LOJAL - LÖVÄNG

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.


lojal
Ordklass adjektiv
som alltid står på någons sida och är beredd att hjälpa
speciellt: trofasthet mot överordnad e.d.
även om handling e.d.

lojalitet
Ordklass substantiv
det att vara lojal

lojalitetsförklaring
Ordklass substantiv
försäkran att man ämnar vara lojal (särskilt mot regering e.d.)

lok
Ordklass substantiv
järnvägsfordon med drivmaskineri för framförande av järnvägsvagnar

loka
Ordklass substantiv
parti av sele som ligger mot dragdjurets bogar (ofta av trä)

lokal
Ordklass substantiv
byggnad eller större rum som används för visst ändamål (ofta för kollektiv verksamhet eller annat icke-bostadsändamål)
speciellt för nöjen
område där viss växt eller visst djur förekommer
lokal
Ordklass adjektiv
begränsad till visst mindre område (om företeelse, verksamhet e.d.)
som förekommer på den givna platsen
ibland med antydan om lägre kvalitet e.d.

lokalavdelning
Ordklass substantiv
avdelning som verkar på viss plats av organisation e.d. med rikstäckning

lokalbedöva
Ordklass verb
bedöva enstaka kroppsparti hos någon före ett ingrepp

lokalbedövning
Ordklass substantiv
bedövning begränsad till en viss kroppsdel
medel för detta

lokalfärg
Ordklass substantiv
karakteristiska drag i en skildrad miljö, som gör skildringen åskådlig och verklighetsförankrad Grammatik knappast plural
ett föremåls färg i en målning, sådan den i naturen uppfattas såsom utmärkande för föremålet (opåverkad av skuggor, reflexer, kontrastverkan o.d.) Bruklighet konstvetenskap

lokalförsvar
Ordklass substantiv
militärt försvar av begränsat geografiskt område 4 organisation eller styrkor för detta

lokalintresse
Ordklass substantiv
särskilt: krav som ett begränsat geografiskt område rimligen kan ställa

lokalisera
Ordklass verb
fastställa platsen för
speciellt medicin
förlägga till visst område (särskilt med avseende på ekonomisk verksamhet; ofta i fråga om statliga åtgärder till stöd för glesbygder)

lokalisera sig
Frasklass verbfras
göra sig hemmastadd på viss plats e.d.

lokaliseringspolitik
Ordklass substantiv
statliga åtgärder till stöd för den ekonomiska verksamheten i eftersatta områden, särskilt glesbygdsområden

lokaliseringsstöd
Ordklass substantiv
ekonomiskt bidrag till företag som etablerar sig i eftersatta områden

lokalitet
Ordklass substantiv
lokal Grammatik ofta plural
allmännare: plats

lokalkännedom
Ordklass substantiv
kännedom om viss plats eller trakt

lokalombud
Ordklass substantiv
ombud på viss plats för större organisation

lokalpatriot
Ordklass substantiv
person som håller överdrivet starkt på sin hembygd

lokalpress
Ordklass substantiv
grupp av tidningar med litet gemensamt spridningsområde (i huvudsak en ort)

lokalradio
Ordklass substantiv
radiostation som betjänar ett län eller ett storstadsområde
även om utsändning e.d. därifrån
hela lokalradioverksamheten i landet

lokalredaktör
Ordklass substantiv
person som ansvarar för nyhetsförmedlingen från mindre ort till tidning på annan ort

lokalsamtal
Ordklass substantiv
telefonsamtal inom ett riktnummerområde (vilket innebär lägsta taxa) Bruklighet föråldrat

lokalsinne
Ordklass substantiv
förmåga att orientera sig och hitta rätt (främst på nya platser)

lokaltelefon
Ordklass substantiv
intern telefonförbindelse, t.ex. inom en byggnad
även om apparaten

lokaltid
Ordklass substantiv
medelsoltid för viss ort

lokaltrafik
Ordklass substantiv
kollektivtrafik inom begränsat område

lokaltåg
Ordklass substantiv
tåg i lokaltrafik

lokalvård
Ordklass substantiv
städning av större lokaler

lokalvårdare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt svarar för städning av större lokaler, som vanligen inte är privata

lokatt
Ordklass substantiv
lodjur

lokförare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt kör lokomotiv

loko
Ordklass adverb
på viss försäljningsort (i prisnoteringar e.d. för att ange att viss vara finns tillgänglig på den angivna orten för omedelbar leverans)

lokomobil
Ordklass substantiv
motor som vid behov är flyttbar på hjul (för bruk på arbetsplats e.d.) Bruklighet mest historiskt

lokomotiv
Ordklass substantiv
lok

lokomotor
Ordklass substantiv
mindre diesellok eller ellok för växlingstjänst e.d.

lokor
Ordklass substantiv
några flockblomstirga växter, bl.a. björnfloka

lokus
Ordklass substantiv
matställe Grammatik mest i sammansättningar
plats för gen på kromoson

lolla
Ordklass substantiv
vimsig och bortkommen yngre kvinna Bruklighet nedsättande, något ålderdomligt

lom
Ordklass substantiv
typ av gåsstor sjöfågel med lång kropp, tjock hals och ofta uppåtriktad, spetsig, dolklik näbb samt ett karakteristiskt klagande, starkt läte
den del av en åra som är innanför relingen då den används

loma
Ordklass verb
gå långsamt, något lufsigt och ofta på ett sätt som verkar snopet Grammatik med partikel
ofta speciellt: snopet ge sig iväg

lomhörd
Ordklass adjektiv
som har dålig hörsel
ofta tillfälligt

lomme
Ordklass substantiv
en korsblommig ört med parflikiga rosettblad vid marken och små, vita blommor i klase

longera
Ordklass verb
låta häst löpa i lina för dressyr (på runt spår)

longitud
Ordklass substantiv
mått på en orts öst-västliga vinkelavstånd från nollmeridianen (d.v.s. den meridian som går genom Greenwich i London)

longitudinal
Ordklass adjektiv
longitudinell

longitudinell
Ordklass adjektiv
som svänger i fortplantningsriktningen (om vågrörelse) Bruklighet fysik
utvidgat till andra vetenskapliga områden, bl.a. beteendevetenskap: som mäter en och samma företeelses utveckling under lång tid

longör
Ordklass substantiv
utdraget, föga underhållande avsnitt av skildring, föreställning e.d.

look
Ordklass substantiv
moderiktig stil på utseende och klädsel

loop
Ordklass substantiv
lodrät cirkelbana (t.ex. om nästan cirkulär bollbana
följd av instruktioner som vid bearbetning genomlöps flera varv Bruklighet datateknik
speciellt: programfel som gör att en följd av instruktioner teoretiskt genomlöps ett oändligt antal gånger så att bearbetningen inte kan fullföljas

looping
Ordklass substantiv
manövrering för cirkelbana i vertikalplanet vid avancerad flygning
utvidgat: liknande bana beskriven av annat föremål

lopp
Ordklass substantiv
enstaka tävling i löpning
annan hastighetstävling
löpning i allmänhet Grammatik mest i sammansättningar
överfört: fritt utflöde
utsträckning av rinnande vattendrag
urborrning av eldrör (genom vilken projektilen passerar)
framskridande av tid (vanligen med angivna gränser) Grammatik knappast plural

loppa
Ordklass substantiv
typ av liten vinglös, hoppande, blodsugande insekt vars bett ger klåda
annan liten hoppande insekt Grammatik i sammansättningar
även överfört Grammatik i sammansättningar
loppa
Ordklass verb
avlägsna loppor från

loppcirkus
Ordklass substantiv
förevisning av dresserade loppor
lokal för detta

loppet är kört
Frasklass sats
allt är avgjort redan före slutet (och ofta förlorat)

loppmarknad
Ordklass substantiv
marknad där begagnade föremål av skilda slag säljs, vanligen till låga priser

loppspel
Ordklass substantiv
ett sällskapsspel med små färgade brickor som skall bringas att hoppa upp i en bägare genom tryck med större brickor

loran
Ordklass substantiv
ett radionavigeringssystem för fartyg och flygplan

lord
Ordklass substantiv
titel för manlig medlem av den engelska högadeln
hög ämbetstitel Grammatik i sammansättningar

lordkansler
Ordklass substantiv
titel för engelska justitieminister (som är självskriven talman i överhuset)

lornjett
Ordklass substantiv
glasögon som endast på ena sidan är försedda med ett in- och utfällbart skaft

lorrainekors
Ordklass substantiv
kors med två tvärbalkar

lort
Ordklass substantiv
smuts (ofta särskilt obehaglig, ingrodd e.d.) Bruklighet vardagligt
speciellt: fast avföring från djur
överfört: strunt

lorta
Ordklass verb
smutsa ner Bruklighet vardagligt Grammatik vanligen med partikel

lortig
Ordklass adjektiv
mycket smutsig Bruklighet vardagligt

loska
Ordklass substantiv
mängd spott som stöts ut vid en spottning Bruklighet vardagligt
loska
Ordklass verb
spotta rejält Bruklighet vardagligt

loss
Ordklass adverb
till obundet eller ospärrat läge i förhållande till tidigare fäste eller kontakt
speciellt i samband med frigivning
speicellt även i samband med avsegling e.d.
även utan riktningsbetydelse
även överfört i uttryck för psykisk frigjordhet

lossa
Ordklass verb
upphäva bindande eller spärrande verkan av
med konstruktionsväxling: frigöra från spärrat läge
få att strama åt mindre
även bildligt
avfyra skott
lasta ur varor från fartyg, järnvägsvagn e.d.
även med konstruktionsväxling
om fartyget: lastas ur

lossa tungans band
Frasklass verbfras
bli frispråkig Bruklighet ursprungligen bibliskt

lossna
Ordklass verb
mista sitt fäste
komma att bli lösare fäst
upplösas (om slem e.d.)
överfört om frigörelse från hämningar o.d.

losta
Ordklass substantiv
typ av gräs med stora, i regel borstförsedda småax i vippa

lotion
Ordklass substantiv
flytande, tunn emulsion som används för kosmetiska och medicinska hudvårdsprodukter

lots
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt vägleder fartyg i vissa besvärligare farleder m.m.
även utvidgat Grammatik i sammansättningar

lotsa
Ordklass verb
vägleda genom svårare farled som lots
utvidgat: vägled till visst mål e.d.
även i fråga om abstrakta förhållanden

lotsdistrikt
Ordklass substantiv
område som utgör en självständig enhet med hänsyn till lotsning och sjöräddning samt fyrväsen m.m. Bruklighet historiskt

lotsfisk
Ordklass substantiv
en silvergrå havsfisk som ofta följer hajar och fartyg och som förekommer i varmare hav

lotsled
Ordklass substantiv
farled där lotshjälp kan erhållas

lotsplats
Ordklass substantiv
plats där lotshjälp kan erhållas Bruklighet historiskt
även om den lokala organisationen

lotsplikt
Ordklass substantiv
lagstadgad skyldighet för fartyg att anlita lots

lotssignal
Ordklass substantiv
signal för tillkallande av lots

lotsstation
Ordklass substantiv
ort inom ett sjötrafikområde, där lots kan beställas

lotsutkik
Ordklass substantiv
plats där lotsar är stationerade (särskilt med tanke på dess utkikstorn o.d.) Bruklighet mest historiskt

lott
Ordklass substantiv
föremål som utgör bevis på att insats i lotteri betalats (ofta i form av en numrerad papperslapp)
med betoning av den slumpmässiga fördelningen av vinster eller fördelar
värde som tilldelas någon vid skifte Bruklighet något högtidligt
överfört, speciellt om anförtrodd deluppgift
specielt även: levnadsöde
mindre jordområde för åkerbruk e.d.

lotta
Ordklass substantiv
kvinna som är medlem av lottarörelsen
lotta
Ordklass verb
genom lottdragning avgöra vinsttilldelning eller annan fråga
genom lottdragning tilldela någon något Grammatik ofta med partikel
med angivande av den person något tillfaller

lottad
Ordklass adjektiv
sörskilt: som har vissa angivna förutsättningar i livet, t.ex. ekonomiska eller intellektuella
även i fråga om mer tillfälliga omständigheter

lottakår
Ordklass substantiv
lokal sammanslutning av lottor
hela lottarörelsen

lottarörelse
Ordklass substantiv
frivillig kvinnlig försvarsorganisation till stöd för det militära försvaret Grammatik vanligen i bestämd form singular

lottdragning
Ordklass substantiv
slumpvis framtagning av de lotter som ger vinst eller avgör frågor av annan art

lotteri
Ordklass substantiv
ett spel med begränsade insatser, där vinsterna fördelas helt slumpmässigt, vanligen med små numrerade papperslappar som bevis på gjorda insatser
billigt i uttryck för att slumpen spelar stor roll

lottlös
Ordklass adjektiv
som blivit utan andel vid fördelning e.d.

lotto
Ordklass substantiv
ett offentlig lotteriliknande spel, där det gäller att tippa en sifferkombination som sedan lottas fram

lottsedel
Ordklass substantiv
nummerförsedd lapp som utgör bevis på betald insats i lotteri

lotus
Ordklass substantiv
typ av tropisk eller subtropisk näckrosväxt, som bl.a. växer i Asien och Afrika och ofta är avbildad i ornament o.d.
även om en växt (buske eller träd) med små läderartade blad och grönskatiga blommor, som förekommer i Medelhavsområdet

lov
Ordklass substantiv
kursändring av segelfartyg i riktning mot vinden
allmännare: sväng, gir
tillåtelse (ofta mer informell, av förälder e.d.)
ofta försvagat i artighetsfraser
även med opersonligt konstruktion
skyldighet att göra något Grammatik i vissa uttryck
tid av ledighet från skolundervisning (utöver helger o.d.)
starkt beröm Bruklighet något högtidligt
speciellt i tacksamhetsfraser riktade till Gud
även utan religiös innebörd

lova
Ordklass verb
styra segelbåt eller segelfartyg upp mot vinden
även om fartyget
ge löfte om visst, önskvärt handlande
om icke-personliga företeelser: ge hopp om, varsal om
försäkra, bedyra
starkt berömma eller tacka (särskilt i religiösa sammanhang)

lova guld och gröna skogar
Frasklass verbfras
lova rikedom och lycka (vanligen utan att kunna infria löftet)

lovande
Ordklass adjektiv
som inger stora förhoppningar (om ung person eller situation)

lovart
Ordklass substantiv
fartygssida som vetter mot infallande vind
även i adverbiell användning

love
Ordklass substantiv
handled Grammatik mest i sammansättningar

lovgirig
Ordklass adjektiv
som tenderar att lova (om båt)

lovlig
Ordklass adjektiv
som får jagas eller fiskas
tid för detta
utvidgat: som får angripas eller utnyttjas (speciellt i fråga om sexuellt utnyttjande)
tillåten, rimlig

lovord
Ordklass substantiv
starkt beröm Grammatik mest plural

lovorda
Ordklass verb
starkt berömma

lovprisa
Ordklass verb
entusiastiskt berömma (ofta i religiösa sammanhang men väen allmännare

lovpsalm
Ordklass substantiv
psalm i vilken Gud lovsjungs

lovsjunga
Ordklass verb
starkt berömma (ibland i dikt e.d.) Bruklighet något högtidligt eller skämtsamt

lovsång
Ordklass substantiv
lovsjungande dikt eller sång
försvagat: starkt beröm

lovtal
Ordklass substantiv
starkt berömmande tal

lovvikavante
Ordklass substantiv
hemstickad, tjock tumvante med broderi på kragen

lovvärd
Ordklass adjektiv
som förtjänare beröm

loxodrom
Ordklass substantiv
kurslinje på jordytan som skär alla meridianer under konstant vinkel

LP
Ordklass substantiv
grammofonskiva med lång speltid (cirka 20 minuter per sida)

LSD
Ordklass substantiv
ett narkotiskt preparat som framkallar starka hallucinationer och vissa mentala störningar

luad ål
Frasklass nominalfras
ål stekt över öppen eld på kloförsett halster (gärna med bokved eller enris som bränsle på härden) Bruklighet provinsiellt

lubb
Ordklass substantiv
en brunaktig torskfisk med en enda lång ryggfena, som förekommer i Nordatlanten

lubba
Ordklass verb
springa Bruklighet vardagligt

lubrikator
Ordklass substantiv
automatisk smörjanordning på maskin

lucia
Ordklass substantiv
flicka eler kvinna som på Luciadagen framträder med ljuskrans i håret och i vitt, långt linne och därmed är huvudperson vid luciafirandet
dag nära vintersolståndet (13 december), som firas som en sorts ljushögtid (egentligen till minne av ett helgon, Sankta Lucia)

luciakrans
Ordklass substantiv
krans med ljushållare, avsedd att bäras av lucia

luciasång
Ordklass substantiv
sång som sjungs på luciadagen

luciatåg
Ordklass substantiv
procession med lucia, tärnor och stjärngossar

lucka
Ordklass substantiv
vridbar, plan anordning för tillslutning av öppning till utrymmen av olika slag (vridbar kring lodrät eller vågrät axel eller helt borttagbar)
öppning som anordnats för visst ändamål
speciellt: öppning i fartygsdäck
även om utrymme innanför öppningen Grammatik mest i sammansättningar
påfallande mellanrum (ofta oönskat)
abstraktare: brist, ofullständighet
logement Bruklighet vardagligt

lucker
Ordklass adjektiv
löst packad (särskilt om jord)

luckra
Ordklass verb
göra jord lucker
över överfört (med partikel)

ludd
Ordklass substantiv
fina, tättsittande hår på djurkropp
även om små klumpar av fibrer, garn e.d. på textilvaror
även utvidgat

ludda
Ordklass substantiv
varm och lätt sko av filtad ull och med lädersula e.d. (vanligen använd utomhus) Bruklighet provinsiellt
ludda
Ordklass verb
ge ifrån sig ludd
bli luddig Grammatik ofta reflexivt

luddig
Ordklass adjektiv
som har mycket ludd
överfört: oklar

luden
Ordklass adjektiv
tätt hårbeklädd (om kropp eller växtdel)

luder
Ordklass substantiv
prostituerad kvinna Bruklighet starkt vardagligt, kan verka stötande
del av död djurkropp som används som lockbete för rovdjur och fåglar

lues
Ordklass substantiv
syfilis

luetisk
Ordklass adjektiv
syfilitisk

luffa
Ordklass verb
vandra omkring utan bestämt mål
utvidgat: resa omkring utan bestämt mål Grammatik i sammansättningar
blockera genom att stänsigt lova upp (om seglare eller segelbåt med avseende på annan som försöker segla om; tillåtet endast vid kappsegling) Bruklighet vardagligt

luffare
Ordklass substantiv
person som ständigt vandrar omkring utan bestämt mål och vanligen saknar fast arbete o.d. Bruklighet mest historiskt
även utvidgat

luffarschack
Ordklass substantiv
ett enklare spel för två personer, som utförs med penna och rutat papper och där det gäller att få ett visst antal markeringar i rad

lufsa
Ordklass verb
gå klumpigt och med stora rörelser

lufsig
Ordklass adjektiv
som rör sig klumpigt och med stora rörelser

luft
Ordklass substantiv
en blandning av huvudsakligen syre och kväve som omger jorden och är en förutsättning för organiskt liv (ofta särskilt om ren utomhusluft)
det område ett stycke ovanför marken där luft förekommer
mellanrum, utrymme (ibland i två dimensioner)
ofta bildligt och i liknelser om något som anses obetydligt eller om något som egentligen inte existerar
del av fönster mellan två vertikala poster
uppsättning gardiner till ett fönster

lufta
Ordklass verb
låta genomströmmas av frisk luft
låta vistas i friska luften
fylla på luft eller tömma på luft
överfört: låta komma till uttryck

luftaffär
Ordklass substantiv
affärsbedrägeri med påhittade varor

luftakrobat
Ordklass substantiv
akrobat som gör konster högt ovanför marken

luftanfall
Ordklass substantiv
anfall med flyg

luftattack
Ordklass substantiv
luftanfall

luftballong
Ordklass substantiv
luftfarkost som bärs av en klotformig behållare som är fylld med lätt gas men vanligen saknar styrmöjligheter och inre framdrivningsanordning Bruklighet historiskt som färdmedel

luftbevakning
Ordklass substantiv
militär bevakning av flygverksamhet
även om organisationen för detta

luftboll
Ordklass substantiv
boll som spelas i en hög båge (särskilt om passning i fotboll e.d.)

luftbro
Ordklass substantiv
organiserade, fortlöpande flygtransporter i stor skala till isollerat område

luftburen
Ordklass adjektiv
som transporteras genom luften, t.ex. i flygplan

luftbössa
Ordklass substantiv
luftgevär

luftdrag
Ordklass substantiv
tillfällig luftström

luftemboli
Ordklass substantiv
en sjukdom som orsakas av att luftblåsor kommit in i blodkärlssystemet

luften går ur någon
någon förlorar sin kraft

luften går ur något
något förlorar sin kraft

luftfarkost
Ordklass substantiv
färdmedel för transport genom luften (sammanfattande benämning på flygplan, helikoptrar, luftskepp och luftballonger)

luftfart
Ordklass substantiv
all trafik med flygplan

luftfartyg
Ordklass substantiv
luftfarkost Bruklighet speciellt i juridiska sammanhang

luftfilter
Ordklass substantiv
filter för rening av luft

luftfjädring
Ordklass substantiv
fjädring med hjälp av komprimerad luft, t.ex. på vissa bilar

luftflotta
Ordklass substantiv
större militärt flygförband

luftfuktare
Ordklass substantiv
anordning för förbättring av inomhusklimatet, som ökar luftens fuktighethet

luftfuktighet
Ordklass substantiv
halt av vattenånga i luften

luftfärd
Ordklass substantiv
färd genom luften med eller (ofta) utan luftfarkost

luftförorening
Ordklass substantiv
viss förekomst i luft av ämne som inte utgör naturlig beståndsdel och som vanligen skadar naturen, människan eller både naturen och människan Grammatik ofta plural

luftförsvar
Ordklass substantiv
militära åtgärder till försvar mot luftanfall, som omfattar luftbevakning, luftvärn och jaktflyg
även om försvarsenheterna

luftgap
Ordklass substantiv
särskilt: luftmellanrum i elektrisk eller magnetisk krets

luftgevär
Ordklass substantiv
sport- eller leksaksgevär där komprimerad luft driver fram projektilen

luftgrop
Ordklass substantiv
hastig vertikal luftström som gör att flygplan tillfälligt ändrar höjd (även om uppåtgående luftström)

lufthav
Ordklass substantiv
atmosfär Grammatik vanligen bestämd form singular

luftherravälde
Ordklass substantiv
militärt herravälde i luften, t.ex. lokalt över visst frontavsnitt e.d.

