J - JÖSSING

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.


j
Ordklass substantiv
den tionde bokstaven i det svenska alfabetet
J
Ordklass substantiv

ja
Ordklass interjektion
det är riktigt (som uttryck för bekräftelse av ett påstående eller som svar på en fråga, ofta det förväntade svaret, etc.)
som uttryck för accepterande av befalning, önskemål, erbjudande etc.: jag går med på detta
för att bekriva ett accepterande svar Bruklighet ofta i substantiverad användning
även försvagat som sammanfattning, inledning e.d.
även som retorisk finess för att ange stegring e.d.

jab
Ordklass kort, rakt, relativt löst slag i boxning
substantiv

jabb
Ordklass substantiv
kort, rakt, relativt löst slag i boxning

jabba
Ordklass verb
slå jabbar

jabot
Ordklass substantiv
spetsisättning i halsurringning (på finare plagg)

jack
Ordklass substantiv
långsträckt fördjupning, ofta efter slag e.d. med vasst föremål
liten hylsliknande anordning med kontaktfjädrar i vilken en elektrisk propp kan kopplas in (särskilt om inkopplingsanordning för flyttbar telefonapparat)

jacka
Ordklass substantiv
ytterplagg för överkroppen som räcker ned till midjan eller en liten bit ner på låren
även utvidgat om liknande plagg för inomhusbruk

jacketbyxor
Ordklass substantiv
fina, diskret randiga eller svarta byxor att användas till jackett

jacketkrona
Ordklass substantiv
tandkrona som helt består av porslin

jackett
Ordklass substantiv
typ av finare herrock med långa, från midjan avrundade framskört (vanligen svart men även grå; används som högtidsplagg på förmiddagen)
även om hel kostym med sådan rock (ibland kallad "jackettkostym")

jackpot
Ordklass substantiv
högsta vinsten vid spel i spelautomat (då maskinen stannar på den mest vinstgivande kombinationen)
även om motsvarande läge på seplautomaten
även utvidgat om största vinst vid andra typer av spel

jackpropp
Ordklass substantiv
elektrisk propp som kan sättas in i jack, särskilt för telefon

jackuttag
Ordklass substantiv
vägguttag i form av jack för inkoppling av flyttbar elektrisk apparat, särskilt telefon

jacquard
Ordklass substantiv
ett komplicerat mönstrat tyg vävt på maskin som styrs av ett slags hålkort

jade
Ordklass substantiv
en grågrön, tämligen ogenomskinlig prydnadssten, använd till smycken m.m.

jadegrön
Ordklass adjektiv
mättat mörkgrön

jadeit
Ordklass substantiv
mineral innehållande jade

ja då
ja (med extra eftertryck, ibland för att övertyga någon som är tveksam)

jadå
Ordklass interjektion
ja (med extra eftertryck, ibland för att övertyga någon som är tveksam)

jag
Ordklass substantiv
något som utgör kärnan i en självständig personlighet och därmed i sista hand skiljer ut en person från omvärlden Bruklighet särskilt som psykologisk term
i sammansättningar ibland med antydan om egocentricitet e.d.
mest i sammansättningar: gestalt i litterär text som utges för att vara den som berättar innehållet
jag
Ordklass pronomen
den just nu talar eler skriver e.d. (d.v.s. vederbörandes beteckning på sig själv)

jaga
Ordklass verb
vidta åtgärder i syfte att (genom uppspårning, förföljande e.d. eller på annat sätt) fånga eller döda vilt och använda det till föda m.m.
med avseende på personer: förfölja i syfte att fånga
försvagat: ivrigt försöka nå eller komma i kontakt med
även överfört
få att snabbt försvinna genom att uppträda hotfullt e.d.
ibland allmännare: få att förflytta sig snabbt (ofta mer eller mindre bildligt) Bruklighet något litterärt
förflytta sig snabbt
ofta med bibetydelse av jäkt
även bildligt

jaga in
Frasklass verbfras
med hotfulla medel framakalla viss, obehaglig känsla

jaga med blåslampa
Frasklass verbfras
sätta stark press på

jagare
Ordklass substantiv
typ av snabbt, medelstort örlogsfartyg för skiftande uppgifter
även allmännare om snabbt, mindre fartyg Bruklighet i sammansättningar
stagsegel längst förut på segelfartyg

jaga upp sig
Frasklass verbfras
bli onödigt nervös och orolig

jagdrift
Ordklass substantiv
icke-sexuell drift, t.ex. självbevarelsedrift och aggressivitet Bruklighet psykologi

jagform
Ordklass substantiv
litterär framställningsform kännetecknad av att författaren återger det berättade såsom sina egna upplevelser (och alltså använder pronomenet "jag" flitigt)

jagföreställning
Ordklass substantiv
den bild en person gör av sig själv Bruklighet psykologi

jaggernaut
Ordklass substantiv
blind kraft som krossar allt i sin väg
ibland mer konkret om stridsvagn

jagisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med jaget

jagkänsla
Ordklass substantiv
person uppfattning om den egna identiteten och dess värde Bruklighet psykologi

jaglina
Ordklass substantiv
smäcker bogser- och förtöjningslina
även om styrlina för de främsta hästarna i hästspann

jag menar allvar
Frasklass sats
jag menar det verkligen

jagsvaghet
Ordklass substantiv
oförmåga att kontrollera driftimpulser
det at tvila på sin egen personlighet

jaguar
Ordklass substantiv
ett sotrt, leoppardliknande kattdjur med svarta fläckar, som förekommer i Mellan- och Sydamerika

jaha
Ordklass interjektion
jag förstår (som bekräftelse på mottagen information e.d.)
även försvagat med antydan om att talaren tänkt i förväg e.d.

jainism
Ordklass substantiv
en indisk religion som är besläktad med buddismen

ja ja
Ordklass interjektion
ja (med svagare betydelse, ibland för att uttrycka motvilligt accepterande, ibland som tecken på resignation, irritation e.d.) Bruklighet vardagligt

jaja
Ordklass interjektion
låt bli (vanligen riktat till småbarn) Bruklighet vardagligt
ja (med svagare betydelse, ibland för att uttrycka motvilligt accepterande, ibland som tecken på resignation, irritation e.d.) Bruklighet vardagligt

jaja män
Ordklass interjektion
javisst (vanligen med än större eftertryck) Bruklighet vardagligt

jajamän
Ordklass interjektion
javisst (vanligen med än större eftertryck) Bruklighet vardagligt

jajamänsan
Ordklass interjektion
jajamän (med än större eftertryck)

jak
Ordklass substantiv
ett förhållandevis stort centralaistiskt oxdjur med lång, raggig, vanligen brunsvart päls och korta ben, som används som lastdjur eller för köttets, mjölkens, ullens och spillningens skull

jaka
Ordklass verb
bekräfta sanningen i visst påstående etc., ofta genom att säga "ja"
även i fråga om godkännande av något
ge positiv form åt visst sptåkligt uttryck

jakaranda
Ordklass substantiv
typ av hårt och tungt, brunviolett ädelträslag med mörk årdring, som används till finare snickerier och kommer från sydamerikanska träd, särskilt ett brasilianskt
även om ett odlat träd med blå blommor och mjuk ved, som härstammar från Brasilien

jakobin
Ordklass substantiv
anhängare av en mycket radikal huvudriktning under franska revolutionen Bruklighet historiskt
även utvidgat om anhängare av olika radikala åskådningar på 1800-talet

jakobinmössa
Ordklass substantiv
röd toppluva buren av jakobin Bruklighet historiskt

jakobskamp
Ordklass substantiv
våldsam inre kamp av religiös, själslig eller intellektuell natur (ursprungligen om Jakobs kamp med Gud i Bibeln) Bruklighet mindre brukligt

jakobsstege
Ordklass substantiv
himlastege (i bildlig betydelse)
ibland konkret om en replejdare med trästeg

jakt
Ordklass substantiv
försökt till fångande eller dödande av vilt genom uppspårning, förföljande e.d. eller på annat sätt
förföljande i syfte att fånga person
även överfört beträffande föremål eller abstrakt värde
även beträffande något icke önskvärt
snabb, nervös förflyttning
större privatbåt för fritidsbruk med segel eller motor eller bådadera
även om snabbt, mindre fartyg för visst ändamål
även om mindre lats- eller fiskefartyg med en mast utan rå Bruklighet historiskt

jaktfalk
Ordklass substantiv
en sotr, övervägande grå eller vit falk, hemmahörande i arktiska trakter men sällsynt i Sverige och (förr) dresserad till jakt

jaktflyg
Ordklass substantiv
sammanfattningen av de flygplan som används för att bekämpa fientliga flygplan och ibland även för bekämpning av markmål som t.ex. stridsvagnar

jaktgevär
Ordklass substantiv
gevär avsett för jakt på vilt (särskilt om hagelgevär)

jakthistoria
Ordklass substantiv
osannolik historia om jägares bravader

jakthorn
Ordklass substantiv
blåsinstrument som används för utbyte av signaler inom jaktlag Bruklighet historiskt

jakthund
Ordklass substantiv
hund som används vid jakt, t.ex. stövare eller tax

jaktkort
Ordklass substantiv
avgiftsbelagd licens som måste lösas av jägare men son inte automatiskt ger jakträtt

jaktlag
Ordklass substantiv
samlings personer som tillsammans bedriver jakt

jaktleopard
Ordklass substantiv
gepard Bruklighet mindre brukligt

jaktlopp
Ordklass substantiv
ridtävling som går ut på att man först skall följa en ledare över en hinderbana och sedan rida ikapp till målet (vanligen i England; mera sällsynt i Sverige)

jaktlycka
Ordklass substantiv
tur i jakt
neutralt: resultat av jakt

jaktmark
Ordklass substantiv
område som man jagar på (enligt juridisk rätt eller av vana)
allmännare: område som lämpar sig för jakt
även utvidgat om område inom vilket djur skaffar sig föda
även överfört

jaktplan
Ordklass substantiv
flygplan som används inom jaktflyg

jaktprov
Ordklass substantiv
tävling för jakthundar under förhållanden som liknar verklig jakt

jaktridning
Ordklass substantiv
typ av rituell jakt till häst, ledd av en s.k. master

jaktrobot
Ordklass substantiv
robot som avskjuts från jaktflygplan mot fientligt flygplan

jakträtt
Ordklass substantiv
rättighet att jaga vilt inom visst område samt att vidta åtgärder för vård och förökning av viltet

jaktsignal
Ordklass substantiv
typ av tonföljd på jakthorn med viss innebörd

jaktskytte
Ordklass substantiv
skytte mot rörligt mål, ofta föreställande djur

jaktslott
Ordklass substantiv
slott som används av jägare från de övre samhällskikten under jakttider Bruklighet mest historiskt

jaktspindel
Ordklass substantiv
typ av spindel som kastar sig över sitt byte (istället för att fånga det i ett nät)

jaktstart
Ordklass substantiv
en tävlingsform med försprång i längdskidåkning, där placering och tidsåtgång i ett eller flera tidigare lopp avgör startnummer och startintervall

