MIST - MÖTESSTATION

Det här är den nedbantade nätversionen av MK Förlags ordbok. Hämta gratis windowsprogrammet MK Förlags ordbok. Där finns allt innehåll och ett antal olika möjligheter att söka och välja vad som skall visas i resultatet.


mist
Ordklass substantiv
lättare dimma (särskilt till sjöss)

mista
Ordklass verb
förlora något värdefullt
speciellt med avseende på någon som dött

mista besinningen
Frasklass verbfras
förlora fattningen av t.ex. ilska

miste
Ordklass adverb
på felaktigt sätt

mistel
Ordklass substantiv
en halvparasitisk, vintergrön buskväxt med smala, motsatta blad och med förment lyckobringande kraft
även om närbesläktade arter

mister
Ordklass verb
herre (i anglosaxiska länder)

mistig
Ordklass adjektiv
disig Bruklighet mindre brukligt

mistlur
Ordklass substantiv
dovt ljudande signalapparat för vägledning av sjöfart vid dimma
ofta i liknelser

mistral
Ordklass substantiv
en hård nordvästlig medelhavsvind

misär
Ordklass substantiv
mycket dåliga levnadsförhållanden, särskilt från ekonomisk synpunkt
en kortspelsvariant där man skall undvika att ta stick Bruklighet mindre brukligt

mitella
Ordklass substantiv
trekantig förbandsduk, särskilt till stöd för skadad arm eller dylikt

mitra
Ordklass substantiv
toppig, rikt ornerad huvudbonad som ingår i biskopsskrud
en antik toppig mösstyp

mitt
Ordklass substantiv
läge med lika avstånd till begränsningspunkterna för det givna området
även i fråga om tid, handling och dylikt
vagare och överfört: punkt där det viktigaste försiggår
krets Bruklighet mindre brukligt
mitt
Ordklass adverb
vid, på eller omkring mitten av det givna området
även i fråga om tid, handling och dylikt
vagare: rakt, precis

mittbena
Ordklass substantiv
bena mitt på huvudet med håret kammat åt sidorna

mittel
Ordklass substantiv
en större tryckstilsgrad

mittemellan
Ordklass adverb
med lika avstånd till två angivna punkter (beträffande rum, tid med mera)
mittemellan
Ordklass preposition
med lika avstånd till två angivna platser eller dylikt
även i fråga om tidsförhållanden och mer abstrakt

mittemot
Ordklass adverb
i läget rakt över på andra sidan om något som avgränsar (angivet eller underförstått)
mittemot
Ordklass preposition
i läget rakt över på andra sidan om någon naturligt avgränsande företeelse

mittenparti
Ordklass substantiv
politiskt parti som företräder en medelväg mellan konservatism och socialism (ofta av socialliberalt snitt)

mitterst
Ordklass adverb
i läget närmast mitten Bruklighet mindre brukligt

mittersta
Ordklass adjektiv
som har läget närmast mitten

mittfält
Ordklass substantiv
delområde omkring mitten av visst område
speciellt: område framför försvarszonen där anfall byggs upp (i fotboll)
även överfört

mittfältare
Ordklass substantiv
spelare på mittfältet, bland annat i fotboll

mittför
Ordklass preposition
rakt framför

mittibland
Ordklass preposition
i kretsen av något (vanligen en grupp av människor)

mittlinje
Ordklass substantiv
linje som halverar ett område i längd- eller breddriktningen
speciellt om sådan linje på väg eller bollplan

mittparti
Ordklass substantiv
del belägen kring mitten av något
mittenparti

mittpunkt
Ordklass substantiv
punkt i mitten av något

mittpunktsnormal
Ordklass substantiv
linje som går genom mittpunkten på en sträcka och är vinkelrät mot sträckan Bruklighet matematik

mittre
Ordklass adjektiv
som befinner sig i mitten av något eller mitt emellan andra Bruklighet mindre brukligt

mittskepp
Ordklass substantiv
mittparti av flerskeppig kyrka

mittsunds
Ordklass adverb
längs mittlinjen av ett sund

mittåt
Ordklass interjektion
militär signal för rättning av det sagda
förr även kommandoord för rättning mot mitten

mix
Ordklass substantiv
färdig pulverblandning som med tillsatt vatten ger kakdeg eller smet

mixed
Ordklass substantiv
parspel där varje par består av en manlig och en kvinnlig spelare (särskilt i vissa rackerspel, till exempel tennis)

mixer
Ordklass substantiv
apparat för blandning av olika råmaterial (speciellt för matlagning)
apparat för sammanfogning av ljud från olika inspelningar
person som väljer bild vid TV-sändning (bland flera samtidiga tagningar)

mixtra
Ordklass verb
plocka eller syssla med någon mekanism eller dylikt, ofta för att iordningställa den

mixtur
Ordklass substantiv
läkemedelsblandning i flytande form
blandstämma på orgel

mjau
Ordklass interjektion
härmning av kattens läte

mjuk
Ordklass adjektiv
som ger efter för tryck och böjning
överfört, speciellt: eftergiven, foglig
speciellt även: försiktig, mild
speciellt även (om abstrakta företeelser): mindre användbar
speciellt även: mindre exakt
angenäm för känseln (med tonvikt på beröring snarare än tryck)
allmännare: angenäm för sinnena (speciellt om jämna, släta kurvor och dylikt)
om person eller handling: behaglig i uppträdandet

mjuka
Ordklass verb
göra mjukare
speciellt: värma upp leder och muskler Grammatik med partikeln upp
speciellt även: göra foglig Grammatik med partikeln upp

mjukbagge
Ordklass substantiv
typ av skalbagge med mjukt hölje

mjukdata
Ordklass substantiv
sakuppgifter som inte i första hand anges med siffror (särskilt i samhällsvetenskapliga sammanhang)

mjukdel
Ordklass substantiv
mjukt parti av organism (i motsats till skelett och eventuellt skal) Grammatik vanligen plural

mjukdelsbehandling
Ordklass substantiv
massage

mjukfryst
Ordklass adjektiv
som har mjuk konsistens i fryst form (särskilt om glass eller juice)

mjuk fråga
Frasklass nominalfras
politisk fråga som rör kvinnorna och omsorgsarbetet i samhället

mjukgöra
Ordklass verb
göra vatten lämpligt för användning av tvättmedel

mjukgörare
Ordklass substantiv
kemisk tillsats för mjukgöring av plastmaterial

mjukhet
Ordklass substantiv
det att vara mjuk

mjukis
Ordklass substantiv
person som är mjuk (det vill säga alltför vänlig, snäll, förstående, mänsklig etcetera; särskilt om man)
mjukt föremål, till exempel ett icke åtsittande, behagligt klädesplagg

mjuk kredit
Frasklass nominalfras
kredit som drar låg ränta

mjuklanda
Ordklass verb
landa utan stötar mot underlaget (särskilt vid nödlandning men även allmännare)
överfört: klara sig ur svår situation

mjuklod
Ordklass substantiv
en mjuk legering av tenn och bly för lödning

mjukna
Ordklass verb
bli mer eftergiven för tryck och böjning
även om person, sinnelag eller dylikt
bli angenämare för sinnena

mjukningsmedel
Ordklass substantiv
kemisk tillsats för mjukgöring av plastmaterial

mjukost
Ordklass substantiv
typ av ost tillverkad med tillsats av grönt eler vitt mögel i ystmjölken

mjukryggad
Ordklass adjektiv
som lätt ger efter för andras vilja

mjukskalle
Ordklass substantiv
mjukhet i skallbenen hos spädbarn

mjukt vatten
Frasklass nominalfras
vatten med låg kalkhalt, lämpligt för tvätt

mjukt vin
Frasklass nominalfras
vin med liten mängd garvsyra

mjukvaluta
Ordklass substantiv
valuta som är mindre internationellt gångbar (ofta inte konvertibel till dollar etcetera)

mjukvara
Ordklass substantiv
progammeringssystem och program för dator

mjukvatten
Ordklass substantiv
vatten med låg halt av kalcium- och magnesiumsalter (vilket gör att tvättmedel lätt löddrar sig i det)

mjäkig
Ordklass adjektiv
alltför vek och eftergiven

mjäla
Ordklass substantiv
en mjölfin, gråvit jordart av låg kvalitet

mjäll
Ordklass substantiv
avstötta vita fjäll från hårbotten Grammatik mest kollektivt
mjäll
Ordklass adjektiv
som har fin och angenäm konsistens (speciellt om födoämnen och dylikt)
som har ren, ljus färg

mjällig
Ordklass adjektiv
bemängd med mjäll

mjältbrand
Ordklass substantiv
en smärtsam infektionssjukdom, färsmt hos husdjur

mjälte
Ordklass substantiv
ett organ i bukhålan, som producerar blodkroppar

mjälthugg
Ordklass substantiv
smärtkänsla i mjälttrakten vid kroppsansträngning

mjältsjuk
Ordklass adjektiv
djupt svårmodig Bruklighet ålderdomligt eller litterärt

mjältsjuka
Ordklass substantiv
djupt svårmod Bruklighet ålderdomligt eller litterärt

mjärde
Ordklass substantiv
ett burformat fiskredskap av instängningstyp

mjöd
Ordklass substantiv
en alkoholdryck av jäst honungsvatten, ofta med tillsats av kryddor, humle, malt och dylikt, som var vanlig i det gamla Norden Bruklighet mest historiskt

mjöl
Ordklass substantiv
finmald spannmål för beredning av livsmedel, särskilt bröd
annat livsmedel i finfördelad form
allmännare: fint pulver

mjöla
Ordklass verb
överdra med mjöl genom pudring eller dylikt vid matlagning

mjöla sig
Frasklass verbfras
sönderfalla till pulverform (ibland oönskat)

mjölbagge
Ordklass substantiv
typ av mörkbrun skalbagge som lever av och i mjöl

mjöldagg
Ordklass substantiv
typ av växtsjukdom som vållas av parasiterande sporsäckssvampar och visar sig som en spindelvävslik ludd

mjöldryga
Ordklass substantiv
en giftig parasitsvamp som angriper säg och andra gränsarter
ursprungligen om de upp till två centimeter långa, svarta bildningarna av svampen på axet

mjölig
Ordklass adjektiv
överdragen med mjöl
som har en konsistens av mjöl

mjölk
Ordklass substantiv
näringsrik, vit vätska från en kvinnas bröst eller ett däggdjurs spenar (särskilt om sådan som utgör viktig människoföda, i synnerhet komjölk)
utvidgat: mjölkliknande växtsaft

mjölka
Ordklass verb
pressa ut mjölk ur bröst, juver eller dylikt
överfört: tvinga att lämna ifrån sig något värdefullt i stor mängd
ge ifrån sig mjölk (om husdjur)

mjölkbar
Ordklass substantiv
självservering med enklare måltider

mjölkboskap
Ordklass substantiv
boskap som används för mjölkproduktion

mjölkcell
Ordklass substantiv
växtcell som innehåller mjölksaft

mjölkcentral
Ordklass substantiv
större företag för uppsamling och distribution av färskmjölk

mjölkchoklad
Ordklass substantiv
fast choklad som innehåller mjölkprodukter
chokladdryck som inehåller mjölk

mjölke
Ordklass substantiv
sädesvätska hos fiskar
även om organ som avsöndrar denna
mjölkört

mjölkfeber
Ordklass substantiv
feber efter efter en förlossning, som beror på att mjölkproduktionen kommer igång med åtföljande spänning och ömhet i brösten

mjölkfett
Ordklass substantiv
fettämnen som förekommer i flytande form i mjölk

mjölkflytning
Ordklass substantiv
onormalt ymnigt mjölkflöde från ammande kvinna

mjölkglas
Ordklass substantiv
särskilt: halvgenomskinligt, mjölkvitt glas

mjölkgång
Ordklass substantiv
större mjölkkanal

mjölkhare
Ordklass substantiv
ett överanturligt, demoniskt väsen i form av en hare, som antogs tjuvmjölka kor på uppdrag av häxor (enligt folktron)

mjölkig
Ordklass adjektiv
som ser ut som mjölk (grumligt vit eller dylikt)

mjölkkanal
Ordklass substantiv
utgående gång från körtelblåsa i mjölkkörtel

mjölkko
Ordklass substantiv
ko som används för mjölkproduktion
överfört: någon eller något som man drar vinst av

mjölkkossa
Ordklass substantiv
ko som ger mjölk Bruklighet vardagligt
vanligen överfört: företeelse som ger god avkastning

mjölkkärl
Ordklass substantiv
ledningssrör för mjölksaften i vissa växter (om system av sammansmälta, långsträckta celler)

mjölkkörtel
Ordklass substantiv
mjölkavsöndrande körtel hos däggdjur (inklusive människan)

mjölkpall
Ordklass substantiv
sittpall för handmjölkande person
ibland även om hög lastpall vid vägkant eller dylikt

mjölkprodukt
Ordklass substantiv
matvara som framställs ur mjölk

mjölkpulver
Ordklass substantiv
mjölk i form av ett pulver som framställs genom att mjölkens vatten snabbt dunstas bort och det erhållna koncentratet torkas till pulver

mjölksaft
Ordklass substantiv
mjölkliknande saft i vissa växter, bland annat använt som råmaterial för kautschukframställning

mjölkskorv
Ordklass substantiv
gulgrå, feta fjäll i hårbottnen och ansiktet hos småbarn
utslag hos diande hundvalpar

mjölksocker
Ordklass substantiv
en föga söt sockerart som ingår i mjölk

mjölkspegel
Ordklass substantiv
hudparti från juvret upp till låren hos en ko

mjölkstockning
Ordklass substantiv
hindrad avrinning av mjölk vid amning eller digivning

mjölksyra
Ordklass substantiv
syra som ingår i sur mjölk och bildas vid kroppens kolhydratomsättning (som trötthetssymptom)
mjölksyra
Ordklass verb
konservera med hjälp av jäsningsmjölksyra upplöst i vatten Grammatik ofta perfekt particip

mjölksyrebakterie
Ordklass substantiv
typ av bakterie som omvandlar mjölksocker till mjölksyra

mjölktand
Ordklass substantiv
tand i första tanduppsättningen hos småbarn eller däggdjursungar

mjölkåder
Ordklass substantiv
blodåder som för venöst blod från juver och löper ytligt på bukens undersida hos nötkreatur

mjölkört
Ordklass substantiv
en hög ört med lnasettlika blad och stora, purpurröda blomklasar

mjölnare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt mal säd

mjölnarmatte
Ordklass substantiv
ett kortspel
förloraren i en omgång av detta spel

mjölon
Ordklass substantiv
en låg buskväxt med röda, lingonliknande bär som är mjöliga och saknar smak
bär från denna buske

mjölskivling
Ordklass substantiv
en gråvit, läcker skivling med mjöl- eller jästliknande doft

MK Förlag
Frasklass nominalfras
bokförlag grundat av Mats Kristiansson 1985, främst för att ge ut böcker av grundaren och (sedan 2006) driva webbplatsen mkforlag.com

mm
Ordklass substantiv
millimeter Grammatik förkortning

mnemoteknik
Ordklass substantiv
teknik att med vissa knep underlätta inlärning och hågkomst

mnemoteknisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med mnemoteknik

mo
Ordklass substantiv
grusig, torr slättmark, vanligen högt belägen och bevuxen med tall
en kornig jordart, pä gränsen till sand Grammatik knappast plural

moaré
Ordklass substantiv
typ av vävnad med vattrad yta
vattrat mönster

moatjé
Ordklass substantiv
andra parten i par som tillsammans utför viss aktivitet eller bildar en varaktig enhet (speciellt om någons kavaljer respektive dam)

mobb
Ordklass substantiv
folkhop som behärksas av låga massinstinkter (ofta om vandlaiserande folksamling på gatan eller dylikt) Bruklighet starkt nedsättande

mobba
Ordklass verb
utsätta för kollektiv förföljelse (genom att göra till hackkyckling eller dylikt)

mobil
Ordklass substantiv
konstverk vars effekt delvis åstadkoms genom rörelse
mobiltelefon Grammatik kortform
mobil
Ordklass adjektiv
som kan förflyttas (vanligen om större föremål)

mobilier
Ordklass substantiv
lös egendom

mobilisera
Ordklass verb
uppbåda väpnade styrkor till krigsinsats, vanligen enligt fastställd plan
även utvidgat i fråga om annan kollektiv insats
överfört: samla och ta inre krafter i anspråk

mobilisering
Ordklass substantiv
uppbådande till krigsinsats
även utvidgat

mobilitet
Ordklass substantiv
grad av benägenhet att byta vistelseort eller samhällställning

mobiltelefon
Ordklass substantiv
transportabel, trådlös telefon som kan bäras eller installeras, till exempel i bil

moçambikier
Ordklass substantiv
mansperson från Moçamique
i plural ofta om personer från Moçamique oavsett kön

moçambikisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Moçamique

moçambikiska
Ordklass substantiv
kvinna från Moçamique

mocka
Ordklass substantiv
en finare kaffesort
starkt kaffe, severat i små koppar (på restaurang och dylikt) Grammatik vanligen i sammansättningar
kaffesmak i bakverk och dylikt Grammatik i sammansättningar
typ av sammetsmjukt skinn, vanligen av spädkalv
mocka
Ordklass verb
skyffla undan kreatursspillning eller dylikt
skyffla undan smuts och spillning från
även utvidgat

mockabitsocker
Ordklass substantiv
mycket små bitar av socker

mockakopp
Ordklass substantiv
liten, finare kaffekopp

mockasin
Ordklass substantiv
indiansk sko tillverkad av ett enda skinnstycke
socka med skinnsula för innebruk

mockasked
Ordklass substantiv
liten, finare kaffesked

mod
Ordklass substantiv
förmåga att handla utan fruktan för följder, vanligen för ett gott syfte och med insikt om riskerna (både om fysisk och psykisk oräddhet)
själsligt tillstånd

modal
Ordklass adjektiv
som avser talarens förhållningssätt till visst yttrande (i motsats till yttrandets rent sakliga innebörd)
som avser filosofiskt modus

modalitet
Ordklass substantiv
grad av visshet hos en utsaga (från "möjlig" till "nödvändigtvis sann") Bruklighet filosofi
uttryck för förhållningssätt till yttrande Bruklighet språkvetenskap

modallogik
Ordklass substantiv
del av logiken som undersöker satser som uttrycker olika visshetsgrad i förhållande till det påstådda (propositionen)

modd
Ordklass substantiv
smutsig, halvsmält snö
dy Bruklighet mindre brukligt

moddlare
Ordklass substantiv
bred och platt pensel med kort skaft för utstrykning av pålagd färg och dylikt

mode
Ordklass substantiv
företeelse som är populär vid viss tidpunkt eller under visst tidsskede (om uppfattning, sysselsättning etcetera)
ofta med tonvikt på företeelsens kortvarighet
särskilt: typ av kläder enligt aktuell förhärskande smak (som anges av någon prestigegrupp)
annan utseendedetalj

modedocka
kvinna som är angelägen om att klä sig neligt senaste modet Bruklighet nedsättande

modehus
Ordklass substantiv
större, smakbestämmande klädproducent (särskilt om parisik sådan)

modejournal
Ordklass substantiv
tidskrift för klädmode

modelejon
Ordklass substantiv
mansperson som snobbar med modekläder

modell
Ordklass substantiv
förebild för framställning (med större eller mindre grad av imitation)
förebild för handlande
försvagat: typ
person som avbildas konstnärligt
person som fotograferas poserande med modekläder
föremål som efterbildar annat föremål, vanligen i förminskad skala (för studier, lek etcetera)
förenklat, åskådligt tankeschema för beskrivning av komplicerad abstrakt företeelse

modellbygge
Ordklass substantiv
framställning av förminskad avbildning i tre dimensioner av något föremål
även om själva avbilningen
konstruktion av förenklad, åskdådlig beskrivning

modellera
Ordklass substantiv
lera för framställning av modeller (speciellt för gjutning)
lera eller liknande material för lek
modellera
Ordklass verb
forma i mjukt, böjligt material, till exempel lera eller vax
i perfekt particip ofta utan tanke på mänsklig inblandning

modellförsök
Ordklass substantiv
experiment med förminskade kopior av det egentliga undersökningsobjektet (speciellt vid fartygs- och flygplanskonstruktion)

modellhatt
Ordklass substantiv
hatt som utgör modell för tillverkning av viss typ av hattar
originalmodell av hatt

modelljärnväg
Ordklass substantiv
starkt förminskad återgivning av järnväg med tillbehör (för lek, hobbyverksamhet eller dylikt)

modellstudie
Ordklass substantiv
konstnärlig framställning av naken människokropp

modem
Ordklass substantiv
anordning för överföring av signaler mellan dator och telenät

modenyck
Ordklass substantiv
företeelse som plötsligt blivit populär och som kan försvinna lika plötsligt

modeord
Ordklass substantiv
för tillfället populärt ord

moder
Ordklass substantiv
kvinna som fött och vårdar barn (med tonvikt på antingen den vårdande eller den födande funktionen; speciellt om kvinna i förhållande till sina barn)
högre hondjur som fött ungar
titel för kvinna i ansvarsfylld vårdande ställning Bruklighet högtidligt eller ålderdomligt
överfört och bildligt: upphov, beskyddare eller dylikt

moderat
Ordklass adjektiv
som har rimlig omfattning (särskilt om handlande)
även om person
måttfullt konservativ i politiskt avseende (speciellt i namn på vissa högerpartier, bland annat i Sverige)
även substantiverat

moderation
Ordklass substantiv
måttfullhet i agerande, attityd och dylikt

moderato
Ordklass adverb
med måttligt tempo (mellan andante och allegro)

moderator
Ordklass substantiv
material i kärnreaktor som bromsar snabba neutroner och därigenom effektiviserar klyvningsprocessen
sakkunnig samtalsledare på konferenser och dylikt

moderbolag
Ordklass substantiv
huvudföretag i en koncern ur vilket vanligen andra företag uppstått

moderera
Ordklass verb
ändra till rimlig omfattning
allmännare: anpassa

moderkaka
Ordklass substantiv
organ i livmodern som förmedlar ämnesomsättning mellan moder och foster hos däggdjur

moderland
Ordklass substantiv
kolonialmakt i förhållande till kolonierna

moderlig
Ordklass adjektiv
som har egenskaper som utmärker en mor, särskilt värme, kärleksfullhet och dylikt

moderliv
Ordklass substantiv
livmoder där foster utvecklas
även mer eller mindre bildligt Bruklighet högtidligt

moderlut
Ordklass substantiv
återstående vätska efter kristallisation Bruklighet kemi

modermun
Ordklass substantiv
livmodermun

modern
Ordklass adjektiv
som sammanhänger med nutiden med vag gräns bakåt (ofta i fråga om tiden fr.o.m. den industriella revolutionen, det demokratiska genombrottet eller dylikt)
speciellt: som överensstämmer med nyaste kunskap och teknik
som överensstämmer med nyaste smak
speciellt om nyare konstriktningar (ofta med bibetydelse av svårbegriplighet)

modern femkamp
Frasklass nominalfras
typ av mångkamp med fem grenar (fäktning, simning, banhoppning, löpning och skjutning), delvis med militär anknytning (i motsats till femkamp med friidrottsgrenar)

modernisera
Ordklass verb
omvandla i enlighet med nutidens krav, speciellt genom teknisk förnyelse
även allmännare

modernism
Ordklass substantiv
nyare konstnärlig stilriktning inom samtliga konstarter, som bryter med traditionella iedal som formstränghet, harmoni och dylikt Grammatik vanligen bestämd form singular
en reformrörelse inom katolska kyrkan omkring 1900

modernist
Ordklass substantiv
företrädare för konstnärlig modernism

modernistisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med den konstnärliga modernismen

modernitet
Ordklass substantiv
det att svara mot nutidens krav tekniskt, värderingsmässigt etcetera
tekniskt modern företeelse

modernäring
Ordklass substantiv
grundläggande försörjningssätt (särskilt om jordbruket)

moderrätt
Ordklass substantiv
rättssystem där släktskap endast räknas på mödernet (i vissa utomeuropeiska kulturer)

modersfamn
Ordklass substantiv
famn hos en mor (särskilt med tanke på varm, moderlig omvårdnad) Bruklighet litterärt

modershjärta
Ordklass substantiv
en mors varma känslor för sina barn Bruklighet litterärt

moderskap
Ordklass substantiv
det att vara mor

modersmjölk
Ordklass substantiv
mjölk från ett barns egen mor

modersmål
Ordklass substantiv
första inlärda och bäst behärskade språk

moderssköte
Ordklass substantiv
kvinnas underliv
särskilt med tanke på detta som plats för foster
även i uttryck för varm moderlig omvårdnad

moder svea
Frasklass nominalfras
en personfikation av Sverige

modest
Ordklass adjektiv
som ahr små anspråk för egen del
även om handling

modesti
Ordklass substantiv
det att vara modest Bruklighet mindre brukligt

modetecknare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt tecknar nya kläder