luftig
Ordklass adjektiv
hög och rymlig och därför vanligen väl försedd med frisk luft
som till stor del tycks bestå av luft
överfört: verklighetsfrämmande, ogenomtänkt

luft i luckan
liv och rörelse, hög stämning

luftkonditionerad
Ordklass adjektiv
som har luftkonditionering

luftkonditionering
Ordklass substantiv
system för ventilation jämte reglering av luftfuktighet och temperatur
anläägning för detta

luftkub
Ordklass substantiv
luftvolym per person i visst rum Bruklighet ventilationsteknik
även om luftvolym per djur

luftkudde
Ordklass substantiv
i ratten monterat luddliknande krockskydd för bilåkare, som automatiskt blåses upp vid kollision Bruklighet mindre brukligt
tunt, komprimerat luftskikt mellan marken och svävande fordon eller båt

luftkuddefarkost
Ordklass substantiv
farkost som svävar fram strax över marken eller vattnet med hjälp av luft som blåses ut genom underredet

luftkyld
Ordklass adjektiv
som avkyls med luft (särskilt om förbränningsmotor e.d.)

luftlandsätta
Ordklass verb
landsätta trupp från luften, vanligen bakom fiendens front

luftled
Ordklass substantiv
korridorliknande luftrum avdelat för luftfart

luftledes
Ordklass adverb
genom luften (vanligen med flygplan)

luftledning
Ordklass substantiv
elektrisk ledning som är upphängd i luften (i motsats till nedgrävda kablar)

luftmadrass
Ordklass substantiv
madrass som kan pumpas upp med luft

luftmaska
Ordklass substantiv
maska som dras genom den maska man redan har på nålen och inte förbinds med den övriga stickningen eller virkningen

luftmassa
Ordklass substantiv
luftmängd med tämligen enhetliga egenskaper i atmosfären

luftmast
Ordklass substantiv
anordning för luftintag och avgasutsläpp på ubåt

luftmotstånd
Ordklass substantiv
kraft med vilken luften motverkar en kropps rörelse

luftombyte
Ordklass substantiv
tillfälligt byte av omgivning, vanligen för rekreation

luftpastej
Ordklass substantiv
spelad boll som går i en hög bana, t.ex. i fotboll Bruklighet vardagligt

luftperspektiv
Ordklass substantiv
gråblått dis i vilket avlägsna föremål tycks insvepta Bruklighet konstvetenskap

luftpistol
Ordklass substantiv
sport- eller leksakspistol där komprimerad luft driver fram projektilen

luftpost
Ordklass substantiv
flygpost Bruklighet ålderdomligt

luftpump
Ordklass substantiv
anordning med vilken man kan höja eller sänka lufttrycket i ett slutet rum

luftrenare
Ordklass substantiv
anordning varmed fasta partiklar avlägsnas från luft (särskilt sådan luft som skall tillföras förbränningsmotor)

luftrot
Ordklass substantiv
rot som utvecklas i luften från stam eller gren

luftrum
Ordklass substantiv
luftfylld hålighet, speciellt mellan växtceller
atmosfären ovanför visst landområde, särskilt över viss nation e.d.
viss del av atmosfären i höjdled

luftrör
Ordklass substantiv
förgrening som förbinder luftstrupen med luftblåsorna Grammatik vanligen plural

luftrörskatarr
inflammation i luftrörens slemhinna, som medför sveda i bröstet och upphostning av slem m.m.

luftskalle
Ordklass substantiv
en metod för röntgenundersökning av hjärnan, varvid luft eller syrgas används som kontrastmedel (numera mindre använd)

luftskepp
Ordklass substantiv
motordriven, styrbar luftfarkost som bärs av gas som är lättare än luften och som vanligen är cigarrformad Bruklighet historiskt

luftslott
Ordklass substantiv
ljus med verklighetsfrämmande framtidsdröm Grammatik mest i vissa uttryck

luftsluss
Ordklass substantiv
slutet rum för passage mellan två utrymmen med olika lufttryck eller luftsammansättning (i pannrum, gruvor etc.)

luftstreck
Ordklass substantiv
zon eller region i atmosfären
klimat Grammatik särskilt i plural
ibland även överfört: andligt miljö

luftstrupe
Ordklass substantiv
ett rörformat organ som förbinder struphuvudet med luftrören

luftström
Ordklass substantiv
luftmassa som rör sig i viss riktning Bruklighet särskilt meteorologi

luftsäck
Ordklass substantiv
endera av ett antal håligheter som luftrören hos fåglar mynnar i sedan de passerat lungorna och som bl.a. tjänar till att göra kroppen lättare
utbuktningar på tarmen hos vissa fiskar (lungor eller simblåsor)
en sotr utbuktning på vardera sidans örontrumpet hos häst

lufttom
Ordklass adjektiv
som inte innehåller luft och vanligen inte heller andra gaser (om rymd e.d.)
ofta bildligt i uttryck för isolering o.d.

lufttorka
Ordklass verb
torka i fria luften

lufttrumma
Ordklass substantiv
trumma för ventilation

lufttryck
Ordklass substantiv
tryck som utövas av atmosfärens luft genom dess tyngd (av stor betydelse för väderleken)
momentan tryckvåg av luft

lufttät
Ordklass adjektiv
ogenomtränglig för luft

luftväg
Ordklass substantiv
särskilt: rörformigt organ för passage av luft till och från lungorna (om sammanfattningen av luftstrupe, luftrör, struphuvud, svalg och näshåla)

luftvärn
Ordklass substantiv
uppsättning markbaserade eller fartygsburna vapen till skydd mot luftangrepp
även med tanke på bemanningen och om motsvarande truppslag

luftväxling
Ordklass substantiv
fortlöpande tillförsel av frisk luft och utsläpp av förbrukad luft

lugg
Ordklass substantiv
huvudhår som täcker en del av pannan
frisyr med håret ett stycke ned över pannan
dragning i håret (som lindrigare bestraffning)
samling korta, fina, mjuka hår på djurkropp, tyg e.d.
särskilt om de utstående fibrerna på en vävnad

lugga
Ordklass verb
dra någon i håret (vanligen som mildare, numera sällan använd bestraffning)

luggas
Ordklass verb
lugga varandra Bruklighet vardagligt

lugga upp
Frasklass verbfras
göra luggig

luggig
Ordklass adjektiv
som har lugg (om tyg e.d.)

luggsliten
Ordklass adjektiv
som slitits så att luggen nötts bort
utvidgat: helt utsliten
överfört om person: som ser trött och utsliten ut

lugn
Ordklass substantiv
tillstånd av ringa rörelse i omgivningen (särskilt i fråga om vindförhållanden)
speciellt även: tillstånd av ostördhet
tillstånd av fullkomlig behärskning av de egan känslorna
lugn
Ordklass adjektiv
som kännetecknas av ringa rörelse (särskilt om vindförhållanden och därav beroende geografiska förhållanden)
speciellt även: ostörd, fridfull
som ger intryck av ringa rörelse (om linjespel, färger m.m.)
som har fullständig kontroll över sina känslor
även om handling o.d.
utvidgat: säker på, övertygad om
särskilt i adverbiell användning: med stor säkerhet

lugna
Ordklass verb
dämpa sin rörelse (särskilt om vind o.d.) Grammatik ofta reflexivt
allmännare: minska Bruklighet vardagligt Grammatik med partikel
göra mindre störande
dämpa oro eller upprördhet hos hos någon Grammatik ofta med partikel
även med avseende på sinnestillstånd o.d.

lugnande
Ordklass substativ
lugnande medel
lugnande
Ordklass adjektiv
som dämpar oro eller upprördhet

lugna sig
Frasklass verbfras
särskilt: återfå kontrollen över sina känslor
försvagat: tålmodigt vänta

lugnet före stormen
Frasklass nominalfras
olyckbådande stillhet före något våldsamt, till exempel ett vredesutbrott

lugn i stormen
var lugn (trots upphetsande omständigheter)

lugn som en filbunke
mycket lugn Bruklighet vardagligt

lugnvatten
Ordklass substantiv
lugnt vatten (t.ex. mellan forsar)

luguber
Ordklass adjektiv
dyster och skrämmande Bruklighet litterärt
makaber

luka
Ordklass verb
rensa bort ogräs från önskad växtlighet i trädgårdsland o.d. Bruklighet provinsiellt

lukrativ
Ordklass adjektiv
mycket lönande

lukt
Ordklass substantiv
förnimmelse i näsans slemhinna av förångade partiklar av något ämne, som liknar den smakförnimmelse ämnet kan ge i fast eller flytande form
det som framkallar förnimmelsen
luktsinne

lukta
Ordklass verb
orsaka en luktförnimmelse av viss kvalitet eller visst ämne etc.
i absolut användning, särskilt: orsaka obehaglig luktförnimmelse
även bildligt och överfört, särskilt i uttryck för att något väcker obehag e.d.
speciellt även: bära prägel av
försöka använda luktsinnet på något föremål etc.
speciellt: upptäcka med hjälpa av luktsinnet, vädra Grammatik reflexivt
överfört, speciellt: ana, misstänka
speciellt även: flyktigt syssla med

lukta apa
Frasklass verbfras
lukta avskyvärt Bruklighet vardagligt

lukta krutrök
Frasklass verbfras
vara med i strid

luktflaska
Ordklass substantiv
flaska för luktsalt Bruklighet mest historiskt

luktfri
Ordklass adjektiv
som saknar obehaglig lukt

luktnerv
Ordklass substantiv
nerv som leder luktretningar till hjärnan

luktsalt
Ordklass substantiv
starkt luktande salt, använt som upplivande medel vid t.ex. sviming Bruklighet historiskt

luktvatten
Ordklass substantiv
välluktande vätska (särskilt om eau-de-cologne)

luktviol
Ordklass substantiv
en låg, starkt väldoftande violväxt med brett hjärtlika, naggade blad i rosett (i Sverige troligen förvildad)

luktärt
Ordklass substantiv
en klättrande ärtväxt med väldoftande, mångfärgade blommor i långskaftade klasar, som används som prydnadsväxt

lukullisk
Ordklass adjektiv
mycket läcker

lull
Ordklass interjektion
till sömns (som rogivande ljud i vaggvisor)

lulla
Ordklass verb
sjunga vaggvisor för
sjunga eller tala osammanhängande (på grund av onykterhet eller dylikt)
gå ostadigt på grund av onykterhet
även om litet barn som nyss lärt sig gå

lullig
Ordklass adjektiv
lindrigt onykter Bruklighet vardagligt

lullull
Ordklass substantiv
billig granlåt Bruklighet vardagligt, nedsättande

lumbago
Ordklass substantiv
ryggskott

lumbal
Ordklass adjektiv
som hör till länden

lumbalbedövning
Ordklass substantiv
bedövning av nedre delen av rygmärgen, bland annat vid förlossning

lumbalpunktion
Ordklass substantiv
införande av tunt rör i ryggradskanalen för bedövning, provtagning etcetera

lumberjacka
Ordklass substantiv
kortare, vanligen blusande sportjacka av grovt tyg eller skinn

lumen
Ordklass substantiv
en måttsenhet för ljusflöde
hålighet (särskilt i organ eller cell)
kaliber hos fint rör
ljusöppning

luminiscens
Ordklass substantiv
ljusstrålning från ämne som inte är upphettat, till exempel genom inverkan av ultraviolett strålning

luminositet
Ordklass substantiv
ett mått på styrkan av en stjärnas strålning

luminös
Ordklass adjektiv
mycket snillrik Bruklighet mindre brukligt

lummer
Ordklass substantiv
typ av ormbunksväxt med små styva, barr- eller fjällika blad på vanligen gaffelgrenig stam
spormjöl av lummer (förr använt på apoteken vid tillverkning av piller)

lummig
Ordklass adjektiv
som har rikt bladverk
lätt berusad

lump
Ordklass substantiv
gammalt, slitet klädesplagg Grammatik vanligen plural
kasserade textilvaror Grammatik sällan plural
utvidgat: annat skräp
värnpliktstjänstgöring Bruklighet vardagligt Grammatik vanligen bestämd form plural
kasserad del av en fälld trädstam
större mängd sådant skogsavfall

lumpa
Ordklass verb
fullgöra sin värnplikt
skilja undan värdelös del av fälld trädstam

lumpen
Ordklass adjektiv
som medvetet handlar taktlöst och svekfullt, vanligen på ett klumpigt och oskickligt sätt
även om handling och dylikt
om sak: obetydligt

lumpfisk
Ordklass substantiv
en klumpig bottenfisk med sugskiva på buken (besläktad med sjuryggen) Bruklighet ej zoologisk benämning

lumpig
Ordklass adjektiv
som ser sliten och ovårdad ut (som lump)
speciellt: som har trasiga kläder

lumppapper
Ordklass substantiv
starkt papper framställt av lump

lunar
Ordklass adjektiv
som har att göra med månen

lunarisk
Ordklass adjektiv
lunar

lunation
Ordklass substantiv
tid mellan två månfaser av samma slag

lunch
Ordklass substantiv
måltid som intas mitt på dagen eller något tidigare (vanligen med lättare lagad mat)
rast eller dylikt under vilken denna måltid normalt intas

luncha
Ordklass verb
äta lunch

lunchbord
Ordklass substantiv
bord där lunch intas
även om själva maten

lunchrum
Ordklass substantiv
rum på arbetsplats där lunch serveras för personalen på arbetsplatsen
annan lunchservering

lunchställe
Ordklass substantiv
mindre lunchrestaurang

lund
Ordklass substantiv
mindre, sluten lövskog, vanligen inte planterad men ändå med något parkliknande karaktär
ofta i religiösa sammanhang

lunga
Ordklass substantiv
parvis förekommande andningsorgan med vilket blodet tillförs syre och befrias från kolsyra (hos människan och andra djur som andas luft)
med betoning av andningens betydelse för frambringande av kraftiga ljud
även bildligt

lungandande
Ordklass adjektiv
som andas med lungor (om däggdjur, fåglar med mera)

lungblåsa
Ordklass substantiv
blåsformigt rum där blodets syrsättning sker

lungbrand
Ordklass substantiv
en svårtartad form av lunginflammation, som förekommer hos husdjur

lungcancer
Ordklass substantiv
cancersjukdom som utvecklas i andningsorganen, vanligen till följd av rökning eller luftföroreningar

lungemboli
Ordklass substantiv
förekomst av blodpropp i lungartärerna eller lungan

lungfisk
Ordklass substantiv
typ av sötvattensfisk som andas med bäde gälar och lungor och förekommer i Australien, Afrika och Sydamerika

lunginflammation
Ordklass substantiv
inflammation i lungvävnaden, som kan leda till andningssvårigheter och slemupphostningar

lungkatarr
Ordklass substantiv
lindrigare lunginflammation

lungmos
Ordklass substantiv
maträtt i vilken sönderhackade djurlungor ingår

lungpaj
Ordklass substantiv
lunginflammation Grammatik starkt vardagligt
tuberkulos

lungrot
Ordklass substantiv
område i lungan där bland annat luftrören går in och förgrenar sig
en mållväxt med mjuka, triangelformade blad och axlik blomställning Grammatik vanligen obestämd form singular

lungröta
Ordklass substantiv
smittsam lunginflammation hos häst

lungsiktig
Ordklass adjektiv
som har anlag för lungtuberkulos Bruklighet ålderdomligt

lungsnäcka
Ordklass substantiv
typ av snäcka vars kärlrika mantelhåla fungerar som lunga och som lever på land eller i sötvatten

lungsot
Ordklass substantiv
lungtuberkulos Bruklighet ålderdomligt eller litterärt

lungsäck
Ordklass substantiv
bindvävshinna som täcker lungornas ytor Grammatik vanligen bestämd form singular

lungtuberkulos
Ordklass substantiv
en lungsjukdom som kan medföra blodiga upphostningar och förstöresleprocesser i lungorna (förr en av de viktigaste dödsorsakerna)

lungödem
Ordklass substantiv
ansamling av vävnadsvätska i lungvävnaden som medför andnöd och upphostning av vätska

lungört
Ordklass substantiv
en strävbladig ört med först röda, sedan violetta eller blå blommor i klaelika knipen på våren
även om närbesläktade arter

lunk
Ordklass substantiv
gång eller springande i jämn, långsamt takt
överfört: långsamt och händelselöst framskridande utveckling

lunka
Ordklass verb
röra sig i lunk

lunna
Ordklass verb
köra fram virke från avverkningsplats till huvudväg på lunnkälke eller dylikt

lunne
Ordklass substantiv
lunnefågel

lunnefågel
Ordklass substantiv
en knubbig, svartvit alkfågel som har hög, i sidled hoptryckt, gulröd näbb och som sällan häckar i Sverige

lunnkälke
Ordklass substantiv
lättare kälke för släpning av timmer

luns
Ordklass substantiv
tjock och klumpig mansperson Bruklighet vardagligt
taktlös person

lunsig
Ordklass adjektiv
tung och klumpig (om person, handling eller dylikt)
överfört: taktlös
om klädesplagg och dylikt: oformlig, illasittande

lunta
Ordklass substantiv
tjock bunt papper
tjock och vanligen sliten bok
blågarnsrep indränkt i brännbara ämnen och använt vid antändning av laddningar i kanoner m.m. Bruklighet historiskt
lunta
Ordklass verb
göra upp eld (särskilt av okynne, t.ex. på torrt växande gräs) Bruklighet provinsiellt

luntlås
Ordklass substantiv
gevärslås med en klyka på hanen för fästande av lunta Bruklighet historiskt

lupin
Ordklass substantiv
typ av ärtväxt med fingrade blad och blommor i tät, upprätt klase (delvis odlad som prydnadsväxt)

lupp
Ordklass substantiv
mindre lins för måttlig förstoring
ofta bildligt i uttryck för noggrant granskande eller dylikt

lupus
Ordklass substantiv
en frätande hudinfektion

lur
Ordklass substantiv
ett enkelt, konformat blåsinstrument (ursprungligen ett herdeinstrument)
C- eller S-formigt blåsinstrument från bronsåldern
anordning för förstärkning eller överföring av ljud (särskilt om den del av en telefonapparat som hålls intill örat och munnen)
lätt, kortvarig sömn

lura
Ordklass verb
få någon att tro något som inte är sant (vanligen för att vinna egen fördel)
locka någon till handlande som är ogynnsamt för vederbörande men gynnsamt för den som lockar
reflexivt även: få felaktig uppfattning om något
försvagat: fundera på
omärkligt och lömskt vara beredd att angripa (vanligen från bakhåll eller dylikt men även allmännare)
även överfört om abstrakt företeelse
slumra till Grammatik vanligen med partikeln till

lura någon på konfekten
Frasklass verbfras
bedra någon på något han eller hon räknat med

luras
Ordklass verb
lura någon

lura ut
Frasklass verbfras
komma underfund med efter hårt tankearbete

lurendrejare
Ordklass substantiv
bedragare av oskyldigare slag

lurendrejeri
Ordklass substantiv
oskyldigare bedrägeri

lurifax
Ordklass substantiv
lurig person Bruklighet vardagligt

lurig
Ordklass adjektiv
som har förmåga att lura andra (vanligen på ett oskyldigt eller skämtsamt sätt)
även om handling och dylikt
om problem och dylikt: som kräver list för att lösas

lurk
Ordklass substantiv
grov och ohyfsad mansperson

lurpassa
Ordklass verb
omärkligt avvakta tillfälle att ingripa, till exempel för attack eller dylikt
speciellt i kortspel, särskilt bridge: passa trots att man har goda kort (för att lura motspelarna)

lurvig
Ordklass adjektiv
som har rikligt, vildvuxen hårbeklädnad
även om hår

lus
Ordklass substantiv
typ av liten, vinglös, blodsugande insekt vars bett orsakar klåda (förr ett utbrett plågoris) Grammatik vanligen plural
iblandi liknelser
även om liknande insketer Grammatik vanligen i sammansättningar

lusa
Ordklass verb
befria från löss Bruklighet vanligen med partikeln av
arbeta eller röra sig långsamt

lusekofta
Ordklass substantiv
typ av tjock yllekofta med prickmönster (ursprungligen norsk)

lusern
Ordklass substantiv
typ av ärtväxt med trefingrade blad och gula, blå eller violetta blommor i huvudlika, upprätta klasar, som ofta odlas som foder- och betesväxt

lusfattig
Ordklass adjektiv
ytterst fattig Bruklighet vardagligt

lusig
Ordklass adjektiv
som besvära av löss
mycket långsam Bruklighet vardagligt

luska
Ordklass verb
gå runt och titta (ofta för att i hemlighet undersöka, snoka eller dylikt Grammatik ofta med partikel
lista ut (ofta genom att snoka eller dylikt) Grammatik med partikel

luskung
Ordklass substantiv
sakta framskridande tåg av larver av vissa myggor

lusläsa
Ordklass verb
läsa mycket noggrant

luspank
Ordklass adjektiv
som är helt utan pengar Bruklighet vardagligt

luspudel
Ordklass substantiv
särskilt: smutsig person Bruklighet nedsättande

lussa
Ordklass verb
hålla luciafest

lusse
Ordklass substantiv
luciadagen Bruklighet något vardagligt

lussefest
Ordklass substantiv
luciafest

lussekatt
Ordklass substantiv
särskilt formad bulle, ofta med russin och saffran, som äts på luciadagen och angränsande dagar

lust
Ordklass substantiv
önsakn att pröva något som man känner skulle skänka nöje eller tillfredsställelse Grammatik knappast plural
speciellt: begär (särskilt sexuellt) Bruklighet något ålderdomligt
något som ger upphov till känsla av glädje och tillfredsställelse
speciellt: sinnlig njutning

lusta
Ordklass substantiv
sinnligt begär (särskilt sexeullt)
försvagat: behov

lustbarhet
Ordklass substantiv
förlustelse av festligt slag

lustbetonad
Ordklass adjektiv
som väcker lustkänslor

lustelig
Ordklass adjektiv
trevlig och angenäm Bruklighet ålderdomligt

lustgas
Ordklass substantiv
en gas som används som bedövningsmedel, särskilt i samband med förlossning, och därvid ger vissa lustkänslor

lustgård
Ordklass substantiv
mycket vacker och angenäm trädgård

lusthus
Ordklass substantiv
litet hus i trädgård eller park för mer tillfällig vistelse
ibland även: berså