jakttabell
Ordklass substantiv
förteckning över de tider på året då olika djur är lovliga för jakt

jakttid
Ordklass substantiv
viss tid på året då visst djur är lovligt för jakt
tid då rovdjur jagar

jakttrofé
Ordklass substantiv
del av skjutet djur som behålls som minne av jakten (vanligen horn)

jaktvapen
Ordklass substantiv
vapen avsett för jakt på vilt

jaktvård
Ordklass substantiv
åtgärder för att bibehålla en stor och varierad viltstam, t.ex. genom inplantering, utfodring och viltforskning

jaktväska
Ordklass substantiv
typ av rymlig axelremsväska avsedd för tillbehör vid jakt

jalu
Ordklass adjektiv
svartsjuk eller avundsjuk Bruklighet mindre brukligt

jalusi
Ordklass substantiv
förhänge eller skydd för fönster eller skåp, bestående av rörligt förbundna träribbor som kan rullas samman eller dras ned
även om ribborna
svartsjuka eller avundsjuka Bruklighet mindre brukligt

jam
Ordklass substantiv
läte från katt
improviserat musicerande med flera jazzmusiker tillsammans Bruklighet vardagligt

jama
Ordklass verb
ge ifrån sig sitt karakteristiska, gälla eller mjuka läte (om katt)

jamaican
Ordklass substantiv
mansperson från Jamaica
i plural ofta om personer från Jamaica oavsett kön

jamaicansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Jamaica

jamaicanska
Ordklass substantiv
kvinna från Jamaica

jamaikan
Ordklass substantiv
mansperson från Jamaica
i plural ofta om personer från Jamaica oavsett kön

jamaikansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Jamaica

jamaikanska
Ordklass substantiv
kvinna från Jamaica

jama med
Frasklass verbfras
kritiklöst instämma

jamare
Ordklass substantiv
sup Bruklighet vardagligt

jamb
Ordklass substantiv
versfot med en obetonad stavelse följd av en betonad
utvidgat: versrad eller vers som består av jamber

jambisk
Ordklass adjektiv
som utgörs av jamber (om vers eller versrad)

jamboree
Ordklass substantiv
internationellt scoutläger

jamma
Ordklass verb
spela jazz Bruklighet vardagligt

jams
Ordklass substantiv
typ av stärkelserik rotknöl varav bröd kan beredas från vissa subtropiska växter
även om västerna och motsvarande släkte
ibland även allmännare: tropisk rotfrukt, t.ex. batat
det att jamsa

jamsa
Ordklass verb
prata dumheter

jamsa med
Frasklass verbfras
inte våga säga emot

jamsrot
Ordklass substantiv
jams

jan
Ordklass substantiv
situation i brädspel då ens spelplan blivit så blockerad att man inte kan göra utspel, vilket innebär förlust
även om spelare som råkat i sådan situation

janitsjar
Ordklass substantiv
turkisk elitsoldat under äldre tid (ursprungligen rekryterad bland söner till kristna undersåtar, som uppfostrades till islamiska krigare) Bruklighet historiskt

janitsjarmusik
Ordklass substantiv
turkiskinspirerad europeisk musikstil med stor insats av slaginstrumnet och vanligen också blåsinstrument (ursprungligen militärmusik i Turkiet)

jansenism
Ordklass substantiv
en riktning inom katolska kyrkan som starkt betonade personlig religiös fullkomning (speciellt i Frankrike på 1600-talet och 1700-talet)

Janssons frestelse
Frasklass nominalfras
en maträtt, närmare bestämt ett slags ansjovislåda med strimlad potatis

jantelag
Ordklass substantiv
en samling levnadsregler av vilka den första säger att man inte skall tro att man är något betydelsefullt

januari
Ordklass substantiv
årets första månad

janusanlete
Ordklass substantiv
janusansikte

janusansikte
Ordklass substantiv
huvud med två ansikten vända från varandra och föreställande den romerske guden Janus
vanligen överfört om dubbelnatur e.d.

japan
Ordklass substantiv
mansperson från Japan
i plural ofta om personer från Japan oavsett kön
ibland även: japanare

japanare
Ordklass substantiv
passning till anfallsspelare som tagit ett högt språng in i luftrummet över motståndarlagets målgård och i luften fångar bollen innan han skjuter mot målet (i handboll) Bruklighet vardagligt

japansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Japan

japanska
Ordklass substantiv
det officiella språket i Japan
kvinna från Japan

japansk lykta
Ordklass substantiv
en prydnadsväxt med röda, uppsvällda foder som liknar japanska papperslyktor

japp
Ordklass interjektion
ja Bruklighet vardagligt

japroposition
Ordklass substantiv
proposition som segrat vid tidigare voteringar och ställts upp som huvudproposition inför den slutliga voteringen (särskilt i riksdag e.d.)

jardinjär
Ordklass substantiv
behållare för snittblommor, vanligen i form av en låg skål Bruklighet ålderdomligt
utvidgat: blomsterbord
om innehållet: blomsteruppsats

jargong
Ordklass substantiv
språkform med en speciellt stil och ofta med specialuttryck som används i en viss grupp och ibland inte utan vidare förstås av utomstående
försvagat: slentrianmässigt uttryckssätt Bruklighet något nedsättande

jarl
Ordklass substantiv
titel för högste ämbetsman i riket under forntid och äldre medeltid i Norden
ursprungligen om mer eller mindre självständig hövding över större landområde
speciellt ingående i det som uppfattas som namnet på Birger Jarl, en av Sveriges medeltida regenter

jarop
Ordklass substantiv
instämmande rop, särskilt från flera som tillfrågats kollektivt

jasmin
Ordklass substantiv
typ av prydnadsbuske med klasar av syrenliknande, gula eller vita, ofta starkt väldoftande blommor, som används bl.a. vid parfymframställning

jaspis
Ordklass substantiv
en ofta röd eller brun, ådrad eller bandad, ogenomskinlig prydnadssten av kvarts

jaså
Ordklass interjektion
det visste jag inte (ofta markerande viss förvåning över innehållet i någon annans yttrande)
även för att markera slutsats efter egna iakttagelser e.d.
i substantivisk användning om intetsägande svar e.d.

jasägare
Ordklass substantiv
särskilt: person som okritiskt håller med Bruklighet nedsättande

java
Ordklass substantiv
en kopp kaffe Bruklighet vardagligt, ålderdomligt

javansk
Ordklass adjektiv
javanesisk

ja visst
Ordklass interjektion
alldeles så (som uttryck för instämmande med visst eftertryck
även som uttryck för att man plötsligt minns något

javisst
Ordklass interjektion
alldeles så (som uttryck för instämmande med visst eftertryck
även som uttryck för att man plötsligt minns något

ja väl
Ordklass interjektion
det är alldeles sant Bruklighet mindre brukligt
ibland med antydan om motvilligt medgivande e.d.: det må så vara

javäl
Ordklass interjektion
det är alldeles sant Bruklighet mindre brukligt
ibland med antydan om motvilligt medgivande e.d.: det må så vara

jazz
Ordklass substantiv
typ av vanligen starkt rytmisk musik som kännetecknas av synkoper, tonglidningar och improvisationer och ofta framförs med blåsinstrument som dominerande orkesterinslag (ursprungligen byggd på de svarta slavarnas musik i Nordamerika, nu med en mängd varianter)
förr ibland om motsvarande dans

jazza
Ordklass verb
vanligen med partikeln upp: spela eller arrangera om musikstycke på ett vanligen snabbt och rytmiskt sätt så att det påminner om jazzmusik
svänga snabbt fram och tillbaka

jazza upp
Frasklass verbfras
spela eller arrangera om musikstycke på ett vanligen snabbt och rytmiskt sätt så att det påminner om jazzmusik

jazzbalett
Ordklass substantiv
typ av gymnastiskt betonad balett som dansas till jazz- eller popmusik

jazzifiera
Ordklass verb
ge jazzform åt visst musikstycke

jazzig
Ordklass adjektiv
som har jazzakraktär

jeans
Ordklass substantiv
långbyxor av blått denomtyg och sydda med fällsömmar och nitade fickor (ursprungligen ett slitstarkt plagg för cowboyer)
även om byxor i liknande modell men av annat material eller i annan färg
även om andra plagg av samma tyg och typ Bruklighet i sammansättningar

jeep
Ordklass substantiv
typ av litet, terränggående, fyrhjulsdrivet fordon för militär användning eller för civil terrängkörning m.m.

jemine
Ordklass interjektion
jösses (i föråldrade, försvagade kraftuttryck)

jenka
Ordklass substantiv
en finsk långdans där man hoppar ett steg framåt, ett steg bakåt och tre steg framåt samtidigt som man håller i framförvarandes axlar

jeppe
Ordklass substantiv
person Bruklighet vardaglit, något nedsättande

jeremiad
Ordklass substantiv
långdragen klagoyttring

jerikoros
Ordklass substantiv
en ökenväxt med förmåga att rula ihop sig vid torka och breda ut sig vid regn och därigenom anpassa sig till långa torrperioder, kunna sprida sina frukter etc. (ursprungligen om en korgblommig växt i Medelhavsområdets ökentrakter)

jersey
Ordklass substantiv
typ av fast trikåtyg av olika material

jerseyko
Ordklass substantiv
en ofta ljust enfärgad, småvuxen ko av utpräglad mjölktyp, som härstammar från Jersey

jerusalems förstöring
Frasklass nominalfras
en obeskrivlig röra

jesuit
Ordklass substantiv
medlem av en katolsk orden för mission och undervisning (förr ofta betraktad som protestantisemns speciella fiende)
ibland bildligt med tonvikt på (enligt motståndarnas uppfattning) typiska egenskaper hos jesuiter: person som låter ändamålet helga medlen

jesuitisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med jesuitorden
utvidgat med tonvikt på (enligt motståndarnas uppfattning) typiska egenskaper hos jesuiter: skrupelfri, skenhelig

jet
Ordklass substantiv
vanligen i sammansättningar: kraftig gasstråle skapad i reaktionsmotor och utnyttjad för drivkraf (ofta med tonvikt på motorn eller på flygplan med sådan motor)
även allmännare om krafitg, snabb stråle eller ström
gagat

jetdrift
Ordklass substantiv
sätt för framdrivning av farkost genom utblåsning bakåt av en kraftig gasstråle (med tillförsel av luft eller annan materia utifrån)

jetinjektor
Ordklass substantiv
spruta som snabbt injicerar en fin stråle under högt tryck, t.ex. av vaccin Bruklighet särskilt medicin

jetong
Ordklass substantiv
myntliknande spelmark
skådepenning utdelad vid akademis sammankomst

jetplan
Ordklass substantiv
stort flygplan med jetmotorer

jet set
Frasklass nominalfras
exklusiv grupp av rika människor med hög status och prestige, som lever ett liv i lyx och umgås med varandra

jetström
Ordklass substantiv
stor, östgående, avgränsad luftström i atmosfären mellan passadbältet och polarområdet, vars riktning påverkar bl.a. lågtrycksbanorna

jetålder
Ordklass substantiv
vanligen bestämd form: tidsepok som präglas av stora tekniska landvinningar, som t.ex. jetflyg (används som beteckning på de senaste decennierna)

jidder
Ordklass substantiv
meningslöst prat eller meningslöst beteende i allmänhet Bruklighet vardagligt, mindre brukligt

jiddisch
Ordklass substantiv
ett germanskt språk som är ett av huvudspråken för judar i förskingringen och som innehåller element från tyska, hebreiska, slaviska språk m.m.