modfälld
Ordklass adjektiv
som är nedslagen och har förlorat handlingsförmågan
även om handling och dylikt

modifiera
Ordklass verb
lätt förändra, ofta i riktning mot större måttfullhet

modifikation
Ordklass substantiv
mindre förändring, vanligen i riktning mot större måttfullhet
speciellt biologi: avvikande egenskap som inte är ärftlig utan betinad av yttre förhållanden

modig
Ordklass adjektiv
som förmår handla utan fruktan för följder (både i fråga om fysisk och psykisk oräddhet)
även om handling och dylikt
som utgör väl tilltagen mängd Grammatik i några uttryck

modist
Ordklass substantiv
person (vanligen kvinna) som syr och säljer damhattar

modlös
Ordklass adjektiv
som är nedslagen och saknar handlingsförmåga
även om handling och dylikt

mods
Ordklass substantiv
ungdomar som protesterar mot det etablerade samhället genom avvikande livsstil, till exempel haschrökning, långhårighet med mera (särskilt som 1960-talsföreteelse)
enskild person ur denna grupp

modstulen
Ordklass adjektiv
modfälld

modul
Ordklass substantiv
fastställt grundmått för vissa funktioner (speciellt om standardmått för byggnadskonstruktioner)
även allmännare
med försvagad måttsbetydelse: rumsenhet
ett mått på ett materials stelhet Grammatik i sammansättningar

modulation
Ordklass substantiv
övergång från en tonart till en annan
variation av röstens tonfall och styrka vid tal
modulering av radiovågor Bruklighet mindre brukligt

modulator
Ordklass substantiv
anordning för modulering av svängningsrörelse

modulera
Ordklass verb
övergå från en tonart till en annan
variera tonfall och röststyrka vid tal
låta höfrekvent signal överta informationsinnehållet i lågfrekvent signal för att möjliggöra överföring över stora avstånd (inom radiotekniken)

modulering
Ordklass substantiv
särskilt: det att modulera inom radiotekniken

modulsystem
Ordklass substantiv
uppläggning av verksmahet så att omfattningen av varje del av verksamheten exakt kan bestämmas (uttryckt i relation till ett grundmått)

modus
Ordklass substantiv
språklig kategori som uttrycker talarens förhållningssätt till det utsagda, till exempel hans eller hennes uppfattning om dess önskvärdhet eller trolighet
sätt på vilket en företeelse framträder (i motsats till företeelsens substans) Bruklighet filosofi

modus vivendi
Frasklass nominalfras
provisoriskt ordnande av komplicerat förhållande mellan motståndare

mogen
Ordklass adjektiv
fullt utvecklad (genom inneboende krafter)
speciellt om ung människa (eller handling): tillräckligt utvecklad för klokt och ansvarsfullt handlande
speciellt även om frukt eller dylikt: färdig att äta
ofta förskönande om inte helt ung person
färdig för viss behandling eller visst agerande
grundlig

mogendans
Ordklass substantiv
offentlig dans anordnad särskilt för medelålders personer

mogenhet
Ordklass substantiv
moget tillstånd

mogenhetsexamen
Ordklass substantiv
studentexamen Bruklighet ålderdomligt

mogna
Ordklass verb
bli mogen
göra mogen (särskilt med avseende på frukt eller dylikt) Bruklighet mindre brukligt

mognad
Ordklass substantiv
mognat tillstånd (särskilt om själslig mogenhet)

mogul
Ordklass substantiv
titel för muslimsk härskare i Indien under 1500-talet till 1800-talet
utvidgat: despotisk härskare, chefsperson eller dylikt

mohair
Ordklass substantiv
lång, mjuk, glansig ull från angorageten
garn eller tyg som helt eller delvis innehåller mohairull

mohammedan
Ordklass substantiv
muslim Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

mohammedanism
Ordklass substantiv
islam Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

mohammedansk
Ordklass adjektiv
muslimsk Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

mohikan
Ordklass substantiv
medlem av en (numera utdöd) nordamerikansk indianstam

mohär
Ordklass substantiv
lång, mjuk, glansig ull från angorageten
garn eller tyg som helt eller delvis innehåller mohairull

moira
Ordklass substantiv
endera av tre ödesgudinnor i grekisk mytologi Grammatik mest plural

moj
Ordklass substantiv
skräp Bruklighet vardagligt
litet, tekniskt föremål Bruklighet vardagligt
moj
Ordklass adjektiv
som har föga kraft (om väder och vind) Bruklighet mindre brukligt

moja sig
Frasklass verbfras
ha det bra Bruklighet vardagligt

mojna
Ordklass verb
minska i styrka (om vind)
även överfört

mojäng
Ordklass substantiv
tekniskt föremål Bruklighet vardagligt

mol
Ordklass substantiv
bestämd mängd av kemisk substans, närmare bestämt 602 000 000 000 000 000 000 000 atomer eller molekyler Bruklighet kemi
mol
Ordklass adverb
fullständigt Grammatik i några fraser och sammansättningar

mola
Ordklass verb
ihållande småvärka

molar
Ordklass substantiv
oxeltand Grammatik vanligen plural

molaritet
Ordklass substantiv
en lösnings halt av det lösta ämnet (uttryckt i antal mol av ämnet per liter lösning) Bruklighet kemi

moldovier
Ordklass substantiv
mansperson från Moldova
i plural ofta om personer från Moldova oavsett kön

moldovisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Moldova

moldoviska
Ordklass substantiv
kvinna från Moldova

molekyl
Ordklass substantiv
grupp av atomer som hålls samman av kemiska bindningar och utgör en självständig enhet i ett ämne

molekylattraktion
Ordklass substantiv
sammanhållande kraft mellan ett ämnes molekyler

molekylvikt
Ordklass substantiv
relativ vikt av molekyl i förhållande till väteatomens vikt

molekylär
Ordklass adjektiv
som avser molekyler

molkeylarkraft
Ordklass substantiv
molekylattraktion

moll
Ordklass substantiv
typ av tonart med en grundläggande treklang med ett helt och ett halvt tonsteg (en liten ters) mellan första och tredje tonen(gärna uppfattad som melankolisk eller dylikt)
typ av mycket tunn, mjuk bomullsvävnad, bland annat till gardiner

mollbergare
Ordklass substantiv
typ av simhopp framåt med rotation bakåt

mollskinn
Ordklass substantiv
ett starkt, tjockt bomullstyg för arbetskläder och dylikt

mollstämd
Ordklass adjektiv
som stämts för spelning i molltonart (om musikinstrument)
överfört: pessimistisk, nedstämd

mollusk
Ordklass substantiv
blötdjur Bruklighet mindre brukligt
överfört: lättjefull person

moln
Ordklass substantiv
synlig, avgränsad förtätning i atmosfären, vanligen av vatten- eller ispartiklar
annan synlig anhopning av partiklar i luften
överfört, speciellt: hotfullt tecken

molnbank
Ordklass substantiv
sammanhållen långsträckt molnhop, ofta vid horisonten

molnbildning
Ordklass substantiv
uppkomst av moln
molnformation

molnfri
Ordklass adjektiv
som inte täcks av moln

molngubbe
Ordklass substantiv
stort, väl avgränsat moln Bruklighet vardagligt

molnhöjd
de lägsta molnens höjd över mark- eller havsytan Bruklighet särskilt meteorologi
enskilt molns höjd Bruklighet särskilt flygteknik

molnig
Ordklass adjektiv
täckt av moln (om himlen)
som kännetecknas av mulet väder

molnighet
Ordklass substantiv
förekomst av moln

molnstod
Ordklass substantiv
hög, mäktig molnbildning Bruklighet bibliskt, ålderdomligt

molntapp
Ordklass substantiv
mindre, lättrörligt moln

molntäcke
Ordklass substantiv
sammanhängande molnhop som täcker hela himlen

molo
Ordklass substantiv
vågbrytare Bruklighet mindre brukligt
större pir

molohamn
Ordklass substantiv
hamn som huvudsakligen skyddas av vågbrytare (i motsats till naturlig hamn)

molok
Ordklass substantiv
omättligt vidunder
mest i äldre bibelspråk

moloken
Ordklass adjektiv
slokörad och nedstämd, vanligen av relativt trivial anledning

molotovcoktail
Ordklass substantiv
enkel, hemmagjord handgranat, bestående av en butelj fylld med bensin och apterad med en ljusveke eller dylikt

moltiga
Ordklass verb
tiga fullständigt och oavbrutet

molvärk
Ordklass substantiv
ihållande småvärk

molvärka
Ordklass verb
ihållande småvärka

molybden
Ordklass substantiv
en tung, hård, vit metall, bland annat använd i stållegeringar

molybdenglans
Ordklass substantiv
ett molybdenhaltighet mineral

momang
Ordklass substantiv
ögonblick Grammatik i några uttryck

moment
Ordklass substantiv
ögonblick Bruklighet mindre brukligt
självständig, väl avgränsad beståndsdel i abstrakt helhet (såsom process, teknik, framställning eller dylikt)
speciellt: underavdelning av paragraf i lagtext
allmännare: underavdelning i text
mått på en krafts inverkan på en kropp (som vanligen inte befinner sig i kraftens angreppspunkt)
särskilt: produkten av en kraft och ett avstånd till en given punkt eller symmetriaxel

momentan
Ordklass adjektiv
hastigt påkommande och övergående
mycket tillfällig

momentnyckel
Ordklass substantiv
skrivnyckel för noggrannare monteringsarbeten, som ger välbestämt vridmoment

moms
Ordklass substantiv
mervärdeskatt

momsad
Ordklass adjektiv
som redovisar moms (om kvitto, faktura och dylikt) Bruklighet handel, vardagligt

monad
Ordklass substantiv
icke-materiell minsta enhet i världsalltets uppbyggnad (enligt vissa filosofiska system)

monark
Ordklass substantiv
statsöverhuvud i monarki (om kung, drottning, kejsare eller dylikt; numera vanligen utan större makt)

monarki
Ordklass substantiv
statsform där statsöverhuvudet innehar sitt ämbete på livstid och genom arv och har titeln kung, kejsare eller dylikt
land med denna statsform

monarkisk
Ordklass adjektiv
som avser monarki

monarkist
Ordklass substantiv
avhängare av monarki som styrelseform

mondial
Ordklass adjektiv
som omfattar hela världen Bruklighet mindre brukligt

mondän
Ordklass adjektiv
förnämt elegant med prägel av stora världen
ofta med bibetydlese av snobbighet, ytlighet och dylikt

monegask
Ordklass substantiv
mansperson fråm Monaco
i plural ofta om personer från Monaco oavsett kön

monegaskisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med Monaco

monel
Ordklass substantiv
en motståndskraftig legering av koppar och nickel

monetarism
Ordklass substantiv
en nationalekonomisk teori enligt vilken ett lands ekonomi styrs av tillgången på pengar

monetär
Ordklass adjektiv
som avser penningsväsende

mongol
Ordklass substantiv
person som härstammar från urbefolkningen i Centralasien
mansperson från Mongoliet
i plural ofta om personer från Mogoliet oavsett kön

mongolfläck
Ordklass substantiv
blåaktig pigmentfläck vid ryggslutet hos nyfödda barn, som ofta försvinner spontant

mongolisk
Ordklass adjektiv
som har att göram ed mongolerna
vars utseende påminner om mongolernas utseende

mongoliska
Ordklass substantiv
mongolisk kvinna

mongolism
Ordklass substantiv
en psykisk utvecklingsstörning med kroppsliga särdrag, bland annat mongolliknande utseende, som orsakas av kromosomförändring (kallas numera Downs syndrom)

mongoloid
Ordklass substantiv
som har yttre egenskaper som liknar mongolernas yttre egenskaper
som avser mongolism
som lider av mongolism

mongolveck
Ordklass substantiv
medfött hudveck som från övre ögonlocket täcker inre ögonvrån (särskilt förekommande hos den mogoloida rasen och vid mongolism)

monism
Ordklass substantiv
filosofisk uppfattning som härleder allting från en enda princip

monist
Ordklass substantiv
anhängare av monism

monitor
Ordklass substantiv
kontrollinstrument vid arbetsprocess (speciellt om kontrollmottagare vid TV-sändning och dylikt)
typ av pnasrat örlogsfartyg med lågt fribord och rörligt kanontorn Bruklighet historiskt

monke
Ordklass substantiv
en ört med små, klockliknande, ljusblå blommor i nästan klotrund korg

mono
Ordklass substantiv
ljudinspelning för återgivning i en kanal (det vill säga utan steroeffekt)
motsvarande ljudåtergivning

monoftong
Ordklass substantiv
enkel vokal av en och samma ljudkvalitet

monoftongera
Ordklass verb
orsaka övergång från diftong till monoftong Grammatik vanligen passiv eller perfekt particip

monogam
Ordklass adjektiv
inriktad på monogami

monogami
Ordklass substantiv
äktenskapsform som innebär gifte mellan en enda man och en enda kvinna
utvidgat: annat bestående parförhållande

monografi
Ordklass substantiv
skrift som avhandlar ett enda enhetligt ämne, speciellt en enda person
ibland med tonvikt på utgivningssättet, särskilt för att framhäva att en skrift utges separat

monogram
Ordklass substantiv
namnchiffer, vanligen med sammanslingrade initialer

monokel
Ordklass substantiv
enstaka ögonglas som kläms in i ögonvrån

monoklin
Ordklass adjektiv
som har både ståndare och pistiller (om växt)
som tillhör viss typ av kristallsystem (med två mot varandra vinkelräta axlar och en sned axel; om mineral)

monokord
Ordklass substantiv
ett musikinstrument som består av en resonanslåda med en sträng (mest för aksutiska försök)

monokotyledon
Ordklass substantiv
enhjärtbladig växt

monokotyledoner
Ordklass substantiv
den ena av de gömfröiga växternas två huvudgrupper, dit bl.a. gräs, halvgräs, liljeväxter och orkidéer hör

monokrom
Ordklass adjektiv
monokromatisk

monokromatisk
Ordklass adjektiv
som har endast en färg (om ljusstrålning med mera)

monokultur
Ordklass substantiv
jordbruksdrift som baseras på odling av en enda kulturväxt (specielt i utvecklingsländer, ofta som resultat av kolonialt beroende)

monokulär
Ordklass adjektiv
som sker eller ses med endast ett öga
avsedd för endast ett öga

monolit
Ordklass substantiv
större föremål som är utfört i ett enda materialstycke (särskilt om skulptur eller byggnadsdel utförd av ett enda stenblock)

monolitisk
Ordklass adjektiv
som är utförd i ett enda materialstycke (speciellt sten)
överfört om abstrakta företeelser: sluten, ogenomtränglig

monolog
Ordklass substantiv
person samtal med sig själv
speciellt: dramatisk scen med en enda talande
längre yttrande som riktas till någon åhörare utan att talaren väntar sig något svar

monoman
Ordklass adjektiv
sjunkligt inriktad på en enda fix idé

monomani
Ordklass substantiv
det att vara monoman

monoplan
Ordklass substantiv
flygplan med endast ett vingpar

monopol
Ordklass substantiv
makt att utöva viss verksmahet utan konkurrens av andra (speciellt om ensam behärskning av viss ekonomisk marknad)
även allmännare
företag eller organisation som utövar viss verksamhet utan konkurrens
ett sällskapsspel med förebild i affärsvärlden

monopolisera
Ordklass verb
skaffa ensam kontroll över viss verksamhet

monopolism
Ordklass substantiv
inriktning mot ekonomiskt system som gynnar monopol

monopolist
Ordklass substantiv
part som har monopolställning

monopolkapitalism
Ordklass substantiv
typ av kapitalism som utmärks av dominans för ett fåtal företag i näringslivet Bruklighet särskilt i nymarxistisk debatt

monopolställning
Ordklass substantiv
det att ha monopol

monosackarid
Ordklass substantiv
en enkel sockerart

monosyllabisk
Ordklass adjektiv
som består av en stavelse (om ord)
utvidgat: som huvudsakligen innehåller enstaviga ord

monoteism
Ordklass substantiv
tro på en enda personlig gud

monoton
Ordklass adjektiv
som har konstant tonhöjd (om mer långvarigt ljudfenomen, vanligen med sövande effekt)
överfört om andra fenomen med föga variation: entonig
speciellt matematik: som uteslutande förändras i viss riktning (om funktion med mera)

monotoni
Ordklass substantiv
entonighet
enformighet

monotonitet
Ordklass substantiv
monotoni

monotype
Ordklass substantiv
en sorts sättmaskin för gjutning av lösa typer, bland annat för finare boktryck

monseigneur
Ordklass substantiv
titel för hög andlig dignitär i Frankrike (eller för annan högt uppsatt person)

monsieur
Ordklass substantiv
herre (i Frankrike, vanligen som tilltalsord)

monsignore
Ordklass substantiv
hederstitel för katolsk präst av högre rang (vanligen biskop, kardinal eller dylikt)

monster
Ordklass substantiv
missbildad och skrämmande varelse
utvidgat: helt misslyckad företeelse

monstera
Ordklass substantiv
en klättrande krukväxt med stora, djupflikiga eller genombrutna blad

monstrans
Ordklass substantiv
utsmyckat kärl för nattvardsbröd, särskilt i den katolska kyrkan

monstrum
Ordklass substantiv
missbildad och skrämmande varelse
utvidgat: helt misslyckad företeelse

monstruositet
Ordklass substantiv
det att vara monstruös Bruklighet mindre brukligt

monstruös
Ordklass adjektiv
oformlig och skrämmande
försvagat: orimlig

monsun
Ordklass substantiv
en ihållande vind vars riktning växlar med årstiden (i vissa tropiska och subtropiska områden)

monsunkantring
omkastning av en monsuns riktning

montage
Ordklass substantiv
konstnärlig helhet som utgör sammanfogning av skilda element
speciellt: rytmisk filmsekvens, hopklippt från skilda tagningar
om verksamheten: sammanfogning till konstnärlig helhet
montering Bruklighet mindre brukligt

monter
Ordklass substantiv
glastäckt låda eller skåp för utställningsföremål
utvidgat: utställningsutrymme som disponeras av en utställare på mässa eller dylikt

montera
Ordklass verb
anbringa i funktionsriktigt läge
speciellt: anbringande av utsmyckning
sammanfoga färdiga delar till helhet

montera ner
Frasklass verbfras
ta isär

monterbar
Ordklass adjektiv
som kan monteras

montering
Ordklass substantiv
det att montera

monteringsfärdig
Ordklass substantiv
färdig att monteras utan ytterligare bearbetningar (särskilt om husdelar)

montessorimetod
Ordklass substantiv
undervisningsmetod inriktad på barns självverksamhet och anpassad efter varje barns efet utvecklingsstadium etcetera Grammatik mest bestämd form singular

montör
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt utför monteringsarbeten

monument
Ordklass substantiv
större minnesmärke över person eller händelse av mer eller mindre anspråksful karaktär
överfört: företeelse som tjänar som påminnelse om något Bruklighet ofta ironiskt

monumental
Ordklass adjektiv
som har stora mått och och anspråksfull karaktär (särskilt om konstverk och byggnadsverk)
försvagat: omfattande och imponerande

monumentalbyggnad
Ordklass substantiv
stor, offentlig byggnad av anspråksfull karaktär

monumentalitet
Ordklass substantiv
det att vara monumental

monumentalkonst
Ordklass substantiv
konst i stor och anspråksfull skala på offentliga platser och dylikt

moped
Ordklass substantiv
lättaste typ av motorcykel med mycket svag motor (inte körkortspliktig)

mopeda
Ordklass verb
köra moped Bruklighet vardagligt

mopedist
Ordklass substantiv
person som kör moped

mopp
Ordklass substantiv
typ av mjuk, långskaftad borste för golvrengöring

moppa
Ordklass verb
rengöra med mopp Bruklighet mindre brukligt

moppe
Ordklass substantiv
moped Bruklighet vardagligt

mops
Ordklass substantiv
en dvärghund med utstående ögon, trubbig nos och rynkig panna (vilket ger ett utseende som lätt uppfattas som misslynt eller ilsket)
människa eller annan varelse med liknande egenskaper

mopsa sig
Frasklass verbfras
uppträda uppkäftigt mot överordnad eller dylikt

mopsig
Ordklass adjektiv
som fräckt säger emot

mor
Ordklass substantiv
kvinna som fött och vårdar barn (med tonvikt på antingen den vårdande eller den födande funktionen; speciellt om kvinna i förhållande till sina barn)
högre hondjur som fött ungar
titel för kvinna i ansvarsfylld vårdande ställning Bruklighet högtidligt eller ålderdomligt
överfört och bildligt: upphov, beskyddare eller dylikt
mörkhyad person av afrikanskt ursprung, bosatt i västra Medelhavsområdet (särskilt om den muslimska befolkningen i Spanien under medeltiden) Bruklighet vanligen vid beskrivning av äldre förhållanden

mora
Ordklass substantiv
bondhustru (gärna äldre och respektabel)

moraklocka
Ordklass substantiv
typ av golvklocka i allmogestil

morakniv
Ordklass substantiv
typ av enkel, robust slidkniv

moral
Ordklass substantiv
allmänt rådande eller individuell uppfattning om rätt och orätt, som styr värdering av handlingar
speciellt: normer för sexuell samlevand
förmåga att handla i enlighet med allmänt accepterade regler för rätt och orätt
kollektiv andlig styrka som kan tillgodogöras i kampsituation Grammatik knappast plural
djupare lärdom som kan erhållas av berättelse eller dylikt (ofta av sedelärande slag)

moralbegrepp
Ordklass substantiv
begrepp som utgör del av inställning till rätt och orätt

moralfilosofi
Ordklass substantiv
del av filosofin som behandlar uppfattningar om rätt och orätt

moralisera
Ordklass verb
ge navisningar om moraliskt riktigt handlande, ofta be ett beskäftigt och mästrande sätt

moralisk
Ordklass adjektiv
som avser uppfattningen om rätt och orätt
som följer allmänna normer fär rätt och orätt
som tillhör det andliga planet
även för att ange en i djupare mening rättvis bedömning

moralism
Ordklass substantiv
ensidig inriktning huvudsakligen på frågor om rätt och orätt (ofta i motsats till dels estetisk inriktning, dels varmare känsloliv och dylikt) Bruklighet ofta något nedsättande

moralist
Ordklass substantiv
person som försöker påverka andra till handlande som är moraliskt riktigt enligt vederbörandes mening

moralitet
Ordklass substantiv
det att ha riktig inställning till rätt och orätt
speciellt: sedlighet Bruklighet ålderdomligt
typ av allegoriskt, sedelärande skådespel, vanligen under senmedeltiden

moralkaka
Ordklass substantiv
förnumstigt moraliserande yttrande

moralpredikan
Ordklass substantiv
predikan eller förmaningstal som framhäver de moraliska plikterna och inte sällan har formen av moralkaka Bruklighet ofta något skämtsamt

moralpredikning
Ordklass substantiv
moralpredikan Grammatik mest plural

moras
Ordklass substantiv
träskartat område
bildligt: svår situation

moratorium
Ordklass substantiv
överenskommet tillfälligt avbrott i viss verksamhet (särskilt om rustningsstopp)
anstånd med betalning av skuld

morbid
Ordklass adjektiv
psykiskt ytterst osund (särskilt om föreställningar eller dylikt som rör tabubelagada områden)

morbiditet
Ordklass substantiv
uttring av psykisk osyndhet
sjukdomsfrekvens

morbroder
Ordklass substantiv
bror till viss person mor
även om svåger till modern

morbror
Ordklass substantiv
bror till viss persons mor
även om svåger till modern

mord
Ordklass substantiv
brottet att avsiktligt, ofta överlagt döda en person
även försvagat om hänsynslkös behandling eller dylikt
speciellt om ödesdiger naturförstörelse

mordbrand
Ordklass substantiv
anlagd brand

mordbrännare
Ordklass substantiv
person som anlagt brand

mordisk
Ordklass adjektiv
inriktad på att begå mord (avsiktligt, ofta överlagt döda en person)
försvagat: stridslysten
avsedd för dödande

mordkommission
Ordklass substantiv
tillfällig eller permanent grupp för att utreda mord

mordlust
Ordklass substantiv
lust att begå mord
även försvagat

mordlystnad
Ordklass substantiv
lust att mörda (avsiktligt döda en person)

mordvapen
Ordklass substantiv
vapen som används för att avsiktligt döda en person

mordängel
Ordklass substantiv
ängel utsänd för att döda (särskilt i Bibelns berättelse om israeliternas uttåg ur Egypten
ibland även synonymt med mördare

morell
Ordklass substantiv
en typ av mörkrött körsbär med syrlig smak

morens sista suck
Frasklass nominalfras
den plats (i närheten av Granada) varifrån den moriske kungen Boabdil 1492 enligt legenden för sista gången betraktade sin fäderneborg Alhambra