lustig
Ordklass adjektiv
som lätt lockar till munterhet (om person eller företeelse)
med negativ bibetydelse: underlig

lustighet
Ordklass substantiv
särskilt: ord eller fras som framkallar munterhet

lustigkurre
Ordklass substantiv
person som lätt framkallar munterhet

lustjakt
Ordklass substantiv
större, påkostad privatbåt för bekväm nöjessegling

lustkänsla
Ordklass substantiv
mycket behaglig sinnesförnimmelse

lustlögnare
Ordklass substantiv
person som ljuger för nöjes skull

lustmord
Ordklass substantiv
mord som begåtts för tillfredsställelse av sjuklig sexualdrift
även överfört

lustmördare
Ordklass substantiv
person som begått lustmord

lustrum
Ordklass substantiv
femårsperiod
ursprungligen om ett reningsoffer i det forntid Rom

lustslott
Ordklass substantiv
slott som endast används tillfälligt (för rekreation och dylikt) Bruklighet mest historiskt

lustspel
Ordklass substantiv
skådespel med enkelt, komiskt innehåll (ofta med handingen hämtad från folklivet)

lut
Ordklass substantiv
frätande, alkalisk lösning som används i tvättmedel och i många tekniska sammanhang, bland annat vid papperstillverkning (kemiskt sett om lösningar som innehåller hydroxidjoner)
sluttande mark eller vägsträcka Grammatik mest i sammansättningar
lutande ställning eller läge Grammatik vanligen obestämd form singular
bildligt för att ange att något när som helst kan komma till uttryck

luta
Ordklass substantiv
ett stränginstrument med resonanslåda formad som ett päron kluvet mitt itu på längden
luta
Ordklass verb
avvika från normal lodrät ställning, antingen permanent (vanligen oönskat) eller tillfälligt
speciellt i fråga om person (i vila eller i rörelse): vara böjd
bilda viss vinkel mot horisontalplanet
ge något en ställning som avvikter från den lodräta
böja sig Grammatik vanligen reflexivt
speciellt: lägga sig att vila Bruklighet vardagligt Grammatik reflexivt
bildligt: ha som andligt stöd Grammatik reflexivt
se ut att avlöpa på visst sätt (om händelseförlopp e.d.)
om person: vara benägen för viss ståndpunkt, visst handlande e.d.
behandla med lut

lutfisk
Ordklass substantiv
torkad långa eller gråsej som behandlats med lut och därigenom får halvgenomskinligt och mycket lättuggat kött

lutheran
Ordklass substantiv
person som bekänner sig till lutherdomen

lutheranism
Ordklass substantiv
lutherdom

lutherdom
Ordklass substantiv
en protestantisk kristen lära, grundad av Martin Luther, som betonar människans totala beroende av Guds nåd Grammatik vanligen bestämd form

luthersk
Ordklass adjektiv
som avser Luther och lutherdomen

lutning
Ordklass substantiv
särskilt: viss avvikelse från lodrät ställning hos uppställt föremål eller dylikt
viss vinkel med horisontalplanet

lutningsstreck
Ordklass substantiv
streck på karta som anger markens lutning

lutsångare
Ordklass substantiv
person som sjunger till eget ackompanjemang på luta

lutter
Ordklass adjektiv
uteslutande Bruklighet mindre brukligt

luttra
Ordklass verb
befria från oönskade beståndsdelar (vanligen med avseende på teknisk produkt eller dylikt)
ge kraft att bära nya prövningar (om motgång, olycka eller dylikt) Grammatik ofta perfekt particip

luttrad
Ordklass adjektiv
som fått själslig styrka genom upprepade prövningar

luv
Ordklass substantiv
tjock lugg Bruklighet något ålderdomligt

luva
Ordklass substantiv
enkel, brättlös huvudbonad av mjukt material, vanligen av en form som ansluter till huvudskålens form

lux
Ordklass substantiv
ett måttsenhet för belysningsstyrka Bruklighet fysik

luxation
Ordklass substantiv
ledskada som består i att de i leden ingående ledytorna inte berör varandra

luxemburgare
Ordklass substantiv
mansperson från Luxemburg
i plural ofta om personer från Luxemburg oavsett kön

luxemburgsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Luxemburg

luxemburgska
Ordklass substantiv
kvinna från Luxemburg

luxera
Ordklass verb
vrida ur led

luxmeter
Ordklass substantiv
isntrument för mätning av belysningsstyrka

luxuös
Ordklass substantiv
ytterst elegant och påkostad (vanligen om större föremål)

ly
Ordklass substantiv
skyddad plats Bruklighet ålderdomligt eller litterärt

lya
Ordklass substantiv
underjordisk skyddad boplats för visst rovdjur, särskilt räv, grävling, järv eller varg
utvidgat: liten bostad

lybsk skinka
Frasklass nominalfras
typ av kallrökt skinka

lyceum
Ordklass substantiv
högre läroanstalt med studentexamen (numera inte vid beskrivning av svenska förhållanden)

lycka
Ordklass substantiv
varaktig känsla av djup glädje och tillfredsställelse (betingad av grundläggande förutsättningar i själva livssituationen)
mer tillfällig glädje
gynnsamt öde (ofta tänkt som personligt verkande kraft)
enstaka gynnsam händelse
med mera framhävande av den handlande: framgång, medgång
mindre åker eller äng, vanligen inhägnad och omgiven av skog
lycka
Ordklass verb
stänga Bruklighet formellt Grammatik nästan enbart i perfekt particip

lyckad
Ordklass adjektiv
som lyckats väl (om person, handling och dylikt)
ibland även: lämplig, passande

lyckans ost
Frasklass nominalfras
person som i hög grad gynnas av omständigheterna

lyckas
Ordklass verb
med skicklighet eller tur uppnå att genomföra något som delvis kan ligga utanför den egna kontrollen Grammatik ofta med preposition
ofta med särskild tonvikt på svårigheterna: trots allt klara att genomföra att
även ironiskt
utfalla på gynnsamt sätt
även mec opersonlig konstruktion

lycka till
må det gå bra för dig (eller er)

lycklig
Ordklass adjektiv
som känner varkatig, djup glädje och tillfredsställelse (om person)
mer tillfälligt: glad, avundsvärd
även om handling, tid och dylikt
som medför gynnsamma följder
speciellt: som medför glädje och tillfredsställelse

lyckligen
Ordklass adverb
på ett gynnsamt sätt

lyckliggöra
Ordklass verb
göra lycklig (eller i varje fall nöjd)

lyckligtvis
Ordklass adverb
som tur är (uttryckande lättnad över gynnsam utveckling)

lyckobringande
Ordklass adjektiv
som anses medföra tur

lyckohjul
Ordklass substantiv
upphängt snurrande hjul med siffror, som används för att fastställa vinnaren vid lotteri eller dylikt genom den siffra hjulet stannat på

lyckokast
Ordklass substantiv
försök som lyckas oväntat väl

lyckoklöver
Ordklass substantiv
klöverväxt med fyra småblad istället för de normala tre småbladen (i folktron ansett som lyckobringande)
en krukväxt med tretaliga, klöverliknande blad

lyckopiller
Ordklass substantiv
medicinskt preparat med uppiggande verkan Bruklighet vardagligt, skämtsamt
speciellt: antidepressivt medel
speciellt, överfört: något annat som piggar upp

lyckosam
Ordklass adjektiv
gynnad av framgång (om person eller handling)
gynnsam

lyckoslant
Ordklass substantiv
litet, slantliknande föremål som av ägaren tros bringa lycka (ofta om upphittat mynt)

lyckostjärna
Ordklass substantiv
stjärna som tros bringa lycka åt viss person på grundval av astrologiska förhållanden

lyckotal
Ordklass substantiv
tal som tros bringa lycka åt viss person Bruklighet vanligen skämtsamt

lycksalig
Ordklass adjektiv
som känner den högsta lycka så att alla andra känslor fördunklas (om person)
speciellt i den kristna föreställningsvärlden: delaktig av den eviga saligheten
även om handling och dylikt

lycksökare
Ordklass substantiv
person som hoppas vinna framgång utan egentligt eget arbete, ofta med ohederliga metoder

lyckträff
Ordklass substantiv
lyckat resultat som enbart beror på tur

lyckönska
Ordklass verb
gratulera

lyckönskan
Ordklass substantiv
lyckönskning

lyckönskning
Ordklass substantiv
gratulation

lyda
Ordklass verb
rätta sig efter någon överordnad persons vilja
försvagat: handla i enlighet med, följa
även överfört om sak, särskilt kroppsdel
vara underställd viss myndighet eller dylikt
även utvidgat
ha viss språklig utformning
ha visst innehåll Grammatik med prepositionen på

lydaktig
Ordklass adjektiv
lydig

lydelse
Ordklass substantiv
språklig utformning

lydfolk
Ordklass substantiv
folk som behärksas av främmande makt

lydig
Ordklass adjektiv
som lyder någon utan motstånd (mest som permanent egenskap)

lydkonung
Ordklass substantiv
konung som är underställd en främmande härskare Bruklighet historiskt

lydnad
Ordklass substantiv
villighet att lyda

lydnadsbrott
Ordklass substantiv
vägran av militär att lyda överordnads befallning Bruklighet juridik

lydstat
Ordklass substantiv
stat som lyder under främmande makt

lyft
Ordklass substantiv
lyftande rörelse
även överfört om abstrakta förhållanden Grammatik mest i sammansättningar
speciellt: livsavgörande framgång Bruklighet vardagligt

lyfta
Ordklass verb
föra rakt uppåt genom luften (vanligen från viloläge på underlag och med muskelkraft)
utvidgat: inrikta mot högre nivå
överfört: höja till högre andlig nivå Bruklighet högtidligt
höja sig från underlaget och börja flyga
även utvidgat
även bildligt Grammatik reflexivt
överfört: nå en högre andlig nivå Grammatik reflexivt
ta ut innestående pengar

lyfta fram
Frasklass verbfras
särskilt: speciellt framhäva

lyftanordning
Ordklass substantiv
anordning för mekanisk lyftning av föremål

lyftarm
Ordklass substantiv
aktiv, utskjutande del av lyftanordning, till exempel på lyftkran

lyfta sig i kragen
Frasklass verbfras
rycka upp sig Bruklighet vardagligt

lyfta sig själv i håret
Frasklass verbfras
anstränga sig över sin förmåga, överträffa sig själv

lyfta ut
Frasklass verbfras
särskilt: utesluta ur viss helhet

lyftblock
Ordklass substantiv
block för mekanisk lyftning av last

lyftbro
Ordklass substantiv
bro vars spann kan lyftas uppåt med bibehållen vågrät inställning (för fartygspassage eller dylikt)

lyftkraft
Ordklass substantiv
uppåtriktat tryck som en vätska utövar på nedsänkta föremål
motsvarande om gas

lyftkran
Ordklass substantiv
hög, mekanisk anordning för lyftning och förflyttning av tyngre gods, vanligen med flera leder som är vridbara i olika plan

lyftkrok
Ordklass substantiv
krokformigt redskap för mekanisk lyftning (särskilt om redkskap för virkeshantering vid skogavverkning)

lyftning
Ordklass substantiv
särskilt: känsla av inre upphöjdhet

lyftsax
Ordklass substantiv
ett saxliknande gripredskap för hantering av virke vid skogsavverkning

lyftverk
Ordklass substantiv
större lyftanordning

lygens
Ordklass substantiv
lögn Bruklighet vardagligt
speciellt: en absolut omöjlighet Grammatik i vissa uttryck

lyhörd
Ordklass adjektiv
som har fin och känslig hörsel
särskilt överfört: som lätt uppfattar och tar hänsyn till något Grammatik med preposition
som har sådan akustik att oönskade ljud lätt fortplantas

lykta
Ordklass substantiv
enklare, ofta bärbar belysningsanordning som ger dämpat ljus (vanligen med ljuskällan helt omsluten av en behållare, ofta med färgade väggar som bara delvis släpper igenom ljuset)
bred bläs hos häst som minst når fram till ögonen och in över näsborrarna
lykta
Ordklass verb
sluta Bruklighet ålderdomligt
i en sorts passiv: upphöra Bruklighet ålderdomligt

lyktbärare
Ordklass substantiv
typ av ota starkt färgad, tropisk skadeinsekt med en utskottsliknande panna som man har trott kunna utsända ljus

lyktgubbe
Ordklass substantiv
irrbloss

lyktstolpe
Ordklass substantiv
hög stolpe som bär upp lampa för gatubelysning

lymfa
Ordklass substantiv
vävnadsvätska som ombesörjer ämnesutbytet mellan blodet och cellerna

lymfatisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med lymfa

lymfkärl
Ordklass substantiv
kanal för transport av lmyfa från vävnadsmellanrummen till venysystemet

lymfkörtel
Ordklass substantiv
körtel i vilken lymfan befrias från skadliga ämnen

lymfocyt
Ordklass substantiv
typ av vit blodkropp Grammatik vanligen plural

lymmel
Ordklass substantiv
ohyfsad pojke eller yngre man

lymmelaktig
Ordklass adjektiv
ytterst ohyfsad (om person, handling eller dylikt)

lyncha
Ordklass verb
avliva förment brottsling utan rannsakan och dom (vanligen om folkhop eller dylikt)
ibland även om lindrigare bestraffning
försvagat: starkt kritisera

lynett
Ordklass substantiv
halvcirkelformig öppning över dörr eller i övergången mellan vägg och tak (för fönster eller endast som prydnad) Bruklighet arkitektur

lynne
Ordklass substantiv
själslig läggning som styr känsloreaktionerna
även om tillfällig sinnesstämning
speciellt: dåligt humör

lynnesutbrott
Ordklass substantiv
häftig yttring av dåligt humör

lynnig
Ordklass adjektiv
som hastigt och oberäkneligt brukar växla humör (mest med tanke på utbrotten av dåligt humör)
även överfört (särskilt om väderlek och dylikt)

lyra
Ordklass substantiv
hög bollbana i vilken bollen även har relativt lågt fart
speciellt med tanke på fångande av bollen innan den studsat, t.ex. i brännboll
ett forngrekiskt stränginstrument med liten resonanskropp och böjda sidoarmar
även om vissa föremål av liknande form, speciellt märken o.d.
ibland i bildlig användning som symbol för diktkonsten
ett slaginstrument med en serie metallplattor som anslås med hammare
delvis läkt sår på trädstam Grammatik i sammansättningar
lyra
Ordklass verb
slå eller kasta en lyra Bruklighet vardagligt

lyrfågel
Ordklass substantiv
typ av hönsstor, grånrun fågel med lyrformig stjärt, som förekommer i Australien

lyrik
Ordklass substantiv
skönlitterär diktning i bunden form (ofta med bestämda regler för den tekniska utformningen men vissa friheter beträffande det språkliga uttryckssättet)
ibland särskilt om sådan poesi som uttrycker känslor, stämningar och dylikt

lyriker
Ordklass substantiv
person som skriver lyrik

lyrisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med lyrik
speciellt: som påminner om lyrik
avsedd för opera, operett och dylikt
om scensiskt verk: som framförs med musik
som uttrycker intensiva positiva känslor inför något

lyrtorsk
Ordklass substantiv
en torskfisk utan skäggtöm men oftast med gula eller orange längsband och fläckar på kroppssidorna

lysa
Ordklass substantiv
typ av starkt lysande nejlikväxt (om t.ex. gökblomster och tjärblomster) Bruklighet folklig benämning Grammatik särskilt i sammansättningar
lysa
Ordklass verb
utstråla ljus
även med opersonlig konstruktion
rikta ljus mot
överfört, speciellt: synas tydligt och med uttrycksfullhet
speciellt även: vara intensivt uttrycksfull (vanligen p.g.a. glädje e.d.)
offentligt kungöra Grammatik i vissa uttryck
speciellt i fråga om kungörelse i kyrkan av planerat giftermål Bruklighet mest historiskt
speciellt även: kungöra och ange tid och plats för möte e.d. Grammatik med partikel

lysa i bann
Frasklass verbfras
bannlysa

lysa med lånta fjädrar
Frasklass verbfras
briljera eller stoltsera med andras idéer eller något annat som inte är ens eget eller som man själv inte har förtjänsten av

lysa med sin frånvaro
Frasklass verbfras
väcka uppmärksamhet genom att vara frånvarande

lysa med sin lärdom
Frasklass verbfras
öppet och ivrigt visa sin lärdom

lysande
Ordklass adjektiv
särskilt: mycket framstående

lysa upp
Frasklass verbfras
särskilt: börja visa glädje

lysboj
Ordklass substantiv
flytande sjömärke som avger ljussignaler

lyse
Ordklass substantiv
anordning för belysning Bruklighet vardagligt

lysgas
Ordklass substantiv
brännbar gas för belysning och uppvärmning, som levereras genom rörledningar Bruklighet ålderdomligt

lysin
Ordklass substantiv
en aminosyra som används som tillväxtbefrämjande ämne

lyskraft
Ordklass substantiv
förmåga att utstråla eller reflektera ljus (speciellt hos färg)
även överfört, särskilt om berömmelse

lysmask
Ordklass substantiv
typ av skalbagge med ljusalstrande organ

lysning
Ordklass substantiv
kungörelse i samband med gudstjänst om planerat giftermål (numera frivillig och juridiskt betydelselös procedur)

lysol
Ordklass substantiv
ett decinficerande ämne som består av tvål med vissa tillsatser

lyspatron
Ordklass substantiv
patron med lysprojektil, som används i lyspistoler

lyspistol
Ordklass substantiv
pistol för belysning eller signalering, som laddas med lyspatroner

lysraket
Ordklass substantiv
mindre raket för belysning eller signalering

lysrör
Ordklass substantiv
lampa i form av ett gasfyllt glasrör där ljus alstras genom elektrisk urladdning

lyss
Ordklass verb
lyssna Bruklighet litterärt

lyssna
Ordklass verb
medvetet använda hörselsinnet för att uppfatta och vanligen särskilja ljud
särskilt: anstränga sig att uppfatta och och förstå vad någon säger
utvidgat: ta i beaktande

lyssnarapparat
Ordklass substantiv
militärt akustiskt instrument för fastställande av rörligt, osynligt föremåls läge Bruklighet delvis historiskt

lyssnare
Ordklass substantiv
person som lyssnar (särskilt om radiolyssnare)

lyssnarstorm
Ordklass substantiv
häftig, negativ reatkion från radiolyssnare

lysten
Ordklass adjektiv
som känner starkt begär efter något
speciellt: som känner starkt sexuellt begär
även om handling och dylikt

lyster
Ordklass substantiv
skimrande ljusreflexer från belyst yta, ofta av glas, kermamik e.d. Grammatik sällan plural
även överfört
större ljusstake med glasprismor
lyster
Ordklass substantiv
behagar Bruklighet något ålderdomligt Grammatik presens
lyster
Ordklass adjektiv
som skimrar Bruklighet något ålderdomligt

lysterfärg
Ordklass substantiv
keramikfärg som efter bränning får metallglans

lystergarn
Ordklass substantiv
garn spunnet av lång, glansig ull

lystmäte
Ordklass substantiv
mängd som är mer än tillräcklig för att tillfredsställa någons begär efter något Grammatik i ett fåtal uttryck

lystnad
Ordklass substantiv
starkt begär efter något

lystra
Ordklass verb
uppmärksamma och rätta sig efter ljudsignal eller dylikt
överfört: heta Grammatik med preposition

lystring
Ordklass substantiv
uppmärksamhet på grund av viss signal
ofta som kommandoord

lysved
Ordklass substantiv
murken ved som utstrålar svagt ljus på grund av förekomst av fosforescerande bakterier

lysämne
Ordklass substantiv
ämne som vid påverkan av osynlig strålning utsänder synligt ljus och bland annat används i lysrör

lyte
Ordklass substantiv
varaktig och tydlig brist i viktig kroppsfunktion Bruklighet ibland något nedsättande
även utvidgat och överfört

lyteskomik
Ordklass substantiv
hjärtlöst skämtande med medmänniskors fel och olyckor

lytt
Ordklass adjektiv
som lider av något lyte Grammatik ofta substantiverat
lyhört

lyx
Ordklass substantiv
överdrivet påkostad elegans och bekvämlighet
försvagat: något relativt dyrt som kan undvaras
överfört: enbart med tanke på onödighet och dylikt

lyxartikel
Ordklass substantiv
dyr vara som inte fyller något trängande behov

lyxförpackning
Ordklass substantiv
elegant och påkostad förpackning av vara
även något utvidgat

lyxhustru
Ordklass substantiv
gift kvinna som huvudsakligen ägnar sig åt vård av hemmet och sitt eget yttre Bruklighet nedsättande

lyxig
Ordklass adjektiv
som utmärks av lyx

lyxkonsumtion
Ordklass substantiv
förbrukning av dyra varor och tjänster som inte är direkt nödvändiga

lyxkryssare
Ordklass substantiv
mycket elegant och bekvämt passagerarfartyg för längre turistresor

lyxrenovera
Ordklass verb
reparera och förnya till onödigt hög standard (särskilt med avseende på bostadshus)

lyxsanera
Ordklass verb
rusta upp äldre hus på ett onödigt lyxigt sätt

lyxskatt
Ordklass substantiv
skatt på lyxkonsumtion Bruklighet numera inte officiell beteckning

lyxtelegram
Ordklass substantiv
telegram utskrivet på särskilt elegant blankett och överbringat med bud

låda
Ordklass substantiv
mindre eller medelstor fyrkantig behållare med plan botten och vanligen med sidorna vinkelräta mot bottnen och mot varandra, som vanligen används för förvaring av mindre bruksföremål och ibland ingår i möbel
ibland som ett slags rymdmått
föremål med liknande form men annan funktion Grammatik mest i sammansättningar
låda
Ordklass verb
sitta fast vid något

lådkamera
Ordklass substantiv
enklare, lådformig kamera, vanligen med endast en tids- och bländarinställning Bruklighet mest historiskt

lådspik
Ordklass substantiv
typ av grövre spik, bland annat för hopfogning av lådor

lådämne
Ordklass substantiv
kortare brädstycke för tillverkning av lådor med mera

låg
Ordklass adjektiv
som har ringa utsträckning i höjdled (i förhållande till någon norm för föremålet i fråga)
även med opersonlig konstruktion
utvidgat: som finns eller försiggår på ringa höjd över underlaget
som har ringa utsträckning i viss dimension som vanligen kan uttryckas med siffror eller återges med en vertikal skala
speciellt om värde, kvalitet och dylikt
speciellt även om ljud och dylikt: som har ringa styrka
speciellt även: som ligger långt ner på tonskalan (i basen eller dess närhet)
som har obetydlig ställning inom viss grupp (ofta samhället)
som endast nått en obetydlig utvecklingsnivå
som omfattar de yngsta i en viss grupp
som uttrycker ringa uppskattning av någon eller något (om åsikt eller dylikt)
moraliskt mindervärdig Bruklighet något högtidligt

låga
Ordklass substantiv
avgränsad del av eld (ofta av relativt konstant, ungefär oval form)
i plural ofta: eld
utvidgat: krans av lågor på gasspis
även bildligt och överfört
liggande, död trädstam i skog eller på sjöbotten
låga
Ordklass verb
brinna med kraftig, starkt lysande flamma
särskilt överfört om ansikte eller del därav: uttrycka stark känsla genom lysande färg, glans e.d.
även om person, handling e.d.