jig
Ordklass substantiv
musikstycke av en typ av livlig engelsk eller fransk dansmusik, populär särskilt på 1800-talet

jigg
Ordklass substantiv
anordning för att hålla arbetsstycke på plats medan det bearbetas med verktyg, vanligen en borr (används för snabb bearbetning av stora serier)

jingel
Ordklass substantiv
återkommande melodislinga som annonserar ett nytt avsnitt i ett populärmusikprogram

jippo
Ordklass substantiv
skämtbetonat evenemang, ofta av ganska omfattande slag
ofta utvidgat om arrangemang e.d. med oseriös prägel Bruklighet nedsättande

jisses
Ordklass interjektion
jösses

jitterbug
Ordklass substantiv
en akrobatisk pardans som utförs till swingmusik

jiujitsu
Ordklass substantiv
en japansk självförsvarsmetod med en sotr uppsättning grepp och tekniker

JK
Ordklass substantiv
förkortning för "justitiekansler"

JO
Ordklass substantiv
förkortning för "justitieombudsmannen"
jo
Ordklass interjektion
det är visst så (uttryck för att markera att svaret på en negerad fråga inte är det förväntade)
även för att markera att man har en uppfattning som starkt avviker från den som kommit fram i närmast föregående yttrande
även försvagat som allmän satsinledning

jobb
Ordklass substantiv
stadigvarande sysselsättning som ger försörjning och osm vanligen är nödvändig och tillräcklig för detta Bruklighet vardagligt
även om möjlighet til sådan sysselsättning
även om arbetsplats
verksamhet som kräver viss ansträngning Bruklighet vardagligt
även om kvaliteten på resultatet av verksamheten

jobba
Ordklass verb
fortlöpande utföra vissa uppgifter eller tjänster för någon mot betalning, mest i försörjningssyfte och vanligen inom ramen för anställning e.d.
utvidgat: fortlöpande utföra vissa arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter utan betalning
fortlöpande utföra handlingar eller rörelser som tillsammans frambringar visst resultat av konkret eller abstrakt slag Bruklighet vardagligt
göra tvivelaktiga spekulationsaffärer Bruklighet vardagligt

jobbare
Ordklass substantiv
arbetare Bruklighet vardagligt
person som sysslar med tvivelaktig ekonomisk spekulation Bruklighet vardagligt

jobberi
Ordklass substantiv
tvivelaktig inkomstbringande affärsverksamhet Bruklighet vardagligt

jobbig
Ordklass adjektiv
som det är tröttsamt att utföra eller uthärda (om företeelse eller handling) Bruklighet vardagligt
även om person som vållar besvär

jobspost
Ordklass substantiv
meddelande med dålig nyhet Bruklighet ofta i sportjargong

jockej
Ordklass substantiv
jockey

jockey
Ordklass substantiv
professionell ryttare i galoppsport

jockeymössa
Ordklass substantiv
en rund tygmössa med lång skärm

jod
Ordklass substantiv
ett svartgrått, kristalliskt, glänsande, icke-metalliskt grundämne, som vid upphettning övergår i en violett ånga och som används inom läkemedelsindustrin och fotografin

joddla
Ordklass verb
sjunga så att rösten hela tiden pendlar mellan normalläge och falsett (ursprungligen för att härma näverlur), vanligen i alptrkaterna

jodera
Ordklass verb
tillsätta jod till

jodhpurs
Ordklass substantiv
ridbyxor med nedanom knäna mycket smala ben
även om kängor som bärs till sådana byxor

jodoform
Ordklass substantiv
ett gult pulver som används i antiseptiskt syfte

jodsprit
Ordklass substantiv
spritlösning av jod (förr använd som desinfektionsmedel på huden

jodtablett
Ordklass substantiv
tablett av vanlig jod som man äter som skydd mot radioaktiv jod

jodå
Ordklass interjektion
jo (med större eftertryck)
även försvagat som sammanfatning av något förväntat e.d.

jogga
Ordklass substantiv
värma upp sig genom att småspringa, ibland på stället
motionslöpa

joggling
Ordklass substantiv
pressning av skarvar mellan metallplattor så att resultatet blir en på ena sidan plan yta

johannesbröd
Ordklass substantiv
en baljfrukt innehållande rörsocker och smörsyra, använd bl.a. till kreatursfoder
även om trädet, ofta odlat i Medelhavsområdet

johannesnycklar
Ordklass substantiv
en okidé med på utsidan ljusa, på insidan purpurröda kalkblad

johannesört
Ordklass substantiv
typ av ört eller buske som har oftast stora gula blommor i knippen och vars knoppar används som brännvinskrydda

johannit
Ordklass substantiv
medlem av johannitorden

johanniterkors
Ordklass malteserkors
substantiv

johannitkors
Ordklass substantiv
malteserkors

joho
Ordklass interjektion
jo (med mera eftertryck)

joint
Ordklass substantiv
rökning av hasch- eller marjuanacigarett Bruklighet vardagligt

joint venture
Frasklass nominalfras
projekt i vilket flera företag, ofta från olika länder, samverkar
även utvidgat om gemensam aktivitet i allmänhet

jojk
Ordklass substantiv
improviserad samisk sångtyp bestående av korta, enkla motiv som upprepas fortlöpande i avancerade rytmiska mönster, ofta med inslag av meningslösa stavelser
även om sådant sångstycke

jojka
Ordklass verb
sjunga jojk

jojo
Ordklass substantiv
trissa som kan röra huvusakligen uppåt och nedåt med hjälp av ett snöre som löper i en skåra i trissan och längs vilket man får trissan att lppa genom handledsryckningar o.d.
även bildligt om företeelse som omväxlande rör sig uppåt och nedåt (konkret eller abstrakt)
jojo
Ordklass interjektion
det var väl det man kunde tänka (som uttryck för ironi eller skadeglädje)

joker
Ordklass substantiv
extra spelkort som kan användas för vilken färg eller valör som helst, vanligen föreställande narr e.d.
bildligt: någon eller något som kan uppträda på oförutsägbart sätt

jokk
Ordklass substantiv
fjällbäck

jolle
Ordklass substantiv
liten båt med eller (ofta) utan motor, avsedd för assisterande uppgifter, särskilt för landstigning från större båt eller fartyg
även om en typ av liten, lätt segelbåt, vanligen med centerbord och för en eller två mans besättning

joller
Ordklass substantiv
meningslösa, språkliknande ljudkombinationer uttalade av spädbarn

jollra
Ordklass verb
frambringa meningslösa, språkliknande ljudkombinationer (om spädbarn innan de börjar tala i egentlig mening)
utvidgat: prata på småbarnsaktigt sätt

jolmig
Ordklass adjektiv
instängd och sött kväljande (om doft o.d.)
ljummen och fadd (om dryck)
överfört: som saknar friskthet och naturlighet

jolster
Ordklass substantiv
en videväxt som har rödgrå grenar och växer som buske eller litet träd på våtmarker

jolta
Ordklass verb
prata dumheter eller göra dumheter Bruklighet vardagligt, ålderdomligt

jom kippur
försoningsdag inom den judiska religionen, firad på hösten

jon
Ordklass substantiv
elektriskt laddad atom eller atomgrupp

jonbindning
Ordklass substantiv
kemisk bindning orsakad av attraktion mellan joner med olika laddning

jonbytare
Ordklass substantiv
ämne som kan utbyta joner med vissa vattenlösningar och som bl.a. används för att avhärda vatten och avsalta havsvatten Bruklighet fysik, kemi

joner
Ordklass substantiv
medlem av ett forngrekiskt folkslg, huvudsakligen på Mindre Asiens västkust

jonfälla
Ordklass substantiv
anordning för att fånga in och behålla joner i fritt tillstånd inom en begränsad volym

jonförening
Ordklass substantiv
kemsik förening där delarna hålls samman av jonbindningar (särskilt om salter)

jongitter
Ordklass substantiv
gitter uppbyggt av joner, vanligen i saltkristall Bruklighet fysik, kemi

jonglera
Ordklass verb
samtidigt hålla två eller flera bollar eller andra föremål i luften (som konststycke vid uppvisning e.d.)
ibland även om att skickligt hålla en enda boll i luften
bildligt: hantera vårdslöst

jonglör
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt jonglerar
förr särskilt om vandrande sångare, gycklare m.m. Bruklighet historiskt

jonier
Ordklass substantiv
medlem av ett forngrekiskt folkslg, huvudsakligen på Mindre Asiens västkust

jonisation
Ordklass substantiv
omvanling av atomer eller molekyler till joner

jonisera
Ordklass verb
omvandla atomgrupp till joner

joniseringsenergi
Ordklass substantiv
energi som åtgår för att jonisera en viss atom eller molekyl

jonisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med jonierna, särskilt i beteckningar på konstnärliga stilar e.d.

jonkanal
Ordklass substantiv
endera av flera mycket små kanaler på ytan av en cell, genom vilka olika joner strömmar och signaler skickas vidare in i eller ut från cellen

jonkill
Ordklass substantiv
en narciss med små välluktande, gula blommor på varje stängel

jonkvill
Ordklass substantiv
en narciss med små välluktande, gula blommor på varje stängel

jonkälla
Ordklass substantiv
apparat för alstring av jonstrålar

jonosfär
Ordklass substantiv
atmosfärens översta del, som p.g.a. solstrålningen är joniserad och elektriskt ledande

jord
Ordklass substantiv
lös, finfördelad massa av organiskt och oorganiskt material, som bildats ovanpå den fasta berggrunden på land och som är nödvändig för växters liv
speciellt med tanke på odlingsbarhet o.d.
speciellt även med tanke på funktionen av vilorum för de döda
sällan plural: landområde med huvudsakligen jordbruksmark
utvidgat: markyta
vanligen bestämd form singular: den planet som människan lever på, betraktad huvudsakligen ur biologisk och geografisk synvinkel
ofta med tanke på livet på jorden och dess betingelser

jorda
Ordklass verb
sätta eletrisk anordning i förbindelse med jorden av säkerhetsskäl
jordfästa Bruklighet högtidligt, numera mindre brukligt

jordabalk
Ordklass substantiv
lag som reglerar innehav av fast egendom

jordafärd
Ordklass substantiv
procession i samband med begravning Bruklighet ålderdomligt

jordagods
Ordklass substantiv
större jordbruksegendom Bruklighet ålderdomligt

jordanalys
Ordklass substantiv
undersökande av en jordart, särskilt för fastställande av dess egenskaper som åkerjord

jordande
Ordklass substantiv
ande som behärskar elementet jorden (enligt folkliga föreställningar)