morf
Ordklass substantiv
förekomst eller konkret manifestation av ett morfem

morfader
Ordklass substantiv
far till viss persons mor

morfar
Ordklass substantiv
far till viss persons mor

morfem
Ordklass substantiv
minsta språkliga enhet med självständig betydelse (om ord eller del av ord)

morfin
Ordklass substantiv
ett sömngivande och smärtstillande narkotiskt medel med medicinsk användning

morfinist
Ordklass substantiv
person som missbrukar morfin (ett sömngivande och smärtstillande narkotiskt medel)

morfologi
Ordklass substantiv
vetenskapen om levande organismers form och byggnad
läran om betydelsebärande orddelar (särskilt hur de används och kombineras med varandra)
ett språks förråd av betydelsebärande orddelar och reglerna för dessas användning
läran om jordens landformer, deras uppkomst och utveckling

morfologisk
Ordklass adjektiv
som avser morfologi (vetenskapen om levande organismers form och byggnad, läran om betydelsebärande orddelar eller läran om jordens landformer)

morföräldrar
Ordklass substantiv
föräldrar till en viss persons mor

morganatisk
Ordklass adjektiv
som ingås mellan en furste och en kvinna av lägre stånd (om äktenskap) Bruklighet historiskt
även om den kvinnliga parten i ett sådant äktenskap

morgna sig
Frasklass verbfras
gradvis göra sig fullt vaken efter nattens sömn

morgon
Ordklass substantiv
tid omkring soluppgången då dagens normala verksamhet inleds
i vissa uttryck: dag närmast efter den inevarande dagen

morgonandakt
Ordklass substantiv
andaktsstund vid dagens början

morgonbön
Ordklass substantiv
individuell eller kollektiv bön till Gud vid dagens början

morgondag
Ordklass substantiv
påföljande dag
utvidgat: framtid

morgongåva
Ordklass substantiv
gåva från brudgum till brud efter bröllopsnatten Bruklighet historiskt

morgonhumör
Ordklass substantiv
visad retlig sinnesstämning på morgonen efter uppvaknandet

morgonkröken
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: tidsperiod tidigt på morgonen Bruklighet vardagligt

morgonkulan
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: tidsperiod tidigt på morgonen Bruklighet vardagligt

morgonkvisten
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: tidsperiod tidigt på morgonen Bruklighet vardagligt

morgonluft
Ordklass substantiv
uppfriskande luft som man andas in på morgonen

morgonmänniska
Ordklass substantiv
person som arbetar bäst tidigt på dagen (och därför ofta gärna går till sängs tidigt på kvällen)

morgonpigg
Ordklass adjektiv
som snabbt blir pigg och aktiv efter att ha vaknat på morgonen
även om motsvarande handling

morgonrock
Ordklass substantiv
rockliknande plagg som man bär innan man klätt sig

morgonrodnad
Ordklass substantiv
rödaktig färg på morgonhimmel omkring den uppgående solen
bildligt i uttryck för ljusa framtidsutsikter eller dylikt Bruklighet högtidligt

morgonsamling
Ordklass substantiv
sammankomst vid arbetsdagens början, till exempel för andlig uppbyggelse
speciellt i skolan som ersättning för tidigare morgonbön Bruklighet mest historiskt

morgonsidan
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: tidsperiod tidigt på morgonen Bruklighet vardagligt

morgonstjärna
Ordklass substantiv
planeten Venus när den är synlig på morgonen
en typ av stridsklubba med taggförsett huvud Bruklighet historiskt
en vårblommande liljeväxt med vita, stjärnlika blommor i gles kvast

morgonstund
Ordklass substantiv
morgon

morgonstund har guld i mun
Frasklass sats
den som är tidigt uppe får mycket uträttat (och når välstånd)

morgonstund har guld i mund
Frasklass sats
den som är tidigt upp och arbetar fåt mycket uträttat

morgontidning
Ordklass substantiv
dagstidning som utkommer på morgonen (vanligen med mer strikt utformning än till exempel kvällstidningar)

morgonväkt
Ordklass substantiv
tidig morgon Bruklighet ålderdomligt eller litterärt

morian
Ordklass substantiv
mörkhyad person Bruklighet ålderdomligt

moring
Ordklass substantiv
kraftig metallring fäst i kaj, berg eller boj, avsedd för förtöjning av fartyg

moringsankare
Ordklass substantiv
ankare speciellt avsett för moringsboj (ofta ett stockankare med ena flyet avsågat)

morisk
Ordklass substantiv
kristnad ättling av mor i Spanien (till 1600-talets början)
morisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med morerna

morkulla
Ordklass substantiv
en långnäbbad, brunspräcklig skogsfågel av familjen snäppor, som har rundade vingar och är aktiv framför allt vid skymningen

morkullssträck
Ordklass substantiv
morkullhannars flygning tätt över trädtopparna inför parning
plats eller stråk där denna flygning sker
de fåglar som gör denna flygning

morla
Ordklass verb
mola Bruklighet mindre brukligt

mormoder
Ordklass substantiv
mor till en viss persons mor

mormon
Ordklass substantiv
medlem av ett främst amerikanskt kristet samfund, som bland annat anser att Jesus besökt Amerika efter uppståndelsen

mormonism
Ordklass substantiv
mormonernas lära Bruklighet mindre brukligt

mormor
Ordklass substantiv
mor till en viss persons mor

mormorsstång
Ordklass substantiv
gardinstång för ringupphängda gardiner (vanligen med knoppar)

morna sig
Frasklass verbfras
gradvis göra sig fullt vaken efter nattens sömn

morot
Ordklass substantiv
en näringsrik, långsträckt rotfrukt med rödgul färg
motsvarande flockblomstriga växt
överfört: belöning som ställs i utsikt för visst arbete

morotbladloppa
Ordklass substantiv
en bladloppa som skadar morötter

morotsfluga
Ordklass substantiv
en liten, blanksvart fluga med rödgult huvud och gula ben, som parasiterar på morötter

morr
Ordklass substantiv
dovt, dallrande och hotfullt ljud, som till exempel en retad hund ger ifrån sig

morra
Ordklass verb
ge ifrån sig dovt, dallrande och hotfullt ljud (om retad hund eller dylikt)
överfört: hörbart och hotfullt visa missnöje

morrhår
Ordklass substantiv
grovt, styvt noshår på vissa däggdjur, till exempel katter, som tjänar som känselorgan

mors
Ordklass substantiv
mors
Ordklass interjektion
ett hälsningsord (ungefär motsvarande hej) Bruklighet vardagligt

morsa
Ordklass substantiv
mor till en viss person Bruklighet vardagligt
morsa
Ordklass verb
hälsa familjärt och vårdslöst, ibland med ordet mors Bruklighet vardagligt

morsarv
Ordklass substantiv
arvet efter någons mor

mors dag
Frasklass nominalfras
högtidsdag sista söndagen i maj, då alla mödrar hedras

morse
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: förfluten morgon (innevarande dags eller någon av de närmast föregående dagarnas)
morse
Ordklass substantiv
morsealfabet

morsealfabet
Ordklass substantiv
alfabet där bokstäverna översatts till kombinationer av korta och långa signaler (särskilt för telegrafering)

morsefyr
Ordklass substantiv
fyr som avger morsesignaler

morsera
Ordklass verb
telegrafera eller signalera med hjälp av morsesystemet Bruklighet mindre brukligt

morsgris
Ordklass substantiv
modersbundet och bortskämt barn (särskilt om pojke) Bruklighet vardagligt

morsgumma
Ordklass substantiv
mor till viss person Bruklighet vardagligt

morsk
Ordklass adjektiv
käckt orädd och självsäker, ofta på gränsen till aggressiv
även om handling

morska sig
Frasklass verbfras
uppträda morskt
bli morskare

morskna till
Frasklass verbfras
bli morskare

morslott
Ordklass substantiv
arvslott efter någons mor Bruklighet mindre brukligt

morssida
Ordklass substantiv
moderns släktlinje

mortalitet
Ordklass substantiv
relativt antal avlidna (i procent av någon population) under viss tid

mortel
Ordklass substantiv
stabilt kärl för pulvrisering av kryddor och andra ämnen genom stötning

mortificera
Ordklass verb
upphäva rättslig kraft hos ett dokument, till exempel en förkommen värdehandling

mortifiera
Ordklass verb
upphäva rättslig kraft hos ett dokument, till exempel en förkommen värdehandling

mortifikation
Ordklass substantiv
det att mortifiera (upphäva rättslig kraft hos ett dokument)

morän
Ordklass substantiv
jordart som består av söndersmulade bergartsfragment (med växlande grovlek, från block till lerpartiklar), som uppkommit genom glaciärers och inlandsisars erosion

mos
Ordklass substantiv
grötliknande massa som framställts genom fullständig sönderdelning av råmaterial genom krossning, hoprörning eller dylikt (vanligen om matvara)
även överfört i uttryck för fullständig seger eller dylikt

mosa
Ordklass verb
omvandla till mos
överfört: tillintetgöra

mosaik
Ordklass substantiv
teknik för ytdekoration med små olikfärgade stycken, vanligen av glas eller sten
överfört: brokig, heterogen blandning, som ändå bildar en enhet

mosaikartad
Ordklass adjektiv
som liknar en mosaik (en slags ytdekoration med små olikfärgade stycken, vanligen av glas eller sten)
särskilt: brokig och splittrad

mosaiksjuka
Ordklass substantiv
virussjukdom hos växt, som orsakar mosaikartat mönster av ljusa fläckar på bladen eller strimmor på blommorna

mosaiksöm
Ordklass substantiv
en typ av prydnadssöm som ger flerfärgade mönster

mosaisk
Ordklass adjektiv
som avser judendomen
inskränkt: som har att göra med Moses och hans lag

mosebok
Ordklass substantiv
en av de fem första böckerna i Bibeln

mosel
Ordklass substantiv
moselvin (ett syrligt vitt lättvin, ursprungligen från Moseldistriktet)

moselvin
Ordklass substantiv
ett syrligt vitt lättvin, ursprungligen från Moseldistriktet

mosig
Ordklass adjektiv
särskilt: röd och uppsvälld i ansiktet, ofta av alkoholkonsumption
berusad

mosippa
Ordklass substantiv
en sippa med en stor blomma i stjälktoppen, som har vit insida och violettrosa utsida beklädd med guldgula hår och som förekommer på hedar och grusmark

moské
Ordklass substantiv
muslimsk gudstjänstbyggnad, vanligen med kupolformat tak och minaret

moskit
Ordklass substantiv
en typ av tropisk stickmygga
ibland även om svidknott

moskitnät
Ordklass substantiv
finmaskigt nät för utestängning av moskiter

moskovit
Ordklass substantiv
ryss (i historiska sammanhang) Bruklighet nedsättande

mosnäppa
Ordklass substantiv
en liten vadarfågel med ljusfärgade ben, som hör till familjen snäppor

mossa
Ordklass substantiv
en typ av kryptogam växt som ofta bildar mjuka, gröna täcken på underlaget och som antingen består av bål eller av stam och blad men som saknar rötter
även om bitar därav, använda som tätningsmedel m.m.
även överfört i uttryck för att något är helt föråldrat eller uttjatat
mossa
Ordklass verb
täcka med mossa Bruklighet mindre brukligt

mossbelupen
Ordklass adjektiv
helt täckt av mossa
särskilt överfört: helt föråldrad

mosse
Ordklass substantiv
större sammahängande torvmarksområde som är bevuxet med mossa, starr, ljung och dylikt och ofta är sankt och fuktigt

mossfynd
Ordklass substantiv
akrekologiskt fynd påträffat i torvmosse

mossgrön
Ordklass adjektiv
djupt grön (som mossa)

mossig
Ordklass adjektiv
täckt med mossa
överfört: helt föråldrad

mosskultur
Ordklass substantiv
utnyttjande av mossjord för jordbruk

mossljung
Ordklass substantiv
en mossliknande, kuddbildande ljungväxt med mjuka, spetsiga blad och små vita, lutande blomklockor

mossros
Ordklass substantiv
en typ av väldoftande, starkt körtelhårig buskros

mossrot
Ordklass substantiv
en hög våtmarksört med smalflikiga blad och vita blommor i sammansatt flock, som förr var en medicinalväxt

mosterlig
Ordklass adjektiv
som har egenskaper som anses utmärka en moster
speciellt: överdrivet beskyddande

mot
Ordklass adverb
i rollen av rörelsens mål (beträffande rumsförhållanden eller abstrakt)
i strid med verkningarna från något
mot
Ordklass preposition
med rörelsens mål vid (någon angiven plats)
även i fråga om tidsförhållanden och abstraktare
för att ange uppnående av någon slutpunkt (ofta oönskad)
i strid med verkningar från någon oönskad företeelse
för att ange resultat av poängtävling
i jämförelse med
vid en sorts jämförelse mellan ett föremål och bakgrunden
även abstraktare
som ersättning för (ofta vid byte e.d.)
mot
Ordklass substantiv
trafikplats på motorväg eller motortrafikled

mota
Ordklass verb
handgripligt hindra att komma vidare
allmännare: driva i viss riktning

motanfall
Ordklass substantiv
anfall som utgör svar på tidigare fientlig attack (särskilt i militära sammanhang och i spel)

mota olle i grind
Frasklass verbfras
hindra någon eller något på ett tidigt stadium

motarbeta
Ordklass verb
verka för att försvåra för någon
verka för att försvåra genomförandet av något

motbevis
Ordklass substantiv
bevis som förringar värdet av annat bevis eller vederlägger det helt (mest i juridiska sammahang)

motbevisa
Ordklass verb
bevisa falskheten i påstående eller dylikt

motbild
Ordklass substantiv
bild som utgör motsvarighet till en annan bild
allmännare: positivt alternativ

motbjudande
Ordklass adjektiv
särskilt: som väcker starka känslor av obehag

motbok
Ordklass substantiv
personlig bok för registrering och begränsning av spritinköp Bruklighet historiskt
bok för registrering av insättningar och uttag på bankkonto

motdrag
Ordklass substantiv
schackdrag som motverkar motståndarens senaste drag
överfört: motåtgärd

moteld
Ordklass substantiv
eldgivning som svar på fientlig eldgivning
eld som anläggs i syfte att hindra spridning av redan verkande skogseld
överfört: om motåtgärder eller dylikt

motell
Ordklass substantiv
en typ av enklare hotell, särskilt avsett för bilister och vanligen beläget vid en större väg på landsbygden eller i utkanten av en stad

motett
Ordklass substantiv
en typ av flerstämmig kyrkosång

motfråga
Ordklass substantiv
fråga som man ställer istället för att svara på en annan fråga

mot förmodan
trots att det verkar osannolikt

motgift
Ordklass substantiv
medel som upphäver eller minskar verkningarna av ett visst gift
överfört: motåtgärd

motgång
Ordklass substantiv
misslyckat resultat av verksamhet
även om mer permanent tillstånd av olycka

mothugg
Ordklass substantiv
motstånd (i viss fråga)

mothåll
Ordklass substantiv
det att missgynnas av överordnad person

mothårs
Ordklass adverb
mot pälshårens riktning
även överfört i uttryck för föga inställsaamt beteende

motig
Ordklass adjektiv
som försvårar viss verksamhet (om sak eller förhållande)

motighet
Ordklass substantiv
omständighet som motverkar önskat resultat

motion
Ordklass substantiv
formellt förslag i beslutande församling, framställt av en enskild ledamot eller en grupp av ledamöter
motion
Ordklass substantiv
kroppsrörelser som främjar hälsan och välbefinnandet
i sammansättningar ofta för att ange begränsade eller inga tävlingsambitioner

motionera
Ordklass verb
lägga fram förslag i beslutande församling
utföra kroppsrörelser i syfte att främja hälsan och välbefinnandet (vanligen utan tävlingsambitioner)

motionscykel
Ordklass substantiv
ett cykelliknande men stationärt träningsredskap

motionsflod
Ordklass substantiv
en stor mängd framlagda motioner (särskilt i riksdagen före ett längre uppehåll)

motionsgymnastik
Ordklass substantiv
lättare gymnastik med inriktning mer på allmänna kroppsövningar än på gymnastiska specialövningar

motionsrätt
Ordklass substantiv
rätt att lägga fram förslag i en beslutande församling (enligt stadga eller dylikt)

motionsslinga
terrängbana i form av en slinga, avsedd för motion (för löpare, skidåkare eller dylikt)

motionstid
Ordklass substantiv
särskilt: tidsperiod under vilken motioner får väckas (särskilt i riksdagen)

motionär
Ordklass substantiv
person som lägger fram förslag i belutande församling
person som utför kroppsrörelser för att främja hälsan och välbefinnandet (vanligen utan tävlingsambitioner)

motiv
Ordklass substantiv
underliggande orsak till viss handling
speciellt om orsak till brottslig handling
även med nedtonat handlingsmoment
speciellt om texter som upplyser om avsikten med viss lagstiftning Bruklighet juridik
vanligen väl avgärnsat och åskådligt ämne för konstnärlig framställning, särskilt inom bildkonst och litteratur
minsta melodisk-rytmiska enhet av musikstycke, vanligen återkommande och lätt igenkännlig

motivation
Ordklass substantiv
inre behov som ligger bakom visst (potentiellt) beteende
speciellt i skolsammanhang: lust att studera

motivera
Ordklass verb
ge skäl för uppfattning, handlande eller dylikt
utgöra skäl för
skapa motivation hos

motivering
Ordklass substantiv
särskilt: angivna skäl för viss åtgärd eller uppfattning

motivisk
Ordklass adjektiv
som avser konstnärliga motiv

motivkrets
Ordklass substantiv
en uppsättning närbesläktade litterära eller konstnärliga motiv

motljus
Ordklass substantiv
ljusflöde riktat mot synriktningen
speciellt vid fotografering

motlut
Ordklass substantiv
lutning riktad mot rörelseriktningen
konkretare: uppförsbacke

motläsa
Ordklass verb
kontrollera utskrift, vanligen genom att läsa högt från förlaga för en annan person som rättar i utskriften

motocross
Ordklass substantiv
hastighetstävling för motorcyklar på terrängbana

motor
Ordklass substantiv
maskin som alstrar drivande kraft (eller egentligen omvandlar icke-mekanisk energi till nyttig rörelseenergi)
särskilt om förbränningsmotor eller elektrisk motor
överfört: pådrivande faktor

motorbåt
Ordklass substantiv
mindre motordriven båt för nöjes- eller yrkesbruk

motorcykel
Ordklass substantiv
ett tvåhjuligt fordon med eller utan sidovagn och relativt stark motor för snabb körning

motorcyklist
Ordklass substantiv
person som kör motorcykel (tillfälligt eller regelbundet)

motordriven
Ordklass adjektiv
som drivs med motor (om fordon, redskap med mera)

motoreffekt
Ordklass substantiv
mängd mekanisk energi som avges av motor per tidsenhet (det normala måttet på motorstyrka)

motorfartyg
Ordklass substantiv
motordrivet fartyg (i motsats till segel- och ångfartyg)

motorfordon
Ordklass substantiv
motordrivet fordon som huvudsakligen används för person- eller godstransport och inte är avsett att användas i terräng

motorhotell
Ordklass substantiv
en typ av enklare hotell, särskilt avsett för bilister och vanligen beläget vid en större väg på landsbygden eller i utkanten av en stad (förkortas ofta motell)

motorhuv
Ordklass substantiv
särskilt: uppfällbart överliggande skydd för bilmotor

motorik
Ordklass substantiv
förmåga att kontrollera de egna muskelrörelserna

motorisera
Ordklass verb
utrusta med motordrivna hjälpmedel
förse med motorer

motorisk
Ordklass adjektiv
som avser rörelse
speciellt: som avser motorik

motorism
Ordklass substantiv
(dominerande) användning av motorfordon inom samfärdseln

motorist
Ordklass substantiv
förare av motorfordon
person som är positivt inställd till motorfordon

motorkryssare
Ordklass substantiv
större motorbåt för nöjesbruk

motorman
Ordklass substantiv
(mans)person som är aktivt intresserad av motorer och motorfordon
särskilt i namnet på organisationen Motormännens riksförbund

motorredskap
Ordklass substantiv
motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och för vilka särskilda trafikregler gäller

motorseglare
Ordklass substantiv
mindre fartyg som kan drivas med både maskin och segel

motorsport
Ordklass substantiv
tävlingsverksamhet med motorfordon, motorbåtar eller motordrivna flygplan

motorstopp
Ordklass substantiv
oväntat avbrott i motors gång

motorsåg
Ordklass substantiv
bärbar såg för fällning för fällning av träd och dylikt, som drivs av motor

motortorpedbåt
Ordklass substantiv
litet, snabbt krigsfartyg beväpnat med torpeder
det minsta offensiva krigsfartyget

motortrafilled
Ordklass substantiv
en typ av bred bilväg utan plankorsningar för snabb trafik (dock vanligen utan skilda körbanor)

motorvagn
Ordklass substantiv
järnvägsfordon som driva av egen motor
även om spårvagn

motorväg
Ordklass substantiv
bilväg för snabb trafik med skilda körbanor och utan korsningar i samma plan
bildligt om stora nätverk av kablar för energitransport, datorer för överföring av information via telenät eller dylikt

motorvärmare
Ordklass substantiv
anordning, vanligen ansluten till ett yttre eluttag, som värmer bilmotor för att underlätta start vid kallt väder

motpart
Ordklass substantiv
andra part (i förhållande till given part) i tvist eller förhandling
speciellt i juridiska sammanhang

motpol
Ordklass substantiv
fullständig motsats

motprestation
Ordklass substantiv
prestation som utförs i gengäld för åtnjuten tjänst eller dylikt (ofta i politiska sammanhang)

motreformation
Ordklass substantiv
den stora motoffensiven av katolska kyrkan mot protestantismen under 1500- och 1600-talen

motsats
Ordklass substantiv
något som är helt oförenligt med något annat (om begrepp eller sats)
ofta om begreppspar vars båda komponenter kan tänkas placerade i var sin ända av skala eller dylikt
även i uttryck för att någon eller något har en egenskap eller dylikt som någon eller något annat inte har

motsatsförhållande
Ordklass substantiv
förekomst av motsättningar

motsatt
Ordklass adjektiv
som utgör motsats
belägen på andra sidan av någon skiljelinje eller dylikt
speciellt om blad, grenar och dylikt som sitter i par mittemot varandra Bruklighet botanik
även om diametralt motsatt riktning

motse
Ordklass verb
tänka på kommande händelser (vanligen med viss sinnestämning angiven)
förutse

motskott
Ordklass substantiv
skott mot villebråd som rör sig i riktning mot skytten

motsols
Ordklass adverb
i riktning som är motsatt solens (skenbara) rörelseriktning

motspel
Ordklass substantiv
utformning av teaterroll som stöde och belyser partnerns roll (varvid partners roll ofta är huvudroll)
(halvt) offensivt spel som svar på åtgärder av den part som dominerar spelet (i motsats till rent försvarsspel)
speciellt i schack och bridge

motspelare
Ordklass substantiv
skådespelare i roll som stöder och belyser annan roll (där denna vanligen är en huvudroll)
motståndare i tävling med två eller flera parter

motspänstig
Ordklass adjektiv
som gör aktivt motstånd mot viss påverkan, behandling eller dylikt

motstridande
Ordklass adjektiv
motstridig (inbördes oförenlig)

motstridig
Ordklass adjektiv
inbördes oförenlig (särskilt om sakuppgifter och dylikt)
motsträvig Bruklighet mindre brukligt

motstrof
Ordklass substantiv
senare strof i strofpar i antik körlyrik

motsträvig
Ordklass adjektiv
som gör visst motstånd mot någon påverkan, behandling eller dylikt
även om handling och dylikt

motström
Ordklass substantiv
ström i riktning som är motsatt rörelseriktningen hos en farkost
även om ström i riktning mot den dominerande strömriktningen

motströms
Ordklass adverb
i riktning som är motsatt strömriktningen

motstycke
Ordklass substantiv
företeelse som kvantitativt eller kvalitativt är jämförbar med annan företeelse av samma art

motstå
Ordklass verb
inte ge vika för påverkande kraft
speciellt: undgå att förstöras av

motstående
Ordklass adjektiv
som befinner sig mittemot något föremål eller dylikt
ofta vid hänvisningar i böcker eller dylikt

motstånd
Ordklass substantiv
det att aktivt söka motverka påtvingad utveckling med fysiska maktmedel eller på annat sätt
även om motverkande kraft från icke-levande företeelser
förmåga hos visst ämne att minska genomflöde av elektrisk ström Bruklighet mindre brukligt
konkret: resistor