lågadel
Ordklass substantiv
adliga släkter av lägre rang Bruklighet historiskt

lågavlönad
Ordklass adjektiv
som har liten inkomst
ofta substantiverat

lågblad
Ordklass substantiv
litet, fjällikt blad hos växt, beläget på de nedre delarna av växtens stam eller vid basen av skotten

lågenergilampa
Ordklass substantiv
typ av kompakt lampa med låg energiförbrukning, som fungerar efter samma princip som ett lysrör och kan användas som en vanlig glödlampa

lågenergisamhälle
Ordklass substantiv
samhälle med låg energiförbrukning

lågfjäll
Ordklass substantiv
berg som når över skogsgränsen men inte över snögränsen
område med sådana berg (särskilt i väderrapporter och dylikt)

lågfrekvens
Ordklass substantiv
vågrörelse med litet antal svängningar per sekund (särskilt i fråga om radiovågor)

lågfrekvent
Ordklass adjektiv
som har litet antal svängningar per sekund (om bland annat växelström och radiovågor)
utvidgat: sparsamt förekommande

lågfärg
Ordklass substantiv
ruter eller klöver, som i bland annat bridge värderas lägre än spader och hjärter

låghalt
Ordklass adjektiv
som lider av hälta orsakad av att det ena benet är kortare än det andra

låghet
Ordklass substantiv
särskilt: moraliskt förkastlig handling
även om motsvarande karaktär eller dylikt

låghus
Ordklass substantiv
hyreshus med högst tre våningar

låginkomsttagare
Ordklass substantiv
person med liten inkomst

lågklackad
Ordklass adjektiv
som har låga klackar (särskilt om damskor)

lågkonjunktur
Ordklass substantiv
ekonomisk situation som präglas av sjunkande produktion, låg benägenhet att satsa pengar i näringslivet och vanligen arbetslöshet

lågkyrklig
Ordklass adjektiv
som lägger mindre vikt vid de traditionella kyrkliga formerna och mer betonar personlig omvändelse, utåtriktad verksamhet och dylikt

lågland
Ordklass substantiv
landområde beläget på relativt ringa höjd över havet, vanligen under 200 meter (ofta om slättland)

låglandsboskap
Ordklass substantiv
typ av storvuxna, svartvita nötkreatur med hög mjölkproduktion

låglandsras
Ordklass substantiv
långlandsboskap

låglänt
Ordklass adjektiv
belägen på ringa höjd över havet (om område eller dylikt)

låglöneprofil
Ordklass substantiv
inriktning på att ge de lågavlönade större löneökningar än övriga

lågmosse
Ordklass substantiv
mosse som är lägre i centrum än vid kanterna

lågmäld
Ordklass adjektiv
som framförs med låg röst
som brukar tala med låg röst (om person)
överfört: försynt, diskret

lågnivåspråk
Ordklass substantiv
programmeringsspråk som ligger mycket långt från naturligt språk

lågpresterande
Ordklass adjektiv
som lyckas mindre väl (särskilt i skolarbete)

lågpris
Ordklass substantiv
pris som är något lägre än det normala

lågpriskort
Ordklass substantiv
kort som berättigar till varkatigt nedsatt pris, vanligen på tjänst (särskilt på järnvägsresor)

lågprosa
Ordklass substantiv
prosa vars stil närmar sig det vårdade talspråkets stil

lågrelief
Ordklass substantiv
skulpterad bild som nedast obetydligt höjer sig ur bakgrundsytan

lågsinnad
Ordklass adjektiv
tarvlig och hänsynslös (om person, handling eller dylikt)

lågsint
Ordklass adjektiv
lågsinnad

lågsko
Ordklass substantiv
sko som saknar skaft

lågslätt
Ordklass substantiv
slättområde på ringa höjd över havet

lågsniff
Ordklass substantiv
kortvarig flygning på låg höjd Bruklighet vardagligt

lågspänd
Ordklass adjektiv
som har låg elektrisk spänning
som är avsedd för låga spänningar

lågspänning
Ordklass substantiv
låg elektrisk spänning av den storlek som lämpar sig för hushållsbruk (upp till 250 volt)

lågstadium
Ordklass substantiv
förr benämning på de tre första årskurserna i grundskolan (sedan 1994 används istället officiellt benämningen "grundskolans tidigare år" för de fem första årskurserna i grundskolan)

lågsvavlig
Ordklass adjektiv
som har låg svavelhalt och därmed lägre föroreningsgrad

lågsäsong
Ordklass substantiv
årligen återkommande period av ringa verksamhet inom något område

lågtrafik
Ordklass substantiv
period med gles trafik

lågtryck
Ordklass substantiv
område i atmosfären där lufttrycket är väsentligt lägre än i omgivningen, vanligen med ostadigt väder som följd
abstraktare: lågt lufttryck
allmännare: lågt gastryck

lågtstående
Ordklass adjektiv
som nedast nått en obetydlig utvecklingsnivå

lågtysk
Ordklass substantiv
som har att göra med de nordliga delanrna av Tyskland, särskilt dess dialekter

lågtyska
Ordklass substantiv
variant av tyska som talas i norra delen av Tyskland

lågvatten
Ordklass substantiv
låg vattennivå i vattendrag
särskilt: lägsta vattennivå under ebb

lågvattenmärke
Ordklass substantiv
särskilt: lägsta tänkbara kvalitet på prestation eller dylikt Bruklighet vardagligt

låg vokal
Frasklass nominalfras
vokal som uttalas med sänkt tunga, till exempel "a" eller "ä"

lågvuxen
Ordklass adjektiv
som endast nått ringa höjd (om växt)
tämligen kort till växten (om varelse)

lågvärdig
Ordklass adjektiv
som har låg kvalitet som förbrukningsvara
speciellt: som ger dåligt energiutbyte

lågväxt
Ordklass adjektiv
tämligen kort till växten (om person, växt eller dylikt)

lån
Ordklass substantiv
det att tillfälligt ha rätt att utnyttja något som tillhör någon annan (vanligne kostnadsfritt)
särskilt om penninglån: rätt att förfoga över någons penningsbelopp under begränsad tid, vanligen mot ränta
det lånade föremålet eller beloppet
överfört, särskilt: ord eller uttryck som övertagits från ett främmande språk

låna
Ordklass verb
erhålla något som någon annan äger för tillfälligt utnyttjande, vanligen utan kostnad (bortsett från eventuell ränta); ibland i absolut användning, underförstått med avseende på pengar
som förskönande omskrivning: använda utan tillstånd och vanligen förstöra
vid elementär subtraktion: öka den översta siffran (minuenden) i viss kolumn med 10 och samtidigt minska siffran till vänster med 1
med avseende på abstrakta förhållanden: använda något i annat sammanhang än det ursprungliga
låta någon tillfälligt utnyttja något som man äger (vanligen kostnadsfritt) Grammatik ofta med partikel
överfört: ge stöd genom att tillåta utnyttjande av ens auktoritet (ofta med klandrande innebörd)
även reflexivt med liknande innebörd

låna in
Frasklass verbfras
ta emot penningbelopp för utnyttjande mot betalning av ränta (särskilt om bank e.d.)
överfört med avseende på abstrakta företeelser, särskilt ord: överta och använda i nytt sammanhang

låna sitt öra
Frasklass verbfras
gärna lyssna

lånebibliotek
Ordklass substantiv
bibliotek som har böcker för utlåning

låneexpedition
Ordklass substantiv
avdelning på bibliotek, där böcker återlämnas och registrering av nya boklån äger rum

låneform
Ordklass substantiv
form för penninglån, till exempel med tanke på amorteringssättet

lånefälla
Ordklass substantiv
alltför hög skuldsättning, speciellt för enskild person (med risk för indrivning och social utslagning som följd)

lånegaranti
Ordklass substantiv
säkerhet vid större penninglån, som innebär att offentlig myndighet står som garant (vanligen om statlig garanti)

lånekontor
Ordklass substantiv
mindre inrättning för utlåning av pengar (speciellt om pantlåneinrättning)

lånekort
Ordklass substantiv
särskilt: kort som ger innehavaren rätt att låna på bibliotek

lånetak
Ordklass substantiv
övre gräns för belopp som får lånas ut (speciellt från Riksbanken till affärsbankerna men även till exempel till privatpersoner

lånfången
Ordklass adjektiv
mottagen som lån Bruklighet mest i juridiska sammanhang

lång
Ordklass adjektiv
som har stor utsträckning i en rumsdimension, vanligen i fråga om den horisontala dimension i vilken föremålet har störst utsträckning (om föremål)
ibland även: som har stor utsträckning i höjdled (om person, kroppsdel eller dylikt)
speciellt även: som täcker en stor del av armarna eller benen
även neutralt för att ange mått i viss riktning
som innebär förflyttning vöer stort avstånd
speciellt om vissa grenar i löpning
med försvagad betydelse av utsträckning, ofta: som omfattar ett stort antal av något
neutralt avstånds- eller längdangivande
som har stor utsträckning i tiden
speciellt om framställning, skildring eller dylikt: utförlig
speciellt även om vissa affärstransaktioner: långfristig
även neutralt tidsangivande

långa
Ordklass substantiv
en torskfisk med långsträckt kropp och lång skäggtöm

långa byxor
Frasklass nominalfras
byxor som når till fötterna

långbent
Ordklass adjektiv
som har långa ben

långboll
Ordklass substantiv
ett lagspel med boll och slagträ, som påminner om brännboll Grammatik knappast plural
lång passning eller dylikt, till exempel i fotboll

långbord
Ordklass substantiv
långt matbord för fest eller dylikt
flera kortare matbord som ställts i rad

långbyxor
Ordklass substantiv
byxor som når ner till fötterna

långbänk
Ordklass substantiv
lång bänk (förr ofta väggfast bänk)
speciellt: ett gymnastikredskap inom motionsgymnastiken med ribba för balansgång på undersidan

långdans
Ordklass substantiv
dans där deltagarna bildar en lång kedja genom att hålla varandras händer

långdistans
Ordklass substantiv
lång, kraftödande löpsträcka (från cirka 2 000 meter och uppåt)
lång sträcka i annan hastighetstävling
allmännare: lång sträcka eller långt avstånd

långdistanslöpning
Ordklass substantiv
tävlingslöpning över långa sträckor (från cirka 2 000 meter och uppåt)

långdistansraket
Ordklass substantiv
kärnvapenbärande raket som är avsedd för mål på annan kontinent

långdragen
Ordklass adjektiv
som tar alltför lång tid
ofta med antydan om tråkighet
även om person

långduk
Ordklass substantiv
långsträckt duk i pappersmaskin

långfarare
Ordklass substantiv
som färdats långt (särskilt om fartyg eller sjöman)

långfil
Ordklass substantiv
mejeritillverkad långmjölk

långfilm
Ordklass substantiv
biograffilm av tillräcklig läng för att ensam utgöra huvudprogram vid offentlig föreställning (vanligen betydligt över en timme)

långfinger
Ordklass substantiv
handens mellersta och längsta finger

långfingrad
Ordklass adjektiv
som har långa fingrar
särskilt överfört: tjuvaktig

långfranska
Ordklass substantiv
avlångt vitt matbröd, ibland med särskilt knaprig skorpa

långfredag
Ordklass substantiv
fredagen som föregår påskaftonen och som utgör en stor kristen helgdag till åminnelse av korsfästelsen av Jesus Grammatik vanligen bestämd form singular

långfristig
Ordklass adjektiv
som utställs på lång tid (om kredit eller dylikt)

långfärd
Ordklass substantiv
färd till avlägsna platser

långfärdsåkning
Ordklass substantiv
det att göra långfärder på skridsko på tillfrusna sjöar och dylikt (särskilt som sport och med användande av viss typ av skridskor, så kallade långfärdsskridskor)

långgardin
Ordklass substantiv
gardin som når ända ner till golvet

långgrogg
Ordklass substantiv
grogg som fylls på efter hand

långgrund
Ordklass adjektiv
vars bottendjup ökar endast långsamt från stranden och ut (om sjö eller dylikt)
även om bottnen eller stranden Grammatik med opersonlig konstruktion

långhalm
Ordklass substantiv
halm med obrutna strån, bland annat till taktäckning

långhelg
Ordklass substantiv
helg med mer än två almänt arbetsfria dagar (till exempel om påsk eller pingst)

långhus
Ordklass substantiv
långsträckt huvudrum av kyrka, avsett för församlingen
inom arkeologin benämning på en rektangulär byggnad, oftast mycket lång i förhållande till bredden och med 1-3 rader av minst tre bärande stolpar i mitten

långhårig
Ordklass adjektiv
som har långt hår (om amnsperson eller djur)
även om matta och dylikt

långivande
Ordklass adjektiv
som lämnar något som lån
särskilt överfört

långivare
Ordklass substantiv
särskilt: juridisk person som lånar ut pengar

långkalsonger
Ordklass substantiv
kalsonger med långa ben för vinterbruk

långkatekesen
Ordklass substantiv
den längre versionen av Luthers katekes Bruklighet ålderdomligt
särskilt bildligt om något mycket långt

lång klänning
Ordklass substantiv
fotsid festklänning

långkok
Ordklass substantiv
mat som kokas mycket länge
även om kokandet

långkål
Ordklass substantiv
gräddstuvad grönkål som kokats i till exempel skinkspad och hackats, frästs i stekpanna med tillsats av grädde och spad eller dylikt samt smaksatts med salt och peppar

långkörare
Ordklass substantiv
föreställning som ges många gånger Bruklighet något vardagligt

långledas
Ordklass verb
ha mycket långtråkigt Bruklighet ålderdomligt eller provinsiellt

långledig
Ordklass adjektiv
ledig från arbetet under längre tid, ofta som kompensation för oregelbundna arbetstider

långlig
Ordklass adjektiv
som varar mycket länge Bruklighet vardagligt Grammatik i ett fåtal uttryck

långliggare
Ordklass substantiv
person som måste vistas länge på sjukhus

långlivad
Ordklass adjektiv
som lever länge
utvidgat: som fungerar eller är verksam länge
som stannar kvar länge

långlopp
Ordklass substantiv
tävlingslopp över lång sträcka

långlotsning
Ordklass substantiv
längre lotsning längs kust eller över farvatten

långmjölk
Ordklass substantiv
typ av tjock, seg surmjölk, särskilt vanlig i Norrland

långmod
Ordklass substantiv
tålamod Bruklighet något ålderdomligt

långmodig
Ordklass adjektiv
som visar stort tålamod Bruklighet något ålderdomligt

långnäbb
Ordklass substantiv
fågel med lång näbb, till exempel spov Bruklighet inte zoologisk benämning

långnäst
Ordklass adjektiv
som har lång näsa
överfört: snopen

långpanna
Ordklass substantiv
avlångt stekkärl för matlagning i ugn

långpromenad
Ordklass substantiv
promenad över längre sträcka

långrandig
Ordklass adjektiv
randig på längden
ofta överfört: som tröttar genom att ta alltför lång tid
även om person

långrev
Ordklass substantiv
ett fiskredskap som består av en lång lina med vidhängande krokar

långsalning
Ordklass substantiv
långskepps gående balk på segelfartygs mast, som bland annat bär riggen

långsam
Ordklass adjektiv
som sker eller utförs med ringa hastighet
om person, fordon eller dylikt: som arbetar med låg hastighet
som kräver mycket tid
ofta med bibetydelse av långtråkighet

långschal
Ordklass substantiv
särskilt: tusenkronorssedel Bruklighet vardagligt, något ålderdomligt

långsida
Ordklass substantiv
endera av de båda längre sidorna av nästan rektangulärt föremål eller område
speciellt: endera av raksträckorna på idrottsplats

långsides
Ordklass adverb
med långsida mot långsida Bruklighet särskilt sjöfart

långsiktig
Ordklass adjektiv
som inriktar sig på period långt fram i tiden

långsint
Ordklass adjektiv
som dröjer länge med att förlåta och glömma förmenta oförrätter

långsjal
Ordklass substantiv
särskilt: tusenkronorssedel Bruklighet vardagligt, något ålderdomligt

långskallig
Ordklass adjektiv
som har lång skalle i förhållande till bredden (vid antropologisk klassifikation)

långskepp
Ordklass substantiv
långhus
typ av större, forntida krigsskepp (dels om vissa vikingaskepp, dels om antika krigsskepp av galärtyp)

långskepps
Ordklass adverb
i ett fartygs längdriktning

långskjorta
Ordklass substantiv
fotsid skjorta Bruklighet bibliskt

långskott
Ordklass substantiv
särskilt: skott mot mål från långt håll i bollspel, till exempel forboll

långsmal
Ordklass adjektiv
lång och smal

långspant
Ordklass substantiv
spant i fartygs längdriktning

långstrumpa
Ordklass substantiv
strumpa som täcker nästan hela benet (särskilt om strumpa av värmande material)

långsträckt
Ordklass adjektiv
som har stor utsträckning på längden i förhållande till bredden

långsynt
Ordklass adjektiv
som ser tydligt endast på långt håll

långsökt
Ordklass adjektiv
som inte på ett naturligt sätt följer av sammanhanget

långt
Ordklass adverb
på stort avstånd från viss punkt
även med riktningsbetydelse och ibland med viss försvagning av rumsbetydelsen
även överfört, särskilt i uttryck för stor skiljaktighet mellan två ståndpunkter, resultat eller dylikt
för att beteckna handlingssätt med vittgående följder, tankedjup med mera
på stort tidsavstånd från viss tidpunkt
mycket Grammatik i förbindelse med komparativ

långt från allfarvägarna
på nya vägar, i ny och originell stil Bruklighet bildligt

långtidsparkering
Ordklass substantiv
parkering för bilar som måste vara uppställda en längre tid

långtidsprognos
Ordklass substantiv
särskilt: väderleksprognos för längre tid

långtidsvikariat
Ordklass substantiv
vikariat som sträcker sig över en längre tid, vanligen minst ett halvår (vilket kan ge företräde vid nyanställning)

långt ifrån
inte på långt när

långtifrån
Ordklass adverb
på stort avstånd från
särskilt överfört i uttryck för att mycket fattas för att den aktuella beskrivningen skall vara riktig

långt om länge
efter lång väntetid

långtradare
Ordklass substantiv
stor lastbil som används för långa transporter
person som ägnar sig åt långlopp, till exempel maratonlöpare eller vasaloppsåkare Bruklighet sportjargong

långtradig
Ordklass adjektiv
långtråkig

långtrådig
Ordklass adjektiv
särskilt: långtråkig Bruklighet mindre brukligt

långtråkig
Ordklass adjektiv
alltför lång och enformig
även om person

långtur
Ordklass substantiv
långfärd

långvarig
Ordklass adjektiv
som varar länge
som stannar länge (om person) Bruklighet vardagligt

långved
Ordklass substantiv
lång, okluven ved (vanligen cirka 3 meter)

långvirke
Ordklass substantiv
okapat trävirke

långvåg
Ordklass substantiv
radiovåg med stor våglängd (vanligen mellan 1 000 och 2 000 meter), som mest används för sändning över stora avstånd
allmännare: elektromagnetisk våg med stor våglängd

långvågig
Ordklass adjektiv
som uppträder i långa vågor (om strålning) Bruklighet fysik
som avser långvåg Bruklighet radioteknik

långvård
Ordklass substantiv
långvarig vård på sjukhus (vanligen av gamla eller obotligt sjuka)
sjukhusavdelning för detta

långväga
Ordklass adjektiv
som kommer från avlägsen plats
med omvänd riktning: som kommer till avlägsen plats

lånke
Ordklass substantiv
typ av liten vattenväxt med trådfina stjälkar och små oansenliga blommor i bladvecken

lånord
Ordklass substantiv
ord som upptagits i ett språk från ett annat språk och anpassats till det nya språket

lånspara
Ordklass verb
regelbundet spara i bank i syfte att efter viss tid få låna ett större belopp än det sparade

låntagare
Ordklass substantiv
person som lånat något (särskilt i bank eller på bibliotek)

lår
Ordklass substantiv
benets övre, kraftigare del mellan knät och höften
maträtt eller dylikt av djurlår Grammatik i sammansättningar
stor låda med lock för förvaring, ofta av föremål som inte behöver vara omedelbart tillgängliga
ursprungligen om avbalkning för förvaring av säd och dylikt: binge

lårben
Ordklass substantiv
lårets skelettben

lårbensbrott
Ordklass substantiv
brott på lårbenet

lårbenshals
Ordklass substantiv
smalt, ömtåligt parti av lårbenets översta del

lårding
Ordklass substantiv
ett smäckert tågvirke av kabelgarn

låring
Ordklass substantiv
övergångsparti mellan ett fartygs långsida och akterspegel

låringsvind
Ordklass substantiv
vind som blåser in mot nedera låringen på fartyg (vanligen med cirka 45 graders vinkel mot riktningen rätt akterut)

lårkaka
Ordklass substantiv
lindrig muskelbristning i låret Bruklighet i sportjargong

lårstycke
Ordklass substantiv
stycke av lår på slaktat djur

lås
Ordklass substantiv
mekanisk tillslutningsanordning som normalt kan öppnas endast med speciellt redskap, vanligen nyckel
annan spärranordning Grammatik i sammansättningar
även bildligt
det att vara tillsluten med lås Grammatik i ett fåtal uttryck
även bildligt
avfyringsmekanism för äldre handeldvapen

låsa
Ordklass verb
säkra tillslutning av något med lås Grammatik ofta med partikel
med avseende på det som innesluts Grammatik vanligen med partikel
reflexivt Grammatik med partikel
utvidgat och överfört: förhindra rörelse av

låsa sig
Frasklass verbfras
särskilt: förlora rörligheten
även i fråga om psykiskt betingad oförmåga att arbeta eller dylikt Grammatik vanligen med opersonlig konstruktion