jordanier
Ordklass substantiv
person från Jordanien

jordansk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Jordanien

jordanska
Ordklass substantiv
kvinna från Jordanien

jordart
Ordklass substantiv
typ av jord
speciellt geografi och geologi: avlagring med lös struktur, bestående av södersmulade bergarter och rester av levande organismer

jordartsmetall
Ordklass substantiv
metall vars oxider ansett utgöra typiska beståndsdelar i någon jordart Bruklighet numera ej som fackmässig beteckning utom i uttrycket "sällsynta jordartsmetaller"

jordavsöndring
Ordklass substantiv
jorddelning

jordaxel
Ordklass substantiv
tänkt axel mellan Nordpolen och Sydpolen runt vilken jorden roterar

jordbana
Ordklass substantiv
jordens bana runt solen

jordbegravning
Ordklass substantiv
begravning vid vilken den döde läggs i en kista som placeras i jorden

jordbi
Ordklass substantiv
typ av ensamlevande bi som gräver bogångar i jorden, vanligen på torra, sandiga ställen

jordblad
Ordklass substantiv
blad som sitter vid jordytan och ofta bildar en bladrosett Bruklighet mindre brukligt

jordbruk
Ordklass substantiv
yrkesmässigt odlande av jord, ibland inklusive kreatursskötsel och skogsbruk
även om fastihget där jordbruk bedrivs

jordbrukare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt bedriver jordbruk p egen fastgihet

jordbruksverk
Ordklass substantiv
centralt ämbetsverk med uppgift att leda och kontrollera statliga åtgärder på jordbruksområdet

jordbunden
Ordklass adjektiv
som inte lan lyfta från marken
ofta bildligt om person, handling e.d.: som inte hänger sig åt elller utgörs av fantasier utan är realistisk, ibland i överkant

jordbävning
Ordklass substantiv
kraftig, kortvarig skakning eller serie skakningar i marken, orsakad eller orsakade av bristningar i jordens inre, och iblnad medförande sprickor, jordskred m.m.

jorddelning
Ordklass substantiv
process vid vilken landsbygdens markområden fördelas på olika ägare (enligt visst system)
även om styckning av ägor

jorddrott
Ordklass substantiv
person som äger stora markområden Bruklighet ålderdomligt

jordebok
Ordklass substantiv
förteckning över fastigheter inom visst område på landsbygden Bruklighet numera inte officiell beteckning, ersatt av ""jordregister"

jordekorre
Ordklass substantiv
typ av ekorrliknande gnagare som gräver gångar och bon i marken och förekommer i bl.a. Nordamerika och Ryssland

jordeliv
Ordklass substantiv
människans tillvaro på jorden (i kontrast till det antagna livet efter detta)

jordemoder
Ordklass substantiv
barnmorska Bruklighet ålderdomligt

jordfast
Ordklass adjektiv
som sitter fast i jorden Bruklighet mindre brukligt

jordfast egendom
Frasklass nominalfras
fast egendom Bruklighet juridik

jordfelsbrytare
Ordklass substantiv
fastmonterad eller bärbar säkerhetsdosa som blixtsnabbt bryter den elektriska strömmen om man berör en spänningsförande del och som därmed förhindrar skador till följd av felaktiga jordningar eller skarvsladdar, trasiga elapparater

jordfly
Ordklass substantiv
typ av nattfly vars larver förpuppar sig i jorden och ibland gör skada, bl.a. på gröda

jordflykt
Ordklass substantiv
oönskad förflyttning av finkornig jord genom påverkan av vind

jordflytning
Ordklass substantiv
skredliknande förflyttning av vattenbemängd jord, vanligen i polartrakterna

jordfräs
Ordklass substantiv
en trädgårdsmaskin med vertikalt rotorblad som luckrar upp jorden och som förs framåt av en gående person
även om liknande traktordriven maskin inom jordbruket

jordfärg
Ordklass substantiv
dämpad färgnyans med dragning åt brunt eller grått
även om färgämne med sådan nyans

jordfärgämne
Ordklass substantiv
färgämne framställt av naturligt mineral ur jorden Bruklighet kemiteknik

jordfästa
Ordklass verb
utföra jordfästning av
utvidgat: begrava

jordfästning
Ordklass substantiv
religiös ceremoni i samband med begravning Bruklighet numera ej fackmässig beteckning, ersatt av "begravningsgudstjänst"

jordförbättring
Ordklass substantiv
tillsättning av kemsika ämnen till jord så att denna blir bördigare
även om det som tillförs

jordförstöring
Ordklass substantiv
processer som uppkommit genom t.ex. vind- och vattenerosion, försaltning, förgiftning eller urlakning och som, förstärkta av mänsklig överexploatering, skadar matjorden, varvid markens bördighet för växtproduktion varaktigt minskar

jordgeting
Ordklass substantiv
typ av geting som ofta bygger bo under makren, bl.a. vanlig geting

jordglob
Ordklass substantiv
modell av jordklotet med samma funktion som en karta

jordgolv
Ordklass substantiv
golv som består av hårt packad jord (i enklare bostäder m.m.; numera sällsynt i reguljära bostäder i Sverige)

jordgubbe
Ordklass substantiv
typ av stort, rött, odlat bär som har små fröliknade nötter på ytan och är välsmakande och omtyckt

jordhunger
Ordklass substantiv
starkt behov av jord för att kunna leva, försörja sig etc.

jordhåla
Ordklass substantiv
större hålighet i marken (särskilt om sådan används som bostad av djur eller människor)

jordig
Ordklass adjektiv
full av eller betäckt med jord
även om vin med doft eller smak av jord

jordisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med planeten jorden och människans liv där

jordkabel
Ordklass substantiv
kabel som ligger under jord

jordklot
Ordklass substantiv
planeten jorden

jordkula
Ordklass substantiv
jordhåla

jordkällare
Ordklass substantiv
fristående matkällare som som delvis är nedgrävd i jorden och därför håller en sval, jämn temperatur året om Bruklighet mest historist i Sverige

jordledning
Ordklass substantiv
elektrisk ledning som för strömmen ner i jorden

jordlega
Ordklass substantiv
arrende av jord Bruklighet ålderdomligt
även om arrendeavgift

jordloppa
Ordklass substantiv
typ av liten skalbagge som kan ta långa hopp och som orsakar skador på kål, rovor, raps m.m.

jordlöpare
Ordklass substantiv
typ av rovsskalbagge med långsträckt kropp och långa löpben

jordmagnetism
Ordklass substantiv
magnetism på jordklotet (som antas bero på inre materialströmmar

jordmantel
Ordklass substantiv
den del av jordklotets inre som ligger mellan jordskorpan och kärnan

jordmetall
Ordklass substantiv
jordartsmetall

jordmån
Ordklass substantiv
den övre del av jordtäcket som påverkas av yttre faktorer såsom klimat och levande organismer (särskilt betraktad från bördighetssynpunkt)
även bildligt

jordnära
Ordklass adjektiv
som liknar det naturliga yillståndet med korta produktionskedjor och okoplicerade hälpmedel (om sätt att leva och livnära sig etc.)
även om person som lever på detta sätt
försvagat: som rör vardagliga företeelser

jordnöt
Ordklass substantiv
ett nötliknande frö som ofta äts färskt eller rostat och saltat, t.ex. som tilltugg till drinkar, och som mognat i en tvåfröig balja i jorden
även om baljan eller den tropiska växten

jordreform
Ordklass substantiv
politiskt styrd ändring av äganderätt till odlingsbar jord, särskilt till förmån för tidigare egendomslösa

jordregister
Ordklass substantiv
förteckning över fastigheterna inom ett visst område på landsbygden

jordränta
Ordklass substantiv
den inkomst en jordegendom ger sedan produktionskostnaderna dragits ifrån Bruklighet ekonomi

jordrök
Ordklass substantiv
en spenslig ört med finflikiga blad och röda, svartspetsade blommor i klase (vanlig som åkerogräs)

jordskalv
Ordklass substantiv
jordbävning

jordsken
Ordklass substantiv
solsken som reflekteras av jorden och indriekt lyser upp månytan (vilket syns strax före och efter månens nytändning)

jordskorpa
Ordklass substantiv
jordens fasta ytterhölje, bestående av fasta bergarter

jordskott
Ordklass substantiv
särskilt: skott som utgår från en växts underjordiska del eller vid jordytan belägna del Bruklighet botanik, mindre brukligt

jordskred
Ordklass substantiv
plötslig förskjutning av större, sammanhängande jordområde beroende på jprdförändring, erosion, vibrationer m.m.
även bildligt om snabb omvälvning e.d.

jordskredsseger
Ordklass substantiv
mycket stor seger, särskilt i val

jordskugga
Ordklass substantiv
skuggbild av jorden som bildas på österhimlen vid solnedgång
utvidgat: jordklotets skuggning av månen vid månförmörkelse

jordskyld
Ordklass substantiv
avgift för arrende med ständig besittningsrätt, särskilt till stad Bruklighet historiskt

jordslag
Ordklass substantiv
särskilt: mögelangrepp på fuktigt bomullstyg eller linnetyg

jordslå
Ordklass verb
förvara planta provisoriskt före försäljning eller plantering genom att täcka rotsystemen med t.ex. fuktig sand, torvmull eller jord

jordstam
Ordklass substantiv
underjordisk del av stammen på en flerårig ört med uppgift att lagra näring inför t.ex. vintern samt att föröka och sprida växten

jordstjärna
Ordklass substantiv
typ av svamp vars yttre hölje spricker upp i stjärnform

jordström
Ordklass substantiv
elektrisk ström i jordens inre
även om elektrisk ström till jord från ett elektriskt system e.d.

jordstöt
Ordklass substantiv
enstaka stöt vid jordbävning

jordsvin
Ordklass substantiv
ett svinliknande, klumpigt djur med smalt huvud, långt tryne och kraftiga grävklor, förekommande i sädra Arika

jordtag
Ordklass substantiv
plats där man utvinner jord i större mängder

jordtrötthet
Ordklass substantiv
avtagande produktivitet hos åkerjord, beroende på brist på vissa näringsämnen, sjukdomar m.m., vid flerårig odling av samma gröda

jordtäkt
Ordklass substantiv
jordtag

jorduggla
Ordklass substantiv
en ljusbrun uggla som har mycket långa vingar och mycket små örontofsar och som bygger sitt bo på marken, t.ex. på norrländska myrar

jordvärme
Ordklass substantiv
värme inuti jordklotet betraktad som energitillgång

jordägare
Ordklass substantiv
person som äger större mängd jord

jordärtskocka
Ordklass substantiv
en potatisliknande stamknöl med sötaktig smak, använd till soppa m.m.
även om den korgblommiga växten

jos
Ordklass substantiv
ren saft pressad ur råa frukter eller eller grönsaker

joule
Ordklass substantiv
en grundläggande måttenhet för energi, motsvarande det arbete som utförs av kraften 1 newton då dess angreppspunkt förskjuts 1 meter

jour
Ordklass substantiv
tjänstgöringsskift för dagen eller dygnet, speciellt om tjänstgöring på obekväm arbetstid, t.ex. av sjukvårdspersonal
även om personal, lokal etc. för detta

jourbutik
Ordklass substantiv
butik, huvudsakligen för dagligvaror, som hålls öppen på obekväm arbetstid (d.v.s. tidigt på morgnarna, sent på kvällarna eller under helgerna)

jourhavande
Ordklass adjektiv
som har jour
ofta substantiverat

journal
Ordklass substantiv
dokument med fortlöpande anteckningar om förlopp, vanligen under längre tid (särskilt beträffande patients sjukdomshistoria)
anspråksfullare tidskrift eller veckotidning

journalfilm
Ordklass substantiv
kort film med aktuella reportage (före TV:s genombrott ett vanligt inslag i biografprogrammen flre huvudfilmen)

journalism
Ordklass substantiv
journalistisk verksamhet
ibland även konkret om journalistik e.d.