motståndare
Ordklass substantiv
person som aktivt söker förhindra viss utveckling eller resultat av viss verksamhet eller dylikt (speciellt i militära och idrottsliga sammanhang men även allmännare)
även om person som har en fientlig eller avog inställning till någon eller något utan att vidta aktiva åtgärder
även om grupp eller dylikt

motståndsficka
Ordklass substantiv
fickformig inbuktning i frontlinje, där det ännu görs motstånd av grupper av en i övrigt retirerande armé

motståndskraft
Ordklass substantiv
förmåga att stå emot nedbrytande kraft

motståndskraftig
Ordklass adjektiv
som har god förmåga att stå emot nedbrytande kraft

motståndsman
Ordklass substantiv
medlem av motståndsrörelse

motståndsnäste
Ordklass substantiv
mindre militär försvarsställning

motståndsområde
Ordklass substantiv
område som militärt försvaras med ett system av motståndsnästen

motståndsrörelse
Ordklass substantiv
organisation i ockuperad stat som bekämpar okkupationsmakten med militära medel, sabotage och dylikt
även allmännare om icke-militärt motstånd mot den egna eller en främmande statsmakt

motståndssvetsning
Ordklass substantiv
elektrisk svetsning som utnyttjar den värmeenergi som alstras genom övergångsmotståndet mellan materialstyckena

motstöt
Ordklass substantiv
i militära sammanhang eller spel: plötsligt, koncentrerat anfall som utgör svar på tidigare fientligt angrepp

motsvara
Ordklass verb
vara (närmast) jämförbar med någon analog företeelse
värderande: tillfredsställa
passa samman med

motsvarande
Ordklass adjektiv
närmast jämförbar med given företeelse
ofta försvagat: som har ungefär samma omfattning

motsvarighet
Ordklass substantiv
(närmast) jämförbar företeelse i förhållande till en given företeelse
abstraktare: överensstämmelse

motsäga
Ordklass verb
yttra något som bestrider tidigare yttrande av någon
om icke-levande företeelser: utgöra belägg för felaktigheten i något

motsägande
Ordklass adjektiv
inbördes oförenlig eller oförenliga (särskilt om sakuppgifter och dylikt)

motsägelse
Ordklass substantiv
yttrande som bestrider tidigare yttrande
stridighet mellan tankegångar
stridighet mellan oförenliga tendenser

motsägelsefull
Ordklass adjektiv
som innehåller motstridiga tankegångar
som präglas av oförenliga tendenser

motsätta sig
Frasklass verbfras
ställa sig avvisande till avsedd utveckling

motsättlig
Ordklass adjektiv
som kan sättas mot något annat (särskilt om finger eller tå i förhållande till de andra fingrarna eller tårna)

motsättning
Ordklass substantiv
stridighet mellan två parter till följd av stark skiljaktighet i åsikter, intressen eller dylikt
motsats

mott
Ordklass substantiv
en typ av relativt stor nattaktiv, skadegörande småfjäril med triangulära framvingar och breda bakvingar
ibland uppfattad som symbol för nedbrytande krafter Bruklighet bibliskt

motta
Ordklass verb
fungera som mål för överlämnande av gåva eller dylikt
även mer abstrakt
med tonvikt på reaktionen på det erhållna: bedöma
om föremål eller person: fungera som mål för fysisk kraft eller dylikt
acceptera ankomst och närvaro av (om person)
ibland även om institution och dylikt

mottaga
Ordklass verb
fungera som mål för överlämnande av gåva eller dylikt
även mer abstrakt
med tonvikt på reaktionen på det erhållna: bedöma
om föremål eller person: fungera som mål för fysisk kraft eller dylikt
acceptera ankomst och närvaro av (om person)
ibland även om institution och dylikt

mottagande
Ordklass substantiv
det att något tas emot på visst (vanligen angivet) sätt
det att tas emot på visst (vanligen angivet) sätt

mottagare
Ordklass substantiv
person som erhåller något
i vetenskapliga sammahang även om lyssnare, läsare eller dylikt
i vissa racketspel även om person som skall returnera boll från servare
apparat för mottagning av radiosignaler

mottaglig
Ordklass adjektiv
som lätt tar till sig och smälter nya erfarenheter och dylikt
som lätt angrips (särskilt av sjukdomar och dylikt)

mottagning
Ordklass substantiv
särskilt: tillfälle då besökande tas emot
speciellt om festlighet, särskilt för högt uppsatta personer eller i samband med konferen eller dylikt
lokal där besökande tas emot, särskilt inom sjukvården
mottagande av radiosignaler

mottagningsbevis
Ordklass substantiv
undertecknat kvitto på mottagen försändelse från exempelvis posten

motti
Ordklass substantiv
omringad fientlig truppavdelning som lätt bör kunna kämpas ned

motto
Ordklass substantiv
kort uttalande som agner huvudsaklig inriktning av verksamhet eller dylikt

mott och mal
skadegörare Bruklighet ålderdomligt, litterärt, ursprungligen bibliskt

mottryck
Ordklass substantiv
särskilt: övertryck hos avloppsånga som utan kondensering lämnar en turbin och används till värmekrävande industriella processer, till exempel torkning eller kokning, ofta efter att först ha passerat en elproducerande turbin

moturs
Ordklass substantiv
i riktning som är motsatt urvisarnas rörelseriktning

motvalls
Ordklass substantiv
person som ständigt spjärnar emot

motvalls käring
person som till varje pris måste göra tvärt emot alla andras vilja

motverka
Ordklass verb
verka för att minska effekten av något (om person)
även om medel eller abstrakt företeelse

motvikt
Ordklass substantiv
vikt som används för att motverka viss tyngd
överfört: faktor som uppväger verkan av något

motvilja
Ordklass substantiv
känsla av stark olust

motvillig
Ordklass adjektiv
som nedast ogärna accepterar något, till exempel att utföra en viss handling
även om handling eller dylikt

motvind
Ordklass substantiv
vind som blåser mot någons rörelseriktning
även överfört i uttryck för ogynnsamma yttre omständigheter

motväga
Ordklass verb
utgöra motvikt till

motvärn
Ordklass substantiv
aktivt försvar, vanligen i form att fysiskt motvåld
speciellt om motstånd mot legal åtgärd

motåtgärd
Ordklass substantiv
åtgärd i syfte att minska effekten av en annan åtgärd eller utveckling

moulinégarn
Ordklass substantiv
brodergarn tvinnat av två eller flera färdigspunna trådar

mountainbike
Ordklass substantiv
cykel försedd med en kort stark ram, relativt små hjul och breda däck samt rakt styre, handbroms och kedjeväxel (ofta med många lägen)
ursprungligen avsedd för körning (på bana) i starkt kuperad terräng

mousaka
Ordklass substantiv
en grekisk gratäng gjord på auberginer varvade med köttfärssås och riven ost

moussaka
Ordklass substantiv
en grekisk gratäng gjord på auberginer varvade med köttfärssås och riven ost

mousse
Ordklass substantiv
typ av lätt maträtt av färs, blandad med vispad grädde och äggvita
typ av porös, fromageliknande efterrätt

moussera
Ordklass verb
om vissa viner: ge ifrån sig små bubblor av kolsyra

movipa
Ordklass substantiv
mosnäppa Bruklighet ej zoologisk benämning

mu
Ordklass interjektion
återgivning av nötkreaturens, särskilt kornas, läte

muck
Ordklass substantiv
yttring av protest eller missnöje Bruklighet vardagligt
försvagat: minsta del av yttrande Bruklighet vardagligt
muck
Ordklass substantiv
utryckning från militärtjänst, fängelse e.d. Bruklighet något vardagligt

mucka
Ordklass verb
uttrycka vag protest
provocera
rycka ut från militärtjänst, fängelse eller dylikt Bruklighet något vardagligt

muckare
Ordklass substantiv
person som rycker ut från militärtjänst Bruklighet något vardagligt

mudd
Ordklass substantiv
värmande, ofta stickat eller virkat skydd runt handled eller vrist
päls av renskinn

mudder
Ordklass substantiv
mycket finkorning massa på botten av vattensamling
särskilt om upptagen sådan massa

mudderverk
Ordklass substantiv
flytande maskinell anordning för muddringsarbete
även bildligt

muddra
Ordklass verb
avlägsna bottenmassa från botten av hamn, farled etcetera
även med avseende på resultatet
överfört: genomsöka någon för att lägga beslag på något värdefullt Bruklighet vardagligt

muddrig
Ordklass adjektiv
täckt av mudder (mycket finkorning massa på botten av vattensamling)

muezzin
Ordklass substantiv
muslimsk befattningshavare som från minareten ropar ut de fem bönetimmarna

muff
Ordklass substantiv
ett värmande, rörformigt plagg, vanligtvis av pälsverk, i vilket händerna sticks in
en typ av teknisk anordning med sammankopplande, omslutande eller förstärkande funktion, till exempel en hylsa, en kåpa eller en utvidgning som kopplar samman rör eller elkablar, täpper till tankningshål med mera

muffel
Ordklass substantiv
tät eldfast behållare till skydd för föremål som upphettas i flamugn

muffelfärg
Ordklass substantiv
en relativt lättsmält typ av överglasyrfärg till fajans- och kermamikartiklar

muffelugn
Ordklass substantiv
ugn där godset upphettas i muffel

muffins
Ordklass substantiv
ett bakverk av sockerkaksdeg, ofta med russin, korinter eller dylikt, som gräddas i portionsformar

mufflon
Ordklass substantiv
ett rödbrunt vildfår med ljusare och mörkare teckningar, som bland annat förekommer i Sydeuropa; hannen har stora horn vridna nästan ett helt varv

mufti
Ordklass substantiv
muslimsk lärd som avger utlåtanden i teologiska och rättsliga frågor

mugg
Ordklass substantiv
en typ av enklare cylinderformat dryckeskärl, vanligen av annat material än glas
toalett Bruklighet vardagligt
mugg
Ordklass substantiv
en hudsjukdom i karleden hos hästar

muhammedan
Ordklass substantiv
muslim Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

muhammedanism
Ordklass substantiv
islam Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

muhammedansk
Ordklass adjektiv
muslimsk Bruklighet föråldrat; kan uppfattas som nedsättande

mula
Ordklass substantiv
avkomma av häststo och åsnehingst, som används som arbetsdjur, särskilt i varmare och torrare trakter
mula
Ordklass verb
på okynne gnida in någons ansikte med snö Bruklighet vardagligt

mulatt
Ordklass substantiv
manlig avkomling av en svart och en vit person eller av två mulatter
i plural ofta om sådana personer oavsett kön

mulattska
Ordklass substantiv
kvinnlig avkomling av en svart och en vit person eller av två mulatter

mule
Ordklass substantiv
främre del av överläpp hos hovdjur (hårlös och fuktig hos en ko, mjukhårig och torr hos en häst)

mulen
Ordklass adjektiv
om himlen: täckt av moln
även om motsvarande väderlek och om period med sådan väderlek
överfört: som visar dåligt humör

muljera
Ordklass verb
uttala konsonantljud palatalt eller palataliserat, förmjukat eller dylikt

mull
Ordklass substantiv
näringsförande jordskikt med blandning av mineraler och nedbrutna organiska beståndsdelar
stoft, jordiska kvarlevor
äver om förgängliga företeelser Bruklighet litterärt

mulla
Ordklass substantiv
i vissa muslimska länder, till exempel Iran, titel för muslimsk prästman eller andlig ledare av lägre rang
mulla
Ordklass verb
förse med torvmull Bruklighet något vardagligt
speciellt: stryka torvmull på till exempel rotfrukter för att ge dem ett jordigt utseende

mullbänk
Ordklass substantiv
en portion snus som läggs innanför över- eller underläppen

mullbär
Ordklass substantiv
typ av hallonliknande frukt från mullbärsträdet (särskilt om det välsmakande svart-röda bäret)

mullbärsfikon
Ordklass substantiv
en fikonliknande, ätlig frukt från sykomoren (ett afrikanskt träd av fikussläktet)

mullbärsspinnare
Ordklass substantiv
en vit silkesfjäril vars larver lever av det vita mullbärsträdets blad

mullbärsträd
Ordklass substantiv
en typ av träd med saftiga blad och mullbär, som mest förekommer i subtropiska trakter
speciellt om det vita mullbärsträdet (vars blad utgör föda för mullbärsspinnarens larver)

muller
Ordklass substantiv
dovt dundrande ljud av realativt begränsad styrka (som avlägsen åska eller artillerield)

mullig
Ordklass adjektiv
som har rundade former (särskilt om kvinna eller kroppsdel)
ibland med bibetydelse av hjärtevärme

mullig mansgris
Ordklass adjektivfras
man som inte behandlar kvinnor som jämlikar Bruklighet vardagligt

mullra
Ordklass verb
ge ifrån sig dovt dundrande ljud av realativt begränsad styrka
speciellt om person eller röst, ofta med antydan om viss sinnesstämning (såväl missnöje som hjärtlighet)

mullsork
Ordklass substantiv
en större, svartbrun sork som lever vid vatten och simmar bra

mullsyra
Ordklass substantiv
syra som uppkommer vid naturlig nedbrytning av organiska beståndsdelar

mulltoa
Ordklass substantiv
en typ av torrklosett där den uppsamlade avföringen snabbt förvandlas till mull genom uppblandning med bakterierik mull och reglering av syretillförsel, värme och fuktighet Bruklighet vardagligt Grammatik kortform av mulltoalett

mulltoalett
Ordklass substantiv
en typ av torrklosett där den uppsamlade avföringen snabbt förvandlas till mull genom uppblandning med bakterierik mull och reglering av syretillförsel, värme och fuktighet

mullvad
Ordklass substantiv
ett litet svart, insektsätande däggdjur med skovellika framben, förkrympta ögon och ytteröron samt sammetsmjuk, gråsvart päls, som lever i underjordiska gångar
även om närbesläktade, sydeouropeiska arter
används även för att beskriva hemlig verksamhet i syfte att skada något

mullvadsarbete
Ordklass substantiv
särskilt: hemlig verksamhet som syftar till att i grunden förändra rådande förhållanden (speciellt om mygel, spionage o.d.)

mullvadshög
Ordklass substantiv
jordhög med hål i mitten som vid gånggrävning kastats upp av mullvad

mullvadssyrsa
Ordklass substantiv
en större syrsa med korta, skovellika framben som gräver gångar i jorden

mulna
Ordklass verb
alltmer täckas av moln
även om motsvarande väderförändring
överfört: visa ökad dysterhet

mul- och klövsjuka
en svår, smittsam kreaturssjukdom som vållar blåsor vid mun och klövar och även kan drabba människor

multe
Ordklass substantiv
en typ av stimlevande fisk med brett huvud, liten mun och stora fjäll (sällsynt vid svenska väst- och sydkusten)

multegröt
Ordklass substantiv
mos av inkokta hjortron Bruklighet provinsiellt

multen
Ordklass adjektiv
sönderdelad i ämnen av enkel struktur, som kolsyra, ammoniak m.m. (om organiska lämningar; ofta med bibetydelse av ruttenhet)

multikonst
Ordklass substantiv
konst som produceras i massupplaga (om grafik med mera)

multilateral
Ordklass adjektiv
som innefattar fler än två parter (särskilt om överenskommelser mellan nationer)

multimedia
Ordklass substantiv
tekniskt system av flera olika medier som är integrerade med varandra och syftar till att ge mottagaren rikare information, starkare upplevelse etc. än vad bara ett medium kan erbjuda
speciellt om sådant system av ljud, tal, bild m.m. som förmedlas av dator (ansluten till telenät eller TV och stereo)

multimedier
Ordklass substantiv
tekniskt system av flera olika medier som är integrerade med varandra och syftar till att ge mottagaren rikare information, starkare upplevelse etc. än vad bara ett medium kan erbjuda
speciellt om sådant system av ljud, tal, bild m.m. som förmedlas av dator (ansluten till telenät eller TV och stereo)

multinationell
Ordklass substantiv
som bedriver (ekonomisk) verksamhet i flera länder

multipel
Ordklass adjektiv
mångfaldig
multipel
Ordklass substantiv
ett heltal mulitplicerat med ett angivet tal
allmännare: mångfaldig uppsättning av något

multipel skleros
Ordklass adjektivfras
en svår sjukdom i centrala nervsystemet

multipeltåg
Ordklass substantiv
järnvägståg som drivs av flera samverkande motorvagnar

multiplicera
Ordklass verb
utföra multiplikation av visst tal med annat tal
friare: avsevärt föröka eller förstora

multiplikand
Ordklass substantiv
tal som mångfaldigas vid multiplikation

multiplikation
Ordklass substantiv
räkneoperation som innebär upprepad addition av ett tal med sig självt så många gånger som multipliktatorn anger
även beträffande bråktal och andra typer av tal

multiplikationstabell
Ordklass substantiv
sammanställning av alla de möjliga produkterna av ensiffriga tal (vanligen 1 - 10, ibland 1 - 12)

multiplikationstecken
Ordklass substantiv
tecken som anger multiplikation: en upphöjd punkt (·) eller (informellare) ett upphöjt kryss (×) eller (speciellt i datorspråk) en asterisk (*)

multiplikator
Ordklass substantiv
tal med vilket ett annat tal (multiplikanden) multipliceras

multna
Ordklass verb
kemiskt sönderdelas till ämnen med enkel struktur, som kolsyra, ammoniak m.m. (om organiska lämningar; ofta med bibetydelse av ruttenhet)
överfört: förfalla

multum
Ordklass substantiv
stor mängd (vanligen av pengar) Bruklighet vardagligt

mulåsna
Ordklass substantiv
avkomma av åsnesto och hästhingst (mindre användbar än mulan)

mumie
Ordklass substantiv
konstfullt balsamerat, lindat och förtorkat lik (metod använd i det forna Egypten men även i andra delar av världen)
även om balsamerad djurkropp, speciellt i det forna Egypten
överfört: andligt förtorkad person

mumifiera
Ordklass verb
bevara lik genom balsamering och intorkning
utvidgat: torka in död organisk substans

mumifikation
Ordklass substantiv
särskilt: borttorkning av döda vävnadspartier Bruklighet medicin

mumla
Ordklass verb
tala lågt och otydligt med nästan slutna läppar
ofta som försynt uttryck för missnöje eller dylikt

mumma
Ordklass substantiv
sötad blandning av ljust öl och porter samt eventuellt starkvin (ibland med champagne)

mummel
Ordklass substantiv
lågt, otydligt tal med halvslutna läppar
ofta som försynt uttryck för missnöje eller dylikt

mumrik
Ordklass substantiv
underlig, något motbjudande person Bruklighet vardagligt
mindre kudde som används vid grenhopp

mums
Ordklass substantiv
god eller läcker mat
mums
Ordklass interjektion
smakar gott!
även som uttryck för andra typer av välbehag

mumsa
Ordklass verb
äta med märkbart välbehag

mun
Ordklass substantiv
öppning i ansiktet för intagning och sönderdelning av föda och formning av ljud (om läpparna jämte munhålan, vanligen med syftning på endera av dessa)
även speciellt med tonvikt på ljudproduktion (ofta mer eller mindre bildligt)
om person att föda eller livnära (i några uttryck)
överfört: öppning, mynning

munart
Ordklass substantiv
sätt att tala
speciellt: dialekt Bruklighet mindre brukligt

munavläsning
Ordklass substantiv
avläsning av enbart läpprörelser för tolkning av tal (främst utövad av hörselskadade)

mundering
Ordklass substantiv
omgång kläder för soldat Bruklighet ålderdomligt
utrustning för kvallerihäst Bruklighet ålderdomligt
utvidgat: uniformsliknande klädsel

mundiarré
Ordklass substantiv
obetvinglig pratsjuka Bruklighet vardagligt

munfull
Ordklass substantiv
mängd som ryms i en mun
ibland med tonvikt på att mängden är liten

mungiga
Ordklass substantiv
ett folkligt musikinstrument vars ljud alstras genom knäppning av en metalltunga och som för resonansens skull delvis hålls i munnen

mungipa
Ordklass substantiv
området kring endera av de båda punkter där överläppen och underläppen möts
ofta i uttryck för glatt respektive nedstämt humör

mungo
Ordklass substantiv
ett litet, gråbrunt, illaluktande indiskt rovdjur som ofta hålls tamt, t.ex. i Italien, för att döda ormar och råttor
mungo
Ordklass substantiv
en typ av sämre riven ull eller konstull

munharmonika
Ordklass substantiv
munspel

munhuggas
Ordklass verb
skenbart smågräla under vänskapliga former

munhåla
Ordklass substantiv
hålighet mellan läpparna och svalget där maten bearbetas och språkljuden formas

munhäfta
Ordklass substantiv
sjuklig oförmåga att öppna munnen på grund av kramp i tungmusklerna, till exempel vid stelkramp
överfört: rädsla för att yttra sig

munhätta
Ordklass substantiv
särskilt: en giftig växt av kallafamiljen med klubbliknande blomkolv omgiven av ett stort, gulgrönt hölsterblad

municipal
Ordklass adjektiv
som avser kommun eller municipalsamhälle (mindre ort med befogenhet att sköta vissa kommunala angelägenheter) Bruklighet historiskt

municipalsamhälle
Ordklass substantiv
mindre ort med befogenhet att sköta vissa kommunala angelägenheter utan att själv vara kommun Bruklighet historiskt

municipium
Ordklass substantiv
ort med lokal självstyrelse inom Romerska riket Bruklighet historiskt

munk
Ordklass substantiv
medlem av religiös grupp av män som lever ett reglerat och försakande liv, vanligen i kloster enligt en klosterregel (särskilt inom kristendomen och buddismen)
ett mindre, runt, pösigt, ofta flottyrkokt bakverk
även om annat än bakverk

munkabälte
Ordklass substantiv
en typ av allmogevävnad med mönster av kvadrater och smala rektanglar

munkavel
Ordklass substantiv
föremål som placeras i munnen på en person för att framtvinga tystnad
även bildligt i uttryck för åtgärder mot yttrandefrihet och dylikt

munkavle
Ordklass substantiv
föremål som placeras i munnen på en person för att framtvinga tystnad
även bildligt i uttryck för åtgärder mot yttrandefrihet och dylikt

munkförband
Ordklass substantiv
en typ av murförband, främst för tegelmurning

munkkåpa
Ordklass substantiv
lång, kapuschongförsedd munkdräkt

munklatin
Ordklass substantiv
förenklad form av latin använd av munkar, särskilt under medeltiden
utvidgat: dålig latin

munklikör
Ordklass substantiv
en stark likör

munklöfte
Ordklass substantiv
ett högtidligt löfte att leva som munk som avläggs vid inträde i munkorden

munkorden
Ordklass substantiv
samfund av munkar som lever efter ett gemensamt system av regler

munkorg
Ordklass substantiv
korglikandne anordning som sätts över munnen på djur, speciellt hundar, för att hindra dem från att bitas
även överfört om hinder för politiskt agerande, särskilt yttrandefrihet

munkorgslag
Ordklass substantiv
lag som försvårar verksamhet riktad mot myndigheter (speciellt om en paragraf i den gamla strafflagen)

munkskrift
Ordklass substantiv
skrivstil använd av senmedeltidens munkar

munkstol
Ordklass substantiv
en typ av trebent stol med tresidig sits (i ursprunglig version använd under medeltiden)

munlag
Ordklass substantiv
del av betsel som en häst har i munnen

munläder
Ordklass substantiv
förmåga att tala länge och mycket Bruklighet vardagligt

munläsa
Ordklass substantiv
munhäfta Bruklighet ålderdomligt

mun mot mun-metoden
Frasklass nominalfras
en metod för konstgjord andning som bygger på direkt inblåsning av luft i den nödställdes mun

munsbit
Ordklass substantiv
lämplig mängd mat för en tugga
även överfört om mycket lätt uppgift eller dylikt

munskydd
Ordklass substantiv
skydd om placeras framför munnen (särskilt för sjukvårdspersonal men även i andra sammanhang)

munskänk
Ordklass substantiv
hovfunktionär med ansvar för avsmakning av vin (för att kontrollera att det inte var förgiftat) och servering av vin åt en furste eller dylikt och hans gäster Bruklighet historiskt

munspel
Ordklass substantiv
ett litet blåsinstrument med vibrerande metalltungor

munstycke
Ordklass substantiv
ett rörliknande ändstycke för in- eller utströmning av vätska eller gas (ofta förträngt så att tryck och hastighet kan regleras)
speciellt om ändstycke som hålls i munnen för in- eller utblåsning av luft

munta
Ordklass substantiv
muntlig examensprövning Bruklighet vardagligt

munter
Ordklass adjektiv
synbart glad och obekymrad (över en situation eller tillvaron i allmänhet)
även om handling med mera
som orsakar glädje

muntergök
Ordklass substantiv
person som gärna muntrar upp omgivningen Bruklighet vardagligt

munterhet
Ordklass substantiv
glad och uppsluppen sinnesstämning
skratt (ofta som förskönande omskrivning)