låsa upp
Frasklass verbfras
öppna något som varit låst

låsbricka
Ordklass substantiv
bricka med spärrdetaljer, som placeras under mutter eller skruvskalle för att förhindra uppgängning

låskolv
Ordklass substantiv
skjutbar, spärrande del av lås

låsmutter
Ordklass substantiv
mutter för spärrning av annan mutter

låsning
Ordklass substantiv
särskilt: hämmad rörelsefrihet (fysisk eller psykisk)

låssas
Ordklass verb
medvetet ge sken av eller föreställa sig som sant (med avseende på något som inte överensstämmer med verkligheten) Grammatik ofta med efterföljande bisats
speciellt vid lek och dylikt
med infinitivkonstruktion, adjektiv eller dylikt: ge sken av att vara

låssmed
Ordklass substantiv
hantverkare till tillverkar, monterar och reparerar lås jämte tillbehör

låsvred
Ordklass substantiv
dörrhandtag
liknande handtag på fönster och dylikt

låt
Ordklass substantiv
enkel, populär melodi (ursprungligen om folkmelodi men nu vanligen allmännare)
utvidgat: läte Grammatik i sammansättningar
även bildligt

låta
Ordklass verb
ge ifrån sig ljud Bruklighet vardagligt
speciellt: göra visst hörselintryck
utvidgat: ha viss lydelse
av visst ljud att döma verka vara
speciellt: att döma av yttrande eller dylikt
även med opersonlig konstruktion
med positiv betydelse: göra ett gott intryck Bruklighet vardagligt
ge någon tillstånd eller tillfälle att göra något
med avseende på föremål: avstå från att påverka läget eller dylikt av något
i vissa reflexiva förbindelser: inte motsätta sig viss påverkan
i en retorisk vändning i anföranden och dylikt
se till att något blir gjort Grammatik vanligen följt av verb i infinitiv
ibland med utsatt objekt
någon gång även: öppna Bruklighet ålderdomligt Grammatik med partikeln upp
utgjuta kroppsvätska från Bruklighet ålderdomligt

låta bli
Frasklass verbfras
inte befatta sig med

låta flitens lampa brinna
Frasklass verbfras
arbeta (vid lampsken) långt in på natten

låta förstå
Frasklass verbfras
antydningsvis upplysa om

låta någon vara
Frasklass verbfras
lämna någon i fred

låta något ha sin gång
Frasklass verbfras
avstå från att ingripa

låta något vara
Frasklass verbfras
lämna något i fred

låta saken bero
Frasklass verbfras
inte vidta någon åtgärd

låta sig väl smaka
Frasklass verbfras
äta med förtjusning

låta tala om sig
Frasklass verbfras
bli omtalad

låta udda vara jämnt
Frasklass verbfras
låta något passera utan motåtgärder

låt gå för det
jag går med på det

låtgåpolitik
Ordklass substantiv
politik som utmärks av frånvaro av planering och styrning

låtgåsystem
Ordklass substantiv
system som utmärks av frånvaro av planering och styrning

låt oss
jag föreslår (en sorts uppmaning som innefattar talaren)

låtsa
Ordklass verb
medvetet ge sken av eller föreställa sig som sant (med avseende på något som inte överensstämmer med verkligheten) Grammatik med efterföljande bisats
speciellt i samband på lek

låtsa om
Frasklass verbfras
låtsas om

låtsas
Ordklass verb
medvetet ge sken av eller föreställa sig som sant (med avseende på något som inte överensstämmer med verkligheten) Grammatik ofta med efterföljande bisats
speciellt vid lek och dylikt
med infinitivkonstruktion, adjektiv eller dylikt: ge sken av att vara

låtsaslek
Ordklass substantiv
lek som går ut på förställning

låtsas om
Frasklass verbfras
ge sken av att inte lägga märke till Grammatik endast i negerande sammanhang

låtsas som om ingenting hänt
Frasklass verbfras
låtsas som om allt är normalt

låt vara att
även om


Ordklass substantiv
naturligt skydd mot infallande vind eller sjögång
även om plats som erbjuder skydd
sida av fartyg åt vilken vinden blåser

Ordklass adverb
på läsidan om

läa
Ordklass verb
ge vindskydd
även med opersonlig konstruktion Bruklighet mindre brukligt

läck
Ordklass adjektiv
i läckande skick

läcka
Ordklass substantiv
otäthet genom vilken vätska eller gas kan tränga ut eller in
överfört: otillåten kanal genom vilken hemliga fakta sprids
läcka
Ordklass verb
vara otät så att vätska eller gas kan tränga ut eller in
om vätska eller gas: tränga ut eller in genom otäthet Grammatik vanligen med partikel
överfört, speciellt: komma till någons kännedom genom otillåtna kanaler
speciellt även om person: omärkligt lämna ut hemlig information

läckage
Ordklass substantiv
det att något läcker
det som läckt ut

läcker
Ordklass adjektiv
som smakar utomordentligt bra
överfört i fråga om andra sinnesförnimmelser

läckerbit
Ordklass substantiv
mycket välsmakande stycke mat eller dylikt
även överfört

läckergom
Ordklass substantiv
person som är svag för läckerheter

läckerhet
Ordklass substantiv
läcker maträtt eller dylikt

läder
Ordklass substantiv
motståndskraftigt men elastiskt material av bearbetad djurhud, son används till skor, väskor, möbelklädsel med mera

lädera
Ordklass verb
skada

läderartad
Ordklass adjektiv
som liknar läder i något avseende (ofta beträffande ytegenskaper)

läderhud
Ordklass substantiv
hudlager av bindväv mellan över- och underhuden

läderkula
Ordklass substantiv
fotboll Bruklighet vardagligt

läderlapp
Ordklass substantiv
särskilt: typ av mindre, oftast insektsätande fladdermus till vilken samtliga i Sverige påträffade arter hör

läfsa
Ordklass substantiv
mjukt, ojäst, tunt bröd, gräddat på glöd eller i panna och avsett för omedelbar förtäring Bruklighet provinsiellt

läge
Ordklass substantiv
sätt på vilket något är placerat (speciellt med hänsyn till omgivningar eller dylikt)
speciellt även om en inställning eller dylikt av något bland ett begränsat antal möjliga
speciellt även om den rätta positionen för viss verksamhet
även med ren positionsbetydelse
aktuella omständigheter i vilka någon eller något befinner sig
även mer skämtsamt
anordning för placering och fasthållande av något, vanligen en skåra, en urtagning eller dylikt Bruklighet ofta i tekniska samanhang Grammatik mest i sammansättningar

lägel
Ordklass substantiv
kärl för flytande varor Bruklighet ålderdomligt

lägenhet
Ordklass substantiv
bostad i flerfamiljshus
möjlighet till förbindelse med samfärdsmedel Bruklighet mest i sammansättningar
utvidgat: möjlighet
mindre jordegendom som anvsöndrats från större jordegendom Bruklighet ålderdomligt

lägenhetshotell
Ordklass substantiv
hotelliknande inrättning med lägenheter (istället för bara rum)

läger
Ordklass substantiv
enklare, tillfällig förläggning för en större grupp människor, vanligen med tält, baracker eller dylikt (speciellt för personer som idkar friluftsliv)
speciellt även för fångar etcetera
speciellt även militärväsen
även om djurs boplats
enkel liggplats Bruklighet ålderdomligt
grupp i motsatsställning till annan grupp
försvagat: församling Grammatik i ett uttryck

lägerbål
Ordklass substantiv
öppen eld i läger kring vilken deltagarna gärna samlas

lägereld
Ordklass substantiv
lägerbål

lägerliv
Ordklass substantiv
särskilt: längre tids friluftsliv med förläggning i läger

lägerskola
Ordklass substantiv
tillfällig förläggning för skolundervisning som kombineras med friluftsliv
även om själva undervisningsformen

lägesbestämning
Ordklass substantiv
fastställande av geografisk position
fastställande av aktuell situation

lägesenergi
Ordklass substantiv
inneboende energi som ett föremål har genom sitt läge i ett kraftfält, till exempel genom sin fallhöjd Bruklighet fysik

lägesrapport
Ordklass substantiv
rapport om aktuell situation

lägg
Ordklass substantiv
visst antal blad i bok eller handskrift, som lagts samman och bildar en enhet
samling tidningsnummer i löpande följd
skank eller bakre del av lår på slaktdjur
underben på djur
ett ankares raka del från vilken armarna grenar ut sig

lägga
Ordklass verb
placera med den största ytan mot något underlag (med avseende på person eller föremål)
få att gå till sängs eller dylikt
placera i läge eller på plats som anges av sammanhanget (likgilitgt om lodrätt eller vågrätt)
även i fråga om placering i tiden
även överfört, ofta för att uttrycka att något förknippas med något annat
försätta något i viss situation som anges av sammanhanget
iordningställa helhet (ofta genom att sammanfoga delar eller dylikt)
även överfört

lägga ad acta
Frasklass verbfras
lägga till handlingarna och inte åtgärda

lägga an
Frasklass verbfras
anbringa eldvapen i läge för skjutning
inrikta sina strävanden mot
speciellt: försöka framstå som behaglig mot någon

lägga av
Frasklass verbfras
reservera för senare bruk (särskilt med avseende på pengar)
upphöra med viss verksamhet (för tillfället eller för gott)
sluta använda

lägga band på
Frasklass verbfras
få att behärska sig Grammatik ofta reflexivt

lägga benen på ryggen
Frasklass verbfras
skynda sig, springa

lägga beslag på
Frasklass verbfras
ta i anspråk, ta hand om för egen räkning

lägga bi
Frasklass verbfras
lägga segelfartyg med bromsande verkan

lägga bort
Frasklass verbfras
särskilt: placera något på ett ställe som man sedan glömmer
upphöra med vanan som framgår av sammanhanget

lägga bort titlarna med
Frasklass verbfras
bli du med Bruklighet mest historist som ceremoni

lägga embargo på
Frasklass verbfras
lägga beslag på

lägga emellan
Frasklass verbfras
särskilt: betala som mellanskillnad

lägga fram
Frasklass verbfras
särskilt: presentera ståndpunkt, undersökning eller dylikt för granskning och diskussion

lägga för
Frasklass verbfras
placera något framför något annat
servera

lägga hyende under lasten
Frasklass verbfras
uppmuntra olämpligt beteende

lägga i aska
Frasklass verbfras
bränna ned, ödelägga

lägga i blöt
Frasklass verbfras
lägga i vatten

lägga ihop
Frasklass verbfras
särskilt: utföra addition av
gemensamt stå för kostander inom viss grupp

lägga ihop två och två
Frasklass verbfras
dra enkla slutsatser

lägga in
Frasklass verbfras
ge uttryck för
speciellt: formellt meddela
tolka in
särskilt: konservera (ofta i syfte att erhålla speciell smak)
äta Bruklighet vardagligt
placera snus under läppen Bruklighet vardagligt
låta ingå som verkande kraft

lägga korten på bordet
Frasklass verbfras
avslöja allt och öppet visa sina avsikter

lägga manken till
Frasklass verbfras
anstränga sig ordentligt, ta i av alla krafter

lägga märke till
Frasklass verbfras
observera

lägga ned
döda villebråd (vanligen med skott)
sluta att använda (med avseende på större inrättning, organiserad verksamhet eller dylikt)
ägna energi eller dylikt åt något
vp

lägga ner
Frasklass verbfras
döda villebråd (vanligen med skott)
sluta att använda (med avseende på större inrättning, organiserad verksamhet eller dylikt)
ägna energi eller dylikt åt något

lägga ner arbetet
Frasklass verbfras
börja strejka

lägga ner sin röst
Frasklass verbfras
avstå från att rösta

lägga ner vapnen
Frasklass verbfras
ge upp väpnad kamp

lägga något på hög
Frasklass verbfras
samla mer och mer av något (vanligen endast för själva samlandets skull)

lägga något på is
Frasklass verbfras
tills vidare vänta med att behandla eller använda något

lägga näsan i blöt
Frasklass verbfras
blanda sig i andras angelägenheter

lägga om
Frasklass verbfras
avsevärt förändra inriktning (konkret eller abstrakt)
förse skadad kroppsdel med skyddande förband
även med personobjekt

lägga papperen på bordet
Frasklass verbfras
avslöja allt

lägga på
Frasklass verbfras
särskilt: höja priset på vara med angivet belopp

lägga på ett kol
Frasklass verbfras
öka sin arbetsinsats

lägga på hyllan
Frasklass verbfras
defintivt upphöra att ägna sig åt

lägga på minnet
Frasklass verbfras
bevara i minnet

lägga rabarber på
Frasklass verbfras
bemäktiga sig

lägga samman
Frasklass verbfras
lägga ihop (särskilt om att addera eller gemensamt stå för kostnader)
slå samman till en fungerande enhet

lägga sig
Frasklass verbfras
särskilt: placera i horisontell ställning mot underlaget
speciellt: gå till sängs
även om icke-levande företeelser
utvidgat och överfört, speciellt: försätta sig i visst läge, viss situation eller dylikt
speciellt även: frivilligt avstå från vidare kamp, till exempel av taktiska skäl
avsevärt minska i intensitet

lägga sig i
Frasklass verbfras
ingripa i och försöka påverka något förlopp eller dylikt (ofta på ett beskäftigt sätt)

lägga sig på försvar
Frasklass verbfras
övergå till defensiv Bruklighet sport

lägga sig till
Frasklass verbfras
skaffa sig
ofta abstrakt: tillägna sig

lägga sig ut
Frasklass verbfras
aktivt verka för någon, vanligen genom att försöka påverka någon annan

lägga sig vinn om
Frasklass verbfras
bemöda sig om

lägga sina krokar för någon
Frasklass verbfras
försöka fånga någon

lägga sista handen vid något
Frasklass verbfras
fullborda något

lägga sten på börda
Frasklass verbfras
förvärra en sak, öka någons bekymmer

lägga till
Frasklass verbfras
låta fartyg gå in till land och förtöjas
om fartyg: gå in till land och förtöjas
ytterligare framföra till vad som redan sagts eller skrivits
addera

lägga till handlingarna
Frasklass verbfras
lämna utan avseende efter att ha konstaterat dess förekomst (med avseende på skrivelse e.d.)

lägga till last
Frasklass verbfras
ge skulden för

lägga undan
Frasklass verbfras
särskilt: spara

lägga upp
Frasklass verbfras
särskilt: samla ihop och bilda förråd eller dylikt
med avseende på penninglån och dylikt: göra tillgänglig för användning
förkorta klädesplagg, vanligen genom fållning
bilda första varvet av maskor vid stickning
sluta tävla (om idrottsman eller dylikt) Bruklighet vardagligt
ge viss inriktning åt verksamhet eller dylikt

lägga ut
Frasklass verbfras
särskilt: bli fetare
styra ut fartyg från land
även om fartyget
tillfälligt stå för kostnader
noggrant förklara Grammatik i vissa uttryck
även med bibetydelse av omständlighet eller dylikt

lägga vantarna på
Frasklass verbfras
bemäktiga sig

lägga vikt på
Frasklass verbfras
behandla som viktigt

lägga vikt vid
Frasklass verbfras
behandla som viktigt

läggdags
Ordklass adverb
tid för sänggående och insomning (särskilt för barn)

läggmatch
Ordklass substantiv
match i vilken den ena parten frivilligt avstår från vidare kamp mot den andra, till exempel av taktiska skäl

läggning
Ordklass substantiv
särskilt: inre personliga egenskaper som styr handlandet
anlag eller fallenhet

läggspel
Ordklass substantiv
spel med bitar som skall passas ihop på visst sätt (till mönster e.d.; mest för barn)
kortspelsomgång där spelföringen inte vållar några problem (särskilt i bridge)
överfört: det att välja ut de mest lämpade personerna för vissa arbetsuppgifter (särskilt inom politiken)

läglig
Ordklass adjektiv
som passar bra (om tidpunkt eller dylikt)
även utvidgat

lägra
Ordklass verb
ha olovligt könsumgänge med (om man) Bruklighet ålderdomligt

lägra sig
Frasklass verbfras
slå läger
särskilt överfört: breda ut sig och täcka

läka
Ordklass verb
återställa från sjukdom eller skada (särskilt om medicin men ibland även om person)
även bildligt
åter komma att täckas av hud (om sår eller dylikt)
utvidgat: bli återställd efter skada Bruklighet vardagligt

läkarbok
Ordklass substantiv
särskilt: populärvetenskaplig bok med beskrivningar av förekommande sjukdomar

läkarcentral
Ordklass substantiv
större läkarmottagning med flera läkare

läkare
Ordklass substantiv
person med högre medicinsk examen, som yrkesmässigt äganr sig åt vård av sjuka och skadade människor eller förebyggande vård
även något utvidgat Grammatik i sammansättningar

läkarhus
Ordklass substantiv
byggnad där läkare med skilda specialiteter har mottagningar Grammatik vanligen bestämd form singular

läkarintyg
Ordklass substantiv
intyg av läkare om viss persons hälsotillstånd (både om intyg om sjukdom och om hälsa)

läkarmottagning
Ordklass substantiv
lokal där läkare tar emot patienter

läkarordination
Ordklass substantiv
föreskrift utfärdad av läkare (om behandling, medicin eller dylikt)

läkarpraktik
Ordklass substantiv
verksamhet som privatläkare
konkretare: privat läkarmottagning

läkarrock
Ordklass substantiv
tunn vit rock som läkare använder i tjänsten

läkarsekreterare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt för journal, skriver ut intyg med mera för läkares räkning

läkarundersöka
Ordklass verb
underkasta någon medicinsk undersökning av läkare Grammatik ofta reflexivt

läkarundersökning
Ordklass substantiv
medicinsk undersökning av någon, utförd av läkare

läkarvetenskap
Ordklass substantiv
vetenskapen om sjukdomar och skador samt deras orsaker och botande
ofta något konkretare

läkarvård
Ordklass substantiv
medicinsk behandling

läkedom
Ordklass substantiv
lindring av sjukdom eller besvär, särskilt beträffande psykiska besvär Bruklighet något högtidligt

läkekonst
Ordklass substantiv
total uppsättning metoder för behandling av sjukdomar och skador (både om vetenskapliga och mer informella metoder) Bruklighet numera inte i fackmässiga sammanhang

läkemedel
Ordklass substantiv
medel mot sjukdom eller skada (vanligen om vetenskapligt utprovade och godkända medel)

läkemedelskontroll
Ordklass substantiv
samhällelig kontroll och registrering av nya läkemedel

läkepedagogik
Ordklass substantiv
pedagogiska åtgärder vid behandling av barn med avvikande beteende

läkeväxt
Ordklass substantiv
medicinalväxt Bruklighet ålderdomligt

läkkött
Ordklass substantiv
organisk vävnad med egenskapen att kunna läkas på visst sätt, vanligen väl

läkt
Ordklass substantiv
typ av klent, rektangulärt sågat trävirke, som bland annat används som underlag för taktegel

läktare
Ordklass substantiv
upphöjd utbyggnad i större samlingslokal med sittplatser för en del av de församlade (eventuellt även för aktiva deltagare eller dylikt)
stort, upphöjt åskådarutrymme kring idrottsplats eller dylikt
pråm för transport av last till och från fartyg
större sjögående pråm

läktarvåld
Ordklass substantiv
våld utövat av åskådare vid idrottsevenemang, till exempel under en fotbollsmatch

läktra
Ordklass verb
lossa last med läktare

läm
Ordklass substantiv
större, öppningsbar träskiva (särskilt för avgränsning av ett utrymme, till exempel ett lastbilsflak)
giller Bruklighet jakt

lämmel
Ordklass substantiv
typ av knubbig gnagare med brett huvud, kort svans och lång päls, som lever i kalla områden och ibland företar stora, kollektiva vandringar

lämmeltåg
Ordklass substantiv
stor skara lämlar under vandring
bildligt: stor grupp människor under förflyttning mot gemensamt mål

lämmelår
Ordklass substantiv
år med talrik förekomst av vandrande lämlar

lämna
Ordklass verb
låta något vara kvar
speciellt: reservera
något utvidgat: låta förbli i visst tillstånd Grammatik vanligen i konstruktioner med objektiv predikatsfyllnad
avlägsna sig från viss plats eller tid
med personobjekt, ofta med negativ innebörd: överge
med abstrakt objekt: avstå från att vidare sysselsätta sig med
låta någon få något genom överräckning Grammatik ofta med partikel
med mindre konkret innebörd av överräckande: ge
speciellt med avseende på meddelande eller dylikt
överlåta
låta komma i åtnjutande av någon tjänst eller dylikt
även med icke-personligt subjekt

lämna av
Frasklass verbfras
särskilt: meddela närvaro av trupp till överordnad

lämna därhän
Frasklass verbfras
lämna oavgjort

lämna fältet fritt
Frasklass verbfras
ge någon fritt spelrum

lämna in
Frasklass verbfras
lämna för behandling eller förvaring, särskilt med avseende på skrivelse e.d.
särskilt: upphöra med viss verksamhet Bruklighet vardagligt
speciellt: dö Bruklighet vardagligt

lämna över klubban
Frasklass verbfras
lämna över ordförandeskapet

lämning
Ordklass substantiv
särskilt: föremål som bevarats från äldre tid och ger möjlihget till slutsatser om förhållanden under denna tid Bruklighet term inom arkeologi och historievetenskap

lämpa
Ordklass substantiv
milt men bestämt försök till påverkan av person Grammatik nästan endast plural
lämpa
Ordklass verb
förflytta något tungt eller skrymmande (vanligen med muskelkraft, ofta med svängande armrörelser Grammatik vanligen med partikel
speciellt som sjöterm: stuva om eller langa
anpassa efter omständigheterna

lämpad
Ordklass adjektiv
väl anpassad efter omständigheternas krav

lämpare
Ordklass substantiv
person som lämpar kol på fartyg, i hamn eller dylikt

lämpa sig
Frasklass verbfras
särskilt: vara lämplig Grammatik med prepositionen för

lämplig
Ordklass adjektiv
som väl motsvarar omständigheternas krav

lämpligen
Ordklass adverb
med fördel (om visst handlande med hänsyn till omständigheterna)

lämplighetsintyg
Ordklass substantiv
intyg om tillräckligt goda personliga egenskaper för erhållande av viss rättighet (utfärdat av myndighet)

län
Ordklass substantiv
större geografiskt område som utgör en förvaltningsenhet direkt underställd staten
större område som tillerkänts någon såsom personlig gåva av överordnad person, ofta konung (i feodala system) Bruklighet historiskt

länd
Ordklass substantiv
ryggens nedersta del mellan bröstkorgen och bäckenet (på människa eller apa)
även innefattande motsvarande sidopartier
ryggens bakre del på husdjur

lända
Ordklass verb
föra till visst resultat Bruklighet något högtidligt eller ålderdomligt
ge anledning till viss bedömning av någon

lända till efterrättelse
Frasklass verbfras
åtlydas

länderval
Ordklass substantiv
särskilt: urval mottagarländer för ekonomiskt bistånd

ländkläde
Ordklass substantiv
kläde eller skynke som fästs kring höfterna i vissa utomeuropeiska kulturer

ländkota
Ordklass substantiv
skelettben i ryggraden mellan bröstkotorna och korsbenet, ingående i grupp om fem stycken

ländstycke
Ordklass substantiv
stycke kött från länden av slaktad oxe

länga
Ordklass substantiv
sammanhängande rad av byggnader
långsträckt del av byggnad
ibland allmännare: sammanhängande rad av föremål
stroppförsedd kätting eller vajer för lyftning av last (vid lastning eller lossning, särskilt av fartyg)
länga
Ordklass verb
göra längre

längas
Ordklass verb
bli längre (särskilt om klädesplagg och dylikt)

längd
Ordklass substantiv
utsträckning i en huvudriktning i rummet (vanligen om den horiontala rumsdimension i vilken föremålet eller dylikt har störst utsträckning)
speciellt även: utsträckning i höjdled hos person, kroppsdel eller dylikt
även med ren riktningsbetydelse, speciellt som kortform för "längdhopp"
med avståndsbetydelse: longitud
utsträckning i tiden (ibland med bibetydelse av långdragenhet)
om texter eller dylikt som tar viss (lång) tid att läsa: alltför stor utförlighet
avlångt stycke av något som uppmätts och vanligen avskilts från större stycke (ibland som en sorts längdmått)
förteckning över personer som i något rättsligt avseende bildar en kategori Grammatik mest i sammansättningar

längdaxel
Ordklass substantiv
axel eller linje som delar ett föremål eller en figur symmetriskt i dess längdriktning Bruklighet matematik m.m.