journalist
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt skriver tidningsartiklar
även om person som gör nyhetsprogram i radio eller TV

journalistik
Ordklass substantiv
det att yrkesmässigt skriva tidningsartiklar eller arbeta med nyhetsprogram i radio eller TV
även om sättet att samla fakta och skriva tidningsartiklar etc.
även utvidgat om sammanfattningen av all tidningsverksamhet

journalistisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med journalistik
ibland med viss bibetydelse av ytlighet, bristande noggrannhet e.d. men även av slagkraft o.d.

jovial
Ordklass adjektiv
jovialisk

jovialisk
Ordklass adjektiv
lättsamt glad och trevlig vid umgänge med andra (ofta om något äldre mansperson)
även om handling e.d.

jovialitet
Ordklass substantiv
det att vara jovialisk Bruklighet mindre brukligt

jovisst
Ordklass interjektion
jodå (som eftertryckligt svar på tveksamt eller nekande påstånede eller nekande fråga)

jox
Ordklass substantiv
röra av småskräp Bruklighet vardagligt
även något utvidgat

joxa
Ordklass verb
arbeta med krångligt sammanställande av smådelar Bruklighet vardagligt

joxig
Ordklass adjektiv
krånglig p.g.a. många detaljer eller komplicerad sammansättning Bruklighet vardagligt

ju
Ordklass adverb
vilket faktiskt får sägas vara bekant eller sant (används för att markera att talaren vill ha medhåll eller vet att lyssnaren redan känner till det talaren säger
även försvagat
ju
Ordklass konjunktion
i vissa uttryck (i konstruktion med "desto"): i den utsträckning som det angivna skeendet pågår, den angivna handlingen utförs etc.
ibland även: desto

jubel
Ordklass substantiv
ljudlig, varaktig glädjeyttring, vanligen från en grupp av personer
även om inre känsla av stor glädje

jubeldoktor
Ordklass substantiv
person som innehaft doktorsgraden i 50 år och därför blir föremål för firande

jubelidiot
Ordklass substantiv
person som tillfälligtvis beter sig på fullständigt tokigt sätt, vanigen utan att egentligen vara enfaldig Bruklighet vardagligt

jubelår
Ordklass substantiv
högtidsår inom vissa religioner, då alla skall bli förlåtna för sina synder m.m. (bl.a. inom judendomen och den katolska kyrkan)

jubelåsna
Ordklass substantiv
jubelidiot Bruklighet vardagligt

jubilar
Ordklass substantiv
person som firar privat jubileum, särskilt jämn födelsedag

jubilera
Ordklass verb
kunna fira jubileum

jubileum
Ordklass substantiv
tidpunkt då visst runt antal år förflutit sedan någon minnesvärd händelse ägde rum och som ofta firas under en dag eller under ett helt år
även om festligheter i samband med sådan tidpunkt

jubileumsmynt
Ordklass substantiv
mynt som ges ut vid firandet av jubileum till minne av en betydelsefull händelse

jubla
Ordklass verb
ljudligt och varaktig visa glädje
försvagat: vara mycket glad

jucka
Ordklass verb
göra snabba stötar med underlivet, t.ex. vid discodans Bruklighet vardagligt

judasgärning
Ordklass substantiv
svekfull gärning

judaskyss
Ordklass substantiv
skenbart vänskaplig handling som i själva verket innebär ett svek

judaspengar
Ordklass substantiv
pengar som erhållits genom svekfullt handlande, särskilt förräderi
en trädgårdsväxt som har rundade frökapslar med kvarsittande, silverglänsande skiljeväggar som liknar pengar

jude
Ordklass substantiv
person tillhörande ett semitiskt folkslag som under gammaltestamentlig tid bodde i Palestina och vars medlemmar sedan dess länge levt utspridda och förföljda i olika länder men hållit samman, främst tack vare sin religion
ibland även om person av annan härkomst som ansluter sig till judendomen

judebröd
Ordklass substantiv
ett kakliknande bröd

judekristen
Ordklass adjektiv
som varit jude och övergått till kristendomen men fortfarande håller fast vid de mosaiska lagarna med bl.a. omskärelse (i de urkristna församlingarna och ibland senare)

judekörs
Ordklass substantiv
en prydnadsväxt med körsbärsliknande frukt som med det omslutande, uppsvällda, starkt orangefärgade fodret ansetts likna en judinnas huvud med rödgul slöja

judendom
Ordklass substantiv
judarnas religion, grundad på Gamla testamentet

judenhet
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla judar Bruklighet mindre brukligt

judiciell
Ordklass adjektiv
som har att göra med rättsväsendet
även om handling e.d. med rättsverkan

judinna
Ordklass substantiv
judisk kvinna

judisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med judar
som anses typiskt för judar

judo
Ordklass substantiv
en japansk brottningsliknande kampsport utvecklad ur jiujitsu och med målet att få motståndaren ur balans så att denne kan läggas ned på en matta

ju fler kockar desto sämre soppa
ju fler som vill bestämma desto sämre blir resultatet

juft
Ordklass substantiv
fint, mjukt läder som garvats med björkbark och smorts in med björkolja (av röd eller svart färg; förr vanligt i Ryssland)

jugendstil
Ordklass substantiv
en konstriktning kännetecknad av stiliserade naturformer och slingrande linjer, som var vanlig i Tyskland och Sverige kring år 1900

jugoslav
Ordklass substantiv
mansperson från det forna Jugoslavien
i plural ofta om personer från det forna Jugoslavien oavsett kön

jugoslavisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med det forna Jugoslavien

jugoslaviska
Ordklass substantiv
kvinna från det forna Jugoslavien

juice
Ordklass substantiv
ren saft pressad ur råa frukter eller eller grönsaker

jukebox
Ordklass substantiv
apparat med myntautomat för uppselning av grammofon eller CD-skivor, vanligen på café e.d.

jul
Ordklass substantiv
en stor högtid till minne av Kristi födelse kring den 25 december, firad bl.a. med ett rikt sång- och musikutbud i kyrkorna och profant med speciell mat och utdelning av presenter
även om tidsperioden (omfattande ett par veckor) kring denna högtid

jula
Ordklass verb
fira jul

julafton
Ordklass substantiv
den 24 deecember, vars kväll har blibit julens höjdpunkt i Sverige, då julklappar delas ut m.m.
även överfört om stort och festligt tillfälle då man fåt uppleva något fint eller att det mesta lyckas etc. Bruklighet särskilt sport, vardagligt

julbock
Ordklass substantiv
bock av halm som fungerar som juldekoration
förr även om person som utklädd till bock delade ut presenter vid julfirande

julbord
Ordklass substantiv
speciellt rikligt smörgåsbord med mat som är typisk för julen, t.ex. skinka, sillsallad, rödkål och lutfisk, som serveras före julen

julbön
Ordklass substantiv
gudstjänt som firas på julaftons eftermiddag

juldag
Ordklass substantiv
dagen efter julafton (från kyrklig och i vissa länder även profan synpunkt julens viktigaste dag)
dag under julhelgen

julevangelium
Ordklass substantiv
bibeltext som handlar om Jesu födelse och läses i kyrkan på juldagen 25 december

julfemma
Ordklass substantiv
symbolisk femkronorssedel som såldes vid jultid och från vilken inkomsterna gick till välgörande ändamål Bruklighet historiskt

julgran
Ordklass substantiv
avhuggen gran som dekoreras med små ljus, glitter, en stjärna i toppen m.m. och som pryder hem, lokaler och offentliga platser under jultiden

julgransfot
Ordklass substantiv
vasliknande vattenbehållare i vilken den nedersta delen av en julgran skruvas fast

julgranskaramell
Ordklass substantiv
särskilt: smal cylinder klädd med silkepapper och med veckade fransar i en eller båda ändar, använd som julgransprydnad

julgransplundring
Ordklass substantiv
tillställning då man rensar julgranen på prydnader och godsaker och slänger ut den (vanligen i mitten av januari)

julgris
Ordklass substantiv
gris som slaktas til jul

julgrupp
Ordklass substantiv
finare uppsättning typiska julväxter, som fota ges bort i present vid jultid

julhelg
Ordklass substantiv
helg kring den 25 december (i Sverige omfattande åtminstone kvällen 24 december samt 25 och 26 december)

julhälsning
Ordklass substantiv
hälsning med önskan om god jul och gott nytt år (på kort o.d.)

juli
Ordklass substantiv
årets sjunde månad (den typiska sommar- och semestermånaden i Sverige)

juliansk
Ordklass adjektiv
som härstammar från Julius Caesar

julkaktus
Ordklass substantiv
en tagglös kaktus med stora, röda blommor som slår ut vid jultid

julklapp
Ordklass substantiv
present som delas ut på julafton, vanligen inslagen på festligt sätt i paket

julkort
Ordklass substantiv
litet postkort med julhälsning och vanligen med julmotiv (tomtar o.d.)

julkrubba
Ordklass substantiv
modell av den bibliska scenen med herdarnas tillbedjan av det nyfödda Jesusbarnet i stallet, vanligen i hem och kyrkor vid juletid

julkärve
Ordklass substantiv
sädeskärve som vid jultid sätts ut till fåglarna

julle
Ordklass substantiv
liten, segelförsedd båt med kraftigt rundat förskepp och avsmalnande akter (ursprungligen från västkusten)
även om motordriven båt med denna skrovform
allmännare: jolle

jullov
Ordklass substantiv
skolledighet ett par veckor kring jul

julmånad
Ordklass substantiv
namn på december Bruklighet ålderdomligt

julotta
Ordklass substantiv
gudstjänst som firas tidigt på juldagens morgon

julp
Ordklass substantiv
gylf Bruklighet mindre brukligt

julros
Ordklass substantiv
en trädgårdsväxt med stora, vita blommor under vintern

julsedel
Ordklass substantiv
symbolisk sedel som säljs vid jultid och från vilken inkomsterna går till välgörande ändamål (förr kallad "julfemma" och "jultia")

julskinka
Ordklass substantiv
vanligen rimmad, kokt och griljerad skinka med eller utan ben, som är avsedd att ätas under julen

julskyltning
Ordklass substantiv
skyltning av varor i butiks- och varuhusfönster inför julen

julstjärna
Ordklass substantiv
särskilt: en vid jultiden populär krukväxt med en rosett av stora röda, rosa eller vita högblad kring oansenliga blommor

jultidning
Ordklass substantiv
tidning som innehåller läsning med anknytning till julen och som ofta beställs i förväg genom förmedling av ungdomar

jultomte
Ordklass substantiv
sagofigur i form av en mycket gammal man med vitt skägg och röd toppluva, som imiteras med hjälp av mask etc. i samband med julklappsutdelning m.m.