muntlig
Ordklass adjektiv
som uttrycks i talad form (om språklig kommunikation)

muntligen
Ordklass adverb
i talad form

muntration
Ordklass substantiv
något som roar och underhåller

muntra upp
Frasklass verbfras
göra munter
försvagat: pigga upp

munvatten
Ordklass substantiv
uppfriskande och renande vätska för munsköljning

munvig
Ordklass adjektiv
som har lätt för att uttrycka sig muntligt

munväder
Ordklass substantiv
mängd av yttranden utan väsentligt innehåll (ofta om högtidliga eller uppseendeväckande yttranden)

mur
Ordklass substantiv
kraftig, ofta fristående vägg av sammanfogade stenar, betong eller dylikt som avgränsar eller bär upp något
även överfört om andra kompakta, ogenomträngliga, konkreta eller abstrakta företeelser
även bildligt i uttryck för total tystnad

mura
Ordklass verb
foga samman stenar eller dylikt, vanligen med hjälp av bindemedel, till en bestående konstruktion, till exempel en mur
även utan hjälp av bindemedel, inte minst på landsbygden
ibland angivande att något täcks med en mur eller dylikt (ofta med partikel)
överfört: göra stark och bestående

mura igen
Frasklass verbfras
tillsluta genom murning

mural
Ordklass adjektiv
som avser murar (särskilt i samband med konstnärlig framställning

muralmålning
Ordklass substantiv
ofta monumentalt konstverk målat direkt på en mur

murankare
Ordklass substantiv
förstärkande metallinläggning i murkonstruktion

murare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt utför murningsarbete

murarskjorta
Ordklass substantiv
en typ av kraglös, kraftig, ofta randig arbetsskjorta

murband
Ordklass substantiv
utanpåliggande murad färstärkning till murad yta

murbruk
Ordklass substantiv
smidig, stelnande massa av sand, vatten och bindemedel för sammanfogning av stenar vid murning
även om liknande massa till puts

murbräcka
Ordklass substantiv
ett krigsredskap med en upphängd, svängande stock för nedbrytning av befästning vid belägring under medeltiden (före krutet) Bruklighet historiskt
även överfört om något som banar väg för genombrott och dylikt

murfog
Ordklass substantiv
fog mellan stenar i mur eller mellan två murar

murförband
placering av murstenar så att överliggande stenar täcker fogarna mellan underliggande varigenom viss stabilitiet uppnås (även utan bindemedel)
även om visst mönster för placering

murgröna
Ordklass substantiv
en vintergrön, klättrande buske med blankt läderartade, grunt handflikiga blad, ofta odlad i anslutning till murar

murintag
Ordklass substantiv
hål eller kanal i mur, till exempel för införande av ledningar

murken
Ordklass adjektiv
som har förlorat hårdhet och seghet genom kemisk nedbrytning (om trävirke)
även utvidgat om andra material
överfört: inte längre funktionsduglig

murkla
Ordklass substantiv
en typ av säcksvamp med kägel- eller sadelformig, veckad fruktkropp, som vanligen är ätbar efter förvällning

murkna
Ordklass verb
bli murken (om trävirke)
även utvidgat och överfört

murkrona
Ordklass substantiv
stiliserad bild av borg i form av en krona (i stadsvapen och dylikt)

murliv
Ordklass substantiv
verikal yta av mur (oavsett utsprång och dylikt)

murmel
Ordklass substantiv
murmeldjur

murmeldjur
Ordklass substantiv
en typ av större gnagare med klumpig kropp, kort svans och små ögon och öron som tillbringar vintern i dvala i jordhålor och förekommer i bland annat Alperna
överfört: trög eller sömning person

murr
Ordklass substantiv
murrande ljud

murra
Ordklass verb
brumma missnöjt

murre
Ordklass substantiv
sotare Bruklighet vardagligt
ibland även om svart katt

murrig
Ordklass adjektiv
sur och vresig
som har mörk, grumlig och dyster färg

murskrift
Ordklass substantiv
vågrätt lager av mursten i konstruktion, vanligen av tegelsten

murslev
Ordklass substantiv
ett redskap i form av en tunn, vanligen triangelformad metallplatta med handtag för påläggning av murbruk

mursten
Ordklass substantiv
tegelsten avsedd för murning (kollektivt eller om enskild sten)
speciellt med format lämpligt att hantera med en hand

murvel
Ordklass substantiv
journalist Bruklighet nedsättande; något ålderdomligt
drummel Bruklighet provinsiellt

murverk
Ordklass substantiv
murad del av byggnad eller anläggning (i motsats till snickerier, fönster etcetera)

muräna
Ordklass substantiv
en typ av ålliknande, ofta livligt färgad rovfisk, som förekommer i varma hav

mus
Ordklass substantiv
typ av litet, skadegörande råttdjur med oftast stora öron och lång svans utan fjäll (särskilt om husmusen)
även om liknande gnagare eller insektsätare
mus
Ordklass substantiv
typ av musliknande litet, knappförsett pekdon, som används för att välja program eller kommandon på en dators bildskärm eller för att pricka in koordinater vid datorgrafik

musa
Ordklass substantiv
gudinna i antik mytologi som anses inspirera och beskydda diktning, musik, konst och vetenskap
även om kvinna som inspirerar en enskild diktare Bruklighet litterärt

musch
Ordklass substantiv
liten svart prydnadslapp som damer förr fäste i ansiktet eller på bröstet för att framhäva hyns vithet
allmännare: invävd dekorationsprick i tunt tyg

museal
Ordklass adjektiv
som avser muséer
överfört: föråldrad

museiföremål
Ordklass substantiv
föremål som lämpligen ställs ut på museum
även överfört om urmodigt föremål som inte kan eller får brukas i sin normala funktion

muselman
Ordklass substantiv
muslim Bruklighet föråldrat

muselmansk
Ordklass adjektiv
muslimsk Bruklighet föråldrat

musettedragspel
Ordklass substantiv
en typ av ursprungligen franskt dragspel med mjuk, svävande ton

museum
Ordklass substantiv
lokal med allmänt tillgänglig samling föremål som belyser något avsnitt av verkligheten (ofta om samling av gamla föremål, vetenskapligt eller pedagogiskt systematiserade)

musgrå
Ordklass adjektiv
trist brunaktigt grå

musicera
Ordklass verb
framföra musik med eller utan publik

musik
Ordklass substantiv
en mängd av toner, vanligen av olika höjd och klang, konstnärligt ordnade efter rytmiska, harmoniska och melodiska lagar
om konstarten som sådan: tonkonst
ibland om instrumentalmusik i motsats till sång
över överfört i uttryck för något angenämt, färgstarkt eller dylikt
grupp som framför instrumentalmusik Bruklighet vardagligt

musikal
Ordklass adjektiv
som har att göra med musik
musikal
Ordklass substantiv
en modern typ av musikteater, ofta med jazz- eller popinfluerad musik och relativt realistisk handling

musikalier
Ordklass substantiv
tryckt eller nedtecknad musik (i form av partitur, nothäften eller dylikt)

musikalisk
Ordklass adjektiv
som har att göra med musik
som har begåvning för musik
även om motsvarande handling och dylikt
som liknar musik (särskilt genom välljud)
om accent: som utmärks av växling av tonhöjd mellan olika språkljud

musikalitet
Ordklass substantiv
begåvning för musik

musikant
Ordklass substantiv
person som spelar enklare, melodiskt lättfattlig musik, ofta icke-professionellt

musikantisk
Ordklass adjektiv
som är typisk för en oskolad musikant eller spelman (det vill säga präglad av spelglädje, okonstlad, melodiskt medryckande eller dylikt)

musikcafé
Ordklass substantiv
café med musikunderhållning

musikdirektör
Ordklass substantiv
titel för person som avlagt högre musikexamen med inriktning på verksamhet som antingen pedagog eller musiker

musikdrama
Ordklass substantiv
en typ av musikteater där huvudvikten ligger mer på den dramtiska komponenten än i opera

musiker
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt ägnar sig åt instrumentalmusik

musikförlag
Ordklass substantiv
förlag för utgivning av musikalier (partitur, nothäften och dylikt)

musikgudstjänst
Ordklass substantiv
gudstjänst med särskilt stort inslag av musik

musikgymnasium
Ordklass substantiv
gymnasium där musik är det dominerande läroämnet

musikinstrument
Ordklass substantiv
instrument för frambringande av musik

musikkonservatorium
Ordklass substantiv
högre utbildningsanstalt för musiker och musikpedagoger

musikkår
Ordklass substantiv
enhetligt klädd orkester som vanligen framträder utomhus och under marschförflyttning (särskilt om blåsorkester)

musikolog
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt ägnar sig åt musikvetenskap

musikstycke
Ordklass substantiv
kortare musikaliskt verk

musikverk
Ordklass substantiv
större musikaliskt verk

musiköra
Ordklass substantiv
grad av sinne för musik (särskilt om förmåga att rätt uppfatta tonhöjd eller skilland i tonhöjd)

musisk
Ordklass adjektiv
som avser muserna eller deras konstarter etcetera

musiska konster
Ordklass adjektivfras
bildande konst, musik och vetenskap

musivguld
Ordklass substantiv
en typ av oäkta bladguld (en mässingslegering)

musjik
Ordklass substantiv
rysk bonde under tsartiden Bruklighet historiskt

muskat
Ordklass substantiv
muskot Bruklighet ålderdomligt
muskatell (en typ av sött, aromatiskt vin från Sydeuropa)

muskatell
Ordklass substantiv
en typ av sött, aromatiskt vin från Sydeuropa

muskedunder
Ordklass substantiv
klumpigt, omodernt gevär Bruklighet vardagligt
ursprungligen neutralt om en typ av grovkalibrig bössa med kort pipa

muskel
Ordklass substantiv
vävnad av trådformiga celler som kan dra sig samman i sin längdriktning och därigenom åstadkomma kroppsrörelser
speciellt om synliga muskler som tyder på styrka
även bildligt

muskelatrofi
Ordklass substantiv
muskelförtvining

muskelbristning
Ordklass substantiv
särskilt: sönderslitning av muskelvävnad till följd av plötslig ansträngning eller yttre våld

muskelbyggare
Ordklass substantiv
person som planmässigt försöker utveckla sina muskler (särskilt de synliga)

muskelbyggnad
Ordklass substantiv
särskilt: det att planmässigt försöka utveckla sina muskler (särskilt de synliga)

muskelförtvining
Ordklass substantiv
förtvining av muskler genom overksamhet eller sjukdom

muskelhuvud
Ordklass substantiv
en muskels ursprungsdel (början)

muskelknippe
Ordklass substantiv
knippe av muskeltrådar
muskulös person

muskelknutte
Ordklass substantiv
man som försöker bygga upp sina muskler (särskilt de synliga) Bruklighet vardagligt
allmännare: man med kraftiga, tydligt framträdande muskler

muskelmage
Ordklass substantiv
särskilt muskelrik del av fågelmage, där födan (uppblandad med grus) sönderdelas

muskelreumatism
Ordklass substantiv
typ av muskelverk vållad av infektion, avkylning med mera

muskelsinne
Ordklass substantiv
inre känselsinne som registrerar musklernas spänningstillstånd samt kroppsdelarnas läge och rörelse

muskelspel
Ordklass substantiv
synliga muskelrörelser vid kroppsrörelse

muskelsträckning
Ordklass substantiv
särskilt: lindrig muskelbristning

muskelstärkare
Ordklass substantiv
apparat med kraftiga fjädrar för träning av muskler

muskeltråd
Ordklass substantiv
trådformig muskelcell som är den minsta funktionella delen av en muskel

muskelvärk
Ordklass substantiv
smärtor i musklerna, ofta på grund av överansträngning

muskelvävnad
Ordklass substantiv
de till byggnad och funktion likartade celler som bygger upp musklerna

musketerare
Ordklass substantiv
fotsoldat beväpnad med musköt Bruklighet historiskt

musketör
Ordklass substantiv
soldat i muskötbeväpnad gardestrupp (särskilt i Frankrike under 1600-talet)

muskot
Ordklass substantiv
en skarp krydda som utvinns ur muskotträdets frö (nöt) och frömantel (blomma)
muskotträd

muskotblomma
Ordklass substantiv
flikad, röd frömantel som omger en muskotnöt och används som krydda

muskotnöt
Ordklass substantiv
muskotträdets hasselnötsstora frö ur vilket muskot utvinns

muskotträd
Ordklass substantiv
ett ständigt grönt, tropiskt träd som bär muskotnötter

muskulatur
Ordklass substantiv
en kroppsdels uppsättning av muskler

muskulär
Ordklass adjektiv
som avser musklerna

muskulös
Ordklass adjektiv
som har kraftiga muskler
som har att göra med muskler

musköt
Ordklass substantiv
ett relativt lätt handeldvapen för infanteri (använt från 1500-talet till 1700-talet)

muskötgaffel
Ordklass substantiv
lätt, gaffelformad stödkäpp för musköt

muslim
Ordklass substantiv
anhängare av islam

muslimsk
Ordklass adjektiv
som har att göra med islam

muslin
Ordklass substantiv
tunt, glest tyg av bomull eller ylle för gardiner, klänningar med mera

musseron
Ordklass substantiv
en typ av skivling med en fot som är fast förenad med hatten och saknar ring och ofta är en utmärkt matsvamp

mussla
Ordklass substantiv
en typ av blötdjur med tvådelat, ledat skal och ett slags fot med fibrer som fäster vid hårt underlag och med muskler som används vid förflyttning på eller i bottnen av hav, sjöar och rinnande vattendrag
även om andra föremål med tillpattat oval, musselskalsliknande form
även i liknelser för att uttrycka ovilja att yttra sig

must
Ordklass substantiv
dryck av utpressad saft från bär eller frukt som förhindrats att jäsa
koncentrat av kraft- och smakgivande beståndsdelar i näringsmedel eller dylikt
överfört: fysisk kraft
speciellt: uttrycksfullhet

mustang
Ordklass substantiv
förvildad tamhäst i Nordamerika, som har ganska låg mankhöjd och är stark och uthållig
en modern, bekväm typ av spårvagn
ett tvåsitsigt jaktflygplan

mustasch
Ordklass substantiv
skäggväxt mellan överläppen och näsan buren som prydnad
om endera halvan av delad mustasch

musteri
Ordklass substantiv
anläggning för beredning av must

mustig
Ordklass adjektiv
som har stark koncentration av näringsämnen och smakgivande beståndsdelar
överfört: uttrycksfull, drastisk, grovkornig

musöra
Ordklass substantiv
särskilt: knappt utslaget eller litet vitludet blad på vissa växter, till exempel björk, som liknar örat på en mus Bruklighet provinsiellt

muta
Ordklass substantiv
gåva som ges för att påverka mottagaren att (otillbörligt) främja givarens intressen, särskilt då mottagaren har någon maktposition
muta
Ordklass verb
ge gåvor för att påverka mottagaren att (otillbörligt) främja ens egna intressen, särskilt då mottagaren har någon maktposition

mutagen
Ordklass adjektiv
som kan framkalla mutation (om kemisk eller fysisk faktor)
mutagen
Ordklass substantiv
mutationsframkallande faktor

muta in
Frasklass verbfras
reservera (område) för egen räkning för viss verksamhet
särskilt: säkra ensamrätt till undersökning och bearbetning av mineralfyndighet
även med avseende på abstrakta områden

mutant
Ordklass substantiv
ny form av organism uppkommen genom mutation

mutation
Ordklass substantiv
slumpmässig, ärftlig förändring av organism, som vanligen innebär försämring

mutatis mutandis
Ordklass adverb
efter vederbörliga (och självklara) ändringar Bruklighet formellt

mutera
Ordklass verb
förändras genom mutation (om organism, arvsanlag och dylikt)

mutism
Ordklass substantiv
psykiskt (av inre tvång) orsakad stumhet, till exempel i samband med djup depression

mutkolv
Ordklass substantiv
person som lätt låter sig mutas Bruklighet vardagligt

mutsedel
Ordklass substantiv
tillståndsbevis för inmutning, utfärdat av lokal bergmästare Bruklighet historiskt

mutter
Ordklass substantiv
urborrat, invändigt gängat, ofta regelbundet sexkantigt metallstycke som en skruv av motsvarande storlek passar i och låses fast mot genom åtdragning med skruvnyckel

mutterbricka
Ordklass substantiv
metallbricka använd som mellanlägg mellan mutter och underlag vid skruvförband

muttra
Ordklass verb
tala lågt, otydligt och vanligen ryckigt (ofta som tecken på dåligt humör)

muzak
Ordklass substantiv
diskret bakgrundsmusik från högtalare i offentliga miljöer, avsedd att ha köpstimulerande effekt

myalgi
Ordklass substantiv
värk i kroppens muskler

mycel
Ordklass substantiv
mycelium (system av näringsupptagande celltrådar hos svamp)

mycelium
Ordklass substantiv
system av näringsupptagande celltrådar hos svamp

mycken
Ordklass adjektiv
som har stor mängd eller omfattning i den dimension som framgår av sammanhanget

myckenhet
Ordklass substantiv
stor mängd

mycket
Ordklass adverb
i stor mängd eller omfattning i den dimension som framgår av sammanhanget
även i mer självständig användning
även med med försvagad grad- el. kvantitetsbetydelse

mygel
Ordklass substantiv
det att mygla (agera i hemlighet för att uppnå fördelar) Bruklighet vardagligt

mygg
Ordklass substantiv
myggor

mygga
Ordklass substantiv
en typ av tvåvingad insekt som oftast har lång, slank kropp, långa ben och mångledade antenner och varav vissa arter har stickande mundelar och är blodsugare
ibland bildligt om mycket små företeelser

myggbett
Ordklass substantiv
liten kliande inflammation i huden, förorsakad av en myggas stick

myggfönster
Ordklass substantiv
inramat, finmaskigt nät som placeras i fönsteröppning till skydd mot mygg och andra insekter

myggmedel
Ordklass substantiv
särskilt: kemiskt skyddsmedel mot mygg, vanligen i form av salva, olja eller dylikt

myggnät
Ordklass substantiv
finmaskigt nät som används till skydd mot mygg och andra insekter

mygla
Ordklass verb
(otillbörligt) agera i hemlighet för att uppnå fördelar, ofta via icke erkända kanaler Bruklighet vardagligt

myglare
Ordklass substantiv
person som (ofta) myglar Bruklighet vardagligt

mykolog
Ordklass substantiv
person som ägnar sig åt mykologi (läran om svampar)
allmännare: svampkännare

mykologi
Ordklass substantiv
läran om svampar

mykologisk
Ordklass adjektiv
som avser svampar

myling
Ordklass substantiv
vålnad av mördat, odöpt barn i äldre folktro

mylla
Ordklass substantiv
mullrik matjord
mylla
Ordklass verb
täcka utsäde e.d. med lucker jord
bli lucker som mull

myller
Ordklass substantiv
stor, rörlig, osorterad mängd

myllig
Ordklass adjektiv
rik på (mull om jord)

myllra
Ordklass verb
förekomma i stor, rörlig, osorterad mängd
vara fylld av stor, rörlig, osorterad mängd (om plats eller dylikt)

mylta
Ordklass substantiv
mos av kokade hjortron

myndig
Ordklass adjektiv
som är juridiskt fullvärdig medborgare (speciellt om person som uppnått myndighetsålder, i Sverige för närvarande 18 år, men även allmännare)
som ger intryck av att ha makt och att vara beredd att använda den
även om handling och dylikt som ger intryck av makt

myndighet
Ordklass substantiv
ställning som juridiskt fullvärdig medborgare
det att ge intryck av att ha makt
samhällsorgan med egen maktbefogenhet inom ett visst område
även vagare om samhället som maktutövande organisation
befogenhet att utöva viss makt

myndighetsförklaring
Ordklass substantiv
formellt tillkännagivande att någon är myndig (vanligen beträffande vuxen person vars ställning som juridiskt fullvärdig medborgare ifrågasatts)

myndighetsmissbruk
Ordklass substantiv
brott av tjänsteman som i egenskap av myndighetsperson avsiktligt missbrukar sin makt

myndighetsperson
Ordklass substantiv
person som företräder samhällsorgan med maktbefogenhet

myndighetsålder
Ordklass substantiv
ålder då man normalt blir myndig, i Sverige för närvarande 18 år

myndling
Ordklass substantiv
omyndig person som är underställd förmyndare (egentligen om personen i förhållande till förmyndaren)

mynna
Ordklass verb
leda fram till och öppna sig mot
speciellt om flod: rinna ut i hav
föra till visst resultat

mynning
Ordklass substantiv
öppning till passage, rör eller dylikt
speciellt: utlopp av flod
speciellt även: öppning som avslutar röret på eldvapen

mynningsarm
Ordklass substantiv
gren av mynning hos rinnande vattendrag

mynningsbroms
Ordklass substantiv
rekylminskande anordning på mynningen till eldrör

mynningsladdare
Ordklass substantiv
eldvapen som laddas genom rörets mynning (speciellt om den äldsta typen av gevär)

mynt
Ordklass substantiv
liten, vanligen rund, präglad metallplatta, använd som betalningsmedel
allmännare: betalningsmedel

mynta
Ordklass substantiv
en typ av mintdoftande, kransblommig ört, ofta odlad som kryddväxt
även om närbesläktade vilda arter
mynta
Ordklass verb
prägla mynt
framställa mynt av
överfört: skapa ett nytt uttryckssätt e.d.