längdenhet
Ordklass substantiv
enhet för längdmätning

längdgrad
Ordklass substantiv
tänkt nord-sydlig linje genom en ort (linjens vinkel mot nollmeridianen utgör ortens longitud)
longitud

längdhopp
Ordklass substantiv
en friidrottsgren där det gäller att först ta sats genom att springa och sedan hoppa så långt som möjligt från en ansatsplanka, vanligen till en yta av sand eller dylikt på samma nivå
enstaka sådant hopp

längdmarkering
Ordklass substantiv
signal i kortspel som anger antal kort i viss färg, vanligen genom spel i onormalt kort

längdmeter
Ordklass substantiv
meterlångt stycke av något i hela dess bredd (och eventuellt höjd)

längdmått
Ordklass substantiv
mått för längdmätning
uppmätt längd av något
redskap för uppmätning av längd

längdprofil
Ordklass substantiv
kontur av genomskärning i längdriktningen av föremål

längdriktning
Ordklass substantiv
riktning i vilken något har sin största utsträckning

längdsnitt
Ordklass substantiv
genomskräning i längdriktningen av visst föremål
även överfört med tidsbetydelse Bruklighet speciellt pedagogik

längdspricka
Ordklass substantiv
spricka i längdriktningen av något

längdstreck
Ordklass substantiv
särskilt: längdtecken i form av ett streck

längdtecken
Ordklass substantiv
tecken som markerar lång uttalstid för språkljud eller lång varaktighet för ton

längdutvidgning
Ordklass substantiv
förlängning av föremål i längdriktningen orsakad av temperaturhöjning

längdåkning
Ordklass substantiv
skidåkning i mer eller mindre plan terräng ( i motsats till utförsåkning)

länge
Ordklass adverb
under tidsperiod av större utsträckning (absolut eller i förhållande till den i sammanhanget utmätta tiden)
även för att uttrycka att något ligger långt tillbaka i tiden
även för att uttrycka attt något upphört Grammatik i komparativ i negerande uttryck

längesedan
Ordklass adverb
sedan lång tid

längesen
Ordklass adverb
sedan lång tid

längs
Ordklass adverb
intill och i längdriktningen av visst föremål (med rörelse- eller befintlighetsbetydelse)
på längden
längs
Ordklass preposition
intill och i längdriktningen av något föremål (med rörelse- eller befintlighetsbetydelse)

längsdal
Ordklass substantiv
dal som löper parallellt med omgivande bergskedjor Bruklighet geografi

längsefter
Ordklass preposition
intill och i längdriktningen av

längsgående
Ordklass adjektiv
som sträcker sig i längdriktningen av visst föremål

längsmed
Ordklass preposition
intill och i längdriktningen av

längstförfluten
Ordklass adjektiv
som ligger långt tillbaka i tiden

längta
Ordklass verb
känna starkt inre behov av kontakt, tillstånd, verksamhet eller dylikt som man en tid varit utan eller aldrig haft

längtan
Ordklass substantiv
starkt inre behov av något som man en tid varit utan eller aldrig haft

längtansfull
Ordklass adjektiv
som känner längtan
om handling eller dylikt: som uttrycker längtan

länk
Ordklass substantiv
ungefär ringformig detalj som utgör minsta funktionella del av kedja
utvidgat: led eller dylikt som rörligt förenar två delar av apparat
hel kedja av länkar
öven bildligt ohc överfört
teknisk anordning för successiv överföring av signaler, speciellt vid överföring från sändare till ny sändare/mottagare av kortvågiga radiosignaler (som måste sändas i flera steg)

länka
Ordklass verb
binda med länk eller kedja Grammatik ofta med partikel
utvidgat: förena eller foga samman med länk, kedja eller dylikt
även utvidgat och överfört
rikta åt visst nytt håll (vanligen med abstrakt innebörd) Grammatik vanligen med partikel

länkat nätverk
Frasklass nominalfras
datamängd med direkta förbindelser mellan olika poster

länkrörelse
Ordklass substantiv
sammanslutning av före detta alkoholister Grammatik vanligen bestämd form singular

länkstation
Ordklass substantiv
radiostation för mottagning och vidarebefordran av kortvågiga radiosignaler (särskilt för TV-sändningar)

läns
Ordklass substantiv
segling i vindens riktning
kedja av flytande stockar, band eller dylikt vid flottning, oljeutsläpp eller dylikt, som har innestängande, sammanhållande, avgränsande etcetera uppgift
läns
Ordklass adjektiv
fri från vatten (om båt)
ibland överfört

länsa
Ordklass verb
befria båt från vatten
utvidgat och överfört: tillskansa sig hela innehållet i
segla i vindens riktning

länsarbetsdirektör
Ordklass substantiv
titel för chefstjänsteman vid länsarbetsnämnd

länsarbetsnämnd
Ordklass substantiv
lokal statlig myndighet på länsnivå med uppgift att sköta länets arbetsmarknadsfrågor

länsbeteckning
Ordklass substantiv
länsbokstav

länsbokstav
Ordklass substantiv
bokstav som entydigt symboliserar ett län (förr obligatorisk makrering på motorfordons nummerplåtar)

länsherre
Ordklass substantiv
person som tilldelat underordnad person ett län (under feodalismen) Bruklighet historiskt

länskod
Ordklass substantiv
länsbokstav

länslasarett
Ordklass substantiv
typ av större sjukvårdsinrättning Bruklighet numera ej bruklig benämning

länsman
Ordklass substantiv
titel för lokal statlig förvaltningstjänsteman med bland annat polisiära uppgifter Bruklighet historiskt

länspump
Ordklass substantiv
pump för länsning av fartyg

länsresidens
Ordklass substantiv
tjänstebostad för landshövding

länsråd
Ordklass substantiv
titel för avdelningschef i länsstyrelse

länsrätt
Ordklass substantiv
specialdomstol i anslutning till länsstyrelse, som handlägger förvaltningsrättsliga mål, till exempel mål om utvisning och återkallelse av körkort

länsskatterätt
Ordklass substantiv
specialdomstol i anslutning till länsstyrelse, som handlägger mål om beskattning, taxering med mera

länsstyrelse
Ordklass substantiv
högsta civila förvaltningsmyndighet i ett län
även om lokal för denna

länstol
Ordklass substantiv
större, bekväm fåtölj, vanligen med högt ryggstöd

länsväg
Ordklass substantiv
allmän väg som inte är riksväg

länsväsen
Ordklass substantiv
feodalism

länsåklagare
Ordklass substantiv
titel för åklagare som har ett län som verksamhetsområde och är chef för distriktsåklagarna i länet Bruklighet numera inte officiell beteckning

läntagare
Ordklass substantiv
person som mottagit län som personlig gåva (under feodalismen)

läpp
Ordklass substantiv
övre eller undre hälften av det ovala, väl avgränsade och lätt formbara ansiktsparti som omger munöppningen och hos människan har stor betydelse för utformingen av språkljud
ofta bildligt för att åskådliggöra talhandling eller dylikt
med betoning av läpparnas rörelser eller dylikt som uttryck för känslostämningar
även om vissa pariga flikar eller hudveck som utgör växt- respektive kroppsdelar Grammatik mest i sammansättningar

läppavläsning
Ordklass substantiv
avläsning av enbart läpprörelser för tolkning av tal (främst utövad av hörselskadade)

läppblommig
Ordklass adjektiv
som har tvåläppiga blommor, vanligen kranslikt ordnade i bladvecken (om typ av växt)

läppfisk
Ordklass substantiv
typ av ofta brokigt färgad aborrfisk med tjocka läppar, som lever bland algbevuxna klippor och på korallrev (om till exempel gyltor och snultror)

läppglans
Ordklass substantiv
fett läppsmink som gör läpparna glansiga

läppja
Ordklass verb
dricka långsamt i små klunkar

läppljud
Ordklass substantiv
labial

läppsmink
Ordklass substantiv
smink varmed läpparna färgas rödare

läppsnus
Ordklass substantiv
snus som läggs innanför läppen

läppstift
Ordklass substantiv
liten hylsa med läppsmink
även om själva sminket

lär
Ordklass verb
torde enligt vad det påstås
för att uttrycka förmodan om framtida utveckling: kommer sannolikt att

lära
Ordklass substantiv
sammanhängande system av antaganden och påståenden som söker förklara någon del av verkligheten (både om vetenskapliga och religiösa system)
speciellt även: samlad kunskap om vetenskapsgren eller praktiskt verksamhetsområde (ofta i pedagogiska sammanhang) Grammatik i sammansättningar
även om handbok eller dylikt i detta Grammatik i sammansättningar
praktisk yrkesundervisning (särskilt i vissa hantverksyrken)
lära
Ordklass verb
förmedla kunskaper eller färdigheter till någon i något så att viss kompetens erhålls
även ironsikt eller dylikt för att uttrycka hot
med omkastad betydelse: avvänja Grammatik med partikeln av
överfört om abstrakta företeelser: få att inse
aktiv skaffa sig kunskaper eller färdigheter i något, vanligen så att viss kompetens erhålls Grammatik mest reflexivt
även i fråga om mer passivt tillägnande av vana eller dylikt

lära in
Frasklass verbfras
grundlig lära in

läraktig
Ordklass adjektiv
som lätt tillägnar sig kunskaper eller färdigheter

lära någon mores
Frasklass verbfras
lära någon vad som är passande och tillåtet (ofta på ett handgripligt sätt)

lärare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt ägnar sig åt undervisning (mest i skola eller under skiolliknande former)

lärarhögskola
Ordklass substantiv
högskola för praktisk-pedagogisk utbildning av lärare (i vissa fall även för ämnesteoretisk utbildning)

lärarinna
Ordklass substantiv
kvinnlig lärare Bruklighet numera inte officiell yrkesbeteckning

lärarkandidat
Ordklass substantiv
person som genomgår praktisk-pedagogisk lärarutbildning

lärarledd
Ordklass adjektiv
som leds av lärare (om undervisning)

lärarlinje
Ordklass substantiv
sammanhållen högskoleutbildning som leder till lärarexamen

lärarlös
Ordklass adjektiv
som genomförs utan lärare

lärarrum
Ordklass substantiv
samlingsrum för lärarna på en skola

lära sig veta hut
Frasklass verbfras
tillägna sig egenskapen att ha känsla för vad som är passande och tillåtet

lärd
Ordklass adjektiv
som har omfattande teoretiska kunskaper på något område (särskilt om akademiskt utbildad person)
person med mer ytliga kunskaper på många områden
även om handling eller dylikt
även substantiverat
som avses leda till lärdom Grammatik i några uttryck

lärdom
Ordklass substantiv
omfattande teoretisk kunskap på något område
stor och ytligare kunskap på många områden
vunnen erfarenhet eller kunskap

lärdomsapparat
Ordklass substantiv
mängd källhänvisningar som viss framställning bygger på, vanligen i form av noter (särskilt i vetenskapliga skrifter)

lärdomshistoria
Ordklass substantiv
vetenskap som behandlar forskningens och de vetenskapliga idéernas historia
ibland för att betona att en idé eller dylikt inte längre är aktuell

lärdomshögfärd
Ordklass substantiv
högfärd över verklig eller förment lärdom

lärdomsprov
Ordklass substantiv
prova varigenom någon visar sin lärdom

lärdomsstad
Ordklass substantiv
särskilt: stad med traditionsrikt universitet

lärft
Ordklass substantiv
enklare, tvåskaftad vävnad av lin eller bomull

lärftbindning
Ordklass substantiv
tvåskaftsbindning

lärjunge
Ordklass substantiv
person som ansluter sig till eller håller på att tillägna sig viss lära eller metod (med eller utan upphovsmannen själv)
speciellt bibliskt
försvagat: skolelev

lärk
Ordklass substantiv
lärkträd
lärkträ

lärka
Ordklass substantiv
typ av drillande, vanligen brunspräcklig tätting som bygger bo på marken (särskilt om sånglärka)

lärkfalk
Ordklass substantiv
en mindre, mycket snabb falk som har svart huvud, skiffergrå översida och kraftigt längsstreckad buksida och som helst fångar småfåglar och trollsländor

lärkträ
Ordklass substantiv
virke från lärkträd (används bland annat till bro- och båtbyggnad)

lärkträd
Ordklass substantiv
typ av snabbväxande barrträd med hård, tung ved och mjuka barr som fälls på hösten

lärkvinge
Ordklass substantiv
vinge på lärka
särskilt i liknelser för att uttrycka snabbhet

lärling
Ordklass substantiv
ung person som går i lära hos hantverkare eller annan yrkesidkare
speciellt i fråga om historiska förhållanden

läroanstalt
Ordklass substantiv
inrättning där undervisning ges

lärobok
Ordklass substantiv
bok som ger grundläggande kunskaper i något ämne och vanligen används vid undervisning
ibland i liknelser för att uttrycka mönstergillt genomförande

läroboksnämnd
Ordklass substantiv
statlig nämnd med uppgift att granska nya läroböcker avseda för skolbruk

lärobyggnad
Ordklass substantiv
klart och systematiskt uppbyggd lära

lärodikt
Ordklass substantiv
dikt skriven i undervisande syfte

lärofader
Ordklass substantiv
person som spelat stor roll för någons tankemässiga utveckling (vanligen om tänkare eller dylikt)

läromedel
Ordklass substantiv
pedagogiskt hjälpmedel för direkt användning i undervisningen (om böcker, bildband med mera)

läromedelspaket
Ordklass substantiv
uppsättning läromedel som bildar en enhet

läromästare
Ordklass substantiv
person som spelat stor roll för någons tankemässiga eller praktiska utveckling

läroplan
Ordklass substantiv
övergripande anvisningar om skolundervisningens innehåll, mål och metoder (vanligen gällande för ett land)

lärorik
Ordklass adjektiv
som ger nyttiga kunskaper eller erfarenheter

lärosal
Ordklass substantiv
större rum för undervisning

lärosats
Ordklass substantiv
sats som i koncentrerad form utgör ett led i en religiös eller vetenskaplig lära

lärostol
Ordklass substantiv
professur Bruklighet något ålderdomligt

lärosäte
Ordklass substantiv
högre läroanstalt (särskilt om universitet)
ibland om ort med universitet

läroverk
Ordklass substantiv
skola med unvervisning syftande till att leda fram till real- eller studentexamen eller bådadera Bruklighet numera ersatt av grundskola och gymnasium)

läroår
Ordklass substantiv
tid av utbildning och förberedelse för den huvudsakliga livsinsatsen Bruklighet något högtidligt eller ålderdomligt Grammatik vanligen plural

läroämne
Ordklass substantiv
skolämne i vilket undervisning ges
förr om teoretiska ämnen i motsats till gymnastik, musik med mera

lärpengar
Ordklass substantiv
obehaglig följd av bristande erfarenhet (ibland om utgifter men vanligen allmännare)

läsa
Ordklass verb
låta blicken löpa längs textrader för att därigenom tillägna sig deras innehåll (tyst eller åtföljt av uppläsning)
med avseende på andra tecken än skrivtecken: tolka innebörd av
även om apparat för överföring av skrivtecken till datorspråk
framsäga ur minnet
studera
speciellt: delta i konfirmationsundervisning
ägna sig åt undervisning av Grammatik med prepositionen med

läsa av
Frasklass verbfras
med blicken fastställa ställning för instrument eller dylikt

läsa emot
Frasklass verbfras
följa med i text som någon annan läser upp (i korrektursyfte)

läsa in
Frasklass verbfras
lära in något genom att läsa noggrant
tolka
överföra text till dataspråk och lagra i dator

läsa lagen för någon
Frasklass verbfras
läxa upp någon

läsa lusen av
Frasklass verbfras
läxa upp

läsa mellan raderna
Frasklass verbfras
förstå något outsagt eller bara antytt

läsapparat
Ordklass substantiv
projektionsapparat för mikrofilm eller dylikt med vilken förminskad text åter kan förstoras upp och studeras

läsa på
Frasklass verbfras
särskilt: läsa noggrant för att lära sig

läsare
Ordklass substantiv
person som läser viss bok, tidning eller dylikt
ibland i retoriska hänvändelser från författaren
även utvidgat och överfört Grammatik i sammansättningar
apparat för automatisk registrering och överföring till datorspråk av skriven text
apparat för automatisk överföring mellan datorkoder
anhängare av självständig kristen väckelserörelse med stark inriktning på enga, noggranna bibelstudier Bruklighet mest historiskt

läsart
Ordklass substantiv
den form i vilken ett visst textställe uppträder i viss handskrift (och som kan växla då flera versioner av texten förekommer)
utvidgat: tolkning

läsa som fan läser bibeln
Frasklass verbfras
omtolka allt i en text till sin egen fördel, till exempel genom att hoppa över det som är ofördelaktigt Bruklighet ursprungligen bibliskt

läsa upp
Frasklass verbfras
läsa högt för lyssnare
undervisa någon för att möjliggöra föyttning till högre klass Bruklighet mest historiskt

läsa ut
Frasklass verbfras
läsa till slut
uttala
sluta sig till

läsbar
Ordklass adjektiv
möjlig att läsa
med tanke på innehållet: värd att läsa

läsbarhetsindex
Ordklass substantiv
Förkortning lix
ett enkelt mått på texters grad av texters lättlästhet eller svårlästhet (används bland annat som kriterium vid vissa bokinköp till biblioteken)

läsbarn
Ordklass substantiv
pojke eller flicka som deltar i konfirmationsundervisning

läsbegåvad
Ordklass adjektiv
som har läsbegåvning

läsbegåvning
Ordklass substantiv
falenhet för teoretiska studier
person med sådan fallenhet

läsdag
Ordklass substantiv
skoldag

läsdrama
Ordklass substantiv
diktverk i dramats form, som främst är avsett att läsas och knappast att spelas

läsebok
Ordklass substantiv
bok för skolbruk med kortare, relativt lättlästa textstycken
speciellt om bok som används vid den första läsinlärningen

läsecirkel
Ordklass substantiv
grupp personer som läser och sinsemellan byter ett bestämt antal böcker tills alla haft tillfälle att läsa alla böcker

läsekrets
Ordklass substantiv
samtliga personer som läser viss typ av text, till exempel viss bok, viss författare eller viss tidning

läseri
Ordklass substantiv
fromhetsliv som utmärker läsare Bruklighet ibland något nedsättande
utvidgat: trångsynt eller dogmatisk inställning

läsesal
Ordklass substantiv
stort rum för läsning, särskilt i bibliotek eller dylikt

läsfärdighet
Ordklass substantiv
grad av förmåga att läsa Bruklighet särskilt i pedagogiska sammanhang

läsförståelse
Ordklass substantiv
grad av förståelse av vad man läser Bruklighet särskilt i pedagogiska sammanhang

läsglas
Ordklass substantiv
förstoringsglas avsett att användas vid läsning
i plural även: läsglasögon

läsglasögon
Ordklass substantiv
glasögon avsedda att användas vid läsning eller annat seende på nära håll

läshuvud
Ordklass substantiv
fallenhet för teoretiska studier (särskilt hos person av vilket detta inte förväntas)
person med denna fallenhet

läshörna
Ordklass substantiv
hörna i rum inredd för bekväm läsning

läsida
Ordklass substantiv
sida av något som vetter åt det håll som vinden blåser
utvidgat: sida av berghäll som är vänd från inlandsisens forna rörelseriktning och som därför är skrovlig

läsion
Ordklass substantiv
yttre eller inre kroppsskada

läsk
Ordklass substantiv
läskedryck Bruklighet vardagligt

läska
Ordklass verb
släcka törsten hos (om person) Grammatik ofta reflexivt
även om dryck eller dylikt Grammatik särskilt i presens particip
torka med läskpapper (med avseende på papper med färsk bläckskrift) Bruklighet mest historiskt
rengöra eldvapens lopp från olja, krutsmuts och dylikt

läskamrat
Ordklass substantiv
särskilt: kamrat vid konfirmationsundervisning

läskedryck
Ordklass substantiv
saluförd, alkoholfri, kolsyrad dryck, ofta med fruktliknande smak
en flaska med sådan dryck

läskig
Ordklass adjektiv
obehaglig och skrämmande Bruklighet vardagligt, provinsiellt
även som allmänt förstärkningsord Grammatik i adverbiell användning

läsklass
Ordklass substantiv
specialklass för elever med läs- och skrivsvårigheter

läsklinik
Ordklass substantiv
speciell läs- och skrivträning för elever med läs- och skrivsvårigheter under begränsat antal veckotimmar
lokal för detta

läskpapper
Ordklass substantiv
papper med stor sugförmåga (särskilt för uppsugning av bläck)
ibland bildligt och i liknelser