julöl
Ordklass substantiv
mörkt, sött öl som dricks vid juletid

jumbo
Ordklass substantiv
person eller lag som kommer sist (eller för tillfället ligger sist) i en tävling

jumbojet
Ordklass substantiv
typ av mycket stort passagerarflygplan, vanligen med flera våningar

jumpa
Ordklass substantiv
gymnastik Bruklighet vardagligt
jumpa
Ordklass verb
ta sig över vattenyta genom att hoppa från isflak till isflak, vanligen som pojklek

jumper
Ordklass substantiv
tunn damtröja (stickad eller i trikå)

jungfru
Ordklass substantiv
ung kvinna som ännu inte haft sexeullt umgänge Bruklighet något ålderdomligt
speciellt om Jesu moder
förr även som titel för adlig, ogift kvinna
kvinna som yrkesmässigt sköter större hushåll Bruklighet mest historiskt
utvidgat: kvinna anställd i handelsbod eller på värdshus Bruklighet ålderdomligt
rymdmått motsvarande en knapp deciliter (förr använt i Sverige som det minsta måttet för vätskor) Bruklighet historiskt
ett handredskap för stötning vid stensättning av gator o.d., som består av en stock med handtag
rund träskiva med urgröpt kant som används i par för att fästa stag eller vant vid skrov Bruklighet mest historiskt

jungfrubröst
Ordklass substantiv
särskilt: geléhallon Bruklighet vardagligt

jungfrubur
Ordklass substantiv
rum eller boningshus för ogifta kvinnor i större hushåll Bruklighet historiskt

jungfrucirkel
Ordklass substantiv
ett ritinstrument med vilket man kan rita mycket små cirklar

jungfrudom
Ordklass substantiv
tillstånd av sexuell orördhet hos kvinna

jungfrufödelse
Ordklass substantiv
födelse med en jungfru som moder utan en mans inverkan (i religiösa sammanhang, särskilt om Marias födelse av Jesus)

jungfrufödsel
Ordklass substantiv
en äggcells utveckling til foster eller embryo utan befruktning (förekommande hos vissa växter och lägre djur)

jungfrukammare
Ordklass substantiv
litet bostadsrum för hembiträde i större hus eller lägenhet, ofta bredvis köket (numera vanligen om sådant rum i äldre lägenhet som ursprungligen varit avsett för hembiträde)

jungfrulig
Ordklass adjektiv
inte påverkad av människan (om naturföreteelse)

jungfrulin
Ordklass substantiv
en spröd ängsväxt med små, oftast blå blommor i klase
även om närbesläktade växter Bruklighet vanligen i sammansättningar

jungfruresa
Ordklass substantiv
ett fartygs första resa

jungfruslända
Ordklass substantiv
typ av gracil liten trollslända med färgade vingar

jungfrustift
Ordklass substantiv
stiftelse som ger uppehölle åt ogifta kvinnliga medlemmar, vanligen adelsdamer Bruklighet mest historiskt

jungfrustånd
Ordklass substantiv
jungfrudom

jungfrusvärm
Ordklass substantiv
första svärm från ett nygrundat bisamhälle

jungfrutal
Ordklass substantiv
första anförande som viss person håller i sin nya funktion Bruklighet särskilt politik

jungfruvax
Ordklass substantiv
vax från unga bin

jungman
Ordklass substantiv
titel för person med lägsta tjänstgöringsgrad bland besättningen på handelsfartyg

juni
Ordklass substantiv
årets sjätte månad (den första sommarmånaden)

junior
Ordklass substantiv
beteckning för person i en av de yngre åldersklasserna men vanligen inte den allra yngsta (i viss sysselsättning, t.ex. i drott och scouting)
i sammansättningar även allmännare
beteckning för den yngre, vanligen av far och son med samma namn

junker
Ordklass substantiv
titel för adlig page eller adelsman i allmänhet Bruklighet historiskt
speciellt om konservativ adlig godsägare, särskilt i det forna Preussen
försvagat: unga man Bruklighet skämtsamt eller ibland tillrättavisande

junktur
Ordklass substantiv
något i naturligt tal som istället för paus markerar gräns mellan ord, stavelser eller morfem (om intensitetshöjning, aspiration, konsonantlängd m.m.)
även om motsvarande markeringar i skrift

junonisk
Ordklass adjektiv
yppig (om kvinnliga former eller om kvinna Bruklighet något högtidligt

junta
Ordklass substantiv
liten militärgrupp som diktatoriskt leder ett land och som tagit makten genom väpnad kupp e.d.
mest i sammansättningar: liten förening eller grupp som träffas regelbundet för något sällskapsnöje

jura
Ordklass substantiv
en geologisk period mellan trias och krita, som inföll cirka 185-140 miljoner år före nutid (dinosauriernas och de första fåglarnas period)

juridik
Ordklass substantiv
läran om lagar och deras tillämpning, särskilt inom ett visst samhälle

juridisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med juridik
speciellt: som är typisk för juridik
speciellt även: som avser förhållandet till lagen

juris
Ordklass adjektiv
i vissa uttryck: som avser studier i juridik

jurisdiktion
Ordklass substantiv
rätt för stat att utöva rättskipning i visst område utanför de egna gränserna
även utvidgat om viss myndighets befognehet att utöva rättskipning inom viss del av det egna landet

jurisprudens
Ordklass substantiv
juridik Bruklighet ålderdomligt

jurist
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt ägnar sig åt juridik och som vanligen har någon juridisk examen
även om person som studerar för att avlägga juridisk examen

jurt
Ordklass substantiv
typ av filttält, som används av centralasiatiska nomader

jurta
Ordklass substantiv
jurt

jury
Ordklass substantiv
särskilt utsedd grupp av lekmän som har att i domstolsförhandling i visst mål avgöra vilken sida som har rätt, främst rörande skuldfrågan i brottsmål (även om liknande grupp som avgör huruvida brott föreligger; särskilt vanlig i anglosaxisk rättskipning)
utvidgat: opartisk nämnd för avgörande i tävlingar, vid intagningar m.m.

just
Ordklass adjektiv
rättvis och ärlig Bruklighet vardagligt
speciellt i fråga om spel med kroppskontakt: som sker eller uppträder i enlighet med reglerna
försvagat: bra Bruklighet vardagligt
just
Ordklass adverb
precis denna eller detta bland de olika möjligheterna (för att speciellt utpeka viss företeelse; ofta för att understryka överensstämmelse med det förväntade, ibland dock för att markera att något är oväntat)
även allmännare med tonvikt på överensstämmelse med det förväntade eller önskade
även i fråga om samtidighet
ibland med bibetydelse av avståndstagande från utpekandet
ofta försvagat, särskilt i nekande sammanhang
vid tidpunkten alldeles före denna

juste
Ordklass adjektiv
rättvis och ärlig Bruklighet vardagligt
speciellt i fråga om spel med kroppskontakt: som sker eller uppträder i enlighet med reglerna
försvagat: bra Bruklighet vardagligt

justera
Ordklass verb
ställa in något i rätt läge (med avseende på föremål eller abstrakt företeelse
kontrollera riktigheten hos mötesprotokoll samt, efter eventuella ändringar, intyga denna med sin anmnteckning, vanligen efter ordförandens och sekreterarens namnteckningar
tillfoga lättare skada inom idrott Bruklighet vardagligt

justerare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt ställer in mätnings- och vägningsinstrument
även utvidgat om person som kontrollerar eller granskar andra produkter
person som justerar protokoll

justering
Ordklass substantiv
det att justera

justeringsman
Ordklass substantiv
mansperson som justerar protokoll

justess
Ordklass substantiv
korrekthet Bruklighet mindre brukligt

justis
Ordklass substantiv
rättskipning Bruklighet mindre brukligt utom i sammansättningar
rättsväsende
rättvisa

justitiedepartement
Ordklass substantiv
departement inom regeringskansliet som har särskild kompetens och särskilt ansvar för rättsväsendet och de centrala delarna av rättssystemet

justitiekansler
Ordklass substantiv
Förkortning JK
titel för person som på regeringens vägnar övervakar att domstolar och ämbetsverk följer lagar och förordningar

justitieminister
Ordklass substantiv
titel för chef för justitiedepartementet

justitiemord
Ordklass substantiv
rättslig behandling med rättegång där den anklagade orättvist förklaras skyldig, varvid vanligen vissa personer är medvetna om det felaktiga domslutet men önskar det för andra syften
ursprungligen om avrättning till följd av felaktigt domslut
utvidgat: helt felaktigt domslut Bruklighet vardagligt

justitieombudsman
Ordklass substantiv
titel för av riksdagen utsedd person som övervakar att statstjänstemän följer lagen i sin ämbetsutövning, ofta som beteckning på hela ämbetsverket med denna uppgift (förkortas JO)

justitieråd
Ordklass substantiv
titel för ledamot i Högsta domstolen

jute
Ordklass substantiv
typ av bastfiber från tropiska (asiatiska) örter, som används till bl.a. äsckar och linoleummattor
person från Jylland (särskilt om medlem av den germanska folkstam som besegrades av danerna)

juvel
Ordklass substantiv
slipad ädelsten
i plural även om juvelbesatta smycken
även bildligt om högt värderad person eller sak
även ironiskt om person som uppför sig illa

juvelerare
Ordklass substantiv
titel för person som yrkesmässigt tillverkar och försäljer smycken med juveler

juvelornamentik
Ordklass substantiv
ornamentik som efterbildar juveler och pärlor och deras infattningar (vanlig under renässansen)

juvenil
Ordklass adjektiv
ungdomlig eller pubertetsbetonad, vanligen med tonvikt på omogenhet o.d.
speciellt om ungfågel under sitt första levnadsår
kommande från jordens inre (om vissa gaser och varma vattenflöden)

juver
Ordklass substantiv
mjölkproducerande organ hos däggdjurshona, speciellt hos tamt hovdjur, särskilt ko, bestående främst av mjölkkörtlar som var och en mynnar i en spene

juxtaposition
Ordklass substantiv
samordning av flera element Bruklighet i vetenskapliga sammanhang
speciellt språkvetenskap: sammanställning av ord eler satser som hör nära ihop

jycke
Ordklass substantiv
hund Bruklighet vardagligt

jylländsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Jylland

jylländska
Ordklass substantiv
kvinna från Jylland

jyllänning
Ordklass substantiv
mansperson från Jylland
i plural ofta om personer från Jylland oavsett kön