myntcirkulation
Ordklass substantiv
omlopp av betalningsmedel som följd av allmän ekonomisk verksamhet

myntenhet
Ordklass substantiv
räkneenhet i ett lands penningsystem

myntfot
Ordklass substantiv
värdemässig grundval för ett lands penningsystem, antingen verklig (relaterad till ädelmetall) eller fiktiv

myntkabinett
Ordklass substantiv
systematiskt ordnad samling av mynt och medaljer

myntrealisation
Ordklass substantiv
inlösning av mynt till ett lägre värde än det nominella Bruklighet historiskt

mynttecken
Ordklass substantiv
särskilt: mynt vars nominella värde är högre än metallvärdet
även om sedel

myntunion
Ordklass substantiv
överenskommelse mellan stater om gemensamt myntsystem

myntvalör
Ordklass substantiv
ett mynts nominella värde

myntverk
Ordklass substantiv
centralt ämbetsverk för tillverkning av mynt

myntvikt
Ordklass substantiv
särskilt: viktenhet vid vägning av myntmetaller (i Sverige numera kilogram)
vikt för kontrollvägning av mynt Bruklighet historiskt

myntväsen
Ordklass substantiv
förhållanden som rör framställning och omlopp av pengar (vanligen i ett land)

myogen
Ordklass adjektiv
som har att göra med musklerna
myogen
Ordklass substantiv
ett äggviteämne i muskelsubstans

myom
Ordklass substantiv
en typ av svulst av muskelvävnad (ofta i livmodern och ofta godartad)

myopi
Ordklass substantiv
närsynthet

myopisk
Ordklass adjektiv
närsynt

myosin
Ordklass substantiv
det viktigaste äggviteämnet i muskelsubstansen

myr
Ordklass substantiv
större torvtäckt område, vanligen med grundvattennivån nästan vid markytan och bevuxet med fuktälskande växter

myra
Ordklass substantiv
en typ av liten, normalt vinglös insekt med knäböjda antenner och bitande mundelar, som lever i stora, välorganiserade samhällen
ofta i liknelser eller dylikt, dels för att understryka arbetsamhet, dels för att ange stor, myllrande mängd

myrbagge
Ordklass substantiv
en rödbrun och svart skalbagge som till utseendet påminner om en myra

myrgäst
Ordklass substantiv
främmande organism som lever i myrsamhälle, vanligen som parasit som utnyttjar sina värdars föda, larver, skydd med mera (särskilt om annan insekt)

myrholme
Ordklass substantiv
ett stycke fastare mark i myr

myriad
Ordklass substantiv
ofattbart stort antal

myrkott
Ordklass substantiv
en typ av fjälligt däggdjur som förekommer i Asien och Afrika och lever av myror och termiter som det fångar med sin långa, klibbiga tunga

myrkrypning
Ordklass substantiv
stickande eller krypande känsla i huden

myrlejon
Ordklass substantiv
larv av myrlejonslända

myrlejonslända
Ordklass substantiv
en typ av nattaktiv slända med nätådrade, ofta fläckmönstrade vingar som (liksom larverna) lever av insekter och spindlar

myrlilja
Ordklass substantiv
en låg liljeväxt som har gula blommor i toppställd klase och växer på myrar

myrmalm
Ordklass substantiv
järnmalm i grus- eller kakform, som förekommer i fuktig mark

myrra
Ordklass substantiv
välluktande balsam av harts och olja från vissa träd i Östafrika och Västasien

myrslok
Ordklass substantiv
en typ av däggdjur med rörliknande nos och lång, klibbig tunga med vilken det slickar i sig myror och termiter, som förekommer i Sydamerika och Mellanamerika

myrstack
Ordklass substantiv
stackformig hög av barr, små kvistar och andra växtdelar som utgör bostad för myrsamhälle

myrsyra
Ordklass substantiv
en organisk syra med stickande lukt, som utsöndras av myror

myrten
Ordklass substantiv
en större, vintergrön buske med spetsigt ovala, glänsande, väldoftande blad, som odlas som krukväxt och kommer från Medelhavsländerna

myrtenkrona
Ordklass substantiv
brudkrona av myrten

myrägg
Ordklass substantiv
särskilt: äggliknande puppa av myra inspunnen i vit silkekokong

mys
Ordklass substantiv
trivsel (speciellt hemma) Bruklighet vardagligt

mysa
Ordklass verb
utstråla välvilja och belåtenhet, särskilt genom att småle
ha det mysigt Bruklighet vardagligt

mysdress
Ordklass substantiv
tröja och byxor för trivsel och avkoppling i behagligt material som velour, plysch med mera

mysig
Ordklass adjektiv
som skapar stark känsla av trivsel

mysk
Ordklass substantiv
ett starkt luktande ämne som utsöndras av myskdjurshannen och bland annat används i parfymer (kan även framställas syntetiskt)

myska
Ordklass substantiv
myskmadra (en ört med vita blommor, kransställda blad och stark, angenäm doft)

myskdjur
Ordklass substantiv
en typ av hornlöst hjortdjur vars hanne utsöndrar mysk från en körtel på buken och som förekommer i östra Asien

myskhjort
Ordklass substantiv
(hanne av) myskdjur (en typ av hornlöst hjortdjur vars hanne utsöndrar mysk från en körtel på buken)

myskmadra
Ordklass substantiv
en ört med vita blommor, kransställda blad och stark, angenäm doft

mysko
Ordklass adjektiv
svår att förklara på ett naturligt sätt

myskoxe
Ordklass substantiv
ett arktiskt, idisslande klövdjur med lång päls och starkt krökta horn

müsli
Ordklass substantiv
energi- och fiberrik blandning av diverse finfördelade växtprodukter, till exempel flingor av havre, korn och majs blandade med nötter och russin

mysteriereligion
Ordklass substantiv
religion i vilken hemliga riter spelar en framträdande roll

mysteriespel
Ordklass substantiv
en typ av medeltida skådespel med bibliskt innehåll

mysterium
Ordklass substantiv
något som inte kan förstås eller förklaras med förnuftets hjälp (speciellt om religiösa företeelser)
allmännare: gåta
hemlig religiös rit i vilken endast invigda fick delta
även om motsvarande ceremonier i ordenssällskap och dylikt
även försvagat om förhållanden som är kända endast av invigda
mysteriespel (en typ av medeltida skådespel med bibliskt innehåll)

mysteriös
Ordklass adjektiv
som inte kan förstås eller förklaras med förnuftets hjälp

mysticism
Ordklass substantiv
åskådning som uppfattar tillvaron som ett mysterium och hävdar att verklighetens innersta väsen kan fattas endast med känslan och intuitionen Bruklighet religion
även om avsiktligt fördunklande av verkligheten

mystifiera
Ordklass verb
skapa oklarhet och förvirring hos person eller i framställning

mystifik
Ordklass adjektiv
svår att förstå (vanligen i icke-religiösa sammanhang)

mystifikation
Ordklass substantiv
skapande av svårförklarliga och förvirrande omständigheter kring något

mystik
Ordklass substantiv
omständigheter som är svåra att förklara med förnuftet och ofta hemlighetsfulla och fantasieggande
ibland med vag religiös bibetydelse
religiös åskådning som präglas av sökande efter innerlig förening med det gudomliga genom bön, kontemplation, försakelser med mera

mystiker
Ordklass substantiv
religiös personlighet som söker uppnå förening med det gudomliga
även allmännare om inåtvänd, meditativ person

mystisk
Ordklass adjektiv
svår att förklara på ett naturligt sätt
speciellt med antydan om brott eller dylikt misstänkt
som avser inriktning på direkt förening med det gudomliga

mystär
Ordklass substantiv
hemlighet om gåtfull eller ofattbar företeelse

myt
Ordklass substantiv
berättelse om övernaturliga ting, nedärvd från äldsta tider (ursprungligen religiöst motiverad som komplement till riten; numera ofta ansedd som uttryck för en mer allmängiltig tolkning av tillvaron)
försvagat: allmänt spridd felaktig föreställning som vissa krafter strävar efter att bevara av ideologiska skäl
ytterligare försvagat: lögnaktig berättelse

mytbildning
Ordklass substantiv
uppkomst av myter (med eller utan religiös bakgrund)

myteri
Ordklass substantiv
uppror av underställd grupp, speciellt av sjömän, soldater, fångar och dylikt, mot befäl

myterist
Ordklass substantiv
person som deltar i myteri (uppror av underställd grupp mot befäl)

mytisk
Ordklass adjektiv
som avser myter (berättelse om övernaturliga ting, nedärvd från äldsta tider)

mytologi
Ordklass substantiv
system av myter inom visst område
särskilt om gudasagor och dylikt
även om medvetet spridda falska föreställningar
läran om myter och mytbildning

mytologisk
Ordklass adjektiv
som har samband med mytologi (system av myter inom visst område)

mytoman
Ordklass substantiv
person som lider av mytomani (sjuklig benägenhet att blanda ihop fantasi och verklighet)

mytomani
Ordklass substantiv
sjuklig benägenhet att blanda ihop fantasi och verklighet

myxödem
Ordklass substantiv
en sjukdom som orsakas av bristande funktion hos sköldkörteln och bland annat yttrar sig i degiga svullnader i huden, onormal trötthet och frusenhet


Ordklass verb
befinna sig i visst fysiskt eller psykiskt tillstånd permanent eller tillfälligt
ha det bra Bruklighet ibland ironiskt
om icke-levande företeelser: påverkas i positiv eller negativ riktning

Ordklass verb
kan få lov att (ofta för att ange ett halvt motvilligt givet tillstånd) Grammatik endast presens
speciellt i juridiska sammanhang: äger rätt att
försvagat: kan (lämpligen)
bör
kan (visserligen) tänkas (vanligen för att ange att den anförda möjligheten inte har avgörande betydelse) Grammatik endast presens
kommer förhoppningsvis att Grammatik i presens och preteritum
i bisatser med försvagad betydelse av önskan | formellt Grammatik endast i preteritum
kan förmodas Grammatik endast preteritum (konjunktiv)

måbär
Ordklass substantiv
ett rött bär som har fadd smak och växer på en buske som liknar en vinbärsbuske

måbärsbuske
Ordklass substantiv
en buske som bär måbär, är besläktad med vinbärsbusken och ofta används som häckväxt

måg
Ordklass substantiv
make till viss persons dotter

måhända
Ordklass adverb
kanske

måkare
Ordklass substantiv
tyngre slägga för sten- el. järnbearbetning
även om timmermansslägga

mål
Ordklass substantiv
avsett resultat av verksamhet
avsedd slutpunkt för förflyttning
speciellt: slutpunkt vid hastighetstävling
föremål eller område som det gäller att träffa med kula, pil, boll eller dylikt, ofta för att erhålla poäng
speciellt i bollspel: konstruktion av ram och nät, som det gäller att få in bollen i för att få poäng
även överfört om något som är utsatt för behandling, angrepp eller dylikt
poänggivande spel av boll eller puck över motståndarlagets mållinje
(intagande av) mättande mängd föda som en del av dagsbehovet
juridiskt ärende som prövas inför domstol
även utvidgat om diskussionsfråga eller dylikt
förmåga att tala
det att tala
sätt att tala
dialekt
rymdmått Bruklighet ålderdomligt
en måttsenhet för beskattning av jord Bruklighet ålderdomligt

måla
Ordklass verb
överdra med skyddande och prydande skikt av färg med pensel, rulle, spruta eller dylikt
ibland endast i prydande syfte, speciellt om att sminka sig
framställa bild genom att stryka färg på preparerad yta (vanligen duk, papper eller dylikt)
bildligt (med avseende på ansiktsuttryck eller dylikt): göra synlig på ett anslående sätt
även överfört i fråga om åskådlig (men inte bildmässig) framställning

måla fan på väggen
Frasklass verbfras
göra eller framställa en sak eller situation som värre än den är

måla hin på väggen
Frasklass verbfras
göra en sak värre än den är

måla in sig i ett hörn
Frasklass verbfras
försätta sig i en trängd situation

målande
Ordklass adjektiv
särskilt: åskådlig och uttrycksfull (ofta om skildring eller dylikt)

målangivning
Ordklass substantiv
beskrivning av riktmärke för skjutning (dess läge, beskaffenhet och dylikt) Bruklighet särskilt militärt

målarbok
Ordklass substantiv
bok med bilder som skall färgläggas (oftast avsedd för mindre barn)
numera även ofta för vuxna

målarborste
Ordklass substantiv
borste för måleriarbeten

målarduk
Ordklass substantiv
preparerad väv för konstmålning

målare
Ordklass substantiv
hantverkare som utför måleriarbeten
konstnär som ägnar sig åt måleri

målarfärg
Ordklass substantiv
färg för måleriarbeten

målarkludd
Ordklass substantiv
målande konstnär, vanligen av lägre klass Bruklighet vardagligt; nedsättande

målarkonst
Ordklass substantiv
konstnärligt skapande som har färgen som viktigaste uttrycksmedel

målarmästare
Ordklass substantiv
utlärd yrkesmålare som vanligen är egen företagare

målarrock
Ordklass substantiv
skyddsrock för målare

målarskola
Ordklass substantiv
särskilt: riktning inom målarkonsten

målarställning
Ordklass substantiv
ställning som möjliggör större måleriarbete

målat kort
Frasklass verbfras
honnör i kortlek (det vill säga ess, kung, dam eller knekt)

målbrott
Ordklass substantiv
förändring till lägre tonläge hos rösten genom att stämbanden förlängs i puberteten (särskilt hos pojkar)

målbrottsröst
Ordklass substantiv
röst hos pojke som är i målbrottet, vanligen oskön och obehärskad

målbur
Ordklass substantiv
upphängd nätanordning bakom målställning för uppsamling av bollar, puckar eller dylikt som spelats över mållinjen
även om målställning jämte nätanordning

målchans
Ordklass substantiv
chans att göra (spela in) mål

måldomare
Ordklass substantiv
funktionär vid hastighetstävling som avgör i vilken ordning de tävlande går i mål
funktionär i bollspel som avgör om mål spelats in

måleri
Ordklass substantiv
målning i ytbehandlande syfte
utövning av målarkonsten
målarkonst
även om målad dekoration eller bild
även överfört om dekorativt språk och dylikt

måleriarbete
Ordklass substantiv
arbete med målning i ytbehandlande syfte

målerisk
Ordklass adjektiv
som utgör angenämt blickfång (särskilt genom rikedom på starka färger)
något friare: pittoresk
som avser målarkonsten och dess uttrycksmedel el. överensstämmer med den, dess egenart och dylikt

målfarlig
Ordklass adjektiv
som har stor förmåga att göra mål (om bollspelare eller ishockeyspelare)

målforskning
Ordklass substantiv
forskning som är inriktad på att lösa speciella praktiska problem

målfoto
Ordklass substantiv
fotografi av de främsta deltagarna i hastighetstävling då de passerar mållinjen för avgörande av ordningen mellan dem

målföre
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: förmåga att tala i kontrast till tillfällig oförmåga
sätt att tala Bruklighet mindre brukligt

målgivande
Ordklass adjektiv
som leder till mål (om passning i bollspel eller ishockey)

målgrupp
Ordklass substantiv
samhällsgrupp som utgör mål för påverkan av propaganda, reklam eller dylikt

målgård
Ordklass substantiv
särskilt: område framför handbollsmål som får beträdas endast av målvakten
ibland även om området framför ett ishockeymål

målgörare
Ordklass substantiv
spelare som gör mål i bollspel eller ishockey

målinriktad
Ordklass adjektiv
inriktad på ett bestämt mål

målkalas
stor seger över motståndarlaget med många gjorda mål (i bollspel eller ishockey) Bruklighet vardagigt
ibland även om jämnare, målrik match

målkamera
Ordklass substantiv
kamera för fotografering av de främsta deltagarna i hastighetstävling när de passerar mållinjen för att avgöra ordningsföljden mellan dem

målkvot
Ordklass substantiv
kvot mellan ett lags samtliga inspelade och insläppta mål i en viss tävling (serie)
förr använt för särskiljning mellan lag som tagit lika många poäng Bruklighet mest historiskt

målla
Ordklass substantiv
en typ av växt med ofta grå- eller vitmjöliga blad och med små oansenliga blommor i knippen som i sin tur är samlade i pyramidliknande blomställningar (ofta besvärligt ogräs men åtminstone svinmållans blad kan också ätas som spenat)

mållinje
Ordklass substantiv
linje som markerar slutpunkt i hastighetstävling
även bildligt om andra slutpunkter, till exempel slutet på en debatt
linje mellan målstolpar i bollspel

mållös
Ordklass adjektiv
som saknar mål för sin verksamhet
som inte gjort något mål i en viss match
även om match vid vilken inga mål gjorts
som tillfälligt mist talförmågan (om person)
även om handling och dylikt

målmedveten
Ordklass adjektiv
som energiskt och konsekvent inriktar sig på ett bestämt mål
även om handling och dylikt

målning
Ordklass substantiv
ytbehandling av material med färg i skyddande och/eller prydande syfte
även om det pålagda färgskiktet
det att måla i konstnärligt syfte
målad konstnärlig bild

målområde
Ordklass substantiv
område kring riktmärke (särskilt för skjutning)
område kring slutpunkt för hastighetstävling
avgränsat område kring mål i bollspel där det gäller särskilda regler som vanligen gynnar det försvarande laget

målrelaterad
Ordklass adjektiv
som innebär att uppnådda prestationer jämförs med ett i förväg uppställt mål och inte med andras prestationer (särskilt vid bedömning av skolprestationer)

målskillnad
Ordklass substantiv
skillnad mellan ett lags samtliga inspelade och insläppta mål i viss tävling (serie)

målskytt
Ordklass substantiv
spelare som gör mål i bollspel eller ishockey (i enskild match eller regelbundet)
person som ägnar sig åt att skjuta mot mål på skjutbana eller dylikt

målsman
Ordklass substantiv
person som har ansvaret för minderårig (om förälder eller annan vårdnadshavare; speciellt i skolsammanhang) Bruklighet numera ej officiell beteckning
person som tillvaratar en omyndig persons lagliga rättigheter Bruklighet föråldrad som term
överfört: förespråkare för viss åsiktsriktning

målsnöre
Ordklass substantiv
tunt snöre som är spänt i brösthöjd över mållinjen vid löptävling och sprängs av segraren

målspaning
Ordklass substantiv
uppsökning av lämpliga fientliga mål för beskjutning

målspottare
Ordklass substantiv
bollspelare eller ishockeyspelare som gör många mål Bruklighet sportjargong

målspråk
Ordklass substantiv
språk som man håller på att lära sig (i motsats till ens s.k. källspråk eller modersmål)
språk som man översätter till

målstolpe
Ordklass substantiv
stolpe som avgränsar mål i bollspel och ishockey

målstyrning
Ordklass substantiv
styrsystem för projektiler som medger förbättrad inriktning mot målet under skjutningens gång

målställning
Ordklass substantiv
ställning som markerar målet i bollspel och vanligen består av två stolpar med överliggande ribba

målsägande
substantiv

målsägare
Ordklass substantiv
målsägande (person mot vilken brott har begåtts eller som lidit skada av ett brott)

målsättning
Ordklass substantiv
uppsättning avsedda resultat av verksamhet Bruklighet ofta i formella sammanhang
ofta försvagat om enstaka mål

målsökande
Ordklass adjektiv
som själv förbättrar sin inriktning mot målet genom att till exempel styra efter den värmestrålning som målet sänder ut (om avancerade projektiler)

målsökare
Ordklass substantiv
kännande organ i robot för automatisk förbättring av inriktningen mot målet under skjutningens gång

måltavla
Ordklass substantiv
tavla som är speciellt utförd för att utgöra mål vid skjutning, oftast med koncentriska ringar runt en medelpunkt som helst skall träffas
även utvidgat om andra mål för skytte
även överfört om någon eller något som är föremål för (aggressiv) verksamhet

måltid
Ordklass substantiv
tillfälle för intagande av mättande mängd föda
även om själva maten

måltidsdricka
Ordklass substantiv
en alkoholsvag maltdryck avsedd att drickas till mat
även om andra liknande, inte alltför söta drycker

måltidstvång
Ordklass substantiv
särskilt: bestämmelse som innebär att spritdrycker som ett led i alkoholpolitiken endast får serveras tillsammans med mat på restaurang och dylikt Bruklighet historiskt

måltips
Ordklass substantiv
ett fotbollstips där de åtta målrikaste matcherna tippas bland ett stort antal matcher

måltjuv
Ordklass substantiv
kvick(tänkt) spelare som utnyttjar varje chans att göra mål, till exempel i fotboll eller ishockey

målvakt
Ordklass substantiv
spelare i bollspel vars huvuduppgift är att (som sista utpost) förhindra att motståndarlaget gör mål och vanligen har rätt att använda samtliga kroppsdelar (i motsats till övriga spelare)
person som (i samband med olaglig fastighetsaffär eller dylikt) tar på sig risken att bli straffad genom att officiellt vara den som inte betalar skatt eller avgifter

målyta
Ordklass substantiv
träffyta som föremål erbjuder för beskjutning Bruklighet militärt

mån
Ordklass adjektiv
som gärna vill uppnå något resultat e.d.
inriktat på person: förekommande, omtänksam
mån
Ordklass substantiv
utsträckning i den dimension som framgår av sammanhanget (i några uttryck)
i sammansättningar ibland: marginal
även med viss bibetydelse av villkor e.d.

måna
Ordklass verb
sörja för någons välbefinnande

månad
Ordklass substantiv
fast, namngiven tidsperiod som omfattar ungefär 1/12 år (28-31 dagar)
grundläggande tidsperiod, bland annat i många ekonomiska sammanhang
allmännare: tidsperiod om cirka trettio dagar
speciellt i astronomiska sammanhang: tid från en nymåne till nästa

månadskort
Ordklass substantiv
kort som berättigar till obegränsat utnyttjande av viss service under en månad, speciellt beträffande allmänna färdmedel

månadslön
Ordklass substantiv
lönesystem där lönen betalas per månad (i motsats till veckolön; numera det dominerande lönesystemet)

månadsrasande
Ordklass adjektiv
som får periodiskt återkommande anfall av sinnessjukdom eller epilepsi eller dylikt Bruklighet bibliskt; ålderdomligt

månadsros
Ordklass substantiv
en typ av ros med lång blomningstid, som odlades förr och ursprungligen är från Kina och Indien

månadsskifte
Ordklass substantiv
övergång mellan två månader

månadssmultron
Ordklass substantiv
en typ av odlat, storfruktigt smultron som sätter frukt under hela vegetationsperioden

månadssten
Ordklass substantiv
(saluförd) ädelsten eller prydnadssten som anses bringa lycka åt person född en viss månad

månadsvis
Ordklass adverb
en gång per månad

månansikte
Ordklass substantiv
stort, runt och blekt ansikte som kan uppfattas som snarlikt en fullmåne

månatlig
Ordklass adjektiv
som återkommer varje månad

månatligen
Ordklass adverb
en gång varje månad

månbana
Ordklass substantiv
en månes bana runt en huvudplanet

måncykel
Ordklass substantiv
tidsperiod på cirka 19 år efter vilken månfaserna infaller på samma datum som tidigare (viktig i äldre tideräkning)

måndag
Ordklass substantiv
veckans första arbetsdag
i formella sammanhang numera veckans första dag
ibland med bibetydelse av olust, trötthet och dylikt

måndagsexemplar
Ordklass substantiv
slarvigt tillverkat exemplar av masstillverkad vara eller dylikt

måndagsmorgon
Ordklass substantiv
måndagens morgon, ofta med bibetydelse av olust, trötthet och dylikt

månde
Ordklass verb
skulle kunna (i vissa uttryck; ofta i uttryck för en möjlighet som inte förtjänar att beaktas)
även i uttryck för framtidsmöjligheter eller dylikt Bruklighet litterärt eller skämtsamt

måndistans
Ordklass substantiv
vinkelavstånd mellan månen och en annan himlakropp (förr av betydelse vid navigering)

måndygn
Ordklass substantiv
tiden för månens skenbara rörelse ett varv på himlen (knappt 25 timmar)

måne
Ordklass substantiv
en himlakropp som kretsar runt jorden och särskilt nattetid syns som (ett segment av) en kallt lysande skiva
allmännare: en himlakropp som kretsar kring en planet
även om något som liknar en (full)måne, särskilt skalligt område på hjässan
ofta bildligt i uttryck för något omöjligt eller fantastiskt

månen aktar inte hundgläfs
Frasklass sats
en storslagen människa bryr sig inte om små människors angrepp eller förtal

månens faser
Frasklass nominalfras
bl.a. nymåne, fullmåne och nedan

månfas
Ordklass substantiv
form under vilken den belysta delen av månen ter sig från jorden vid en viss tidpunkt

månförmörkelse
Ordklass substantiv
tillfällig förmörkelse av månen genom att jorden hindrar solljuset från att nå fram till den

många bäckar små gör en stor å
Frasklass sats
av många små enskildheter kan det bli en stor helhet

mångahanda
Ordklass adjektiv
som är av flera olika typer
även substantiverat Bruklighet ålderdomligt

mångata
Ordklass substantiv
månbelyst sträcka som bildar en strimma på land eller vatten

mångbeprövad
Ordklass adjektiv
som har prövats (och bestått proven) i många olika sammanhang Bruklighet något högtidligt

mångbesjungen
Ordklass adjektiv
som omtalats (i berömmande ordalag) i många olika sammanhang Bruklighet något högtidligt

mångbyggare
Ordklass substantiv
växt som bär både enkönade och tvåkönade blommor

mångdubbel
Ordklass adjektiv
som har ett många gånger större antal än den givna ursprungsmängden
ibland konkret: som består av många enskilda delar, flera lager eller dylikt
även om företeelser som inte kan räknas som har mycket större omfattning

mångdubbla
Ordklass verb
öka storleken eller antalet av något till många gånger den eller det ursprungliga

mången
Ordklass pronomen
i singular: var och en av åtskilliga inom en större grupp av angivna företeelser Bruklighet något högtidligt
även självständigt om person
i plural: ett stort antal av den givna företeelsen
även i självständig användning (adjektivisk eller substantivisk), ofta med underförstådd syftning på personer

mångenstädes
Ordklass adverb
på många olika ställen Bruklighet något ålderdomligt

mångfald
Ordklass substantiv
stort och varierat antal
även i självständig användning (ofta som politiskt honnörsord)
ett heltal multiplicerat med (ett angivet tal)

mångfaldig
Ordklass adjektiv
som förekommer i stort antal eller upprepade gånger
som består av ett stort antal olika typer
i adverbiell användning även: många gånger

mångfaldiga
Ordklass verb
göra det ursprungliga antalet många gånger större
speciellt: kopiera text i större upplaga

mångfalt
Ordklass adverb
med många gånger större antal eller omfattning

mångfasetterad
Ordklass adjektiv
rikt nyanserad

mångfoting
Ordklass substantiv
tusenfoting

mångfrestande
Ordklass adjektiv
som prövar många olika typer av verksamheter

mångfrestare
Ordklass substantiv
person som prövar många olika typer av verksamheter

månggifte
Ordklass substantiv
äktenskap med fler än två ingående parter, vanligen en man och två eller flera kvinnor

månggudadyrkan
Ordklass substantiv
dyrkan av många gudar (i vissa utomeuropeiska religioner; förr även i europeiska religioner)

mångguderi
Ordklass substantiv
(påstådd) månggudadyrkan Bruklighet nedsättande

månghörning
Ordklass substantiv
plan geometrisk figur som begränsas av räta linjer och deras successiva skärningspunkter, vanligen bestående av fler än fyra räta linjer

månghövdad
Ordklass adjektiv
som har många huvuden (om mytologiska varelser)
även om församling och dylikt som består av många individer

mångkamp
Ordklass substantiv
idrottstävling som omfattar flera olika grenar, särskilt inom friidrotten men även med militär anknytning

mångkunnig
Ordklass adjektiv
som har kunskaper eller färdigheter inom många olika områden

mångla
Ordklass verb
(tillfälligt) driva handel i liten skala på ett oregelmässigt sätt (utan butik eller dylikt) Bruklighet nedsättande; något ålderdomligt

månglare
Ordklass substantiv
person som månglar (driva handel i liten skala på ett oregelmässigt sätt) Bruklighet nedsättande (utom i vissa sammansättningar)

mångleri
Ordklass substantiv
verksamhet som månglare Bruklighet nedsättande

mångmiljonär
Ordklass substantiv
person med förmögenhet på åtskilliga miljoner i den valuta som framgår av sammanhanget

mångordig
Ordklass adjektiv
som använder onödigt många ord (om person, framställning eller dylikt)

mångsidig
Ordklass adjektiv
särskilt: som har kunskaper och färdigheter på många olika områden
även om verksamhet och dylikt

mångsiding
Ordklass substantiv
månghörning Bruklighet mindre brukligt

mångskiftande
Ordklass adjektiv
som skiftar i många olika nyanser
överfört: rikt varierande:

mångskriveri
Ordklass substantiv
författarskap som bedrivs på (alltför) många områden Bruklighet ofta något nedsättande

mångstavig
Ordklass adjektiv
som har många stavelser (om ord)
även om språk vars ord ofta innehåller många stavelser

mångstämmig
Ordklass adjektiv
sammansatt av flera stämmor eller röster
även om musikstycke för flera röster

mångsysslare
Ordklass substantiv
person som är aktiv inom många områden
särskilt, ibland med viss antydan om otillbörlig maktkoncentration: person som sköter påfallande många uppdrag (politiska eller andra)

mångsyssleri
Ordklass substantiv
verksamhet på många olika områden
särskilt: det att en person sköter påfallande många uppdrag (politiska eller andra)

mångtydig
Ordklass adjektiv
som kan tolkas på många olika sätt

mångubbe
Ordklass substantiv
månskiva som uppfattas som snarlik ett människoansikte

mångård
Ordklass substantiv
lysande ring kring månen vid disigt väder

mångårig
Ordklass adjektiv
vars utsträckning i tiden är många år
som i många år haft den funktion som framgår av sammanhanget

månlandskap
Ordklass substantiv
särskilt: kalt och sterilt landskap som liknar månens yta (ofta med kratrar eller dylikt)

månljus
Ordklass adjektiv
som lyses upp av månen
månljus
Ordklass substantiv
ljus som (skenbart) sänds ut av månen (ofta uppfattat som romantiskt e.d.)