läskstång
Ordklass substantiv
stång med borstliknande material eller fäste för tyglappar för rengöring av eldvapens lopp

läskunnig
Ordklass adjektiv
som kan läsa
utvidgat: som kan förstå dold innebörd i text

läskunnighet
Ordklass substantiv
förmåga att läsa
utbredning av läsförmåga

läslampa
Ordklass substantiv
mindre lampa med riktiat ljus, avsedd att användas vid läsning

läslig
Ordklass adjektiv
möjlig att läsa
någon gång även: värd att läsa

läsning
Ordklass substantiv
det att läsa
även om det lästa
utvidgat: sätta att uppfatta text
undervisning Grammatik knappast plural

läs- och skrivsvårigheter
Ordklass substantiv
störningar i förmågan att läsa och skriva (särskilt hos i övrigt normalbegåvade skolbarn)

läspa
Ordklass verb
uttala s-ljudet avvikande, oftast med tungspetsen mellan tänderna eller tätt bakom överkäkens framtänder så att det påminner om ett f-ljud (vanligen som uttalsfel)
tala tillgjort och snobbigt, vanligen bland annat med läspande s-ljud Bruklighet mest historiskt

läspenna
Ordklass substantiv
penna som avläser streckkoder, till exempel på varor

läspljud
Ordklass substantiv
ljud som uttalas med tungspetsen mellan framtänderna eller mot insidan av överkäkens framtänder
annat ljud som låter på samma sätt

läspräst
Ordklass substantiv
konfirmationspräst Bruklighet vardagligt

läsrum
Ordklass substantiv
rum särskilt avsett för läsning, vanligen i offentlig byggnad

läss
Ordklass substantiv
metod att vid varpning hindra varptrådarna att komma i oordning genom att de leds i kors över två pinnar

lässvag
Ordklass adjektiv
som har svårt för att läsa Bruklighet mest i pedagogiska sammanhang

läst
Ordklass substantiv
fotformad mall för tillverkning, utvidgning eller lagning av skor
i sammansättningar även: fot på strumpa
ett gammalt rymdmått för bland annat träkol (2 000 liter)
ett gammalt mått på fartygs dräktighet

lästa
Ordklass verb
göra sko rymligare genom att sätta i läst Grammatik ofta med partikel

lästadian
Ordklass substantiv
anhängare av lästadianismen

lästadianism
Ordklass substantiv
en strängt moralisk kristen väckelserörelse med inslag av offentlig bikt och extas, särskilt stark i Övre Norrland

lästblock
Ordklass substantiv
fotformat block som placeras i sko för bibehållande av dess form

lästittare
Ordklass substantiv
person som skaffar sig information via icke rörliga bilder och text i tryckt medium och själv kan verksmahetens hastighet och riktning Bruklighet i fackspråk

läsuttal
Ordklass substantiv
uttal som överensstämmer bättre med ett ords skriftbild än det vanliga, lediga uttalet, till exempel vid noggrann läsning

läsvärd
Ordklass adjektiv
värd att läsas för innehållets skull

läsvärde
Ordklass substantiv
det att vara läsvärd
även om grad av detta

läsår
Ordklass substantiv
period om knappt ett år då allmän undervisning pågår (i Sverige omfattande tiden från höstterminens början till vårterminens slut)

läsämne
Ordklass substantiv
skolämne av teoretisk natur (i motsats till bland annat gymnastik och musik)

läte
Ordklass substantiv
naturligt ljud, vanligen frambringat av djur
icke-språkligt, ofta oskönt ljud från människa

lätt
Ordklass adjektiv
som har ringa vikt (absolut eller i förhållande till någon norm)
i många sammanhang med fixerad betydelse
utvidgat: utrustad med material av ringa vikt Bruklighet särskilt militärväsen
även med tonvikt på ringa täthet och kompakthet
som sker eller används med ringa kraft
speciellt: spänstig
sorglös och obekymrad
även om handling som tyder på detta
som inte orsakar några större problem eller ansträngningar
med förskjutning av perspektivet: lättfångad, lättbesegrad
även med viss syftning på falenhet Grammatik i adverbiell användning
även för att uttrycka stark benägenhet eller tendens Grammatik i adverbiell användning
som är av ringa omfattning i viss dimension (ofta om ringa styrka, ringa intensitet eller dylikt)
speciellt om negativ företeelse: lidrig

lätta
Ordklass verb
minska tryck eller nedåtriktad kraft från eller mot något
ibland med stark bibetydelse av lyftande eller öppnande
även bildligt
överfört med avseende på sinnestillstånd och dylikt: göra lättsammare och gladare, mindre spänd eller dylikt
börja verka med mindre kraft (om konkret eller abstrakt tryck)
gå ner i vikt
utvidgat om påfrestande väderlek eller dylikt: bli mindre intensiv eller komapkt
om påfrestande situation, särskilt sinnestillstånd: bli mindre dyster
höja sig över marken och börja flyga

lätta ankar
Frasklass verbfras
hissa upp ankaret så att ett fartyg kan avsegla

lättad
Ordklass adjektiv
särskilt: som känner lättnad
även om handling och dylikt

lätta gardet
Frasklass nominalfras
prostituerade

lätta in bollen
Frasklass verbfras
spela in bollen med ringa kraft

lättantändlig
Ordklass adjektiv
som lätt börjar brinna
även överfört

lätta på förlåten
Frasklass verbfras
avslöja

lättarbetad
Ordklass adjektiv
som lätt kan bearbetas

lättbegriplig
Ordklass adjektiv
lättfattlig

lättbetong
Ordklass substantiv
typ av lätt, betongliknande byggnadsmaterial med mindre hållfasthet men större värmeisoleringsförmåga än vanlig betong

lättdryck
Ordklass substantiv
typ av dryck med låg alkoholhalt (högst 2,25 volymprocent), framställd av vin, äpplen, druvor eller dylikt

lätteligen
Ordklass adverb
med lätthet

lättfattlig
Ordklass adjektiv
som man förstår utan ansträngning

lättfil
Ordklass substantiv
filmjölk med låg fetthalt (vanligen 0,5 %)

lättflyktig
Ordklass adjektiv
som mycket lätt avdunstar

lättflytande
Ordklass adjektiv
som flyter snabbt och lätt (om vätska)
överfört om språklig framställning: ledig

lättfotad
Ordklass adjektiv
som har spänstiga ben som möjliggör snabba och lätta rörelser
ofta överfört till det erotiska området: som ofta byter sexeull partner Bruklighet nedsättande

lättframkomlig
Ordklass adjektiv
som man lätt kan färdas genom eller på
även bildligt

lättfunnen
Ordklass adjektiv
som lätt upptäcks eller påvisas

lättfångad
Ordklass adjektiv
som fångas utan ansträngning
bildligt och överfört: som man lätt får kontroll över eller kommer i åtnjutande av

lättfången
Ordklass adjektiv
lättfångad

lätt fånget lätt förgånget
det förvärvats lätt fösvinner också lätt

lättfärdig
Ordklass adjektiv
som lätt ger efter för sina sexeulla behov (om person, särskilt kvinna) Bruklighet nedsättande
även om handling och dylikt
allmännare: som kännetecknas av ringa eftertanke

lättförklarlig
Ordklass adjektiv
som lätt låter sig förklaras

lättförståelig
Ordklass adjektiv
lättfattlig

lättförtjänt
Ordklass adjektiv
som förvärvats utan ansträngning

lättgrogg
Ordklass substantiv
grogg med stor andel alkoholfri dryck

lätthanterlig
Ordklass adjektiv
lätt att hnadskas med (särskilt om redskap, hjälpmedel och dylikt men även om person)

lätthet
Ordklass substantiv
särskilt: det att inte vålla några svårigheter

lättillgänglig
Ordklass adjektiv
som uppnås eller förvärvas utan ansträngning
om person: lätt att komma i känslomässig kontakt med
överfört: lättfattlig

lätting
Ordklass substantiv
person som undviker ansträngningar och ordnat arbete

lättja
Ordklass substantiv
obenägenhet att utföra arbete

lättjefull
Ordklass adjektiv
ovillig att utföra arbete
även om handling och dylikt

lättjord
Ordklass substantiv
jord med låg halt av lera

lättklädd
Ordklass adjektiv
klädd i tunna, föga värmande kläder
speciellt med erotisk innebörd: klädd så att vissa kroppsdelar delvis lämnas onormalt bara

lättklöv
Ordklass substantiv
liten, svagt utvecklad klöv som normalt inte når marken (en på var sida om foten en bit ovanför den egentliga klöven; hos vissa klövdjur)

lättkokt
Ordklass adjektiv
som kokats endast en kort stund (om maträtt eller dylikt)

lättköpt
Ordklass adjektiv
som utan svårighet uppnås eller presteras (ofta med bibetydelse av oförtjänt lätthet)

lättledd
Ordklass adjektiv
som alltför lätt låter påverka sig, ofta i fel riktning (om person)

lättlurad
Ordklass adjektiv
som lätt låter sig luras

lättläst
Ordklass adjektiv
som man snabbt och lätt läser och förstår
om handstil och dylikt: tydlig
speciellt: som anpassats för personer som är läsovana eller har lässvårigheter (om text)

lättlöslig
Ordklass adjektiv
som kan lösas i stora mängder i viss mängd vätska, vanligen vatten

lättlöst
Ordklass adjektiv
som man utan svårighet finner lösningen på

lättmargarin
Ordklass substantiv
margarin med låg fetthalt

lättmatros
Ordklass substantiv
utbildad sjöman på handelsfartyg (med viss minsta däckspraktik men utan befälsstatus)

lättmetall
Ordklass substantiv
metall eller legering med låg täthet (vanligen under 4,5 gram per kubikcentimeter)

lättmjölk
Ordklass substantiv
mjölk med låg fetthalt (0,5 %), berikad med A- och D-vitamin

lättna
Ordklass verb
bli lättare (om tryck, vikt etcetera)
om väderlek eller dylikt: klarna

lättnad
Ordklass substantiv
känsla av befrielse och avspändhet över att någon anledning till bekymmer försvunnit
lindring av något som vållar bekymmer, smärta eller dylikt
särskilt: lindring av bestämmelser eller dylikt

lättpratad
Ordklass adjektiv
lätt att konversera med

lätt på foten
lösaktig

lättra
Ordklass verb
trycka in mönster i metallföremål, till exempel på randen av mynt

lättretad
Ordklass adjektiv
lättretlig

lättretlig
Ordklass adjektiv
som ofta retar upp sig på småsaker
som lätt påverkas av retningar

lättrimmad
Ordklass adjektiv
lätt rimsaltad

lättroad
Ordklass adjektiv
lätt att roa eller förströ

lättrogen
Ordklass adjektiv
som utan eftertanke brukar tro på andras påståenden

lättrökt
Ordklass adjektiv
obetydligt rökt (om kött eller dylikt, särskilt med tanke på smaken)

lättrörd
Ordklass adjektiv
som lätt påverkas känslomässigt

lättrörlig
Ordklass adjektiv
som lätt kan sättas i rörelse
överfört: mottaglig för nya impulser

lättsaltad
Ordklass adjektiv
obetydligt saltad (om maträtt eller dylikt)

lättsam
Ordklass adjektiv
glad och obekymrad till sinnelaget och därför behaglig att umgåd med (ibland med bibetydelse av obetänksamhet)
även om handling och dylikt
utvidgat: framställning eller dylikt som man tillgodogör sig utan ansträngning

lättsinne
Ordklass substantiv
brist på eftertanke och allvar
speciellt: lättfärdighet

lättsinnig
Ordklass adjektiv
obetänksam och ansvarslös (om person, handling eller dylikt)
speciellt: lättfärdig

lätt sits
Frasklass nominalfras
med tyngden delvis framåtflyttad till knän och stigbyglar Bruklighet ridsport

lättskrämd
Ordklass adjektiv
som lätt blir rädd

lättskött
Ordklass adjektiv
lätt att handskas med

lättsmält
Ordklass adjektiv
som smälter vid låg temperatur (om metall, glas eller dylikt)
som lätt sönderdelas vid matsmältningen (om föda)
ofta överfört: lätt att förstå och tillgäna sig

lättstekt
Ordklass adjektiv
obetydligt stekt

lättstött
Ordklass adjektiv
som lätt reagerar känslomässigt negativt, till exempel för minsta orättvisa

lättvattenreaktor
Ordklass substantiv
kärnreaktor i vilken vanligt vatten upphettas (istället för tungt vatten)

lättvikt
Ordklass substantiv
en lättare viktklass i kraft- och kampsporter (vanligen mellan 60 och 70 kilogram)

lättviktare
Ordklass substantiv
idrottsman som tävlar i lättviktsklassen i viss kraft- eller kampsport
mer informellt: litten, lätt idrottsman i anan sport
överfört: person av ringa betydelse
lättviktsmotorcykel Bruklighet vardagligt

lättviktig
Ordklass adjektiv
som har ringa vikt
särskilt överfört: som saknar tankemässigt djup

lättviktsmotorcykel
Ordklass substantiv
motorcykel med låg vikt och liten motorstyrka med tjäntevikt under 75 kilogram och relativt låga krav på körkortsutbildning

lättvin
Ordklass substantiv
vin med låg alkoholhalt (upp till 15 %)

lättvindig
Ordklass adjektiv
som kräver ringa ansträngning
som görs utan eftertanke

lättöl
Ordklass substantiv
öl med låg alkoholhalt (maximalt 2,25 volymprocent)
flaska eller glas med sådant öl Bruklighet med n-genus

lättöverskådlig
Ordklass adjektiv
som man lätt får överblick över

läxa
Ordklass substantiv
avgränsad skoluppgift för hemarbete (särskilt om visst textstycke som skall läras in)
överfört: negativ erfarenhet som stannar i minnet

läxa upp
Frasklass verbfras
skarpt tillrättavisa eller på annat sätt bestraffa

läxförhör
Ordklass substantiv
skriftlig eller muntlig kontroll av inlärning av läxa

löd
Ordklass substantiv
kraft Bruklighet vardagligt

löda
Ordklass verb
foga samman metallstycken genom ingjutning av smält metall som efter stelnandet bildar fog Grammatik ofta med partikel

lödder
Ordklass substantiv
skum (särskilt av bearbetad blandning av tvättmedel och vatten)
skummande svett på häst med mera

löddra
Ordklass substantiv
ring av tågvirke, anbragt i kanten på segel för att utgöra fäste
löddra
Ordklass verb
bilda lödder (om tvättmedel eller vätska vid uppblandning) Grammatik ofta reflexivt
om häst eller dylikt: avsöndra skummande svett
arbeta fram lödder på genom bearbetning av blandning av tvättmedel och vatten Grammatik vanligen med partikel

löddrig
Ordklass adjektiv
täckt av lödder
om häst eller dylikt: täckt av skummande svett

lödfog
Ordklass substantiv
ställe där två metallstycken är hoplödda eler skall lödas ihop

lödig
Ordklass adjektiv
som inte blandats upp med sämre metall (särskilt om silver)
numera särskilt överfört: som håller pålitlig kvalitet

lödkolv
Ordklass substantiv
verktyg för smältning och anbringande av lödmetall

lödmetall
Ordklass substantiv
metallblandning för lödning

löfte
Ordklass substantiv
moraliskt bindande förklaring att man säkert kommer att handla på visst sätt, vanligen till någons fördel
med något annan inriktning: försäkran till någon om viss framtida förmån
ibland även: tillstånd
om icke-personliga företeelser: förhoppning
lovande person

löftesbrott
Ordklass substantiv
brist på handling varigenom ett löfte bryts

löftesman
Ordklass substantiv
borgensman Bruklighet något ålderdomligt

löftesrik
Ordklass adjektiv
som inger stora förhoppningar för framtiden (särskilt om situation, händelse eller dylikt men även om person)

löftesskrift
Ordklass substantiv
skriftligt borgensåtagande Bruklighet något ålderdomligt

löga
Ordklass verb
tvätta Bruklighet ålderdomligt
ibland även: bada Bruklighet ålderdomligt eller skämtsamt Grammatik särskilt reflexivt

lögn
Ordklass substantiv
medvetet osant påstående, vanligen framfört i syfte att vinna någon orättmätig fördel
en absolut omöjlighet Grammatik i några uttryck

lögnaktig
Ordklass adjektiv
som brukar ljuga
om påstående och dylikt: som strider mot sanningen

lögnare
Ordklass substantiv
lögnaktig person

lögndetektor
Ordklass substantiv
apparat som genom mätning av kroppsreaktoner anses kunna påvisa lögn (mest använd i USA)

lögnhals
Ordklass substantiv
lögnaktig person (ofta i mindre, oskyldig skala) Bruklighet vardagligt

lögnkampanj
Ordklass substantiv
systematiskt spridande av lögner

löja
Ordklass substantiv
en liten karpfisk som lever i stim och bland annat används som agn

löje
Ordklass substantiv
dämpad munterhet som uttrycker ringaktning med anledning av misslyckande eller dylikt
även om ren munterhet Bruklighet något ålderdomligt
även bildligt

löjeväckande
Ordklass adjektiv
som väcker löje och förakt

löjla sig
Frasklass verbfras
uppträda på ett löjligt eller irriterande sätt Bruklighet vardagligt

löjlig
Ordklass adjektiv
som väcker hånfull munterhet genom att vara omedvetet komisk på ett fånigt sätt

löjlighet
Ordklass substantiv
särskilt: något som uppfattas som löjligt (om företeelse, uppträdande eller dylikt)

löjrom
Ordklass substantiv
kaviar beredd av siklöjans rom

löjtnant
Ordklass substantiv
titel för officer med grad närmast under kapten (vanligen verksam på kompaninivå eller motsvarande)
som yrkesbeteckning inom andra militärt uppbyggda system
ursprungligen och i sammansättningar om grad närmast under den grad förleden anger

löjtnantshjärta
Ordklass substantiv
särskilt: en växt med flikiga blad och ljusröda, hjärtformiga blommor som hänger i bågböjda klasar och som sedan gammalt är odlad i trädgårdar

lök
Ordklass substantiv
rundad, underjordisk växtdel med köttiga lågblad i flera lager på ovansidan och birötter på undersidan (hos vissa växter, bland annat liljeväxter)
typ av starkt doftande liljeväxt med lök och med blommor i flock eller huvudlik samling, som ofta är odlad som kryddväxt eller grönsak
även om kryddan Grammatik ofta i kollektiv betydelse

lökfjäll
Ordklass substantiv
lågblad osm utgör den näringslagrande delen av lök

lökformig
Ordklass adjektiv
som ungefär har formen av ett halvklot med en spets vid det högsta partiet

lökknopp
Ordklass substantiv
groddknopp utvecklad inom lök

lökkupol
Ordklass substantiv
lökformig, kupolliknande törnövertäckning

löksill
Ordklass substantiv
sill inlagd i ättikslag kryddad med lök

lökstam
Ordklass substantiv
kort, skivliknande stamdel av lök

lökväxt
Ordklass substantiv
växt med lök (särskilt om liljeväxt)

lömsk
Ordklass adjektiv
som i hemlighet har onda avsikter (om person, djur eller dylikt)
även om handling och dylikt
även överfört om skenbart oskyldiga men i verkligheten farliga företeelser
förargad Bruklighet vardagligt

lömsk flugsvamp
Ordklass substantiv
en mycket gifitg flugsvamp, som lätt förväxlas med vissa ätliga svampar

lömskna
Ordklass verb
bli arg Bruklighet vardagligt Grammatik vanligen med partikel

lön
Ordklass substantiv
fastställd ersättning för visst arbete, vanligen i form av kontant belopp (vanligen för med stadigvarande arbete)
utvidgat: annan form av utbyte av verksamhet
även ironiskt om negativ påföljd

löna
Ordklass verb
ge ekonomisk ersättning, särskilt som tack för mer tillfällig tjänst eller dylikt
utvidgat i fråga om andra uttryck för erkänsla eller brist på erkänsla
utgöra eller ge rimligt utbyte som ersättning för (om abstrakta förhållanden)

lönande
Ordklass adjektiv
som ger gott ekonomiskt utbyte

löna sig
Frasklass verbfras
ge rimligt ekonomiskt utbyte
utvidgat och överfört: ha utsikt att ge hyggligt resultat

löneanspråk
Ordklass substantiv
krav på viss lön, särskilt i samband med tjänstetillsättning

lönearbetare
Ordklass substantiv
person som utför tillfälligt arbete mot lön

löneavdrag
Ordklass substantiv
visst avdrag från lön, till exempel för ledighet

löneavtal
Ordklass substantiv
avtal mellan arbetsgivare och löntagare om lönenivå och utbetalningsform

lönebesked
Ordklass substantiv
skriftlig uppgift om utbetalt lönebelopp

lönebidrag
Ordklass substantiv
statligt bidrag som delvis täcker arbetsgivares lönekostnader för anställda med nedsatt arbetsförmåga

löneförhöjning
Ordklass substantiv
höjning av lön (individuellt eller gruppvis)

löneförmån
Ordklass substantiv
fastställd ersättning för arbete i form av pengar eller annan förmån

lönegaranti
Ordklass substantiv
särskilt: statlig garanti om utbetalning av löner till de anställda även i händelse av företagskonkurs

löneglidning
Ordklass substantiv
löneökning till vissa grupper som inte förutsätts i avtal, särskilt inom den privata företagsamheten

lönegrad
Ordklass substantiv
bestämd lönegrad som svarar mot viss statlig eller kommunal tjänst, fastställd särskilt med hänsyn till de kvalifikationer som krävs för tjänsten

löneklass
Ordklass substantiv
bestämd lönenivå inom viss lönegrad, vanligen baserad på antalet tjänsteår

lönekostnad
Ordklass substantiv
arbetsgivares kostnad för anställds lön

lönekuvert
Ordklass substantiv
kuvert som innehåller utbetald lön Bruklighet mest historiskt
ofta bildligt och uteslutande med tanke på lönebeloppet

lönelyft
Ordklass substantiv
höjning av lön, vanligen för större grupp av löntagare

löneläge
Ordklass substantiv
genomsnittlig lönenivå, vanligen för större grupp av löntagare

lönenivå
Ordklass substantiv
ungefärlig storlek av lön (individuell eller genomsnittlig)

löneplan
Ordklass substantiv
system med angivande av alla förekommande lönebelopp inom viss typ av statliga anställningar (med bestämt antal lönegrader och löneklasser; fram till början av 1990-talet)

lönepolitik
Ordklass substantiv
uppsättning riktlinjer och åtgärder som avses leda till viss typ av löneutveckling, till exempel minskade löneskillnader