jåkk
Ordklass substantiv
fjällbäck

jädra
Ordklass adjektiv
djälva (försvagat) Bruklighet vardagligt

jädrans
Ordklass adjektiv
jädra Bruklighet vardagligt

jädrar
Ordklass interjektion
djävlar (försvagat) Bruklighet vardagligt

jägarbefolkning
Ordklass substantiv
befolkning som huvudsakligen livnär sig på jakt

jägarbiff
Ordklass substantiv
kalvfilé eller färsbiff som serveras med svampstuvning

jägare
Ordklass substantiv
person som jagar vilt (i Sverige numera mest som hobby men även för försörjning)
även om djur som livnär sig på jakt
även överfört i vissa sammansättningar
specialutbildad soldat som skall spana eller strida i svår terräng eller bakom fiendens linjer

jägarfolk
Ordklass substantiv
folk som huvudsakligen livnär sig på jakt

jägarhatt
Ordklass substantiv
grön, stukad filthatt med smala brätten och fjäder i hattbandet

jägarhorn
Ordklass substantiv
jakthorn

jägmästare
Ordklass substantiv
titel för person som avlagt ksogsvetenskaplig grundexamen
titel för tjänsteman med uppgift att förvalta större skogsområde
speciellt i vissa sammansättningar som hederstitel

jäkel
Ordklass substantiv
djävel (försvagat, ibland uppskattande) Bruklighet vardagligt

jäkelskap
Ordklass substantiv
djävulskap (försvagat) Bruklighet vardagligt
även utvidgat om något irriterande

jäkla
Ordklass adjektiv
djävla (försvagat) Bruklighet vardagligt

jäklar
Ordklass interjektion
djävlar (försvagat) Bruklighet vardagligt

jäklas
Ordklass verb
djävlas (försvagat) Bruklighet vardagligt

jäklig
Ordklass adjektiv
djävlig (försvagat) Bruklighet vardagligt

jäkt
Ordklass substantiv
högt tempo i verksamhet p.g.a. känsla av tidspress
även om verksamhet som kännetecknas av detta

jäkta
Ordklass verb
utföra viss verksamhet med onromalt högt tempo p.g.a. känsla av tidspress
få att känna tidspress

jäktad
Ordklass adjektiv
som känner sig pressad att handla i snabt tempo p.g.a. tidsbrist

jäktig
Ordklass adjektiv
som kännetecknas av upplevd tidspress

jämbredd
Ordklass substantiv
samma tänkta nivå i sidled för två eller flera personer, djur eller föremål
ofta bildligt i uttryck för likvärdighet e.d.

jämbördig
Ordklass adjektiv
som befinner sig på samma kvalitetsmässiga nivå som den angivna personen eller företeelsen

jämfota
Ordklass adverb
med båda fötterna intill varandra

jämföra
Ordklass verb
bedöma något i förhållande till något annat för att hitta skillnader eller likheter
med positiv bibetydelse: likställa

jämförande
Ordklass adjektiv
som grundar sig på jämförelser (särskilt om vissa vetenskapliga arbetssätt)

jämförbar
Ordklass adjektiv
som kan likställas
neutralt: möjlig att jämföra

jämförelse
Ordklass substantiv
det att jämföra eller jämföras, ibland med tonvikt på likhet (särskilt kvalitetsmässigt)
ibland även för att uttrycka stor kvalitetsskillnad e.d.

jämförelsetal
Ordklass substantiv
tal som uttrycker någots relation till något annat och särskilt används vid beräkning av en ökning eller minskning (i avkastning, effektivitet m.m.) eller vid fördelning av visst mandat på partikandidat

jämförelsevis
Ordklass adverb
förhållandevis

jämförlig
Ordklass adjektiv
som det är möjligt eller lämpligt att jämföra med

jämförpris
Ordklass substantiv
pris för viss bestämd mängd av en förpackad butiksvara (oftast kilogram om varan är fast och liter om varan är flytande) för att möjliggöra jämförelse med liknande varor i förpackningar av annan storlek (vanligen i fråga om livsmedel)

jämgammal
Ordklass adjektiv
lika gammal som den eller det angivna

jämka
Ordklass verb
försiktigt eller obetydligt flytta något till lämpligare position
även överfört med avseende på egna åsikter e.d.
även med tonvikt på ömsesidighet och med avseende på andras åsikter etc.
speciellt i ekonomiska sammanhang: minska i viss utsträckning
speciellt även: avpassa

jämkning
Ordklass substantiv
det att jämka (särskilt vid förhandlingar)
speciellt: sänkning av preliminärskatt med hänsyn till beräknad beskattningsbar inkomst för hela året

jämlik
Ordklass adjektiv
som anses ha lika stort värde som varje annan person
försvagat: som har samma rättigheter och skyldigheter som (särskilt om kvinna)
om sahälle e.d. där invårnarna har samma rättihgeter och skyldigheter

jämlike
Ordklass substantiv
person som värderas lika högt som viss annan person i något sammanhnag
även i uttryck för att någon objektivt sett har lika goda egenskaper som någon annan

jämlikhet
Ordklass substantiv
det att varje person anses vara lika mycket värd som varje annan i politiskt och vanligen även ekonomiskt avseende
ofta försvagat: det att ha samma rättigheter och skyldigheter som varje annan person (särskilt i fråga om kvinna)

jämlikt
Ordklass preposition
i enlighet med Bruklighet formellt, ålderdomligt

jämmer
Ordklass substantiv
utdragen, ljudlig klagan, vanligen som uttryck för fysisk smärta eller sorg
även försvagat som uttryck för missnöje, ibland skämtsamt
överfört: eländigt tillstånd

jämmerdal
Ordklass substantiv
plats med många sorger och bekymmer (särskilt bildligt i äldre religiöst språkbruk om jordelivet i motsats till himmelriket)

jämmerlig
Ordklass adjektiv
mycket dålig
som uttrycker klagan, vanligen på ett föga respektingivande sätt

jämmerlåt
Ordklass substantiv
klagan
överfört: starkt, gnisslande oljud

jämn
Ordklass adjektiv
fri från mer markanta upphöjningar eller fördjupningar (om yta)
om linje e.d.: rak
även om något tredimensionellt
även allmännare om företeelse, speciellt: oföränderlig, enhetlig
speciellt även: som innehåller ungefär lika måga kort av alla färger Bruklighet kortspel
som i kvanitativt eller kvalitativt avseende har lika stor utsträckning som någon annan eller något annat
även om tävling e.d. som kännetecknas av att de inblandade parterna är likvärdiga
även om grupp e.d. vars element är likvärdiga
delbar med 2 (om positivt heltal)
ibland med konstruktionsväxling
utvidgat: som inte lämnar något underskott eller överskott
i adverbiell användning speciellt: precis
även om summa som ändras till närmaste, lätt angivna tal (d.v.s. 10-tal, 100-tal etc.) Bruklighet i vissa uttryck
bildligt: avslutad

jämna
Ordklass verb
göra jämn eller jämnare

jämna med marken
Frasklass verbfras
riva ned fullständigt (med avseende på byggnader)

jämna ut
Frasklass verbfras
uttryck för att något kompenseras e.d. Bruklighet bildligt

jämnbredd
Ordklass substantiv
samma tänkta nivå i sidled för två eller flera personer, djur eller föremål
ofta bildligt i uttryck för likvärdighet e.d.

jämnbördig
Ordklass adjektiv
som befinner sig på samma kvalitetsmässiga nivå som den angivna personen eller företeelsen

jämngammal
Ordklass adjektiv
lika gammal som den eller det angivna

jämngod
Ordklass adjektiv
lika bra som

jämnhöjd
Ordklass substantiv
samma nivå (i fråga om två eller flera enheter
ibland om samma tänkta nivå i sidled

jämnmod
Ordklass substantiv
sinnesstämning präglad av behärskning när något sker som skulle kunna uppröra

jämnstark
Ordklass adjektiv
lika stark som någon annan

jämnstor
Ordklass adjektiv
lika stor som någon annan

jämnstruken
Ordklass adjektiv
fylld precis till brädden utan råge eller sedan förefintlig råge strukits bort (om mått) Bruklighet mindre brukligt
överfört: genomgående medelmåttig

jämntjock
Ordklass adjektiv
lika tjock överallt (om ett föremål)
även utvidgat med tanke på jämn fördelning e.d.
som är lika tjock som någon annan företeelse

jämnvarm
Ordklass adjektiv
särskilt: som har konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningen (om däggdjur och fåglar)

jämnårig
Ordklass adjektiv
lika gammal som någon annan eller något annat

JämO
Ordklass substantiv
förkortning för "jämställdhetsombudsman"

jämra
Ordklass verb
ofta reflexivt

jäms
Ordklass adverb
mest i vissa uttryck och sammansättningar: i position nästan utan avvikelser från den angivna

jämsides
Ordklass adjektiv
på samma tänkte nivå i sidled (i fråga om två eller flera enheter)
även överfört

jäms med
intill och parallellt med

jämsmed
Ordklass preposition
intill och parallellt med

jämspelt
Ordklass adjektiv
jämbördig (oftast i sportsammanhang)

jämstark
Ordklass adjektiv
lika stark som någon annan

jämstor
Ordklass adjektiv
lika stor som någon annan

jämställa
Ordklass verb
ge samma rättigheter och skyldigheter
anse som likvärdig

jämställd
Ordklass adjektiv
som har samma rättigheter och skyldigheter som annan person (särskilt om kvinna i förhållande till man)

jämställdhet
Ordklass substantiv
det att vara jämställd (särskilt i fråga om kvinna i förhållande till man)

jämställdhetsombudsman
Ordklass substantiv
Förkortning JämO
titel för statig ämbetsman som arbetar för jämställdhet mellan könen (sedan 1 januari 2009 har diskrimineringsombudsmannen tagit över dessa arbetsuppgifter)

jämt
Ordklass adverb
alltid Bruklighet vardagligt
även med tonvikt på upprepning

jämte
Ordklass substantiv
jämtlänning
jämte
Ordklass preposition
tillsammans med
bredvid Bruklighet provinsiellt

jämthund
Ordklass substantiv
en gråmelerad, svensk spetshund med hårt ringlad svans, som är något högre än en gråhund

jämtjock
Ordklass adjektiv
lika tjock överallt (om ett föremål)
även utvidgat med tanke på jämn fördelning e.d.
som är lika tjock som någon annan företeelse

jämtländsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Jämtland

jämtländska
Ordklass substantiv
kvinna från Jämtland

jämtlänning
Ordklass substantiv
mansperson från Jämtland
i plural ofta om personer från Jämtalnd oavsett kön

jämt och samt
ständigt

jämtsk
Ordklass adjektiv
jämtländsk

jämvikt
Ordklass substantiv
tillstånd hos visst system av föremål som kännetecknas av att de lägsförändrande krafterna exakt upphäver varandra så att det råder tillfällig eller varaktig balans
ofta mer abstrakt: tillstånd i vilket ingående parter eller faktorer har samma grad av inverkan eller inflytande på varandra
speciellt i fråga om själsliga förhållanden: sinneslugn