månne
Ordklass adverb
det kan undras om (med funktion av en sorts frågepartikel, ofta med svaret antytt)
även försvagat som ren utfyllnad

månntro
Ordklass adverb
månne (det kan undras om)

måns
Ordklass substantiv
i sammansättningar: person med visst karaktärsfel som framgår av förleden Bruklighet vardagligt
i sammansättningar och uttryck: benämning på katt, särskilt av hankön

månsing
Ordklass substantiv
hemligt språk, använt av västgötaknallar
även om andra hemliga språk, bland annat förbrytarspråk

månsken
Ordklass substantiv
ljusstrålning från månen (ofta uppfattad som romantisk eller dylikt)

månskensbonde
Ordklass substantiv
bonde som har lantbruket som bisyssla och ägnar sig åt det på kvällar och nätter Bruklighet skämtsamt

månskifte
Ordklass substantiv
övergång från måne i nedan till nymåne

månskiva
Ordklass substantiv
synlig, solbelyst månyta

månskugga
Ordklass substantiv
skugga som månen kastar, särskilt i samband med solförmörkelse
skugga som uppstår av föremål i månljus

månskära
Ordklass substantiv
månskiva med skärliknande form strax före eller strax efter nytändning

månsten
Ordklass substantiv
särskilt: en halvädelsten med blåaktig glans, använd som smyckesten

månvarv
Ordklass substantiv
månens omlopp runt jorden
tiden för månens omlopp runt jorden
månad Bruklighet litterärt

månviol
Ordklass substantiv
en (vildväxande) hög, korsblommig ört med täta klasar av rödaktiga, violdoftande blommor och stora, spetsiga frökapslar
även om närbesläktade arter, särskilt om prydnadsväxten Judas silverpenningar

månår
Ordklass substantiv
tidsperiod som motsvarar tiden för tolv månvarv (i äldre tideräkningar)

mår
Ordklass substantiv
en jordtyp som utgör övergångsform mellan torv och mull
mår
Ordklass verb
presens av "må" (befinna sig i visst fysiskt eller psykiskt tillstånd)

måra
Ordklass substantiv
en typ av växt med små tättsittande, ofta gula eller vita blommor och med (skenbart) kransställda blad

mård
Ordklass substantiv
ett mindre, kortbent rovdjur med spetsigt huvud, lång yvig svans och värdefull päls med tät, silkig underull och glänsande mörkbruna täckhår
även om pälsverk av detta djur

mårddjur
Ordklass substantiv
en typ av rovdjur med långsträckt kropp, korta ben och (oftast) små och runda öron samt värdefull päls

mårdhund
Ordklass substantiv
ett mårdliknande hunddjur med långhårig, spräcklig päls

mårten
Ordklass substantiv
en gammal höstfest 10 eller 11 november till firande av höstslakten och markering av vinterhalvårets början

mårtensgås
Ordklass substantiv
särskilt: festligheter vid tiden kring 10 november med förtäring av gås som höjdpunkt (i Sverige särskilt i Skåne)

mås
Ordklass substantiv
en typ av övervägande vit sjöfågel med kraftig, i spetsen nedböjd näbb, långa, spetsiga, vanligen grå eller svarta vingar och kort stjärt samt ett genomträngande skrik

måste
Ordklass substantiv
nödvändighet
måste
Ordklass verb
är tvingad att
med tvånget knutet till hela satsen: det är nödvändigt att
med försvagad tvångsbetydelse: är angelägen om att
torde med all sannolikhet

må så gott!
Frasklass verbfras
ha det så bra! (ofta som avskedsfras)

måtro
Ordklass adverb
månne (det kan undras om) Bruklighet mindre brukligt

mått
Ordklass substantiv
enhet för bestämning av utsträckning i den dimension som framgår av sammanhanget (såväl om allmänt vedertagna enheter som om mer tillfälliga; ibl. med begränsning till rumsliga mått)
enklare mätinstrument för volym- eller längdbestämning, till exempel i form av behållare med känd volym
form för bakning
även om mer abstrakta mätinstrument
(genom mätning) fastställd utsträckning i den givna dimensionen
även om grad, kvantitet eller dylikt av abstrakta företeelser
i vissa sammansättningar och fraser: åtgärd

måtta
Ordklass verb
inrikta mot visst mål (ofta med avseende på slag eller annan aggressiv handling)
ungefärligen avväga kvantitet, läge e.d.
måtta
Ordklass substantiv
rimlig övre gräns för omfattningen av något (särskilt i fråga om beteende e.d.)
rimlig, moderat omfattning

måttagning
Ordklass substantiv
fastställande av mått (särskilt för tillverkning av kläder)

måttband
Ordklass substantiv
böjligt, graderat band för längdmätning (av tyg eller plast för sömnad, av stål eller dylikt för mer teknisk användning)

måttbeställd
Ordklass adjektiv
beställd att utföras enligt fastställda mått (särskilt om kläder för viss person):

måttenhet
Ordklass substantiv
fastställd grundläggande kvantitet för mätningsjämförelse

måttet är rågat
Frasklass sats
det får vara nog

måttfull
Ordklass adjektiv
som håller sig klart inom rimliga gränser (om person, handling och dylikt)

måttlig
Ordklass adjektiv
som håller sig inom ganska snäva gränser (om företeelse som kan variera i omfattning, styrka eller dylikt)
speciellt: meteorologi (med exaktare innebörd)
ofta som förskönande omskrivning: ringa
om person: måttfull (i fråga om vana eller dylikt)

måttlighet
Ordklass substantiv
det att vara måttlig, speciellt i fråga om förtäring (av alkohol med mera)

måttlös
Ordklass adjektiv
som går utöver rimliga gränser (särskilt om beteende men även om person)

måtto
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: avseende

måttsats
Ordklass substantiv
uppsättning noggrant utförda materialstycken för mätning

måttsenhet
Ordklass substantiv
fastställd grundläggande kvantitet för mätningsjämförelse

måttstock
Ordklass substantiv
graderad käpp för längdmätning
numera vanligen överfört: norm för bedömning

måttsydd
Ordklass adj
sydd enligt tagna mått för att passa till viss person (om kläder)

måttsystem
Ordklass substantiv
system av grundläggande måttenheter, avvägt för att uppfylla vetenskapliga eller tekniska krav

mähä
Ordklass substantiv
kraftlös och viljesvag person Bruklighet vardagligt

mäkla
Ordklass verb
uppträda som förmedlande mellanhand vid förhandlingar och åstadkomma förlikning eller dylikt

mäklare
Ordklass substantiv
person som (yrkesmässigt) förmedlar större affärer

mäkta
Ordklass adverb
i mycket hög grad Bruklighet ofta något ironiskt
mäkta
Ordklass verb
ha tillräcklig förmåga att

mäkta med
Frasklass verbfras
ha tillräcklig förmåga att

mäktig
Ordklass adjektiv
som har stor makt
försvagat: som har tillräcklig förmåga för viss uppgift eller dylikt
som ger intryck av kraft
som har väldiga och imponerande yttre mått
som har stor utsträckning (beträffande volym, massa, styrka med mera) i den dimension som framgår av sammanhanget Bruklighet ofta i fackspråklig användning
om föda: mycket mättande

mäktighet
Ordklass substantiv
imponerande yttre mått
utsträckning i den givna dimensionen (om volym, massa, styrka etcetera)
i fråga om mat: det att vara mättande
antal element i en matematisk mängd (särskilt vid jämförelse mellan mängder med ett oändligt antal element)

mäla
Ordklass verb
omtala Bruklighet ålderdomligt
säga Bruklighet ålderdomligt

mäla ut
Frasklass verbfras
anmäla, särskilt att man önskar utträda (ur en sammanslutning och dylikt)

mäld
Ordklass substantiv
spannmål för malning ålderdomligt
spannmål som malts ålderdomligt

mäll
(svin)målla Bruklighet provinsiellt; ej botanisk benämning

mälta
Ordklass substantiv
säd som bereds till malt
mälta
Ordklass verb
bereda (säd) till malt genom att låta den gro under särskild behandling

mälteri
Ordklass substantiv
anläggning för beredning av malt

mältning
Ordklass substantiv
det att bereda (säd) till malt genom att låta den gro under särskild behandling

män
Ordklass adverb
sannerligen (allmänt förstärkande partikel) Bruklighet vardagligt
män
Ordklass substantiv
plural av "man" (fullvuxen person av hankön)

mänga
Ordklass verb
blanda in (begränsad kvantitet) i större kvantitet Bruklighet något högtidligt

mänga in
Frasklass verbfras
blanda in
även med avseende på abstrakta förhållanden

mängd
Ordklass substantiv
stort antal av varelser eller föremål

mängddiagram
Ordklass substantiv
grafisk återgivning av matematisk mängd

mängdlära
Ordklass substantiv
läran om matematiska mängder och de operationer som kan utföras på dem

mängdrabatt
Ordklass substantiv
nedsättning av en varas pris vid stora inköp
ibland utvidgat

mängdvis
Ordklass adverb
i stor mängd

människa
Ordklass substantiv
en samhällsbyggande och kulturskapande varelse med talförmåga och hög intelligens; biologiskt sett den mest avancerade djurarten men vanligen dock betraktad som en från djuren artskild varelse (om arten som sådan eller om enskilda individer)
speciellt med tonvikt på känslomässiga och kulturella behov, social förmåga etcetera
speciellt även med tonvikt på begränsningar och svagheter
även som nedsättande benämning, då namn eller dylikt egentligen borde användas

människoande
Ordklass substantiv
särskilt: högre själsliga egenskaper hos människan (mest om etiskt eller intellektuellt värdefulla egenskaper) Bruklighet högtidligt

människoapa
Ordklass substantiv
en typ av människoliknande apa med längre framben än bakben och utan svans (om (dvärg)schimpans, gorilla och orangutang)

människoblod
Ordklass substantiv
blod från människa (mest bildligt i uttryck för svåra eller dödliga skador på människor Bruklighet högtidligt

människobröst
Ordklass substantiv
särskilt: människans bröst som (tänkt) säte för själslivet

människofientlig
Ordklass adjektiv
fientlig mot de flesta eller alla människor (om person)
om miljö med mera: dåligt anpassad till människan

människofigur
Ordklass substantiv
människans kroppsform (speciellt i konstnärliga sammanhang)
avbildning av människa (vanligen utan utarbetade individuella särdrag)
även om (otydligt) urskild människa

människoföda
Ordklass substantiv
föda av så hög kvalitet att människor kan äta den

människoförakt
Ordklass substantiv
förakt för de flesta eller alla människor

människogestalt
Ordklass substantiv
mänsklig gestalt, särskilt då denna antagits av en icke-mänsklig varelse (gudom, djävul eller dylikt)

människogestaltad
Ordklass adjektiv
särskilt: som tagit mänsklig gestalt (om gudom eller annan icke-mänsklig varelse) Bruklighet ålderdomligt

människohaj
Ordklass substantiv
stor haj som kan angripa människor (något oegentlig benämning)

människohamn
Ordklass substantiv
mänsklig skepnad

människohand
Ordklass substantiv
hand av människa
ofta mer eller mindre bildligt

människohandel
Ordklass substantiv
handel med människor som vara
även försvagat

människointresse
Ordklass substantiv
intresse för människor (vanligen vänligt och positivt, alltså med andra ord inte skvalleraktigt eller dylikt)

människojakt
Ordklass substantiv
jakt på människor för att döda eller fånga dem
även försvagat om otillbörligt rotande i ofta kända men även andra människors privatliv och dylikt

människokännare
Ordklass substantiv
person med god kännedom om människor

människokärlek
Ordklass substantiv
särskilt: kärlek till medmänniskorna, som ofta yttrar sig i aktiv medmänsklighet

människoliv
Ordklass substantiv
det att en människa (ännu) lever trots hot mot livet
förloppet av människans levnad och innehållet i det
synbar aktivitet av många människor på samma plats
människa

människomaterial
Ordklass substantiv
människor betraktade som material för viss användning, till exempel i militära sammanhang

människooffer
Ordklass substantiv
(rituellt) offrande av människor
offrad person

människorov
Ordklass substantiv
olovligt bortförande av människa

människoskildring
Ordklass substantiv
litterär beskrivning av människor (vanligen i motsats till beskrivning av handling, miljö etcetera)

människosläkte
Ordklass substantiv
hela mänskligheten genom alla tider Grammatik vanligen bestämd form singular
människan betraktad som biologisk art
en generation människor

människoson
Ordklass substantiv
benämning på Jesus betraktad som människa Grammatik vanligen bestämd form

människosonen
Ordklass substantiv
Jesus beteckning på sig själv

människospillra
Ordklass substantiv
svårt medtagen eller förfallen människa

människouppfattning
Ordklass substantiv
särskilt: sätt att betrakta och bedöma människans inre egenskaper

människovän
Ordklass substantiv
person som är vänligt inställd till sina medmänniskor och gärna bistår dem i svårigheter

människovänlig
Ordklass adjektiv
som har en positiv inställning till sina medmänniskor och gärna gynnar dem
som är väl anpassad till människan

människovärde
Ordklass substantiv
värde som tänkande och kännande varelse, som i princip är detsamma för alla människor och utgör grund för människans naturliga rättigheter som frihet, drägliga materiella förhållanden etcetera

människovärdig
Ordklass adjektiv
som motsvarar de krav en människa har rätt att ställa med hänvisning till sitt människovärde (värde som tänkande och kännande varelse, som i princip är detsamma för alla människor)

människoätande
Ordklass adjektiv
som äter människor

människoätare
Ordklass substantiv
person som (vanemässigt) äter människokött för att överleva eller av rituella skäl (det senare dock inte säkert dokumenterat)
utvidgat: djur som äter människokött, till exempel vissa hajar

mänska
Ordklass substantiv
en samhällsbyggande och kulturskapande varelse med talförmåga och hög intelligens; biologiskt sett den mest avancerade djurarten men vanligen dock betraktad som en från djuren artskild varelse (om arten som sådan eller om enskilda individer)
speciellt med tonvikt på känslomässiga och kulturella behov, social förmåga etcetera
speciellt även med tonvikt på begränsningar och svagheter
även som nedsättande benämning, då namn eller dylikt egentligen borde användas

mänsklig
Ordklass adjektiv
som avser människan
som kännetecknar eller är typisk för människan
speciellt om frihet från förkonstling och dylikt
speciellt även om typiska svagheter
ibland om fenomenal person som tillfälligt gör en sämre prestation Bruklighet vardagligt
som tar hänsyn till människor och deras grundläggande behov

mänskliga rättigheter
Ordklass adjektivfras
individens medfödda rättigheter gentemot statsmakten (yttrandefrihet, mötesfrihet med mera)

mänsklighet
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla människor genom alla tider eller vid en viss tidpunkt Grammatik vanligen bestämd form
det att ta hänsyn till människor och deras grundläggande behov
egenskaper som är typiska för människan Bruklighet mindre brukligt

mänskligheten
Ordklass substantiv
sammanfattningen av alla människor genom alla tider eller vid en viss tidpunkt

mär
Ordklass substantiv
titel för styresman för fransk kommun

märg
Ordklass substantiv
inre, mjukare parti av organism
speciellt om substans (hos människa el. djur) som omges av benvävnad
speciellt även om vävnad som fyller den centrala delen i växternas stammar
överfört: det innersta av någon eller något, speciellt om någon eller någots innersta, egentliga väsen
kraft, livfullhet

märgben
Ordklass substantiv
benstycke som innehåller märg (särskilt som råvara vid matlagning eller dylikt)

märgel
Ordklass substantiv
kalkrik lera, som används som råvara för tegel och cement och förr även som jordförbättringsmedel

märgelgrav
Ordklass substantiv
grop ur vilken märgel (kalkrik lera) tagits upp

märgelskiffer
Ordklass substantiv
kalkhaltig lerskiffer

märgelsten
Ordklass substantiv
bergart som består av kalksten och lera

märgfläck
Ordklass substantiv
fläck i ved som gör träet mindre hållfast

märgfull
Ordklass adjektiv
särskilt: full av inre kraft och uttrycksfullhet

märgla
Ordklass verb
tillföra märgel (kalkrik lera) till jord för att förbättra dess avkastning Bruklighet mest historiskt

märglös
Ordklass adjektiv
särskilt: som saknar inre kraft och uttrycksfullhet

märgpipa
Ordklass substantiv
benpipa som innehåller märg, särskilt som råvara vid matlagning
om en styckningsdel av nötkreatur: frambenets övre del

märgskida
Ordklass substantiv
fetthaltig massa som omsluter nervtrådar

märgstråle
Ordklass substantiv
trådformig bildning som förbinder märgen med den yttre vävnaden i en växtstam

märka
Ordklass verb
förse med tecken för igenkänning eller identifiering
orsaka iakttagbara spår på någon eller (genom ovarsam behandling eller dylikt) Grammatik vanligen perfekt particip
speciellt: bestraffa genom att åsamka synlig kroppsskada
uppfatta med sinnena (vanligen de yttre men ibland även med intuitionen eller dylikt)
särskilt uppmärksamma
utgöra framträdande inslag Grammatik i passiv form

märka ord
Frasklass verbfras
småaktigt anmärka på hur något formuleras

märkband
Ordklass substantiv
band med igenkänningstecken som används för märkning (särskilt av kläder och dylikt)

märkbar
Ordklass adjektiv
särskilt: som kan uppfattas med sinnena
allmännare: påtaglig

märkbläck
Ordklass substantiv
bläck för märkning (särskilt av textilier och dylikt)

märkduk
Ordklass substantiv
liten duk för broderiövningar med korsstygn, vanligen av stramalj

märke
Ordklass substantiv
tecken som används för urskiljning och identifiering av något (såväl om naturliga som konstgjorda tecken)
speciellt: litet, brickliknande föremål som bärs för att visa grupptillhörighet eller dylikt
yttersta del av pistillen i blommor där pollenkorn kan fastna och gro
förebådande tecken
spår av fysisk påverkan (vanligen av ovarsam behandling eller dylikt och relativt väl avgränsat)
typ av vara som säljs under enhetlig beteckning (vanligen om alla varor av viss kategori som tillverkas av samma företag eller dylikt)
speciellt om finare vinsorter
överfört: företeelse som förknippas med bestämd person, situation eller dylikt
signatur (för journalist)

märkesdag
Ordklass substantiv
dag som högtidlighålls (vanligen om ett kalenderdatum då något betydelsefullt inträffat)
kalenderdag för viss verksamhet i bondesamhälle Bruklighet historiskt

märkesman
Ordklass substantiv
person som är ledande på ett visst område, ofta genom banbrytande insatser

märkesmystik
Ordklass substantiv
det att en och samma vara säljs under olika namn och till olika priser Bruklighet nedsättande

märkesrätt
Ordklass substantiv
lagligt skyddad rätt till varumärke

märkesvara
Ordklass substantiv
vara av en typ som säljs under enhetlig beteckning (vilket anses garantera viss minimikvalitet)

märkgarn
Ordklass substantiv
garn som används vid märkning av textilier
färgat garn i tågvirke som anger tillverkare, ägare eller dylikt

märkhammare
Ordklass substantiv
hammare som används vid märkning av timmer

märklig
adjektiv

märkning
Ordklass substantiv
det att märka
särskilt: det att förse med igenkänningstecken
även om själva igenkänningstecknet

märkrulla
Ordklass substantiv
dokument med uppgifter om fartyg som kommer in till svensk hamn från utrikes ort (gällande fartygets namn, hemort, last med mera)

märkvärdig
adjektiv

märkvärdighet
Ordklass substantiv
det att vara märkvärdig (väcka förundran genom ovanliga egenskaper)
ofta konkret om något som är märkvärdigt, särskilt om sevärdhet

märla
Ordklass substantiv
U-formad metallhake som delvis slås in i trä e.d. så att något kan fästas i öppningen
hyska på klädesplagg
liten metallring som förstärker hål i läder, papp, plåt m.m.
märla
Ordklass verb
fästa med segelgarn (särskilt med avseende på lik till segel)
tränsa

märling
Ordklass substantiv
smäcker lina av två garn för tagling, surrning och grövre segelarbeten

märlkräfta
Ordklass substantiv
en typ av från sidorna tillplattat, litet kräftdjur, som vanligen lever i salt eller sött vatten

märlspik
Ordklass substantiv
ett spetsigt, spolformigt stålverktyg för splitsning med mera

märr
Ordklass substantiv
häst av honkön Bruklighet ibland något nedsättande

märs
Ordklass substantiv
plattform i toppen av (under)mast (numera för utkik; förr även för stagning av övre mastdelar, postering av muskötskyttar med mera) Bruklighet mest historiskt

märsrå
Ordklass substantiv
rå som bär upp märssegel på märsstången Bruklighet mest historiskt

märssegel
Ordklass substantiv
näst understa och viktigaste råsegel på rå som bärs av märsstången på råriggad mast Bruklighet mest historiskt

märsstång
Ordklass substantiv
näst understa mastdel på (äldre) segelfartyg

mäsk
Ordklass substantiv
tjockflytande mellanprodukt vid öl- och sprittillverkning

mäska
Ordklass verb
bereda malt e.d till mäsk (tjockflytande mellanprodukt vid öl- och sprittillverkning)

mäskning
Ordklass substantiv
process varvid stärkelse bryts ned till ämnen lämpliga för jäsning vid öl- och sprittillverkning

mäskprovare
Ordklass substantiv
särskilt: apparat för kemisk undersökning av mäsk

mäss
Ordklass substantiv
sällskapslokal, vanligen med matservering, för viss personalkategori på militärförläggning eller fartyg
även om den församlade personalgruppen

mässa
Ordklass substantiv
den kristna kyrkans huvudgudstjänst med nattvardsfirande (särskilt om den katolska men också i lutherska sammanhang)
typ av flerstämmig körkomposition som utvecklats ur kyrkomusiken men efter hand sprängt den liturgiska ramen
ursprungligen om musiken till den katolska kyrkans fasta sångstycken (Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei)
större utställning med viss typ av varor från flera olika försäljare (vanligen avsedd för återförsäljare snarare än konsumenter)
mässa
tala entonigt och utdraget, ofta på moraliserande sätt, ibland med sjungande röst
förrätta mässa Bruklighet ålderdomligt
framföra sångpartier i gudstjänst Bruklighet ålderdomligt

mässbok
Ordklass substantiv
bok som innehåller musiken till sångpartierna i gudstjänst i Svenska kyrkan
bok med ordningen för mässan

mässdräkt
Ordklass substantiv
frackliknande uniform med kort jacka utan skört (används som sällskapsdräkt)