lönepåslag
Ordklass substantiv
mindre löneförhöjning

lönerörelse
Ordklass substantiv
avtalsrörelse som syftar till att fastställa nya löner för en mycket stor del av löntagarna

löneslav
Ordklass substantiv
dåligt avlönad arbetstagare Bruklighet vanligen i vänsterpolitisk jargong

lönestopp
Ordklass substantiv
frysning av samtliga löner på hela arbetsmarknaden eller stor del därav

lönesättning
Ordklass substantiv
fastställande av lönenivåer inom viss typ av verksamhet (med hänsyn till arbetenas svårighetsgrad och dylikt)

lönetak
Ordklass substantiv
högsta tillåtna lönenivå som inte får överskidas, till exempel i avtalsrörelse

lönetillägg
Ordklass substantiv
tillägg till den normala lönen, vanligen till den lön som fastställts i avtal

löneuppgift
Ordklass substantiv
uppgift om utbetald lön, till exempel för deklarationen

löneutveckling
Ordklass substantiv
fortlöpande förändring av lönenivå individuellt eller (vanligen) för större grupp deltagare

löning
Ordklass substantiv
utbetald lön vid visst tillfälle Bruklighet vardagligt

lönlös
Ordklass adjektiv
som omöjligen kan leda till positiva resultat

lönn
Ordklass substantiv
typ av lövträd med handflikiga blad, vingade klyvfrukter och sockerhaltig sav
trävirke av detta lövträd

lönnbränning
Ordklass substantiv
olaglig privat framställning av alkohol

lönnfack
Ordklass substantiv
dolt, hemligt fack, särskilt i byrå, sekretär eller dylikt

lönnfet
Ordklass substantiv
fet på ett föga iögonfallande sätt (om person)

lönnkrog
Ordklass substantiv
krog med hemlig, olaglig spritservering

lönnlig
Ordklass adjektiv
hemlig (särskilt om abstrakta företeelser, ibland med antydan om olämpligt innehåll) Bruklighet något litterärt

lönnligen
Ordklass adverb
i hemlighet Bruklighet litterärt, mindre brukligt

lönnlöv
Ordklass substantiv
särskilt: ishockeyspelare i det kanadensiska landslaget (med bilden av ett stort lönnlöv som nationell symbol på sin tröja) Bruklighet vardagligt

lönnmord
Ordklass substantiv
mord förövat i hemlighet, till exempel ur bakhåll eller dylikt

lönnmörda
Ordklass verb
mörda någon i tysthet

lönnruna
Ordklass substantiv
hemligt runtecken med magisk innebörd

lönnskrift
Ordklass substantiv
skrift med hemliga skrivtecken eller osynligt bläck

lönsam
Ordklass adjektiv
som ger gott ekonomiskt utbyte

lönsamhet
Ordklass substantiv
det att ge gott ekonomiskt utbyte

lönskaläge
Ordklass substantiv
otillåtet könsumgänge mellan ogifta Bruklighet i äldre lagspråk

löntagare
Ordklass substantiv
person som har avlönad anställning (vanligen som sammanfattande benämning på arbetare och tjänstemän i motsats till kapitalägare men ibland även till högre chefer och dylikt)

löntagarfond
Ordklass substantiv
löntagarägd fond uppbyggd genom avsättning av företagsvinster och bland annat avsedd att via fackföreningarna ge löntagarna sötrre inflytande över näringslivet Bruklighet historiskt

löp
Ordklass substantiv
lopp Bruklighet vardagligt; särskilt inom travsport, annars mindre brukligt
löpsedel Bruklighet vardagligt, fackjargong

löpa
Ordklass substantiv
sluttning utför vilken man kan åka skidor
spår i snö av jagat villebråd och den förföljande hunden
löpa
Ordklass verb
förflytta sig med snabba steg, varvid tidvis ingen av fötterna har markkontakt, särskilt i tränings- eller tävlingssyfte, ofta över viss disntans (nästan endast om person)
speciellt: springande avlägsna sig efter att ha blivit fastagen
snabb rörelse eller förflyttning av föremål (speciellt fartyg, fordon och dylikt)
även om abstrakta företeelser som tänks vara rörliga
ha sin utsträckning i viss riktning eller mellan angivna punkter (om mer eller mindre endimensionella föremål)
vara igång utan störningar (om aktivitet eller dylikt)
även med inslag av tidsbetydelse
vara i kraft under bestämd tid (om ekonomiska överenskommelser)
med partikel även: upphöra att gälla
med ren tidsbetydelse: förflyta Grammatik vanligen med partikel e.d.
ha period av starkt stegrad könsdrift (särskilt om honhundar och honkatter)
vara utsatt för risk eller fara Grammatik i ett par uttryck

löpa amok
Frasklass verbfras
vara ursinnig, fara fram som en rasande

löpa in
Frasklass verbfras
kontinuerligt komma in (särskilt om meddelande e.d.)
speciellt om fartyg: ankomma till hamn

löpa linan ut
Frasklass verbfras
envist fortsätta till slutet trots eventuella betänkliga följder
gå till den yttersta gränsen för det möjliga eller tillåtna

löpande
Ordklass adjektiv
särskilt: som försiggår eller framskrider utan avbrott
även om något som regelbundet och ofta återkommer
även om en rörlig transportbana på fabrik eller dylikt som oavbrutet matar fram arbetsstycken för bearbetning moment för moment

löpande band
Frasklass nominalfras
rörlig transportbana i fabrik, där en produkt förs mellan olika stationer för att gradvis monteras eller bearbetas

löpande meter
Frasklass nominalfras
löpmeter

löpande rigg
Frasklass nominalfras
de linor i en rigg med vilka man hissar och halar

löpande rim
Frasklass nominalfras
trestavigt rim

löpande räkning
Frasklass nominalfras
affärsförbindelse där inköpen under en period betalas vid bestämda tidpunkter (och inte vid varje inköpstillfälle)

löparbana
Ordklass substantiv
bana för tävlingslöpning på idrottsplats eller i idrottshall

löpare
Ordklass substantiv
idrottsman som ägnar sig åt löpning
i sammansättningar även om skridsko- och skidåkare Grammatik numera mindre brukligt
person som kan skickas till fots för att uträtta ärenden, till exempel överlämna budskap Bruklighet mest historiskt
långsmal prydnadsduk
schackpjäs som rör sig diagonalt ett eller flera steg
rörlig del i vissa maskiner (speciellt om den roterande stenen i kvarn)
sten som genom rotation anses ha svarvats ut håligheten i jättegryta
tegelsten i murverk, som är lagd parallellt med murytan

löparsten
Ordklass substantiv
löpsten

löpe
Ordklass substantiv
vattenextrakt av kalvmagar som består av vissa enzymer (av betydelse vid bland annat osttillverkning)

löpeld
Ordklass substantiv
skogsbrand som går fram längs markytan
särskilt i liknelser för att uttrycka stor hastighet

löpeost
Ordklass substantiv
ost som beretts genom tillsats av löpe (för mjölkens koagulering)

löpgrav
Ordklass substantiv
grävt dike till skydd för soldater som belägrar och ämnar storma en fästning Bruklighet mest historiskt

löphjul
Ordklass substantiv
särskilt: roterande, skovelförsedd del av turbin, i vilken energin upptas och omvandlas

löpknut
Ordklass substantiv
typ av lätt upplösbar knut med en ögla som dras åt hårdare ju starkare dragningen i linan är

löplina
Ordklass substantiv
särskilt: draglina till färja

löpmage
Ordklass substantiv
den sista av magens fyra avdelningar hos idisslare, som producerar magsaft (liksom andra djurs och människans magsäck), varvid en fortsatt nedbrytning av födan sker innan denna fortsätter in i tunntarmen

löpmaska
Ordklass substantiv
maska som lossnat i stickning eller dylikt

löpmeter
Ordklass substantiv
måttenhet som används för att ange längden i meter för något som inte har rak, obruten utsträckning utan förekommer till exempel vinklat, rullat eller i kortare längder

löpna
Ordklass verb
fälla ut ostämne (om mjölk)

löpning
Ordklass substantiv
särskilt: det att springa, vanligen i tränings- eller tävlingssyfte
i sammansättningar även om skidåkning och skridskoåkning Bruklighet numera mindre brukligt
tonföljd som spelas hastigt, särskilt på tangentinstrument
även med tonvikt på fingrarnas snabba rörelser
tonföljd som sjungs hastigt

löpost
Ordklass substantiv
ost som beretts genom tillsats av löpe (för mjölkens koagulering)

löpring
Ordklass substantiv
ring i kullager genom vilken kulorna löper

löpsedel
Ordklass substantiv
affisch som gör reklam för ett tidningsnummer, särskilt genom att ange några av de mest uppseendeväckande nyheterna

löpsk
Ordklass adjektiv
som har period av starkt stegrad könsdrift (särskilt om honhund eller honkatt)

löpskift
Ordklass substantiv
murskift med enbart löpstenar

löpsnara
Ordklass substantiv
snara med löpknut

löpsten
Ordklass substantiv
tegelsten i murverk, som är lagd parallellt med murytan
roterande kvarnsten
sten som genom rotation svarvat ut håligheten i jättegryta

löptid
Ordklass substantiv
särskilt: giltighetstid för ekonomisk överenskomelse (särskilt beträffande lån, växel eller dylikt)
period av starkt stegrad könsdrift för vissa djur, särskilt honhundar och honkatter

löpvagn
Ordklass substantiv
vagliknande anordning som löper längs en lina eller travers, till exempel på lyftkran eller linbana

löpvikt
Ordklass substantiv
skjutbar vikt på vågarm eller annan hävstångsanordning

lördag
Ordklass substantiv
veckans sista vardag och samtidigt första dagen i den sammanhängande veckoslutsledigheten

lördagsbilaga
Ordklass substantiv
tidningsbilaga av veckotidningskaraktär som medföljer lördagsnumret av dagstidning

lördagsstängd
Ordklass adjektiv
som har stängt på lördagar (om affärer, serviceinrättningar och dylikt)

lördagsöppen
Ordklass adjektiv
som har öppet även på lördagar (om affärer, serviceinrättningar och dylikt)

lös
Ordklass adjektiv
som som för tillfället kan röra sig obehindrat men normalt är eller borde vara fängslad (om person eller djur)
även om naturföreteelse som utbreder sig okontrollerat
överfört: obunden eller ohämmad av plikter eller dylikt
som för tillfället inte är infogad som detalj i större helhet men som när som helst kan bli det
speciellt om kombination av två ord som även kan skrivas som ett ord
allmännare: som inte är fäst vid eller förpackad i något
även bildligt och överfört
som har försvagat fäste vid något
överfört om person: som löper risk att avlägsnas från tjänst eller dylikt
svagt åtdragen
mjuk och porös
även om mage eller person med lös avföring
överfört: som saknar inre stadga
som utförs med ringa kraftinsats (särskilt i idrottssammanhang)
speciellt om ammmunition: som inte är avsedd att skada utan splittras vid skottlossningen
speciellt även om lågt tempo vid löpning eller dylikt
även överfört till andra områden
som inte hämmas av normer (vanligen med klandrande innebörd)
som saknar faktamässig grundval eller logisk konsekvens
lös
Ordklass adverb
till kraftig, ohejdad aktion Grammatik som partikel vid några verb

lösa
Ordklass verb
ge full rörelsefrihet genom att avlägsna bindande eller fängslande anordningar (med avseende på levande varelse eller föremål)
med avseende på det bindande eller dylikt: undanröja hindrande eller åtstramande verkan av
även överfört i fråga om frigörande från plikt, hämning etcetera
erhålla mot betalning (med avseende på något som hålls reserverat eller dylikt för en) Grammatik ofta med partikeln ut
speciellt med avseende på person
försvagat: köpa
blanda ämne i vätska så att en helt enhetlig blandning bildas och ämnet tycks försvinna medan vätskan tycks oförändrad (utom eventuellt till färgen; mest med avseende på fasta ämnen men även gaser) Bruklighet något allmännare betydelse i kemisk-tekniska sammanhang Grammatik ofta med partikeln upp
utvidgat och överfört: försvinna Grammatik med partikel
genom tankearbete finna svaret på problem eller dylikt
med avseende på praktiska uppgifter: finna metod att komma till rätta med
speciellt med avseende på konflikt och dylikt
reflexivt även med opersonlig konstruktion: ordna sig

lösa in
Frasklass verbfras
återfå eller få ut bundet värde genom att lämna annat värde i utbyte

lösaktig
Ordklass adjektiv
som helt följer sina sexuella impulser (om person, särskilt kvinna) Bruklighet starkt nedsättande
även om handling och dylikt

lösande
Ordklass adjektiv
som ger lösare kosistens åt avföring, slem och dylikt

lösbar
Ordklass adjektiv
särskilt: som kan lösas genom tankearbete (om problem eller dylikt)
som kan lösas i vätska, särskilt vatten (särskilt om fast ämne)

lösbladssystem
Ordklass substantiv
system med lösa blad som senare sätts in i pärmar, till exempel vid bokföring

lösdrift
Ordklass substantiv
system för kreaturshållning som innebär att djuren får röra sig fritt inom ett begränsat område

lösdrivare
Ordklass substantiv
person som saknar och undviker att söka ordnat arbete (och vanligen fast bostad) Bruklighet särskilt i juridiska sammanhang, ålderdomligt

lös egendom
Frasklass nominalfras
egendom som utan större svårighet kan förflyttas (om värdepapper, möblemang, husgeråd med mera; även innefattande byggnader på någon annans mark)

lösegendom
Ordklass substantiv
lös egendom

lösen
Ordklass substantiv
avgift för att erhålla något som tillkommer vederbörande men måste lösas ut (särskilt beträffande postförsändelse)
avgift som krävs för att någon skall friges ur fångenskap, till exempel vid kidnappning
utvidgat: avgift för vissa handlingar utfärdade av myndighet
hemligt igenkänningsord för medlemmar i samma grupp så att kännedomen om ordet bevisar tillhörighet till gruppen
speciell salut eller dylikt som igenkänningstecken eller hedersbetygelse för krigsfartyg Bruklighet historiskt
utvidgat och överfört: allmänt accepterad handlingslinje, ofta uttryckt med slagord, paroll eller dylikt

lösenord
Ordklass substantiv
hemligt igenkänningsord för medlemmarna i samma grupp
utvidgat: centralt ord eller begrepp Bruklighet ofta i samhälls- eller kulturdebatt

lösepenning
Ordklass substantiv
lösesumma

löseskilling
Ordklass substantiv
penningbelopp som erläggs vid inlösandet av något man har lösningsrätt till, till exempel del av tomt eller hus

lösesumma
Ordklass substantiv
penningbelopp som betalas som lösen

lösfynd
Ordklass substantiv
upphittat gammalt föremål som inte säkert hör samman med övriga föremål på en fyndplats och därför är av begränsat värde Bruklighet arkelologi

lös förbindelse
Frasklass nominalfras
tillfälligt sexuellt förhållande

lösgodis
Ordklass substantiv
karameller eller liknande konfekt som säljs i lös vikt och som man vanligen själv förser sig med från stora, genomskinliga behållare

lösgom
Ordklass substantiv
hel tandprotes som lätt kan tas ut

lösgöra
Ordklass verb
göra fri från något som binder
även i fråga om frigörande från abstrakta hinder
med avseende på kapital och dylikt: göra disponibel
mjuka upp genom avslappnande rörelser (med avseende på häst eller kroppsdel på häst)

löshäst
Ordklass substantiv
häst utan ryttare som förs jämte ekipage eller annan häst med ryttare Bruklighet mest historiskt
överfört: person som lever ensam Bruklighet något ålderdomligt

löska
Ordklass verb
befria från löss genom plockning eller kamning

löskekarl
Ordklass substantiv
lösdrivare Bruklighet litterärt, ålderdomligt

löskerkarl
Ordklass substantiv
lösdrivare Bruklighet litterärt, ålderdomligt

löskokt
Ordklass adjektiv
som kokats så lite att gulan ännu är flytande (om ägg)

löslig
Ordklass adjektiv
som kan lösas med tankearbete (om problem eller dylikt) Bruklighet mindre brukligt
som kan lösas i vätska, särskilt vatten (särskilt om fast ämne)
som har svag inre sammanhållning (särskilt om abstrakta förhållanden)
löst grundad
även om person

löslighet
Ordklass substantiv
särskilt: grad av förmåga hos ämne att lösa sig i vätska, särskilt vatten

lösmynt
Ordklass adjektiv
som alltför lätt avslöjar hemligheter

lösning
Ordklass substantiv
helt enhetlig blandning av vätska och annat ämne så att det andra ämnet tycks försvunnet men vätskan är relativt oförändrad (eventuellt bortsett från färgning)
i kemisk-tekniska sammanhang allmännare: homogen blandning av två eller flera godtyckliga ämnen
metod som leder till riktigt svar på intellektuellt problem eller dylikt (även om själva handlingen)
lämplig åtgärd för att komma till rätta med praktiskt problem

lösningsmedel
Ordklass substantiv
vätska i vilken vissa andra ämnen lätt löses (särskilt om vätskor för upplösning av organiska ämnen)

lösningsrätt
Ordklass substantiv
rätt att även mot ägarens vilja förvärva viss egendom mot erläggande av löseskilling (till exempel om rätt att lösa viss del av tomt)

lösnummer
Ordklass substantiv
tidningsexemplar som säljs spearat (och alltså inte ingår i abbonemang)

lösnäsa
Ordklass substantiv
konstgjord näsa avsedd att utanpå den riktiga (i komiskt syfte, för maskering eller dylikt)

lösnö
Ordklass substantiv
opackad, porös snö

lösryckt
Ordklass adjektiv
som inte ingår i sitt naturliga sammanhang

lösrygg
Ordklass substantiv
pappskiva som fästs under överdragsmaterialet till bokrygg

löss
Ordklass substantiv
lössjord

lössjord
Ordklass substantiv
bördig jordart av finkornigt vittringsmaterial som transporterats av vinden, ofta från öken- eller stäppområden

lössläppt
Ordklass adjektiv
särskilt: obesvärad av hämningar (om person, handling och dylikt)

lössnöåkning
Ordklass substantiv
skidåkning i opreparerad backe utanför pisten
ibland även allmännare: skidåkning i lös snö

löstagbar
Ordklass adjektiv
som lätt kan avskiljas från den helhet i vilken den eller det ingår

löst folk
Frasklass nominalfras
folk utan bestämd samhällsställning (ofta om asociala personer men även skämtsamt, till exempel om en blandad grupp människor

löständer
Ordklass substantiv
uppsättning konstgjorda tänder som lätt kan sättas in i och tas ut ur munnen

lösvikt
Ordklass substantiv
lös vikt

lösöre
Ordklass substantiv
lös egendom utom pengar, värdepapper och dylikt (sammanfattande benämning på möbler, husgeråd, transportmedel etcetera) Bruklighet särskilt i juridiska sammanhang

lösöreköp
Ordklass substantiv
köp av lösöre som får stanna i säljarens vård (och därvid skyddas mot dennes eventuella fordringsägare) Bruklighet juridik

löt
Ordklass substantiv
betensmark Bruklighet provinsiellt
böjt trä- eller metallstycke som utgör del av hjulring till vagnshjul eller dylikt

löv
Ordklass substantiv
mindre, skivformig, oftast grön träd- eller buskdel för upptagning av syre och bildande av kolhydrater (ofta om sådana delar sedan de vissnat och fallit av) Bruklighet som botanisk term endast i sammansättningar
avbildning av löv, särskilt som prydande detalj
överfört: metallstycke som hamrats eller dylikt så att det blivit mycket tunt

löva
Ordklass verb
pryda med lövruskor

lövas
Ordklass verb
få löv

lövbiff
Ordklass substantiv
mycket tunn skiva nötkött

lövblandskog
Ordklass substantiv
skog med olika slag av lövträd

lövfällning
Ordklass substantiv
årlig period av nedfallande av vissna löv för visst slags träd eller viss slags buske

lövgroda
Ordklass substantiv
en liten, grönaktig, trädlevande groda med häftskivor på finger- och tåspetsarna, som är sällsynt i Sverige (Skåne)

lövhyddohögtid
Ordklass substantiv
en judisk högtid under hösten, då varje familj reser en lövhydda för samvaro Grammatik vanligen bestämd form singular

lövjord
Ordklass substantiv
jord eller kompost som huvudsakligen består av förmultnade löv

lövklädd
Ordklass adjektiv
prydd eller tätt bevuxen med löv

lövkoja
Ordklass substantiv
typ av korsblommig prydnadsväxt med långsträckt klase av ofta dubbla blommor i vitt, rött, rosa eller gult

lövmask
Ordklass substantiv
ringmask som uppehåller sig i lövhögar och används vid mete Bruklighet inte zoologisk benämning
även om vissa larver som uppehåller sig bland löv

lövmossa
Ordklass substantiv
bladmossa Bruklighet föråldrat

lövruska
Ordklass substantiv
avbruten, lövklädd kvist

lövsal
Ordklass substantiv
berså Bruklighet något ålderdomligt

lövskog
Ordklass substantiv
skog som huvudsakligen består av lövträd

lövsly
Ordklass substantiv
oönskade skott eller plantor av lövträd

lövsmyg
Ordklass substantiv
lövsångare Bruklighet mindre brukligt

lövsprickning
Ordklass substantiv
årlig period av utsprickning av blad för visst slags träd eller viss slags buske

lövsåg
Ordklass substantiv
såg med tunt och smalt blad för finare trä- eller metallarbeten

lövsågning
Ordklass substantiv
arbete med lövsåg

lövsångare
Ordklass substantiv
en olivgrön och gulvit sångarfågel (talrik i Sverige i områden med lövträd och buskar)

lövträ
Ordklass substantiv
virke av lövträd

lövträd
Ordklass substantiv
träd som bär löv

lövtunn
Ordklass adjektiv
mycket tunn (som löv)

lövtäkt
Ordklass substantiv
insamling av löv, till exempel till kreatursfoder
plats för sådan insamling

lövverk
Ordklass substantiv
ansamling av lövbärande grenar och kvistar på träd, buske eller buskar

löväng
Ordklass substantiv
slåtteräng med grupper av lövträd och buskar och vanligen blomsterrik markvegetation


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Skicka ett email till mats.kristiansson.skovde@gmail.com eller ett brev till Mats Kristiansson, Timmervägen 3A, 541 64 Skövde med titeln på sidan du vill kommentera, kommentaren och ditt namn eller en pseudonym.