jämviktsorgan
Ordklass substantiv
typ av sinnesorgan för balansens upprätthållande och uppfattning av kropsläge, beläget i innerörat

jämväl
Ordklass adverb
också Bruklighet ålderdomligt

jänkare
Ordklass substantiv
person från USA, förr särskilt de nordösta delarna Bruklighet vardagligt

jänta
Ordklass substantiv
flicka Bruklighet något ålderdomligt

jäntunge
Ordklass substantiv
ung flicka Bruklighet vardagligt; vanligen något nesättande, ibland smeksamt

järn
Ordklass substantiv
ett hårt, metalliskt grundämne som kan formas på många olika sätt och är den teknisky viktigaste av alla metaller, bl.a. som huvudbeståndsdel i stål
i sammansättningar: om olika typer av denna metall som råvara för viss bearbetning eller i bearbetat tillstånd
även om föremål huvudsakligen av denna metall
speciellt även om elektriska redskap som tillverkas eller tidigare tillverkades av denna metall Bruklighet i sammansättningar
speciellt även om denna metall som spårämne o.d.
även bildligt för att ange styrka o.d.
sup Bruklighet vardagligt

järnbakterie
Ordklass substantiv
typ av tråd- eller stavformig sötvattensbakterie som får energi genom att ur berg omvandla kemsikt upplöst järn till fast järnhydroxid, som den lagrar eller utsöndrar

järnbana
Ordklass substantiv
liten järnväg Bruklighet mindre brukligt

järnbetong
Ordklass substantiv
armerad betong

järnbrist
Ordklass substantiv
särskilt: brist på järn som spårämne, vilket ger upphov till olika sjukdomssymptom, särskilt beträffande blodet

järnbruk
Ordklass substantiv
industriell anläggning för framställning av rent järn ur järnmalm samt för förädling (särskilt om anläggning med gamla anor)

järnbröllop
Ordklass substantiv
jubilieum som firas då man varit gift i 65 år (eller eventuellt 70 eller 75 år)

järnbörd
Ordklass substantiv
förfarande varvid en misstänkt person tvingas hålla i eller gå på glödande järn för att förklaras oskyldig om han eller hon inte skadades och skyldig om han eller hon skadades Bruklighet historiskt

järnek
Ordklass substantiv
en buske eller ett litet träd med ständigt grön, taggiga blad och röda, bärlika frukter

järnfysik
Ordklass substantiv
mycket stark hälsa och kondition

järnglans
Ordklass substantiv
hematit

järnglimmer
Ordklass substantiv
en bladig variant av järnglans

järngrepp
Ordklass substantiv
mycket hårt grepp
även överfört

järnhand
Ordklass substantiv
särskilt: hänsynslös maktutövning

järnhandel
Ordklass substantiv
butik för försäljning av järnvaror, t.ex. verktyg, spik etc., och även av andra material än järn

järnhård
Ordklass adjektiv
hård som järn
även särskilt överfört

järnhälsa
Ordklass substantiv
mycket god hälsa

järnkamin
Ordklass substantiv
särskilt: hård motståndare, gärna stor och kraftig (ofta i lagspel, t.ex. fotboll eller ishockey) Bruklighet i sportjargong; skämtsamt, vanligen nedsättande

järnkitt
Ordklass substantiv
ett fogemedel för metallskarvar

järnkors
Ordklass substantiv
kors av järn, särskilt på grav e.d.
speciellt om en tysk medalj för tapperhet i krig (i bestämd form singular)

järnkärna
Ordklass substantiv
särskilt: stycke av mjukt järn placerat i elektrisk spole för förstärkning av det alstrade magentfältet

järnlady
Ordklass substantiv
hårdför kvinnlig politker

järnlunga
Ordklass substantiv
en sjukdom hos järnarbetare som andats in järndamm
respirator Bruklighet ålderdomligt

järnmalm
Ordklass substantiv
malm som innehåller så mycket järn att utvinnig är lönande

järnnatt
Ordklass substantiv
oväntad frostnatt sommartid, vanligen i början eller slutet av sommaren

järnockra
Ordklass substantiv
ett gulbrunt järnmineral, som bryts som järnmalm och förekommer som sjö- och myrmalm

järnpulver
Ordklass substantiv
pulveriserat järn, som används som utgångsmaterial för framställning av vissa maskindelar samt som material i svetselektroder

järnridå
Ordklass substantiv
skyddsridå av järnplåt som kan fällas ned mellan scen och salong, t.ex. vid eldsvåda
ofta bildligt: strängt bevakad gräns för att förhindra kommunikation, särskilt om det forna östblockets gräns mot väst Bruklighet vanligen bestämd form singular; historiskt

järnring
Ordklass substantiv
ring av järn
även bildligt om stark bevakningskedja e.d.

järnsko
Ordklass verb
förse med skyddande beslag av järn

järnsparv
Ordklass substantiv
en sparvliknande, rostbrun eller mörkgrå tätting med smal, vass näbb och en glasklar, kort sångstrof

järnspat
Ordklass substantiv
en järnmalm som består av ett salt av järn och kolsyra och ofta förekommer i sedimentära bergarter

järnspik
Ordklass substantiv
spik av järn
även som förskönande omskrivning för djävlar Bruklighet mest i kraftuttryck

järnspis
Ordklass substantiv
vedspis av järn

järnsvamp
Ordklass substantiv
poröst halvfabrikat från järnframställning, som erhållits genom att syret avlängsnats utan nedsmältning av malmen och som bl.a. används för framställning av kvalitetsstål

järnverk
Ordklass substantiv
industriell anläggning där järn och stål framställs Bruklighet numera ej officiell beteckning

järnvitriol
Ordklass substantiv
ett järnsalt som används till decinficering och färgning samt som bläck Bruklighet föråldrat

järnväg
Ordklass substantiv
spårbundet system för längre transporter av gods eller passagerare
även mer konkret om själva banan
även om företag som driver sådan trafik
ibland särskilt med tanke på färdmedlet
också med tanke på själva tågförbindelsen

järnvägar
Ordklass interjektion
jäklar Bruklighet ett milt kraftuttryck

järnvägare
Ordklass substantiv
person som är anställd vid järnvägsföretag

järnvägsknut
Ordklass substantiv
plats där flera järnvägssträckor korsar varandra och där man alltså kan byta tåg

järnvägsövergång
Ordklass substantiv
ställe där en järnväg korsar en annan väg

järnålder
Ordklass substantiv
en förhistorisk tidsepok då järn dominerade som material till vapen och verktyg (i Skandinavien cirka 500 f.Kr. - 1 000 e.Kr.; den sista av de öfrhistoriska epokerna) Bruklighet vanligen bestämd form singular

järnår
Ordklass substantiv
år under vilket mycket svåra förhållanden råder (i allmänhet eller på visst område)

järnört
Ordklass substantiv
en växt med blekröda blommor i långa ax, som används som medicinalväxt

järpe
Ordklass substantiv
en duvstor, spräcklig, makrlevande hönsfågel med en liten tofs på huvudet, som mest förekommer i barrskog och har ett läckert kött
även om maträtt av köttfärs Bruklighet i sammansättningar

järtecken
Ordklass substantiv
ovanligt och oförklarligt fenomen i naturen som anses förebåda viktig händelse eller anses vara tecken på något e.d. Bruklighet mest historiskt

järv
Ordklass substantiv
ett stort, brunsvart, kortsvansat mårddjur som närmast liknar en liten bjrön

jäsa
Ordklass verb
genomgå jäsning och i samband därmed i många fall svälla upp
även bildligt om något roligt
även överfört
låta genomgå jäsning
uppträda överlägset p.g.a. något förment företräde Bruklighet vardagligt

jäsfoder
Ordklass substantiv
foderblandning som fått jäsa före användandet

jäsig
Ordklass adjektiv
småblåsig p.g.a. frigjorda gaser (om järn och slagg) Bruklighet metallurgi
mallig och överlägsen Bruklighet vardagligt

jäsning
Ordklass substantiv
process varvid mikroorganismer bryter ner organiskt ämne utan medverkan av syre, bl.a. vid bildning av alkohol, ättika och syrade mjölkprodukter

jäsningstid
Ordklass substantiv
särskilt: orolig tid då nya krafter börjar verka e.d.

jäst
Ordklass substantiv
halvfast massa innehållande mikroskopiska svampar som påskyndar jäsning och används vid bakning och alkoholframställning

jästgrums
Ordklass substantiv
grumlighet i dryck orsakad av oupplöst jäst

jästsvamp
Ordklass substantiv
typ av mikroskopisk säcksvamp som växer i kolonier och osakar jäsning

jätte
Ordklass substantiv
övernaturligt stor, människoliknande mytologisk varelse, som i folktron ofta är illvilligt inställd mot människan
ävenr försvagat om mycket storväxt person
även utvidgat om mcket stort föremål e.d.

jättegryta
Ordklass substantiv
särskilt: stort, skålformigt hål i berggrund, format av roterande stenar som hållits i rörelse av vattnet i ett vattenfall eller en isälv eller vid en klapperstrand

jättekast
Ordklass substantiv
särskilt: flyttblock, särskilt i närheten av kyrka, eftersom det enligt legender kastats av en jätte för att förstöra denna Bruklighet ålderdomligt

jättelik
Ordklass adjektiv
mycket stor

jätteorm
Ordklass substantiv
stor, tropisk orm som kramar ihjäl sitt byte (om pytonorm eller boaorm)

jättepanda
Ordklass substantiv
en större, björnliknande panda

jätteval
Ordklass substantiv
blåval

jätteväxt
Ordklass substantiv
tillstånd av abnorm tillväxt av vissa kroppsdelar eller hela kroppen

jätteödla
Ordklass substantiv
dinosaurie

jättinna
Ordklass substantiv
kvinnlig jätte

jäv
Ordklass substantiv
anmärkning mot rättsligt anspråk, särskilt mot en persons behörighet i något juridikst avseende, då det anses föreligga risk för partiskhet

jäva
Ordklass verb
visa oriktigheten av
anföra jäv mot Bruklighet speciellt juridik

jävelskap
Ordklass substantiv
ondskefullt beteende
även utvidgat om skeende

jävig
Ordklass adjektiv
olämplig att delta i juridisk process e.d. p.g.a. risk för partiskhet

jävlar
Ordklass interjektion
jag åkallar den ondaste av alla onda makter (använd som svordom) Bruklighet vardagligt

jökel
Ordklass substantiv
glaciär

jökelport
Ordklass substantiv
öppning i glaciär genom vilken en isälv flyter fram

jöns
Ordklass substantiv
dum och larvig person Bruklighet vardagligt

jönsig
Ordklass adjektiv
dum och larvig Bruklighet vardagligt

jösse
Ordklass substantiv
hare Bruklighet vardagligt

jösses
Ordklass interjektion
ojdå (använt som mycket milt kraftuttryck)

jössing
Ordklass substantiv
norsk motståndsman under andra världskriget Bruklighet nazistiskt öknamn


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Använd kontaktformuläret. Skriv titeln på sidan du vill kommentera och din kommentar i fältet Meddelande.