb
● i hinkar
● överfört: i stor mängd

hinna
Ordklass substantiv
● mycket tunt skikt av något (ofta elastiskt) material (ofta med funktion av överdrag e.d. men ibland även oönskat)
hinna
Ordklass verb
● ha tillräckligt mycket tid för att genomföra något (om person och föremål i förändring e.d.)
● lyckas komma fram till visst läge (ibland efter angiven tid)

hinna ikapp
Frasklass verbfras
● hämta in någons försprång

hinna med
Frasklass verbfras
● komma i tid till

hinna upp
Frasklass verbfras
● hämta in någons försprång

hinsidan
Ordklass substantiv
● andra sidan om något

hinsides
Ordklass adverb
● efter döden Bruklighet högtidligt
hinsides
Ordklass preposition
● på andra sidan av Bruklighet ålderdomligt

hip-hop
Ordklass substantiv
● typ av starkt rytmisk, akrobatisk ungdomsdans
● även om en ungdomsrörelse där bl.a. dansen spelar stor roll

hipp
Ordklass adjektiv
● uppsluppen och bohemisk Bruklighet vardagligt
hipp
Ordklass interjektion
● inledande utrop vid hurrarop

hippa
Ordklass substantiv
● fest (ofta för att fira något, vanligen främst med deltagande av ungdomar)

hippie
Ordklass substantiv
● person tillhörnade en ungdomsriktning som i sitt levnadssätt och sin klädsel demonstrativt tar avstånd från det moderna konsumtionssamhället och propagerar för alternativa samlevandsformer, fred m.m. och ibland för en liberal syn på narkotika (särskilt under 1960-talet och 1970-talet)

hippodrom
Ordklass substantiv
● typ av kappkörningsbana (ursprungligen i antiken, särskilt för hästkapplöpningar, men någon gång även om moderna anläggningar för vissa cykeltävlingar)
● cirkusbyggnad
● även som benämning på teater e.d.

hippolog
Ordklass substantiv
● person som ägnar sig åt hippologi

hippologi
Ordklass substantiv
● läran om hästar och deras användning

hipp som happ
● likgiltigt (vid val e.d. mellan flera alternativ)

hird
Ordklass substantiv
● personlig livvakt för fornnordisk kung eller storman

hirkumpirkum
Ordklass substantiv
● rödfärgat brännvin smaksatt med blomknoppar av johannesört

hirs
Ordklass substantiv
● ett sädesslag med små rundade ax i tät vippa, odlat för framställning av mjöl och gryn (till gröt) och som kreatursfoder (förr även i Sverige)
● även om besläktade gräsväxter Bruklighet vanligen i sammansättningar

hisklig
Ordklass adjektiv
● som inger starkt obehag genom utseende eller andra yttre egenskaper Bruklighet vardagligt
● neutralare: väldig

hisna
Ordklass verb
● börja känna svindel som vid ett stup e.d.
● försvagat: känna stark häpnad
● i presens particip även: som förorsakar svindel eller stark häpnad

hispa
Ordklass substantiv
● mentalsjukhus Bruklighet starkt vardagligt

hispig
Ordklass adjektiv
● som tillfälligt eller permanent beter sig planlöst och förvirrat
● även om handling e.d.

hiss
Ordklass substantiv
● mekanisk transportanordning som löper mer eller mindre lodrätt mellan styrskenor, vanligen i ett slutet, schaktliknande utrymme
● tonen ett halvt tonsteg över h (som sammanfaller med tonen c på en klaviatur)

hissa
Ordklass verb
● förflytta uppåt med lyftanordning eller endast genom att dra i rep e.d.
● utvidgat: höja
● hylla genom att kasta upp i luften

hissa flaggan på halv stång
Frasklass verbfras
● hissa flaggan två tredjedelar av flaggstångens längd som tecken på sorg

hissa ned
Frasklass verbfras
● förflytta nedåt

hisskorg
Ordklass substantiv
● låd- eller rumsliknande del av hissanordning i vilken varor respektive personer transporteras

hissna
Ordklass verb
● börja känna svindel som vid ett stup e.d.
● försvagat: känna stark häpnad
● i presens particip även: som förorsakar svindel eller stark häpnad

hisstyg
Ordklass substantiv
● anordning som används till att hissa upp och fira ned tyngre föremål (om t.ex. blocktyg)

histamin
Ordklass substantiv
● ett ämne som förekommer i organiska vävnader och bl.a. åstadkommer sammandragning av glatt muskulatur och utvidgning av blodkärlen

histogram
Ordklass substantiv
● diagram där storheterna representeras av rektanglar, vanligen i form av staplar

histolog
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ägnar sig åt histologi

histologi
Ordklass substantiv
● läran om kroppens vävnader

historia
Ordklass substantiv
● vetenskapen om mänsklighetens politiska, sociala och kulturella utveckling från och med den tid då skriftligt källmaterial börjar finnas (om mänskligheten i sin helhet eller någon del därav)
● även om motsvarande skolämne
● ibland tänkt som personligt verkande väsen
● även om framställning av det förflutna
● berättande återgivning av händelsekedja
● speciellt: mycket kort berättelse som helt lever på en avlutande, rolig poäng
● anmärkningsvärd händelse
● även utvidgat om föremål

historicism
Ordklass substantiv
● historiefilosofisk ståndpunkt som betecknar alla kulturyttringar som produkter av den historiska utvecklingen (och alltså förnekar dessas beroende av tidlöst giltiga normer)

historicitet
Ordklass substantiv
● det att vara historiskt sann eller verkligt Bruklighet i vetenskapliga sammanhang

historielös
Ordklass adjektiv
● som saknar medvetande om och intresse för det förflutna

historiera
Ordklass verb
● förse med historiska inslag (med avseende på framställning som huvdsakligen skildrar samtida händelser)

historiett
Ordklass substantiv
● kort novell, vanligen med avslutande poäng

historik
Ordklass substantiv
● historisk översikt över något väl avgränsat område

historiker
Ordklass substantiv
● person som yrkesmässigt ägnar sig åt historieforskning

historiograf
Ordklass substantiv
● speciellt utsedd historieskrivare, ofta knuten till institution e.d. eller (speciellt förr) till makthavare för att förhärliga hans maktutövning

historisera
Ordklass verb
● förse med historiska inslag (med avseende på framställning som huvdsakligen skildrar samtida händelser)

historisk
Ordklass adjektiv
● som avser historia
● som verkligen har existerat eller ägt rum
● som vunnit bestående ryktbarhet, ofta genom att utgöra eller åstadkomma en vändpunkt i någon utveckling (om händelse eller person)

historism
Ordklass substantiv
● historicism

histrion
Ordklass substantiv
● enklare skådespelare (särskilt om komedianter, gycklare o.d.) Bruklighet något ålderdomligt

hit
Ordklass substantiv
● popmelodi som i någon skivinspelning säljs i stora mängder under viss tid
hit
Ordklass adverb
● till denna plats (där talaren befinner sig)
● även för att ange en plats som någon annan befinner sig på
● även med något försvagad rumsbetydelse
● även i uttryck för att påkalla uppmärksamhet

hiterst
Ordklass adverb
● närmast hitåt (d.v.s. närmast den talandes plats)

hitersta
Ordklass adjektiv
● belägen närmast hitåt (d.v.s. närmast den talandes plats)

hithörande
Ordklass adjektiv
● som hör till samma område som det som just antytts

hitintills
Ordklass adverb
● hittills