mässfall
Ordklass substantiv
inställande av gudstjänst på grund av att prästen uteblivit eller att inga åhörare kommit Bruklighet mest historiskt
utvidgat: inställande av evenemang

mässhake
Ordklass substantiv
mantelliknande överplagg som bärs av prästen vid altartjänsten

mässhall
Ordklass substantiv
större lokal för varumässa

mässing
Ordklass substantiv
guldglänsande, tämligen beständig metallegering av koppar och zink och eventuellt ytterligare tillsatser för prydnadsföremål, musikinstrument, patroner med mera
ibland även: (grupp av) mässingsinstrument Bruklighet vardagligt

mässingsinstrument
Ordklass substantiv
särskilt: blåsinstrument av mässing eller annan metall (särskilt om instrument av trumpet- och flöjttyp)

mässingsmusik
Ordklass substantiv
musik framförd av blåsorkester med mässingsinstrument (ofta om marschmusik av militärorkester eller dylikt)

mässingsvatten
Ordklass substantiv
rengöringsvätska för mässingsföremål, bestående av utspädd svavelsyra

mässjacka
Ordklass substantiv
kort uniformsjacka som ingår i mässdräkt

mässkjorta
Ordklass substantiv
vit, fotsid skjorta buren som liturgiskt (under)plagg

mässkrud
Ordklass substantiv
föreskriven dräkt som prästen bär vid (hög)mässa, vanligen alba, stola och mässhake

mässling
Ordklass substantiv
en smittsam infektionssjukdom med utslag och hög feber (en av de vanligaste barnsjukdomarna)

mässoffer
Ordklass substantiv
nattvardsfirande vid katolsk mässa (uppfattad som ett upprepande av Kristi försoningsoffer)

mässpojke
Ordklass substantiv
pojke som passar upp i fartygsmatsal

mästarbrev
Ordklass substantiv
intyg om beprövad kompetens inom ett visst (hantverks)område (ursprungligen utfärdat av ett skrå)

mästare
Ordklass substantiv
person med beprövad och allmänt erkänd kompetens inom ett etablerat eller mer tillfälligt verksamhetsområde (ofta konstnärligt)
speciellt: fullt utlärd hantverkare (särskilt i det gamla skråväsendet men även i fråga om nutida förhållanden)
i sammansättningar även som (del av) beteckning på andra yrken och funktioner
aktad religiös lärare
person som vunnit mästerskapstävling eller liknande tävling
upphovsman till ett konstnärligt verk

mästarinna
Ordklass substantiv
kvinna som vunnit mästerskapstävling eller liknande tävling

mästarklass
Ordklass substantiv
grupp som består av de skickligaste inom ett visst område, till exempel sport eller konstutövning (om såväl faktiskt upprättad som endast tänkt grupp)
även om den skicklighet som kännetecknar sådan grupp

mästarprov
Ordklass substantiv
prov som vid lyckat resultat ger intyg om högsta skicklighet inom visst område (ursprungligen i det gamla skråväsendet) Bruklighet mest historiskt
arbetsresultatet vid ett sådant prov
friare: arbete som vittnar om stor skicklighet

mäster
Ordklass substantiv
mästare (i äldre titlar) Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar

mästerlig
Ordklass adjektiv
mycket skickligt utförd (om prestation och dylikt)
om person: mycket skicklig

mästerlots
Ordklass substantiv
särskilt: hederstitel för mycket förtjänt lots

mästerman
Ordklass substantiv
bödel Bruklighet ålderdomligt

mästerskap
Ordklass substantiv
högsta skicklighet på visst område Grammatik knappast plural
viktig tävling vars segrare erkänns som den bäste på området för viss tid och inom viss grupp
även om rangen som segrare i sådan tävling

mästerstycke
Ordklass substantiv
smärre mästerverk

mästersång
Ordklass substantiv
särskilt: senmedeltida tysk sångdiktning, odlad i hantverkarkretsar och ofta med religiöst innehåll i borgerlig anda

mästersångare
Ordklass substantiv
utövare av mästersång (senmedeltida tysk sångdiktning)
ibland allmännare: mycket skicklig sångare

mästerverk
Ordklass substantiv
verk som vittnar om utomordentligt stor skicklighet hos upphovsmannen
absolut främsta verk av någon framstående konstnär eller dylikt

mästra
Ordklass verb
kritisera på ett överlägset och taktlöst sätt

mät
Ordklass substantiv
i vissa uttryck: myndighets omhändertagande av egendom för säkerställande av fordran
mät
Ordklass verb
imperativ av "mäta" (fastställa utsträckning av något)

mäta
Ordklass verb
fastställa utsträckning av något som vanligen kan anges med siffror (längd, volym, temperatur, tryck etc) genom jämförelse med någon standard, ofta med hjälp av instrument
även utvidgat
med partikel: ta ut viss, i förväg bestämd mängd med hjälp av mätinstrument eller dylikt
ha en utsträckning som uppgår till
kritiskt iaktta och bedöma
jämföra i väsentliga avseenden (särskilt beträffande prestationsförmåga och dylikt och ofta i kamp- eller tävlingssammanhang)

mätare
Ordklass substantiv
person som (yrkesmässigt) sysslar med mätning av visst (angivet) slag Grammatik mest i sammansättningar
apparat för automatisk mätning
även om företeelse som (mer informellt) antyder omfattningen av något
en typ av (natt)fjäril vars larver har ett egendomligt sätt att förflytta sig som ger intryck av att de mäter upp sin väg

mäta ut
Frasklass verbfras
bestämma (till exempel ett straff)

mätbar
Ordklass adjektiv
som kan mätas (om något vars omfattning kan anges med siffror)
tillräckligt stor för att kunna observeras och mätas

mätbord
Ordklass substantiv
plan skiva på stativ, använ för kartering (upprättande av kartor) och inställbar i önskad riktning

mätbrev
Ordklass substantiv
dokument som anger ett fartygs väsentliga mått (för skepp framför allt lastförmåga, för segelyachter de fartbestämmande måtten)

mätetal
Ordklass substantiv
särskilt: tal som anger hur många enheter som går på viss storhet Bruklighet matematik

mätglas
Ordklass substantiv
graderat cylindriskt glaskärl för mätning av vätskors volym

mätinstrument
Ordklass substantiv
instrument för noggrann mätning

mätning
Ordklass substantiv
det att mäta (fastställa utsträckning av något)

mätningsfartyg
Ordklass substantiv
specialkonstruerat fartyg som används för sjömätning

mätningsregel
Ordklass substantiv
särskilt: regel för bestämning av handikapp för segelbåtar, grundad på vissa fartgivande och farthämmande faktorer

mätningstal
Ordklass substantiv
särskilt: tal som anger en segelbåts snabbhet enligt en viss mätningsregel

mätområde
Ordklass substantiv
storleksområde som visst mätinstrument är avpassat för

mätredskap
Ordklass substantiv
redskap som används för mätning (fastställande av utsträckning av något)

mätress
Ordklass substantiv
älskarinna, vanligen till framstående person, ofta kung Bruklighet mest historiskt

mätsticka
Ordklass substantiv
(tunnare) måttstock

mätt
Ordklass adjektiv
som har intagit tillräcklig mängd föda för att stilla hungern
överfört: som fått nog eller mer än nog av något

mätta
Ordklass verb
göra mätt (om föda eller om någon som tillhandahåller föda)
tillfredsställa begär eller dylikt
tillföra så mycket som möjligt av ett ämne eller en mer abstrakt företeelse till någon mängd Grammatik ofta perfekt particip

mättad
Ordklass adjektiv
som tillförts största möjliga mängd av något (om ämne som kan lösa eller binda något annat ämne, till exempel vätska, gas eller molekyl med dubbelbindningar) Bruklighet fysik, kemi, meteorologi m.m.
om ekonomisk marknad: som har största möjliga utbud av en viss vara
om färgton: intensiv och fyllig (det vill säga ren, alltså inte blandad med vitt eller svart) om abstrakta företeelser: mycket väl försedd

mättnad
Ordklass substantiv
det att vara mätt
det att innehålla största möjliga mängd av något

mättningstryck
Ordklass substantiv
största möjliga tryck hos ånga av viss temperatur (så att varje tryckökning medför kondensation) Bruklighet fysik

mättsam
Ordklass adjektiv
som man blir mätt av (om viss mat eller dylikt)


Ordklass substantiv
ogift kvinna oavsett ålder Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar
kvinna som inte haft samlag Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar

möbel
Ordklass substantiv
större, flyttbart föremål som används vid inredning av rum för att underlätta grundläggande funktioner som vila, arbete, ätande, förvaring med mera (i motsats till dels fast inredning, dels husgeråd och dylikt)
kollektivt om enhetlig möbeluppsättning

möbelbuss
Ordklass substantiv
stor, täckt transportbil för möbler

möbelklädsel
Ordklass substantiv
permanent fastsatt tyg som täcker en del av en möbel (vanligen över stoppning)

möbelsnickare
Ordklass substantiv
person som yrkesmässigt tillverkar möbler mer eller mindre hantverksmässigt

möbelsnickeri
Ordklass substantiv
det att (hantverksmässigt) tillverka möbler
verkstad för (hantverksmässig) tillverkning av möbler

möbelspik
Ordklass substantiv
spik för fästning av möbelklädsel (vanligen kort och med brett huvud)

möbelstil
Ordklass substantiv
sätt för konstnärligt utförande av möbler

möbeltrissa
Ordklass substantiv
liten trissa på möbelfot för underlättande av omflyttning

möbeltyg
Ordklass substantiv
tyg för möbelklädsel med speciella krav på slitstyrka och dylikt

möbelöverdrag
Ordklass substantiv
löstagbart skyddstyg för möbler

möblemang
Ordklass substantiv
total uppsättning möbler till rum, lägenhet eller dylikt (ofta om stilmässigt samhörig grupp)

möblera
Ordklass verb
förse med lämplig uppsättning möbler
speciellt i uthyrningssammanhang: förse med stående uppsättning möbler

möblera om
Frasklass verbfras
arrangera om

möblerbar
Ordklass adjektiv
som kan möbleras

möblering
Ordklass substantiv
särskilt: sätt att möblera

möda
Ordklass substantiv
påfrestande arbetsinsats (både om fysiskt och intellektuellt arbete)

möda sig
Frasklass verbfras
anstränga sig Bruklighet åldersomligt

möderne
Ordklass substantiv
moderns sida av släkten (till viss person)

mödofylld
Ordklass adjektiv
som innefattar mycket möda Bruklighet något högtidligt

mödom
Ordklass substantiv
tillstånd av sexuell oerfarenhet hos kvinna
som kortform: mödomshinna

mödomshinna
Ordklass substantiv
hinna som (delvis) täcker slidans mynning hos en kvinna som inte har haft samlag och vanligen brister vid första samlaget

mödosam
Ordklass adjektiv
som fordrar mycket möda (om arbete eller något som orsakar arbete)

mödravård
Ordklass substantiv
rådgivande verksamhet för blivande och nyblivna mödrar

mödravårdscentral
Ordklass substantiv
institution där blivande och nyblivna mödrars hälsa kontrolleras och där de kan få råd

mögel
Ordklass substantiv
luddig, grön- eller vitaktig beläggning av små svampar på gamla matvaror eller fuktiga ytor, som vanligen är tecken på förruttnelse och därför oönskad (utom under kontrollerade former, bland annat vid ostframställning)

mögelhund
Ordklass substantiv
hund som tränats att spåra upp mögel i hus

mögelhus
Ordklass substantiv
hus angripet av mögel

mögelsvamp
Ordklass substantiv
typ av svamp som bildar mögel

mögeltråd
Ordklass substantiv
trådartad bildning av mögelsvamp

mögla
Ordklass verb
angripas (och förstöras) av mögel
överfört: helt sakna stimulans och utvecklingsmöjligheter

möglig
Ordklass adjektiv
angripen (och förstörd) av mögel

möhippa
Ordklass substantiv
fest som en grupp kvinnor ordnar för en väninna som står i begrepp att gifta sig

möja
Ordklass substantiv
en typ av (söt)vattenväxt med vita blommor av ranunkelsläktet

möjlig
Ordklass adjektiv
som kan tänkas förekomma i visst sammanhang (om tänkbara, genomförbara etcetera företeelser)
speciellt i förbindelse med en superlativ
med angivande av i vilket avseende något är tänkbart etcetera
ibland i uttryck för förvåning, tvivel eller dylikt
försvagat: i uttr. för stor förekomst eller dylikt Bruklighet vardagligt

möjligen
Ordklass adverb
med viss (vanligen relativt liten) möjlighet (mest i fråga om sakförhållanden)
ibland även i uttryck för värderingar

möjliggöra
Ordklass verb
göra genomförbar eller tänkbar

möjlighet
Ordklass substantiv
det att vara möjlig
möjlig utväg eller åtgärd
tänkbart fall
tillfälle, chans

möjligtvis
Ordklass adverb
med viss (vanligen relativt liten) möjlighet (mest i fråga om sakförhållanden)

mölla
Ordklass substantiv
kvarn Bruklighet provinsiellt
numera även om verk som producerar vindkraft

mönja
Ordklass substantiv
ett orangerött, blyhaltigt färgämne som används i rostskyddande målarfärger
motsvarande färgnyans
mönja
Ordklass verb
bestryka med mönjefärg

mönjefärg
Ordklass substantiv
målarfärg som innehåller mönja

mönjelilja
Ordklass substantiv
en rumsväxt med mörkgröna, glänsande blad och orangeröda blommor i toppen, som tillhör narcissfamiljen

mönster
Ordklass substantiv
förebild för framställning (särskilt vid sömnad, teckning och dylikt)
förebild för handlande
speciell om positivt värderad förebild
ofta regelbunden anordning av linjer eller figurer på yta, vanligen i dekorativt syfte
även om liknande anordning för något mer praktiskt syfte
spontant uppkommet linjespel eller dylikt
underliggande, vanligen inte omedelbart synlig struktur hos komplext system eller dylikt

mönsterbok
Ordklass substantiv
särskilt: bok som innehåller förebilder för hantverksmässig tillverkning (mest för textilkonst och dylikt)

mönsterdjup
Ordklass substantiv
djup för bättre väggrepp hos reliefmönster på fordonsdäck

mönstergarn
Ordklass substantiv
garn som bildar prydnadsmönster i en väv

mönstergill
Ordklass adjektiv
som utgör en idealisk förebild

mönstergosse
Ordklass substantiv
mycket väluppfostrad gosse Bruklighet ofta ironiskt

mönstergård
Ordklass substantiv
jordbruksenhet som skall tjäna som förebild

mönsterjordbruk
Ordklass substantiv
ofta större jordbruksenhet som skall tjäna som förebild

mönsterkarta
Ordklass substantiv
pappskiva med påfästa tygprover eller med ritat mönster

mönstersamhälle
Ordklass substantiv
samhälle som är eller anses vara lämpligt som förebild

mönsterskydd
Ordklass substantiv
upphovsrättsligt skydd för viss typ av prydnadsmönster

mönsterstickad
Ordklass adjektiv
stickad med ytmönster

mönstervävd
Ordklass adjektiv
som har invävt ytmönster

mönstra
Ordklass verb
åstadkomma ytmönster på Grammatik mest perfekt particip
noggrant granska person eller föremål (för att fastställa användbarhet eller dylikt)
speciellt i samband med inskrivning eller upprop av värnpliktiga eller fartygsbesättning
genomgå formellt inskrivningsförfarande för militär- eller fartygstjänstgöring
omfatta ett antal av
uppvisa

mönstra av
Frasklass verbfras
avsluta tjänstgöring på fartyg

mönstra in
Frasklass verbfras
registrera någon för inryckning till värnplikt eller anställning som sjöman
inskrivas i samband med inryckning till värnplikt eller anställning som sjöman

mönstra på
Frasklass verbfras
påbörja tjänstgöring på fartyg

mönstring
Ordklass substantiv
särskilt: anbringande av ytmönster
även om mönstret
granskning och inskrivning av värnpliktiga eller sjömän

mönstringsbevis
Ordklass substantiv
dokument som bestyrker påmönstring av sjöman

mönstringsliggare
Ordklass substantiv
register över på- och avmönstring av sjömän

mör
Ordklass adjektiv
som lätt ger efter för tryck, särskilt tuggning (mest om kött men även om bröd med mera)
överfört: stel eller öm i kroppen efter påfrestning
även med tonvikt på minskad psykisk motståndskraft Bruklighet vardagligt

möra
Ordklass verb
göra mör vanligen med avseende på kött Grammatik mest perfekt particip

mörbulta
Ordklass verb
bulta för att göra mör (med avseende på kött)
särskilt, överfört: misshandla med knytnävar och dylikt

mörbultad
Ordklass verb
stel och öm av påfrestning

mörda
Ordklass verb
uppsåtligt, vanligen överlagt döda någon
utvidgat: utöva kraftigt övervåld mot

mördande
Ordklass adjektiv
som orsakar död eller annan allvarlig skada

mördare
Ordklass substantiv
person som mördat (uppsåtligt dödat) någon
om person som vanemässigt mördar
djur, växt eller dylikt som kan döda eller skada sin omgivning Grammatik i sammansättningar

mördeg
Ordklass substantiv
deg av mjöl, smör och socker och eventuellt ägg (mest för småkakor)

mörja
Ordklass substantiv
mjuk, sörjig massa
glödande aska med kolstycken

mörjig
Ordklass adjektiv
slammig

mörk
Ordklass adjektiv
som har ringa tillförsel av ljus och därför ger dåliga förutsättningar för synsinnet (om rum eller dylikt)
om yta, färg med mera: som utstrålar eller reflekterar föga ljus på grund av att färgen närmar sig svart
som har djupt tonläge och ofta dov klang
som orsakar nedstämdhet
ej uppklarad, misstänkt
som vittnar om negativ inställning
präglad av okunnighet

mörkalf
Ordklass substantiv
ett fientligt mytologiskt väsen

mörkalv
Ordklass substantiv
ett fientligt mytologiskt väsen

mörkaste afrika
Ordklass adjektivfras
de mest okända eller (i européers ögon) ociviliserade delarna av Afrika Bruklighet nedsättande

mörkaste småland
Ordklass adjektivfras
de mest avlägsna eller efterblivna delarna av Småland Bruklighet skämtsamt eller nedsättande

mörkblond
Ordklass adjektiv
mörkt blond, särskilt som tämligen noggrann beskrivning av hårfärg i pass eller dylikt

mörkblå
Ordklass adjektiv
som har mörkt blå färg
överfört: mycket konservativ

mörker
Ordklass substantiv
frånvaro av eller brist på ljus
även med en sorts rumsbetydelse
frånvaro av kultur eller upplysning
tillstånd av hopplöshet, pessimism och dylikt

mörkerdöd
Ordklass substantiv
trafikolycka i mörker med dödlig utgång Grammatik vanligen bestämd form
ofta kollektivt

mörkerkörning
Ordklass substantiv
bilkörning i mörker, särskilt som moment vid körkortsutbildning

mörkerseende
Ordklass substantiv
förmåga att se i mörker

mörkertal
Ordklass substantiv
okänt antal i verkligheten utöver det i statistiken noterade antalet (beträffande brott, sjukdomsfall, olyckshändelser etcetera)

mörkhyad
Ordklass adjektiv
som har mörk hy (särskilt om person av annan ras än vit)

mörkhyllt
Ordklass adjektiv
som har mörk hy Bruklighet mindre brukligt

mörkklädd
Ordklass adjektiv
som har mörk klädsel (ibland som tecken på sorg eller status)

mörklagd
Ordklass adjektiv
särskilt: mörkhårig eller mörkhyad eller både mörkhårig och mörkhyad
som har djupt tonläge (om röst eller dylikt) Bruklighet mindre brukligt

mörklägga
Ordklass verb
skapa mörker kring något för att försvåra upptäckt (vanligen i krig inför väntat anfall eller dylikt):
allmännare: orsaka avbrott i ljustillförsel till
överfört: dölja viktig information om

mörkläggning
Ordklass substantiv
det att mörklägga (skapa mörker kring något för att försvåra upptäckt)
överfört: det att dölja viktig information om

mörkman
Ordklass substantiv
person som är motståndare till fritt tänkande och vetenskapliga framsteg

mörkna
Ordklass verb
bli mörkare
börja te sig mera hopplös (om situation och dylikt)
om ansiktsuttryck och dylikt: visa allt större missnöje

mörkningen
Ordklass substantiv
skymningen Bruklighet mindre brukligt

mörkrets furste
Frasklass nominalfras
djävulen

mörkrum
Ordklass substantiv
rum som kan mörkläggas för framkallning och kopiering av film

mörkrädd
Ordklass adjektiv
rädd att vistas (ensam) i mörker (mest om barn men även om vuxna)
utvidgat: förskräckt Bruklighet vardagligt

mörkrädsla
Ordklass substantiv
rädsla för att vistas (ensam) i mörker (mest hos barn men även hos vuxna)

mörksens gärningar
Frasklass nominalfras
onda gärningar

mörksyn
Ordklass substantiv
pessimistisk verklighetsuppfattning Bruklighet mindre brukligt

mörsare
Ordklass substantiv
en kortpipig artilleripjäs som kastar projektiler i starkt krökta banor

mört
Ordklass substantiv
en (stimlevande) liten karpfisk med silverglänsande sidor, som främst används till agn

mössa
Ordklass substantiv
(enklare) huvudbeklädnad utan brätten, ofta med skärm och vanligen med mjuk kulle
ofta använd mer eller mindre symboliskt vid hälsning, uttryck för vördnad och dylikt
anhängare till mösspartiet i frihetstidens Sverige Grammatik vanligen plural

mösskapell
Ordklass substantiv
skyddsöverdrag till (uniforms)mössa

mösspartiet
Ordklass substantiv
det ena av de båda riksdagspartierna i Sverige under frihetstiden, som var försiktigare och mindre inriktat på handel än konkurrenten hattpartiet

mössrem
Ordklass substantiv
rem för fasthållning av mössa under hakan

mössöra
Ordklass substantiv
särskilt: musöra Bruklighet provinsiellt

möta
Ordklass verb
1 komma emot och passera någon eller något som har (nästan) motsatt rörelseriktning, vanligen utan att ha planerat det
i sportsammanhang: röra sig mot spelad boll, puck eller dylikt
den ena företeelsen kan vara abstrakt
komma samman med (vanligen om personer och vanligen planerat)
även i fråga om kontakt mellan person och icke-levande företeelse
ställa upp i tävling mot
vidta lämpliga åtgärder (som svar på viss utveckling, någon annans åtgärder eller dylikt)

möta på halva vägen
Frasklass verbfras
kompromissa (med någon)

mötas
Ordklass verb
närma sig och passera varandra
komma samman
utkämpa tävling med varandra

möta sitt waterloo
Frasklass verbfras
lida sitt stora, slutgiltiga nederlag eller möta sitt oundvikliga öde (ursprungligen om Napoleon i slaget vid Waterloo 1815) Bruklighet något högtidligt

mötas på halva vägen
Frasklass verbfras
kompromissa

möta upp
Frasklass verbfras
infinna sig till sammankomst eller dylikt

möte
Ordklass substantiv
det att passera någon eller något som har motsatt rörelseriktning
sammanträffande, ofta inte planerat och vanligen mellan personer;
även då endera parten är icke-levande
organiserad sammankomst för visst syfte, till exempel information eller opinionsbildning, ofta med ställning som beslutande organ
även om deltagarna som (beslutande) grupp
sammandragning av (indelta) trupper för vapenövning Bruklighet ålderdomligt utom i sammansättningar
tävling mellan två parter

mötesfrihet
Ordklass substantiv
lagstadgad rätt att anordna offentliga möten (en av de grundläggande demokratiska rättigheterna)

mötesförbud
Ordklass substantiv
förbud mot offentliga möten (utfärdat av myndighet med hänsyn till allmän ordning eller dylikt)

mötesordförande
Ordklass substantiv
ordförande vid organiserad sammankomst

mötesplats
Ordklass substantiv
plats där personer sammanträffar (informellt men vanligen enligt överenskommelse)
plats för organiserad sammankomst
speciellt: militär förläggnings- och övningsplats Bruklighet förr
breddad plats på smal väg, avsedd för möten mellan fordon
motsvarande anordning på enkelspårig järnväg

mötespunkt
Ordklass substantiv
punkt där flera linjer möts

mötesspår
Ordklass substantiv
extra spår på enkelspårig järnväg, avsett för tågmöten

mötesstation
Ordklass substantiv
järnvägsstation där tågmöten äger rum då de omgivande sträckorna är enkelspåriga


Vill du kommentera den här sidan eller någon annan sida? Skicka ett email till mats.kristiansson.skovde@gmail.com eller ett brev till Mats Kristiansson, Timmervägen 3A, 541 64 Skövde med titeln på sidan du vill kommentera, kommentaren och ditt namn eller en pseudonym.